Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
News aggregator

En annektering Àr en annektering.

Carl Bildt (m) - 28 June, 2020 - 17:44

TABIANO: Det ser ut att bli en mer hÀndelserik vecka.

Först har vi i dag att avvakta resultatet av det polska presidentvalet, notera hur det franska lokalvalet utfallit och höra hur situationen i Kosovo utvecklas.

Men det viktigaste denna vecka blir hur regeringen Netanyahu i Israel tÀnker göra med den utannonserade annekteringar av mer eller mindre delar av VÀstbanken.

Det handlar om ett avgörande brott mot internationell rÀtt och ocksÄ om ett avgörande slag mot en möjlig tvÄstatslösning av konflikten i omrÄdet.

Annektering Àr annektering, och det alldeles oavsett det handlar om Ryssland nÀr det gÀller Krim eller Israel nÀr det gÀller VÀstbanken.

Det innebÀr att inte minst EU stÄr inför en viktig situation. Den alldeles avgörande majoriteten av medlemstater har en klar linje i frÄgan, men nÄgra enstaka har profilerat sig som mer eller mindre tydliga allierade till Israel.

Och möjligen kommer andra att kÀnna ett tryck ocksÄ frÄn Vita Huset efter det att man dÀrifrÄn gett sitt godkÀnnande.

Hur det blir med det i detalj Àr dock i skrivande stund inte alldeles klart. Netanyahu behöver Vita Husets stöd, som ju dessutom behöver lyssna pÄ Ryiadh och Abu Dhani, och hans allierade i regeringen Gantz Àr dessutom angelÀgen om att inte alltför mycket alienera Jordanien i processen.

DÀrför har man nu under veckor sysselsatt sig med att rita kartor och diskutera olika alternativ som strÀcker sig frÄn ett mer maximalistiskt med annektering av ca en tredjedel av VÀstbanken inklusive hela Jordan-dalen till ett mera minimalistiskt som frÀmst omfattar nÄgra av de större bosÀttningarna i anslutning till östra Jerusalem.

FrĂ„n den internationella rĂ€ttens utgĂ„ngspunkt gör det ingen skillnad – varje annektering Ă€r en illegal Ă„tgĂ€rd. Och det var vĂ€rt att notera att alla de europeiska lĂ€nder som sitter i FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d gjorde det klart i ett gemensamt uttalande alldeles nyligen.

Det s k Oslo-avtalet 1993 ledde till Nobels fredspris och förhoppningen om att en vÀg till en slutgiltig fred baserad pÄ tvÄ stater som levde i fred sida vid sida med varandra hade funnits.

Men sÄ har det inte blivit. Benjamin Netanyahu tillhörde de israeliska politiker som var emot frÄn första början, och han har sedan steg för steg tolererat expansionen av de bosÀttningar pÄ VÀstbanken som lett till en situation dÀr en tvÄstatslösning blivit allt svÄrare.

I dag finns det ca 430.000 bosÀttare i olika delar av VÀstbanken, med skydd och stöd av en omfattande israelisk infrastruktur som till avgörande delar utesluter omrÄdets ca tre miljoner palestinska invÄnare.

Obama-administrationen gjorde under sin andra mandatperiod ett aktningsvĂ€rt försök att fĂ„ parterna till förhandlingsbordet. DĂ„varande utrikesministern John Kerry gjorde ingen större hemlighet av att han sĂ„g den israeliska politiken under Netanyahu som det största – om Ă€n inte enda – skĂ€let till att det misslyckades.

Den s k fredsplanen som Trumps Vita Hus presenterar Àr ingenting annat Àn ett försök att legitimera lÄngtgÄende ansprÄk frÄn mer extrema israeliska annekteringsföresprÄkare. Och Netanyahu Àr nu mycket angelÀgen om att med en annektering försöka cementera denna innan det möjligen blir ett skifte i Vita Huset.

Den 1 juli har satts som det datum dÄ nÄgon form av annektering skall inledas. Nu Àgnar man sig mellan Vita Huset och Tel Aviv om att finslipa planer samtidigt som man försöker att lugna frÀmst Jordanien men ocksÄ andra arabstater vad gÀller konsekvenserna. Med palestinierna finns av allt att döma ingen kontakt lÀngre.

Och jag utgĂ„r frĂ„n att det inom EU diskuteras flitigt om vad som kan göras. Luxembourg med dess utrikesminister Jean Asselborn – som Ă€r nestorn i kretsen – driver pĂ„ ocksĂ„ för sanktioner mot Israel, men inte minst Wien tillhör de lĂ€nder som försöker hĂ„lla mot. För Berlin Ă€r politik vad gĂ€ller Israel alltid ett sĂ€rskilt svĂ„rt kapitel.

SÄ vi fÄr se vad som hÀnder i denna frÄga.

I veckan slutförs ocksĂ„ folkomröstningen i Ryssland om de författningsĂ€ndringar som bl a kan göra det möjligt för Vladimir Putin att sitta kvar som president till en bra bit in pĂ„ 2030-talet – till 2036 för att vara exakt.

En viss apati verkar prÀgla stÀmningen i Ryssland, men utgÄngen. Av folkomröstningen Àr trots detta inte svÄr att lista ut.

Den 1 juli skiftar ocksÄ ordförandeskapet inom EU frÄn Kroatien till Tyskland.

Angela Merkel tar över för en period som kommer att bli mycket betydelsefull – men lĂ„t mig Ă„terkomma till detta.

Kosovo konfronterar historien.

Carl Bildt (m) - 26 June, 2020 - 16:55

TABIANO: Det var en första klassens bombskrÀll som levererades nÀr ett pressmeddelande frÄn Haag i onsdag meddelade att en speciell tribunal avser att Ätala bl a Kosovos president Hashim Thaci för en lÄng rad mycket grova brott i anslutning till den vÀpnade konflikten med Serbien för 21 Är sedan.

Och dÀrmed kollapsade plötsligt det till i dag planerade mötet mellan Serbiens och Kosovos presidenter som jag skrivit om nyligen. President Trumps planerade triumf försvann.

Att fÄ ihop bitarna i det puzzel som ledde fram till detta Àr inte alldeles enkelt.

Den speciella Äklagarorganisationen sattes upp i Haag för ett antal Är sedan sedan för att utreda möjliga krigsbrott som av olika skÀl inte kunnat tas upp av den internationella tribunalen om f d Jugoslavien.

Den har sedan dess arbetat i stor tysthet, och beskedet i onsdags kom dĂ€rför som en blixt frĂ„n klar himmel. Förr eller senare skulle nĂ„gonting komma – men det? Och nu?

I pressmeddelandet sades att det möjliga Ätalet hade beslutats redan i slutet pÄ april, men offentliggjorts nu mot bakgrund av att president Thaci ansÄgs ha arbetar för att undermina den speciella Äklagarorganisationen.

Den enda slutsats som Àr möjlig Àr dÀrmed, att den specielle Äklagaren, som f ö Àr en amerikan tillsatt av Trump-administrationen, fruktade att det pÄ mötet i Vita Huset skulle fattas beslut riktade mot Äklagarorganisationen.

Om detta sedan hade varit möjligt Ă€r en annan sak. Åklagarorganisationen sattes upp inte minst av EU pĂ„ sin tid.

Att Hashim Thaci sökt begrÀnsa eller bli av med den var knappast nÄgon större hemlighet, och för det hade han sÀkert sina skÀl. Men nu hade man i Haag tydligen grundad anledning att frukta att Vita Huset skulle gÄ med pÄ nÄgot Ät det hÄllet.

NÄgon annan anledning till pressmeddelandet i onsdags Àr det mycket svÄrt att se.

Men dÀrmed kollapsade allt. Hashim Thaci kunde sjÀlvfallet inte Äka, och till slut ingen annan heller.

Vad som hÀnder nu ÄterstÄr att se. Kosovo riskerar att kastas in i en instabilitet som inte ligger i nÄgons intresse.

Det rimliga vore att Hashim Thaci nu avgick som president. Hans mandatperiod löper i alla fall ut inom mindre Àn ett Är, och han har sagt att han inte söker Äterval. DÀrmed skulle Kosovo kunna fÄ en ny politisk ledning med den kraft och trovÀrdighet som förhandlingarna med Serbien krÀver.

Men om det blir sÄ ÄterstÄr att se.

Hans enda reaktion i offentligheten hitintills har varit att pÄ sin Facebook-sida lÀgga upp det kÀnda emblemet frÄn den gamla vÀpnade organisationen UCK vars politiska ledare han en gÄng var. Det Àr lÀtt att tolka det som en signal till mobilisering.

I gÄr har han sÄ begett sig till Albaniens huvudstad Tirana. DÀr hade premiÀrministern Edi Rama i gÄr ett tal i parlamentet som kraftigt angrepp den speciella Äklagaren och framstÀllde det hela som en attack mot alla albaner. Det var knappast ett tal som man förvÀntar sig av en premiÀrminister som knackar pÄ EU:s dörr.

Och pÄ söndag sÀger Hashim Thaci att han skall hÄlla ett tal. DÄ skall det ges besked.

Kring detta har min telefon gÄtt tÀmligen sÄ varm de senaste dagarna. Och Det har blivit sÄvÀl en artikel i Washington Post som ett inlÀgg pÄ ECFR:s hemsida som snabbt fÄtt en hel del uppmÀrksamhet.

Det finns nu bÄde goda scenarier för Kosovo och pÄtagligt dÄliga sÄdana. Men krisens djup Àr pÄtaglig.

I Paris planerar man dock för ett möte i mitten av juli mellan Kosovo och Serbien, och dÀrefter inleds en ny större omgÄng av den EU-ledda dialogen i Bryssel.

Men innan dess kommer mycket att hÀnda.

Den besvĂ€rliga Ă„terstarten – och hur vĂ€rlden förĂ€ndras.

Carl Bildt (m) - 24 June, 2020 - 16:20

TABIANO: Under eftermiddagen europeisk tid presenterade IMF sÄ sin revidering av bedömningen av den globala ekonomins utveckling, och det tilldrar sig naturligt nog ett betydande intresse.

Det var i april man kom med sin bedömning av att den globala ekonomin detta pandemins Är skulle minska med 3.0%.

Men den bedömning man nu presenterade var betydligt mer pessimistisk.

Den globala tillvÀxten reviderades nu ner frÄn -3,0 till -4,9%, vilket ju Àr en högst betydande skillnad. Och det Àr framförallt det andra kvartalet detta Är som blivit betydligt sÀmre Àn vad man tidigare befarade.

SjÀlv tittade jag extra noga pÄ bedömningarna för hur det kan komma att gÄ för gepolitiskt viktiga delar av den globala ekonomin. Det saknar inte intresse.

Detta Ă„r berĂ€knas sĂ„vĂ€l EU som USA minska kraftigt – för Euro-regionen, som Ă€r 85% av EU:s ekonomi, rĂ€knar man med en nedgĂ„ng med strax över 10%, och för USA med endast marginellt mindre med 8% nedgĂ„ng.

Men det intressanta i det mer geopolitiska perspektivet Àr sjÀlvfallet Kina, och hÀr rÀknar man med att det trots allt kommer att bli en viss tillvÀxt kring 1%. Ingen annan del av vÀrlden förutspÄs positiva siffror detta dystra Är.

Hur det kommer att gÄ nÀsta Är Àr sjÀlvfallet beroende av Ätskilliga faktorer som helt enkelt inte gÄr att förutse. Pandemin kan visa sig vara vÀrre Àn vad vi trott, men ÄterhÀmtningen kan ocksÄ visa sig gÄ snabbare.

Men med de antaganden som IMF gör i sina tabeller kommer man fram till en tillvĂ€xt i Kina som Ă€r nĂ€stan dubbelt sĂ„ hög som vad man antar för USA och cirka en tredjedel högre Ă€n vad man tror vad gĂ€ller EU. Talen Ă€r generellt höga – sĂ„ brukar det ju bli nĂ€r ekonomierna studsar tillbaka efter en djup nedgĂ„ng.

Men den geopolitiskt intressanta slutsatsen av dessa antaganden för dessa tvÄ Är Àr att den kinesiska ekonomins relativa tyngd i den globala ekonomin kommer att öka inte ovÀsentligt.

Att ocksÄ Kinas ekonomi har försvagats pÄtagligt av pandemin Àr uppenbart, men som sÄ mycket annat hÀr i livet Àr detta relativt. De europeiska och amerikanska ekonomierna förefaller att ha försvagats Àn mer.

OcksÄ inom Europa Àr de relativa förÀndringarna stora och betydelsefulla. Spanien, Frankrike och Italien berÀknas förlora 12-13% detta Är, och de nedrevideringar av bedömningarna för dessa ekonomier som IMF gjort Àr vid sidan av dem man gjort för Brasilien och Mexico de största som jag hittar i tabellerna.

Men sedan ÄterstÄr att se hur det faktiskt kommer att gÄ.

Det finns smÄ tecken pÄ viss ljusning vid horisonten, men med all sannolikhet blir vÀgen tillbaka inte enkel.

För Sverige gÀller fortfarande att det för oss Àr utomordentligt viktigt att hjulen börjar att snurra i Europa i dess helhet. Och inte minst dÀrför borde vi ha ett starkt intresse av EU:s Äterstartpaket.

Men en annan viktig slutsats Àr sjÀlvfallet att man trots de vÀxande politiska problemen med landet inte kan tÀnka bort Kina ur den ekonomiska framtiden.

Blickar mot Balkan denna valdag.

Carl Bildt (m) - 21 June, 2020 - 15:48

TABIANO: Italien badar i sol pÄ det sÀtt man kan förvÀnta sig vid denna tid pÄ Äret, och jag antar att samma sak ocksÄ gÀller pÄ Balkan pÄ andra sidan Adriatiska Havet.

DÀr Àr det i dag parlaments- och lokalval i Serbien. Och eftersom det handlar om regionens dominerande land finns kan det finnas anledning att notera saken.

NÄgra förÀndringar Àr inte att vÀnta. Regerande presidenten Alexander Vucics parti SNS har ett fast grepp inte minst om media i landet, och det ledande oppositionspartiet har dÀrför beslutat att bojkotta valet eftersom man inte ser nÄgra förutsÀttningar för att det skall bli fritt och förvist.

Och som det nu ser ut kommer SNS sannolikt att fĂ„ ca 60% av de avgivna rösterna – men det ser samtidigt ut som om omkring tvĂ„ tredjedelar av valmanskĂ„ren vĂ€ljer att stanna hemma.

Serbiens vÀg mot en allt mer styrd demokrati fortsÀtter dÀrmed. Att man under COVID-19-pandemin flörtar hÀftigt med Kina, och verkar se Ungern som sin viktigaste partner, gör inte den bilden mindre komplicerad frÄn ett vidare europeiskt perspektiv.

Det var under de sista dagarna 2009 som vi tog emot Serbiens dÄvarande president Boris Tadic i Stockholm och han lÀmnade in landets ansökan om medlemskap i EU. Sverige var EU-ordförande detta halvÄr, och jag hade all anledning att vÀlkomna detta steg.

För stabiliteten pÄ Balkan pÄ sikt Àr regionens gradvisa integrering i EU av allra största betydelse.

Men sedan dess har det gÄtt lÄngsamt. Det tog tid att komma igÄng med förhandlingar, och av de 35 kapitel i EU-fördragen som en sÄdan förhandling omfattar har man sedan dess bara klarat av att fullfölja tvÄ, och dÀrtill tvÄ tÀmligen enkla sÄdana.

Detta finns det all anledning att beklaga.

Det gÄr alltid att sÀga att EU slÀpar fötterna efter sig nÀr det gÀller utvidgning, och jag har inte varit sen att sÀga just detta, men hÀr ligger det huvudsakliga skÀlet i en reformprocess i Serbien som i viktiga avseenden stagnerat.

Och med en allt mer halvauktoritÀr inriktning av politiken i landet Àr det kanske inte sÄ konstigt att entusiasmen i EU nÄgot falnar. Den kinesiska flörten har nog under senare tid dragit ytterligare i den riktningen.

Serbien har tveklöst en betydande potential om man fÄr politiken pÄ rÀtt köl igen. Det finns en imponerande scen av nyföretagande inte minst inom IT-sektorn i Belgrad, och landet har en central position i hela regionen. Man borde klara en tillvÀxt en bra bit bÀttre Àn hitintills.

Och det skulle vara mycket bra för regionen i dess helhet.

Men till de olika utmaningarna kommer sjÀlvfallet den olösta frÄgan om relationen till Kosovo. Serbien vÀgrar envist att erkÀnna Kosovo som ett sjÀlvstÀndigt land.

HÀr Àr syndarna mÄnga. VÀstvÀrlden har tagit det ena steget efter det andra utan att kunna komma till ett avslut. Mycket har blivit hÀngande. Hastverken har varit mÄnga.

EU under dÄvarande Höge Representanten Cathy Ashton förhandlade trots detta fram viktiga steg mot en normalisering i det s k Belgrad-avtalet 2015. Men sÄdana avtal krÀver ihÄllig och envis uppföljning uppföljning, och hennes eftertrÀdare Frederica Mogherini slÀppte tidigt greppet, för att sedan i lÀtt desperation nÀr hennes tid började att rinna ut förveckla sig in i farliga tankar om att flytta grÀnser pÄ Balkan

Det slutade i ingenting alls.

För att komma upp pÄ banan igen har EU dock nu utsett Slovakiens f d utrikesminister Miroslav Lajcak för att föra dessa frÄgor vidare, och han Àr tveklöst mycket kvalificerad för uppdraget. Han tillhör bl a mina eftertrÀdare som Hög Representant i Bosnien, men har Àven i övrigt ett gediget förflutet med regionen.

Men samtidigt har president Trumps f d ambassadör i Berlin Richard Grenell kastat sig in i det hela. Han har en obefintlig bakgrund i dess frÄgor, och att döma av hans tid i Berlin motiveras det mesta av att stÀlla till det för EU och hylla sina arbetsgivare i Vita Huset.

Nu har han inbjudit Serbiens och Kosovos presidenter till ett möte i Vita Huset pĂ„ lördag – dagen före den sedvanliga och för serber viktiga Ă„rsdagen av slaget pĂ„ de s k TrastfĂ€lten i Kosovo 1389 – och vi fĂ„r se vad som kommer ut ur detta.

Han har försökt att nĂ„got dĂ€mpa förvĂ€ntningarna genom att sĂ€ga att det frĂ€mst Ă€r ekonomiska frĂ„gor som skall diskuterats. Men det Ă€r svĂ„rt att förestĂ€lla sig annat Ă€n att president Trump kommer att utannonsera ett ”historiskt avtal”. Det brukar ju vara sĂ„.

Alexander Vucic har gÄng pÄ gÄng antytt att han nog möjligen kan tÀnkas erkÀnna Kosovo som sjÀlvstÀndigt stat, men att han dÄ mÄste ha nÄgot riktigt rejÀlt i utbyte. EU-medlemskapet vid slutet av förhandlingarna hade uppenbart passat den kostymen, men den pusselbiten ligger knappast i Vita Husets hÀnder och Àr ju dessutom knappast tillgÀnglig i nÀrtid.

Att ge Serbien rejÀl bit av Kosovos territorium var den möjlighet man lekte med tidigare, men jag tror att de flesta nu tvingats inse att det Àr betydligt mycket lÀttare sagt Àn gjort.

SÄ vi fÄr vÀnta och se.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov passerade Belgrad i veckan och sade att varje lösning mĂ„ste godkĂ€nnas av FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d. Det Ă€r vĂ€l korrekt i Ă„tminstone den meningen att ett möjligt medlemskap av Kosovo i FN mĂ„ste godkĂ€nnas dĂ€r. Ryssland vill ha sitt ord med i laget – och Serbien ser sjĂ€lvfallet det som ett stöd.

Om den politiska situationen i Serbien sÄledes Àr osunt stabil, och den i Kosovo i genflöde osunt instabil just nu.

Sagde Grenell pressade med olika tÀmligen dramatiska hot fram ett regeringsskifte i Pristina, men den regering som tillkom sitter pÄ skakigast tÀnkbara mandat. Det Àr presidenten Hashmi Thaci som driver tanken att Grenell skall fixa allt, men huruvida han har möjlighet att leverera i det kosovariska politiska landskapet rÄder det högst delade meningar om.

Den som lever fÄr se.

Balkan tilldrar sig mera sÀllan de stora rubrikerna numera, och lika vÀl Àr vÀl det. Men denna valdag i Serbien kan det i alla fall finnas anledning att rikta blickarna ditÄt.

SjÀlvfallet finns det mycket annat som hÀnder i regionen.

En uppgörelse i Bosnien som efter tolv Är möjliggör lokalval i den i mÄnga avseende starkt delade staden Mostar var ett pÄtagligt viktigt steg. Och snart förestÄr viktiga val i sÄvÀl Nordmakedonien som det Kroatien som ju inom kort avslutar sitt EU-ordförandeskap.

Åter till södern.

Carl Bildt (m) - 18 June, 2020 - 17:18

TABIANO: Inte alldeles utan möda utlokaliserade vi under gÄrdagen frÄn vackra Stockholm till minst lika vackra Emilien i norra Italien.

HÀr handlar det nu om att Anna Maria försöker att öppna upp familjeföretaget Tabiano Castello igen efter den djupa pandemikrisen, och det krÀver alldeles uppenbart personlig nÀrvaro. Under denna helg kommer de första gÀsterna, men bestÀmmelserna för att göra allt sÄ sÀkert och bra som möjligt Àr omfattande.

GÄrdagens kusligaste upplevelse var ett nÀstan totalt öde Kastrup dÀr vi fick tillbringa ett antal timmar. PÄ ett stÀlle gick det att fÄ en kaffe, och pÄ ett annat ett wienerbröd. Och en och annan vandrade genom de tomma hallarna i det som Àr Danmarks största arbetsplats.

Nu fÄr vi se hur det gÄr nÀr Europa gradvis öppnar upp. Icke minst hÀr i södra Europa Àr ju det ekonomiska beroendet av turismen under de kommande mÄnaderna mycket stort.

Pandemin Àr inte över. I Sverige har vi nu passerat den skrÀmmande siffran av 5.000 döda, och det Àr inte mÀrkligt att det i omvÀrlden finns en skepsis mot den vÀg som vÄr regering valt i denna kris och att det ocksÄ leder till konsekvenser. Jag vet inte om det ingick i den ursprungliga kalkylen, men att den risken var tydlig framgick redan tidigt.

Och pandemin rullar vidare i andra delar av vÀrlden. I Brasilien ser det katastrofalt ut. I tretton amerikanska delstater ökar fallen tydligt. I Peking brottas myndigheterna med ett nytt och allvarligt utbrott. Och i vÄr öppna vÀrld Àr vi alla beroende varandra.

I EU har det i dag varit toppmöte per video med det Östliga Partnerskapet. Och det Ă€r viktigt att man pĂ„ detta sĂ€tt pĂ„ toppnivĂ„ visar att detta Ă€r ett partnerskap som Ă€r viktigt för EU och som vi mĂ„ste fortsĂ€tta att investera politiskt och finansiellt i.

I morgon Àr det sÄ dags för EU-ledarna att diskutera det omfattande Äterstartspaketet i en videokonferens som ju inte förvÀntas leda till nÄgra avgörande slutsatser. Men det blir viktigt hur olika ledare uttrycker sig eftersom det Àr med utgÄngspunkt frÄn detta som samtalen kommer att fortsÀtta under de kommande veckorna.

Ämnet Ă€r förvisso synnerligen viktigt.

Hur Europa i dess helhet lyckas att komma tillbaka efter denna unikt djupa kris kommer att avgöra mycket av vÄra gemensamma möjligheter i vÀrlden under kommande Är. Jag hoppas innerligt att det finns bÄde omedelbar solidaritet och mer lÄngsiktig strategi i morgondagens diskussioner.

PÄ andra sidan Atlanten ser jag att mycket nu handlar om den bok som f d sÀkerhetsrÄdgivaren John Bolton trots Vita Husets motstÄnd nu ger ut.

Den bild som ges av president Trump – katastrofal som den Ă€r – verkar inte avvika nĂ€mnvĂ€rt frĂ„n den som tidigare skildringar gett, Ă€ven om vi fĂ„r nya detaljer. Han trodde tydligen att Finland var en del av Ryssland, visste inte att Storbritannien var en kĂ€rnvapenmakt och uppmuntrade aktivt Kinas president Xi Jinping till ökad repression i Sinkiang.

Han var dessutom mycket nÀra att försöka fÄ USA att lÀmna Nato.

Men vid det hÀr laget har man upphört att förvÄnas. Vi vet att med Donald Trump i Vita Huset lever vi i en farligare och mer osÀker vÀrld ocksÄ vad det gÀller hur den amerikanska makten kan komma att anvÀndas.

Av detta följer fick knappast att John Bolton Ă€r nĂ„gon hjĂ€lte. Han vet förvisso att Finland inte Ă€r en del av Ryssland – hans kompetens gĂ„r alls inte att ifrĂ„gasĂ€tta – men nĂ„got ligger det möjligen i Trumps pĂ„stĂ„ende att han ville starta krig med de flesta.

Nu randas midsommaren, men aktiviter i form av olika möten pÄ nÀtet fortsÀtter. Om nÄgon timme handlar det t ex om Trump-administrationens politik vad gÀller Iran.

Och via Project Syndicate har jag publicerat en artikel om EU:s politik vad gÀller Kina som jag i dag Äterfunnit i tidningar i en rad olika lÀnder. LÀnk finns via Twitter för den som kan vara intresserad.

Ämnet kommer att bli av allt större betydelse.

Och nu inleds en viktig vecka.

Carl Bildt (m) - 15 June, 2020 - 08:22

STOCKHOLM: Denna vecka rör det sig en del i den europeiska politiken. I alla fall lite.

I dag har EU:s utrikesministrar videomöte först bara med sig sjÀlva och sedan med USA:s utrikesminister Pompeo. Vad som möjligen kommer ut ur det senare ÄterstÄr att se.

Det finns betydande Ă„siktsskillnader om nĂ€stan allt som rör Mellersta Östern, USA:s politik att lĂ€mna eller försvaga internationella samarbeten möter ingen förstĂ„else i Europa och det finns en skepsis mot den amerikanska retoriken om Kina.

Det Àr tydligen inte minst om Kina som Pompeo vill prata.

Men dialog Àr alltid viktig. Och relationerna över Atlanten förblir, Àven under besvÀrliga tider, av stor betydelse.

Och i dag Àr det ocksÄ videomöte mellan Ursula von der Leyen och Charles Michel frÄn EU Ä den ena sidan och Boris Johnson frÄn Storbritannien Ä den andra. Förhandlingarna om Brexit har bara stÄtt och stampat, och frÄgan Àr om det gÄr att hitta nÄgon vÀg framÄt.

Men att rÀkna med nÄgot stort genombrott i dag Àr nÀppeligen realistiskt.

PĂ„ torsdag Ă€r det sĂ„ videotoppmöte med EU:s Östliga Partnerskap. NĂ„gra avgörande sensationer Ă€r knappast att vĂ€nta, men det Ă€r viktigt att mötet hĂ„lls.

Och jag hoppas att man frÄn EU:s sida gör tydliga markeringar mot ocksÄ tendensen i Ukraina att utnyttja rÀttsvÀsendet för att komma Ät politiska motstÄndare. Det Àr ett ofog som knappast Àr förenligt med vÄrt starka stöd till landets utveckling.

PÄ fredag blir det sÄ den viktiga videokonferenser mellan EU:s stats- och regeringschefer dÀr man skall diskutera kommissionens förslag till stort ÄterhÀmtningspaket, och dÀr ju Sverige tillhör dem som kört ner sig i positioner som inte kommer att vara hÄllbara.

Men nÄgot avgörande Àr inte att vÀnta.

Inriktningen Àr att lyssna runt, för att sedan inleda en kaskad av bilaterala samtal som skall föra fram till ett riktigt möte kanske mot slutet av juli. Det Àr dÄ ett avgörande mÄste till för att man dÀrefter kan gÄ till Europaparlamentet och sedan fÄ möjlighet att fÄ ut stödet med början kring Ärsskiftet.

SÄ det blir Ätskilligt att hÄlla ögonen pÄ under veckan.

Misslyckades rÀttstaten med mordet pÄ Olof Palme?

Carl Bildt (m) - 13 June, 2020 - 12:13

STOCKHOLM: SÄ hÀr nÄgra dagar efterÄt kan det finnas anledning att reflektera över den presskonferens i onsdags som slutade med beskedet att förundersökningen om mordet pÄ statsminister Olof Palme för 34 Är sedan nu lades ner.

Mordet var en nationell tragedi, och har sedan dess utvecklats till ett nationellt trauma. Vem var mördaren? Och varför kunde vi inte fÄ klarhet?

PĂ„ den första frĂ„gan har vi dessvĂ€rre fortfarande inget svar. Vi fick reda pĂ„ att man nĂ€r man nu Ă„ter vĂ€nt pĂ„ alla stenar ”inte kunde komma förbi” den s k Skandia-mannen Stig Engström, och att de frĂ„getecken som fanns skulle ha rĂ€ckt till att fĂ„ honom hĂ€ktad för ytterligare utfrĂ„gningar om han fortfarande var i livet.

Men sÄ mycket sÀkrare Àn sÄ blev det dessvÀrre inte.

Vad som dock framgick med stor tydlighet var alla de försumligheten som tydligt karakteriserade brottsutredningen under dess inledande och avgörande fas. Det var dÄ alla de frÄgor som nu för evigt kommer att bli hÀngande i luften utan nÄgra större svÄrigheter skulle ha kunnat redas ut, och klarhet om vem som med stor sÀkerhet var mördaren kunde ha skapats.

Men sÄ blev det inte.

Är detta dĂ„ ett haveri för den svenska rĂ€ttsstaten? Eller ligger förklaringen snarare i att man delvis hade satt den svenska rĂ€ttsstaten ur spel?

Mycket handlar om personen Hans Holmér och de olika personer han hade omkring sig under denna period.

Det var han som med starkt stöd av den dĂ„varande regeringen tog ett mycket fast grepp om hela utredningen. Han var redan nĂ„got av socialdemokratins ”favoritpolis” – sĂ„dana fanns inte sĂ„ mĂ„nga – och det gjorde att han ocksĂ„ fick möjlighet att ta kommandot pĂ„ det sĂ€tt han gjorde.

Det skedde ocksÄ i konflikt med betydande delar av den ordinarie rÀttsapparaten. Konflikten blev snabbt öppen med de erfarna Äklagare som borde ha haft ledningen av förundersökningen, och konflikten var knappast dold med den kÀrna i sÀkerhetspolisen som alls inte trodde pÄ det PKK-spÄr som kom att ta den absoluta huvuddelen av all energi under den inledande och avgörande fasen.

Allt kom ju sedan att kulminera i den ocksÄ i ett lÀngre historiskt perspektiv alldeles unika s k Ebbe Carlsson-affÀren. Landets justitieminister tvingades att avgÄ.

Fokuseringen pÄ PKK-spÄret hade av allt att döma sin grund i att man började utredningen med att spekulera i vem eller vilka som kunde tÀnkas ha haft motiv för mordet. Och ett stort mord av en stor man krÀvde dÄ ett stort motiv av en stor gruppering för att det skulle kÀnnas meningsfullt.

Man började söka efter mördaren inte pÄ brottsplatsen utan i hög grad i sin egen politiska förestÀllningsvÀrld.

Och det var dÄ det gick snett. Ordentligt snett.

SÄ började man jaga kurdiska terrorister i PKK. De var förvisso inte Guds bÀsta barn, och hade ocksÄ mord pÄ sina samveten, men det gick inte att hitta nÄgon av dem som varit ens i nÀrheten av mordplatsen. Men eftersom det inte var den som man frÀmst intresserade sig för fortsatte anstrÀngningarna att svÀva ut i allt mer irrelevanta riktningar.

Det Àr hÀr som misslyckandet ytterst ligger.

RÀttsstaten i dess klassiska form misslyckades inte, eftersom den kom att skjutas Ät sidan för en mer politiskt inspirerad process som dessutom körde in i direkt kollision med denna rÀttsstat.

Det Àr dÀrför vi aldrig kommer att fÄ veta vem som mördade Olof Palme.

Tragedin blev till ett trauma, och ur detta har vi nu fÄtt ocksÄ denna tragedi.

Mycket oroande i USA.

Carl Bildt (m) - 6 June, 2020 - 13:50

STOCKHOLM: Det Àr inte utan att man i dessa dagar kÀnner en tilltagande oro för den dramatiskt ökade polariseringen i det amerikanska samhÀllet och vad den kan komma att leda till.

Det som nu klassificerats som ett mord utfört av en polisman i Minneapolis har kommit att utlösa en omfattande vĂ„g av protester runt om i landet eftersom det Ă„ter blottlade grundlĂ€ggande orĂ€ttvisor i det amerikanska samhĂ€llet. Till den alldeles övervĂ€ldigande delen har dessa massiva protester ocksĂ„ varit fredliga – men inte alla och inte överallt.

Normalt skulle i ett lÀge som detta innehavaren i Vita Huset ha försökt att överbrygga motsÀttningarna och ena nationen, men Donald Trump har i stÀllet agerat pÄ ett sÀtt som snarare fördjupade dessa. Hans avsikt förefaller att vara att mobiliserar stöd hos dem som i detta inte ser frÀmst protest mot orÀttvisor utan frÀmst allmÀn laglöshet som mÄste motas med alla till buds stÄende medel.

Allra mest kontroversiellt har varit hans avsikt att anvÀnda den reguljÀra amerikanska försvarsmakten i detta syfte. Det s k nationalgardet kan anvÀndas av de olika delstaternas guvernörer, men att sÀtta in den reguljÀra armén Àr nÄgonting helt annat.

Men hÀr stötte han uppenbarligen pÄ motstÄnd frÄn armén sjÀlvt och till slut ocksÄ frÄn sin egen försvarsminister. Och efter viss dramatik ledde det till att de enheter ur den 82:a luftlandsÀttningsdivisionen som förts till nÀrheten av Washington fick ÄtervÀnda till sin bas.

Jag skulle tro att försvarsminister Eders stÀllning efter detta Àr lÄngt ifrÄn sÀker.

Hur detta kommer att pÄverka situationen inför valet i november Àr det nog för tidigt att ha nÄgra bestÀmda meningar om.

Jag hör frÄn mina vÀnner att det nu finns tecken pÄ att opinionssiffrorna för honom ocksÄ i avgörande delstater börjar att svikta, och det spekuleras i att republikaner vars positioner Àr föremÄl för Äterval kan börja att svikta om denna tendens stÄr sig.

PĂ„ det utrikespolitiska planet Ă€r det ju inte förvĂ„nande att hĂ€ndelserna i USA – och inte minst bilderna av soldater pĂ„ gatorna – har fĂ„tt mycket bred publicitet inte minst i Kina och Ryssland. USA:s roll som banĂ©rförare för demokrati och frihet har tveklöst fĂ„tt sig en törn, och det vid en tidpunkt nĂ€r det snarare Ă€r situationen i Hong Kong som borde ha uppmĂ€rksammats.

Annars fortsÀtter sjÀlvfallet frÄgor kring politiken gentemot Kina att vara i fokus, och det i tilltagande grad ocksÄ i den europeiska debatten.

Att hantera situationen i Hong Kong Àr inte alldeles enkel.

De aviserade Ă„tgĂ€rderna i USA Ă€r relativt begrĂ€nsade till sina effekter – dagen efter de hade utannonserats steg börsen i Hong Kong – och försĂ€mrar snarare för Hong Kong Ă€n för Kina. och Storbritannien, som naturligt nog Ă€r det viktigaste landet i dessa hĂ€nseenden, har hitintills inskrĂ€nkt sig till att möjligen ge ca 300.000 personer i Hong Kong med en viss typ av pass bĂ€ttre möjligheter till att komma till Storbritannien.

Men förhoppningsvis kan Storbritannien, EU, USA och andra intresserade komma överens om ÄtgÀrder som möjligen kan ha nÄgon effekt i den riktning vi efterstrÀvar. Det Àr dock klokt att inse att optionerna Àr begrÀnsade, att Hong Kong 1997 har överlÀmnats till Kina och att dess sÀrskilda stÀllning i dess helhet enligt de avtal som dÄ ingicks Àr tidsbegrÀnsade till 50 Är.

Det toppmöte som skulle Àgt rum mellan Kina och EU i Leipzig i september har nu instÀllts. Pandemin Àr skÀlet, men till detta tror jag ocksÄ skall lÀggas en farhÄga för att framsteg man strÀvat efter i relationen pÄ ett antal punkter inte skulle vara möjliga.

Viktigt Àr dock att diskussionen om den viktiga frÄgan om vÄra relationer till Kina förs vidare. FrÄgan kommer att bli allt viktigare inte minst i ljuset av den utveckling av den amerikanska politiken som Àr sannolik. Inte minst mÄste Europa har förmÄgan att stÄ pÄ egna ben i dialogen med USA i dessa frÄgor.

Den transatlantiska relationen Àr ju inte i bÀsta skick.

Vita Huset har nu bestÀmt att upp mot en tredjedel av kvarvarande amerikanska trupper i Tyskland skall dras tillbaka. Det sÀgs att beslutet togs utan att Berlin informerades i förvÀg.

Det Àr en betydande reducering. Det sÀgs att det innebÀr att det speciella förband med F16-flygplan som fortfarande finns i Tyskland tillhör de som nu dras bort, och det skulle innebÀra att F16-förbandet i Aviano i norra Italien Àr det enda kvarvarande amerikanska stridsflygförbandet pÄ den europeiska kontinenten.

Samtidigt fortsÀtter man sjÀlvfallet olika typer av viktiga gemensamma övningar.

Och det Àr viktigt, Àven om jag nog tillhör dem som tycker det Àr onödigt att flyga B1B-bombflygplan över omrÄden alltför nÀra Ryssland, t ex nÀr detta nyligen skedde ocksÄ över Ukraina.

Jag kan vÀl förestÀlla mig vad som skulle bli reaktionerna pÄ nÄgon typ av motsvarande ryskt upptrÀdande. Det finns anledning till försiktighet med sÄdant som riskerar att uppfattas som provocerande.

Lite dans mellan Trump och Putin.

Carl Bildt (m) - 2 June, 2020 - 18:14

STOCKHOLM: Livet i Zoom-vÀrlden gÄr vidare med möten i de mest varierande konstellationer och i de mest varierande Àmnen.

I dag har jag t ex ett timslÄngt websÀnt samtal med Finlands f d statsminister Alexander Stubb ordnat av Hanaholmen-centrat utanför Helsingfors. Sedan pÄ eftermiddagen hade vi ett rÄdsmöte med RAND Europe i Cambridge för att gÄ igenom hur verksamheten utvecklas i dessa mÀrkliga tider.

Och i morgon blir det först ECFR-diskussion om Europas roll i den globala ekonomin, dÀrefter en diskussion med Trilateral Commission om hur Europa och USA skall klara de dramatiskt ökade statsskulderna under de kommande Ären, sedan i regi Atlantic Council en briefing av amerikanska UD om deras Iran-politik och sedan lite senare en pÄ kvÀllen en global kvÀllsdrink med allmöt meningsutbyte i regi Eurasia Group i New York.

Nyhetsförmedlingen domineras naturligt nog av den bekymmersamma utveckling i USA som började med det dödliga övergreppet av polisen i Minneapolis men som nu lett till oroligheter över stora delar av landet. I dag sÄg jag bilder av lastbilar med soldater pÄ det annars strikt avspÀrrade lilla omrÄdet mellan Vita Husets West Wing och dess kontorsdel i det som heter Old Executive Office Building.

President Trump försöker nu att framstÀlla sig som representanten för lag och ordning, medan Joe Biden naturligt nog framtrÀder och försöker att ta upp de brister i det amerikanska samhÀllet som oroligheterna tveklöst demonstrerar. Men det torde vara alltför tidigt att ha nÄgon uppfattning om vilken inverkan detta kan ha pÄ valet i november.

I dag har president Trump ocksÄ hunnit med att ringa upp president Putin i Moskva och inbjuda denna till ett kommande G7-möte i G7-kretsen.

MĂ€rkligt.

Hans försök att Ästadkomma ett G7-möte i Washington i slutet av denna mÄnad kollapsade ju efter det att Angela Merkel förklarat att hon inte tÀnkte komma. Pandemin var den officiella orsaken, men informellt sades ocksÄ att Vita Huset inte gjort nÄgra förberedelser alls pÄ det sÀtt som sedan decennier Àr rutin inför dessa möten.

NÀr G7-mötet havererade förklarade Trump att kretsen i alla fall inte var sÀrskilt relevant, och sade att han till ett möjligt möte i höst, nÀr USA fortfarande har ordförandeskapet, vill inbjuda Ryssland. Dock kom omedelbart uttalanden frÄn sÄvÀl London som Ottawa att man inte sÄg nÄgot som helst skÀl till detta.

Men trots detta ringer Trump till Kreml och inbjuder Ryssland. Jag vet inte om han var tydlig med att det dĂ„ bara kunde handla om en inbjudan till Putin att komma som observatör – sĂ„dana inbjudningar kan ordförandeskapet utfĂ€rda sjĂ€lvt. Men hur det Ă€n Ă€r med den saken Ă€r jag övertygad om att Putin inte har nĂ„gon som helst avsikt att komma som observatör.

SÄ av allt detta kommer med all sannolikhet inte att bli nÄgonting alls. Det blev bara en mÀrklig dans som visar hur impulsiv och osammanhÀngande den amerikanska politiken pÄ den högsta nivÄn Àr.

Och som ocksÄ visade den lite mÀrkliga relation som fortfarande förefaller att finnas mellan Donald Trump och Vladimir Putin.

BĂ€gge har sina problem.

I Ryssland kommer nu den uppskjutna folkomröstningen om de föreslagna förÀndringarna i konstitutionen att Àga rum den 1 juli, och pÄ ett eller annat sÀtt kommer de dÀrmed att godkÀnnas.

Men lÀget i landet Àr knappast gott.

SÄvÀl Trump som Putin dröjde alldeles för lÀnge med att ta COVID19 pÄ allvar, och det har lett till ett allvarligt utbrott i Ryssland med fokus i Moskva men med allvarliga utbrott ocksÄ i andra omrÄden. De senaste opinionsmÀtningarna visar nu lÀgre förtroende för president Putin Àn nÄgon gÄng under hans numera rÀtt lÄnga period vid makten.

Nya utrikespolitiska Àventyr skulle knappast Àndra pÄ den situationen.

Att man förefaller att fördjupa sin inblandning i det libyska moraset torde knappast vara nÄgonting som entusiasmerar den ryska opinionen. Och utrikespolitiskt innebÀr det nu tydlig konfrontationskurs med Turkiet ocksÄ i detta omrÄde. Och Syrien Àr knappast ett alldeles lÀttskött pastorat.

Kinesiska UD: Fel av svenska ministern att nÀrvara

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:52
Det var fel av kulturminister Amanda Lind att delta under prisutdelningen av Svenska Pens Tucholskypris.
Categories: Massmedia

Fornling kan ha gÄtt sin sista match

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:47
Sven Fornling har lÀmnat sjukhuset i Halle, Tyskland, och mÄr efter omstÀndigheterna bra.
Categories: Massmedia

Göteborgs spÄrvÀgars vd efter fusket: Jag Àr uppriktigt sagt ledsen

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:34
AnstÀllda vid Göteborgs spÄrvÀgar har fuskat med arbetstider och anvÀnt tjÀnstefordon privat utan lov.
Categories: Massmedia

En miljon svenskar kan ha nÄtts av Bitcoin-bluffarna pÄ Facebook

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:30
DN har tidigare rapporterat om bedragare som med hjÀlp av kÀndisar och löften om Bitcoin-rikedomar lurar svenskar.
Categories: Massmedia

Miljonregn över svensk fotboll för EM-biljetten

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Den sÀkrade EM-platsen gör att det klirrar till i Svenska fotbollförbundets kassa.
Categories: Massmedia

SAS drar in pÄ flygningar till Hongkong

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Allt fler flygbolag – inklusive SAS – vĂ€ljer att skĂ€ra ned pĂ„ sin trafik till Hongkong.
Categories: Massmedia

”Bonusfamiljen” fĂ„r en fjĂ€rde sĂ€song

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:04
SVT:s populĂ€ra relationsserie ”Bonusfamiljen” Ă„tervĂ€nder med en fjĂ€rde sĂ€song, skriver Expressen.
Categories: Massmedia

Norrköping polisanmÀls efter DjurgÄrdsfirande

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:58
Efter DjurgĂ„rdssupportrarnas planstormning för att fira guldet pĂ„ Östgötaporten har polisen upprĂ€ttat en anmĂ€lan om

Categories: Massmedia

ÖverlĂ€kare: VĂ€ldigt ovanligt med rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd för ungdomar

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:48
Det Àr extremt ovanligt att en 16-Äring döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd i Sverige.
Categories: Massmedia

Explosion pĂ„ skola – ingen skadad

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:46
NÄgon har kastat in ett flaskliknande föremÄl genom fönstret pÄ en skola i Helsingborg
Categories: Massmedia

Man rymde under permission i Sigtuna – stor polisinsats

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:23
En man sprang i frÄn tre kriminalvÄrdare under sin permission i Sigtuna.
Categories: Massmedia
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 01:16.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2020, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson