Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
News aggregator

En skogsbrand mÄste slÀckas överallt. Och sÄ att den inte blossar upp igen.

Carl Bildt (m) - 29 March, 2020 - 16:34

STOCKHOLM: SÀllan förut har sÄ mycket förÀndrats sÄ snabbt.

Det Àr lite mer Àn en mÄnad som COVD-19 krisen började pÄ allvar, och i Europa Àr det tydligt att vi Ànnu inte skönjer dess kulmen. I dessa dagar har Italien passerat 10.000 döda och USA med bred marginal passerat Kina som det land dÀr antalet noterade smittade Àr högst.

Och ser man pÄ de försök till jÀmförelser som görs mellan utvecklingen i olika lÀnder Àr det svÄrt att se nÄgra avgörande skillnader i förloppet efter det att epidemin etablerat sig.

De tvÄ lÀnder som möjligen Àn stÄ lÀnge klarat detta bÀst förefaller att vara Taiwan och Sydkorea, och detta utan att sÀga att krisen Àr över för dem eller att vi Ànnu har nÄgot facit.

Mycket omfattande testning, betydande restriktioner och aggressiv smittspÄrning förefaller vara faktorer av betydelse. Jag var ju nÄgot dygn i Seoul alldeles i början av denna kris och skrev dÄ ocksÄ hÀr om en del av de ÄtgÀrder som dÄ vidtogs.

Men min avsikt Àr inte att hÀr försöka vara expert pÄ hur förloppet kommer att utvecklas eller hur olika lÀnders nationella strategier kommer att fungera. Att tidiga och bestÀmda ÄtgÀrder Àr mycket viktiga Àr dock en tÀmligen entydig slutsats av det som vi hitintills sett.

I de olika ocksÄ globala telefon- och videodiskussioner jag deltagit i under de senaste dagarna har mycket handlat om riskerna för en andra vÄg av pandemin om man lÀttar pÄ ÄtgÀrderna för tidigt. NÀr det nu i svensk diskussion, liksom i uttalade av president Trump, talas om att relativt snart lÀtta pÄ olika mer eller mindre restriktiva ÄtgÀrder med hÀnsyn till ocksÄ de ekonomiska effekterna Àr detta en faktor som mÄste finnas med i bedömningen.

Jag skulle tro att inte minst de folkpsyokologiska effekterna av en plötslig andra vĂ„g – efter den enorma lĂ€ttnad som skulle komma med ett besked om att det vĂ€rsta Ă€r över – skulle kunna bli betydande.

Till det som mĂ„ste diskuteras hör ju hur vi gemensamt kan undvika framtida och kanske Ă€n allvarligare utbrott av globala pandemier den dag vi lĂ€mnat denna bakom mig, och den artikel med bl a ett förslag om en ”responsibility to report” som jag skrev för Project Syndicate har publicerats i pĂ„fallande mĂ„nga tidningar runt om i vĂ€rlden – inklusive Sydsvenskan hĂ€r pĂ„ hemmaplan.

Och hÀr tror jag att det lÀngre fram finns ett viktigt omrÄde för framÄtsyftande global diplomati frÄn europeisk sida.

Det Àr naturligt att man i olika lÀnder i dessa dagar i huvudsak fokuserar pÄ hur det egna landet klarar av situationen, men det finns anledning att erinra om att problemen i slutÀndan mÄste hanteras globalt om det skall kunna hanteras alls. En skogsbrand kan inte slÀckas om branden plötsligt flammar upp igen i nÄgon annan del av skogen.

Att situationen i Afrika mÄste oroa Àr uppenbart. HÀr Àr resurserna vad gÀller hÀlsa- och sjukvÄrd oftast lÄngt ifrÄn tillgÀngliga. Uganda har fler ministrar i regeringen Àn man har platser för intensivvÄrd, för att nu bara nÀmna detta som ett exempel.

I Indien med med Àn en miljard mÀnniskor har nu premiÀrminister Modi beordrat stopp för det allra mesta under en tvÄveckorsperiod i syfte att hindra smittspridning. Men bilder visar breda och tÀta jÀtteköer av mÀnniskor som försöker att ha sig hem till sin egen delstat.

Och det finns anledning att kÀnna betydande oro för hela bÀltet frÄn Indus-floden till tvÄflodslandet i Irak med de breda kontaktytor som finns över de nationella grÀnserna hÀr.

I Pakistan med des 200 miljoner mÀnniskor Àr kontakterna med Kina omfattande, i Afghanistan vet nog ingen hur situationen ser ut, och i det Iran dÀr pandemin rasar, och dÀr man ju ocksÄ kÀmpar mot de amerikanska sanktioner som försvÄrar ocksÄ det medicinska arbetet, finns mycket omfattande afghanska flyktinggrupper som ju dessutom har en tendens att röra sig vÀsterut. Och Irak drabbas dessutom av den dramatiska nedgÄngen i oljepriser i förening med Washingtons avsikt att mitt i allt detta militÀrt eskalera konfrontationen med olika grupper i landet man ser som allierade med Iran.

Det Àr svÄrt att se nÄgra ljuspunkter i detta.

I Egypten med dess mer Àn 100 miljoner invÄnare Àr det alldeles uppenbart att man fuskar med siffrorna och försöker att dölja den verkliga situationen. Det var ju ocksÄ frÄn en turistbÄt pÄ Nilen som COVD-19 kom till USA, och Àven om man sedan dess försökt ge intrycket av att allt Àr under kontroll har i alla fall tvÄ höga generaler dött i pandemin.

Till allt detta i denna region kommer ju effekterna av det kraftiga prisfallet pÄ olja som en följd av kollapsen mellan Moskva och Riyadh.

En konsekvens Àr massa fall i inkomster för lÀnder som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, och Àven om det finns betydande resurser rÀcker de knappast till för att som tidigare rÀdda olika regimer och lÀnder i region, frÀmst och dyrast av dessa Egypten. Dubai klarar sig inte utan vare sig turism eller sitt globala nav för flygförbindelser, mÄste sannolikt rÀddas av Abu Dhabi och kommer förmodligen tvingas att skjuta upp den stora vÀrldsutstÀllningen i höst.

Att fokus nu ligger pÄ de omedelbara insatserna för att begrÀnsa pandemin i vÄra lÀnder finns det anledning att se vad som möjligen kan göras för att hantera den ökade instabilitet som med all sannolikhet kommer att komma i vÄrt nÀromrÄde. För svensk del skulle det kunna handla om en mycket betydande omlÀggning av vÄr bistÄndspolitik, men dÄ företrÀdesvis i nÀra samarbete meed andra viktiga aktörer.

För egen del blir det naturligt nog fortsatta dagar i Stockholm.

Men ett förstÀrkt wifi-system ger bÀttre möjligheter att delta i olika diskussioner och överlÀggningar. I gÄr blev det t ex en halvtimmeslÄng diskussion i Al Jazzera om det bristfÀlliga globala samarbetet i frÄgan, och mer ocksÄ i media ligger i planering för de nÀrmaste dagarna.

Den brutala verkligheten trÀnger sig pÄ.

Carl Bildt (m) - 22 March, 2020 - 18:12

STOCKHOLM: Sakta börjar den brutala verkligheten att trÀnga sig pÄ.

Det finns ingen vÀndning i sikte vad gÀller den dramatiska situationen framför allt i provinsen Lombardiet i norra Italien. Sjukhusen gÄr pÄ knÀna, och militÀra kolonner med döda kroppar lÀmnar hÄrdast drabbade Bergamo eftersom kremationerna dÀr inte heller de klarar belastningen.

Och det kan finnas anledning att pÄpeka att det hÀr handlar om en vÀlmÄende och vÀl fungerande del av Italien. Den genomsnittliga inkomsten i Lombardiet ligger högre Àn i Sverige med undantag av Stockholm. Och hela regionen tillhör de regioner i hela EU som har den starkaste exporten.

Varför det kom att drabba sÄ tidigt och sÄ hÄrt just hÀr kommer det sÀkert att ta sin tid innan vi kommer att fÄ tillfredsstÀllande svar pÄ.

En stor del av den globalt framgĂ„ngsrika italienska industrin med lyx- och modevaror har sina centra hĂ€r, men har ocksĂ„ en betydande del av sin tillverkning i Kina. Åtskilliga kineser arbetar i omrĂ„det, och andra pendlar fram och tillbaka ocksĂ„ till det centrala Wuhan-omrĂ„det.

Och det tog ju Ätskillig tid innan de kinesiska myndigheterna stÀngde ner Wuhan-omrÄdet. Det var Ätskilliga miljoner som hann lÀmna under den tiden, och de kom dÄ att bÀra smittan vidare. Sannolikt ocksÄ till dessa omrÄden i norra Italien.

Sedan har lokala faktorer tillkommit.

Bergamo lÄg strax utanför den inledande spÀrrade s k röda zonen eftersom man dÄ inte kunnat se nÄgra fal dÀr. Efter viss diskussion tillÀt man en viktig fotbollsmatch mellan ett italienskt och spanska lag att Àga rum inför stor och entusiastisk publik, och mÄhÀnda Àr det dÀr som orsaken till den katastrofal situationen nu ligger.

Men allt detta Àr historia. I dag har COVD-19 fÄtt fotfÀste i samtliga europeiska lÀnder och en stor del av vÀrlden.

Och nu gÀller det att begrÀnsa smittspridningen sÄ mycket det bara gÄr samtidigt som sjukvÄrdens resurser förstÀrks sÄ mycket det över huvud taget Àr möjligt. Det Àr bÀttre att göra för mycket Àn att göra för lite i detta lÀge.

Med all sannolikhet kommer det Àven med bestÀmda ÄtgÀrder att ta betydande tid innan en vÀndning kan börja skönjas. DÀrefter kommer det sannolikt att ta Àn lÀngre tid innan situationen tydligt kan sÀgas vara under kontroll. Och innan ett vaccin finns pÄ plats kommer faran för nya utbrott och vÄgor av pandemin hela tiden att vara dÀr.

DÀrmed Àr det ju tydligt att den ekonomiska nedgÄngen kommer att bli dramatisk. Och hanteringen av denna av utomordentlig vikt. Utomordentligt svÄra avvÀgningar mÄste göras pÄ sÄvÀl nationell som europeisk och global nivÄ.

Skakigheten pÄ den globala nivÄn har jag redan skrivit om, och det har inte blivit bÀttre sedan jag gjorde det.

OcksÄ EU brottas mycket tydligt med den mycket besvÀrliga situationen.

NÀr grÀnser plötsligt började att stÀngas började ocksÄ möjligheter med försörjning med olika medicinska produkter att Àventyras. Man kan tycka att ledare borde inse att det inte finns nÄgot land som med bara egna tillgÄngar och inhemsk produktion kan försörja hela sitt hÀlsa- och sjukvÄrdssystem, och att ett hinder snabbt skulle leda till ett annat med alla som förlorare i slutÀndan.

Nu försöker man att lirka upp alla dessa hinder och fÄ försörjningen att fungerar ocksÄ över grÀnserna. En videokonferens mellan EU:s stats- och regeringschefer i förra veckan tog steg pÄ den vÀgen, och pÄ torsdag Àr det dags för EU-toppmöte som ju ocksÄ kommer att Àga rum per video.

Mycket pÄ det mötet kommer dock ocksÄ att handla om den ekonomiska situationen. Ett tvÀrstopp i den europeiska ekonomin skulle Àven det drabba hÄrt bÄde direkt och indirekt genom den utslagning av företag och annat som sedan skulle riskera att bromsa under betydande tid ocksÄ efter det att den akuta COVD-19 situationen bringats under nÄgon form av kontroll.

Åtskilligt har förvisso redan gjorts. Rubrikerna talar om mycket höga belopp i olika Ă„tgĂ€rder.

Men nÄr dessa fram?

Mycket av det som utannonserats i Sverige handlar om lÄn av olika slag försedda med olika villkor och kostnader. Det har nog sitt vÀrde, men jag tror knappast att de nÄr fram till pizzerian och frisören runt hörnet och gör det möjligt för dem att överleva.

Det mÄste till mer direkta och tydligare ÄtgÀrder inte minst för de smÄ och medelstora företagen och olika egenföretagare. Jag ser att andra lÀnder i viktiga avseenden har gjort mera.

Detta blir dyrt.

Försiktighet med offentliga utgifter Àr alltid en dygd, men i detta fall handlar det om en unik och förhoppningsvis relativt begrÀnsad situation som krÀver unika insatser. Det blir nödvÀndigt att lÄna stora belopp, men dÄ tror jag att det Àr bÀttre att staten gör den upplÄningen i stÀllet för att lasta över den uppgiften pÄ företag som har betydligt sÀmre möjligheter.

Det kan komma att medföra en rÀtt betydande ökning av skuldbördan, d v s statsskulden som andel av BNP eftersom ju BNP ocksÄ kommer att sjunka. Men om vi rÀddar företagsamheten förbÀttras ju förutsÀttningarna för BNP att komma igen efter krisen.

SjÀlvfallet Àr det viktigt att försöka att hÄlla igÄng sÄ stora delar av ekonomin som möjligt, men i just det skede vi Àr i nu Àr det nog ÄtgÀrder som förhindrar smittspridningen som mÄste vÀga tyngst nÀr de svÄra avvÀgningarna mÄste göras.

Signalerna pÄ EU-nivÄn talar ju nu ocksÄ om att underskottsmÄlen just nu inte Àr de avgörande, och det diskuteras dessutom olika gemensamma finansieringsformer för insatser nu och lÀngre fram som dÄ ocksÄ Sverige kommer att ha att ta stÀllning till. Den diskussionen mÄste vi förbereda oss pÄ och inse att detta Àr en situation dÀr europeisk solidaritet Àr av utomordentligt stor betydelse.

Parallellt med den humanitÀra och ekonomiska krishanteringen dras nu ett visst internationellt propagandakrig igÄng.

Det var oklokt av Donald Trump att kalla detta för ett ”Kina-virus”, liksom det var oklokt av honom att börja att kritisera europĂ©erna. I en situation som denna, som ingen medvetet skapat, Ă€r ett element av medkĂ€nsla liksom en inriktning pĂ„ samarbete det som borde gĂ€lla.

Ser vi pÄ de motsvarande globala hÀlsoutmaningar vi haft att hanterar under de senaste tvÄ decennierna har de haft sitt ursprung i sÄvÀl Kina som VÀstafrika som Saudiarabien. Och den omtalade s k spanska sjukan för ett sekel sedan, som det nu allt oftare jÀmförs med, började ju trots namnet i USA.

Virus kan ha mÄnga hemlÀnder.

Men nu slÄr Kina tillbaka med olika konspirationsteorier, Àven om jag skulle tro att man kommer att ha begrÀnsad framgÄng med dessa.

Effektivare Ă€r dĂ„ att man med betydande media skickar stora flygplan med hjĂ€lpsĂ€ndningar till frĂ€mst Italien. OcksĂ„ Ryssland rycker nu in och nio stora transportflygplan med militĂ€ra medicinska team har i dag landat i Italien. Även Serbien, som inledningsvis drabbades av en EU-spĂ€rr pĂ„ vissa leveranser, har varit föremĂ„l för denna typ av politiskt kraftfulla hjĂ€lpsĂ€ndningar.

Vi kommer med all sÀkerhet att se mer av denna hjÀlpdiplomati under den nÀrmaste tiden. Dess betydelse skall inte underskattas.

Nu inleds ju ocksÄ kampen om hur vÀrlden efter denna kris kommer att se ut.

Det mesta har förĂ€ndrats – och mer blir det.

Carl Bildt (m) - 15 March, 2020 - 16:33

STOCKHOLM: Den globala pandemin med COVD-19 dominerar sjÀlvfallet sÄ gott som allting i dessa dagar.

För egen del innebÀr det stopp för Ätskilligt vad gÀller uppdrag och möten. Denna helg skulle jag ha varit i Washington och den kommande veckan bl a i VÀxjö, men allt stÀlls sjÀlvfallet in, och sÄ ser det ut att förbli i alla fall nÄgon mÄnad framÄt.

Jag avser inte att bidra till det allmÀnna spekulerandet om de olika medicinska och folkhÀlsoaspekternba av pandemin. Det finns tillrÀckligt mÄnga som gör det. Ser jag bara pÄ siffrorna visar de en situation i Sverige nu som Àr ungefÀr den som rÄdde i Italien för tvÄ veckor sedan.

Och det finns ingenting som tyder pÄ annat Àn att vi bara Àr i början av utveckling. Och det gÀller ocksÄ om man ser pÄ den globala situationen.

De ekonomiska konsekvenserna kommer att bli betydande. NolltillvÀxt i den globala ekonomin detta Är förefaller vara ett rimligt antagande nÀr nu det mesta bromsar in, och sedan innebÀr det lika olika för olika lÀnder och för olika delar av ekonomin.

BesöksnÀringen Àr den tredje största sektorn i den europeiska ekonomin, och hÀr gÄr ju utvecklingen snabbt mot nÄgot som sannolikt bÀst kan beskrivas som tvÀrstopp. Att det handlar om en sektor av vÄra ekonomin som betyder mycket för sysselsÀttningen finns anledning att pÄpeka sÀrskilt.

Flygbolag tillhör de som Àr i den omedelbara farozonen, men hÀr skulle jag tro att man frÄn EU-kommissionen kommer att tillfÀlligt lÀtta upp reglerna för statsstöd för att göra ett sÄdant nödvÀndigt för överlevnad. Jag ser att t o m ett stort företag som British Airways nu talar i dessa termer. Det polska flygbolaget LOT har stÀllt in alla sina flygningar.

Men gradvis kommer detta att beröra sÄ gott som varje del av ekonomin.

NÀr det började i Kina var problemet stundtals att företag inte kunde producerar för att olika delar inte kunde levereras frÄn de vÀrsta drabbade omrÄdena. Gradvis kanske denna situation förbÀttras, men nu Àr det efterfrÄgan i ekonomin som tydligt gÄr ner. Och det slÄr mycket brett.

Ibland görs jÀmförelser med den globala finansiella krisen med början tidig höst 2008. Det var ju nÄgot av en nÀra döden-upplevelse för den globala ekonomin.

I jÀmförelse med dÄ har vi nu en pÄtagligt mycket mer mÄngfacetterad kris.

Vi har pandemin i sig, och begrÀnsa den mÄste sjÀlvklart ha politisk prioritet, till det kommer sÄ den ekonomiska kris som denna leder till, och till detta skall sÄ lÀggas effekterna av det oljepriskrig som Moskva och Riyadh har passat pÄ att dra igÄng. För Europas del kan vi sÄ lÀgga till den möjliga flyktingkrisen med Idlib-katastrofen och Turkiets agerande.

Var och en för sig Àr detta en rejÀl kris. Tillsammans blir det ett megakrisscenario av sÀllan skÄdad dignitet. De politiska krishanteringssystemens bandbredd kommer att utmanas rejÀlt.

I Sverige Àr jag övertygad om att de ÄtgÀrder som redan utannonserats nÀr det gÀller ekonomin mÄste och kommer att följas av flera. Vi har i alla fall en riksbankschef som har betydande erfarenhet av krishantering av snarlikt slag.

Samma sak gÀller pÄ EU-nivÄ.

Finansministrarna har videokonferens i morgon, och just nu förbereds med all sannolikhet en inrikting med mer eller mindre koordinerade finanspolitiska insatser. Vi Àr ju i en situation dÀr penningpolitikens möjligheter Àr lÄngt mer begrÀnsade Àn vid tidigare kriser.

Med en statsskuld kring 33% har Sverige betydande handlingsutrymme, och det gÀller generellt i det nordeuropeiska omrÄdet, med betydande handlingsutrymme ocksÄ för den stora och viktiga tyska ekonomin.

Det Ă€r inga problem att lĂ„ta statsskulden öka i ett krislĂ€ge som detta – det Ă€r ju i sjĂ€lva verket för att ha denna möjlighet som vi har haft den inriktning vi haft pĂ„ statsskuldspolitiken.

Den globala nivÄn ter sig dÄ i alla fall just nu lite mer bekymmersam.

Vid krisen 2008 hade vi Barack Obama i Vita Huset och en inriktning pÄ samordnade globala insatser frÄn alla ledande ekonomier. G20-toppmötet i Pittsburgh koordinerade agerandet, Obama tog fram ÄtgÀrder i samarbete med kongressen, EU och ECB agerade tydligt och Kina bidrog med ett mycket viktigt och stort stimulanspaket.

I dag Àr Kinas vikt i den globala ekonomin betydligt större, och vad som kommer ut i form av ytterligare ÄtgÀrder dÀrifrÄn blir ty följande viktigt.

Men i övrigt Àr bilden mer bekymmersam.

Donald Trump företrÀder en filosofi dÀr globalt samarbete ses som nÄgonting ont och farligt, och ordförandeskapet i G20 ligger detta Är i Saudiarabien med dess erratiske kronprins som avgörande beslutsfattare.

Typiskt var ju att Trump i sitt anförande i veckan, som omedelbart ledde till ett historiskt börsfall, talade om ett ”utlĂ€ndskt virus”, och Ă€gnade sig Ă„t att kritisera Europa. Det fanns inte en antydan om att en global utmaning, vilket det ju mycket tydligt Ă€r, krĂ€ver gemensamma globala anstrĂ€ngningar.

Hur stor krisen kommer att bli för den globala ekonomin beror i mycket hög utstrÀckning pÄ om det kommer att bli möjligt att fÄ till stÄnd sÄdana samordnade globala insatser.

De populister och provinsialismen av olika schatteringar i olika lÀnder som tidigare hetsat mot allt vad europeiskt och globalt samarbete heter tar förhoppningsvis viss lÀrdom.

Men vÀrlden i övrigt stÄr ju inte still.

I skuggan av allt detta hetsas det nu fram en grundlagsÀndring i Ryssland som skulle göra det möjligt för Vladimir Putin att sitta kvar till 2036. Det skall visserligen till en folkomröstning om detta och andra förÀndringar i slutet av april, men sÄdana brukar man kunna styra upp.

Uppenbart har den mer hÄrdföra delen av den ryska regimen blivit allt mer rÀdd för vad ett maktskifte 2024 skulle komma att innebÀra. Formuleringar i ett upprop som berett vÀg för förÀndringen Àr talande i denna del. Och i andra sammanhang har det sagts att ett skifte 2024 skulle kunna bereda vÀgen för en ny perestrojka med alla de faror som de hÄrdföra tydligen anser ligger i en sÄdan utveckling.

Man fÄr ett intryck av att de som drivit fram detta kanske inte frÀmst Àr rÀdda för omvÀrlden, utan faktiskt nÀr rÀdda för sitt eget samhÀlle.

Och i det har de mÄhÀnda kortsiktigt rÀtt, men en förlÀngd stagnationsperiod för Ryssland borgar icke vÀl för den lÄngsiktiga politiska stabiliteten i landet.

VÀnder vi oss Ät vÀster Àr det nu uppenbart att föutsÀttningarna för det amerikanska presidetvalet i november nu förÀndrats radikalt.

För nÄgra veckor sedan var grundantagandet att president Trump skulle kunna surfa pÄ rekordkurser pÄ Wall Street och att demokraterna skulle nominerar en kandidat som talade om socialism. UtgÄngen sÄgs som tÀmligen given.

Men nu Àr det totalt annorlunda.

Hur USA:s ekonomi kommer att se ut i november vet ingen. Och det brukar sÀgas att det Àr hur ekonomin upplevs ett eller tvÄ kvartal före valet som Àr avgörande. Och dÄ kommer det med all sannolikhet att se betydligt mindre bra ut Àn vad man tidigare utgÄtt frÄn.

Och demokraternas kandidat blir med all sannolikhet Joe Biden. Om han kan generera tillrÀcklig entusiasm, speciellt hos yngre vÀljare, och undvika för mÄnga egna misstag, ÄterstÄr att se.

Men tveklöst har spelplanen förÀndrats radikalt.

OcksÄ i det avseendet.

Det skakar lite bÄde hÀr och dÀr i dessa dagar.

Carl Bildt (m) - 8 March, 2020 - 17:39

STOCKHOLM: Det saknas förvisso inte dramatik i dessa dagar.

Den italienska regeringens beslut att utvidga den avspĂ€rrade s k röda zonen till att omfatta ca 16 miljoner mĂ€nniskor och avgörande knutpunkter i den italienska ekonomin – Milano och Venedig var och en pĂ„ sitt sĂ€tt – illustrerar vĂ€l allvaret i den utmaning som vi stĂ„r inför.

Jag hade ju möjlighet att se inledningen av det italienska dramat pÄ nÀra hÄll och var i grunden rÀtt imponerad av hur man dÄ hanterade situationen. I dag har det visat sig att det inte var tillrÀckligt, och i detta ligger lÀrdomar för oss andra.

Antalet rapporterade smittade i Stockholm i dag ligger vÀl snarare över den nivÄ som rapporterades i norra Italien nÀr jag kom dit i början av vÄr sportlovsvecka.

Och antalet rapporterade fall i Frankrike och i Tyskland ligger i dag pÄ ungefÀr samma nivÄ som gÀllde i Italien nÀr jag lÀmnade i slutet pÄ sportlovsveckan.

Ökningstakten har förvisso inte avtagit. Och det fortsĂ€tter.

Denna vecka sÀger Lufthansa att man rÀknar med att stÀlla in upp till hÀlften av alla sina flygningar. Och i New York har man förklarat nÄgon typ av nödtillstÄnd för att bÀttre kunna hantera situationen.

De ekonomiska effekterna av allt detta kommer att bli betydande. Jag skulle tro att den OECD-prognos jag tidigare referat snarast ligger i underkant i sin bedömning.

I Italien svarar turismen i vid bemÀrkelse för ca 14% av BNP, och det sÀger sig sjÀlvt att den drabbas mycket hÄrt. Det talas om olika stödinsatser, och en del sÄdana har redan utannonserats, men Àven om Europakommissionen sÀger att man kommer att se mindre noggrant pÄ underskottsmÄlen finns det begrÀnsningar av möjligheterna för en ekonomi som har en offentlig skuld kring 130% av BNP.

Om det varit penningpolitiken som varit den viktiga för att klara den europeiska ekonomin efter finanskrisen 2008 Àr det nu tydligt att dess möjligheter Àr tÀmligen begrÀnsade och i alla hÀndelser alls inte vad de tidigare var.

Nu talas det i stÀllet om finanspolitiken som instrumentet, men dÄ hamnar man snabbt i problemet med en redan betydande offentlig skuldbörda i ett antal lÀnder. Det blickas pÄ Tyskland och dess överskott i förhoppningen om att en rejÀl expansion dÀr skulle kunna hjÀlpa upp hela den europeiska ekonomin, men om det kommer att vara möjligt Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart.

I mÄnga fall kommer det nog ocksÄ att handla om att hjÀlpa banker som kommer att se kunder i stort antal som kommer att ha svÄrigheter att klara sina betalningar.

Det finns nog inte ett företag i dag som inte Àr fullt upptaget med att se över sina planer i olika avseenden. Och de olika ÄtgÀrder de ser sig nödgade att vidta har sjÀlvfallet en kumulativ effekt pÄ ekonomin.

De finansiella marknaderna kommer med all sÀkerhet att fortsÀtta att vara turbulenta. Jag skulle tro att ÄtgÀrderna i Italien har skakat om en hel del.

I ett visst lĂ€ge kommer alldeles sĂ€kert politiska signaler och insatser vara nödvĂ€ndiga för att vĂ€nda den ekonomiska utvecklingen. Och de mĂ„ste dĂ„ ske pĂ„ europeisk och global nivĂ„ – den som tror att nationen allena fungerar i ett lĂ€ge som detta vet mycket lite om vilken tid och vĂ€rld som vi lever i.

Återverkningarna nu ser vi pĂ„ mĂ„nga omrĂ„den. Det skakar lite bĂ„de hĂ€r och dĂ€r.

För att hantera en minskad efterfrÄgan pÄ olja ville Saudiarabien begrÀnsa produktionen, men Ryssland sade plötsligt nej, och oljepriserna började att falla dramatiskt.

Det fick omedelbara effekter pÄ marknaderna i Saudiarabien.

Och till det kom att kronprinsen MBS plötsligt arresterade de i övrigt mest inflytelserika delarna av den vidstrÀckta familjen. Kanske Àr ryktena om att kungen Àr krasslig en förklaring i och med att MBS vill vara sÀker pÄ ohotad att kunna stiga upp pÄ tronen.

FortsÀttning pÄ detta drama lÀr följa.

Lite nÀrmare kommer mÄnga att uppmÀrksamt följa den turkiske presidenten Erdogans besök i Bryssel i morgon kvÀll.

Under överlÀggningar i Moskva i torsdag fick han fram nÄgon typ av vapenvila i Idlib för att ocksÄ kunna begrÀnsa den humanitÀra katastrofen dÀr. Men det bör nog noteras att det var den 14:e vapenvilan i omrÄdet. Sannolikheten för att just denna skulle bli evig skall nog inte överdrivas.

President Erdogans försök att tvinga in migranter och flyktingar i stor skala i Grekland och EU har i allt vÀsentligt misslyckats. Det förefaller som om man lyckats att i alla fall i grova drag upprÀtthÄlla ordningen vid grÀnsen trots olika försök att storma och bryta igenom.

Nu kommer det att handla om det finns nÄgon möjlighet att ÄterupprÀtta avtalet frÄn 2016 mellan Turkiet och EU om bl a dessa frÄgor.

Förhoppningsvis Àr EU berett till att ge generös hjÀlp ocksÄ till flyktingar som finns i Turkiet, men det finns Ätskilligt annat i det avtalet som sÀkert kommer att leda till inflammerade diskussioner under morgondagen.

Men flyktingsituationen Àr allvarlig och krÀver ÄtgÀrder.

Turkiet Àr det land som i absoluta tal tagit emot flest frÄn den syriska tragedin, men relativt sett ligger Libanon sÀrklassigt i topp. Och det Àr en av de svÄra pÄfrestningar som gör att landet nu stÄr pÄ den absoluta grÀnsen av finansiellt sammanbrott.

Och det ligger inte i Europas intresse.

För min del förÀndras Ätskilligt. Det ena arrangemanget efter det andra stÀlls in.

I veckan som kommer skulle jag ha varit i Paris för att diskutera Balkan-politiken och dÀrefter i Washington för att diskutera det mesta. Men av detta torde det inte bli nÄgonting alls. Den nÀrmaste resa jag just nu har pÄ programmet Àr till VÀxjö i nÀsta vecka.

Och vi fÄr se hur det gÄr med det.

PÄ tisdag tillhör jag i allas fall talarna pÄ ett möte i Stockholm med anledning av att professor Assar Lindbeck fyller 90 Är. Hans insatser för att forma diskussionen om ekonomisk-politiska frÄgor, inklusive ocksÄ den lÄnga diskussionen om s k löntagarfonder, har ju varit mycket betydelsefulla.

Och jag skall tala om hur vi mitt i den ekonomisk krisen 1992 tillsatte den s k Lindbeck-kommissionen, vars förslag ju kom att bli av stor betydelse.

I den mer Äterblickande delen deltog jag hÀrom dagen i ett arrangemang med anledning av att den s k IT-bubblan sprack för tvÄ decennier sedan.

Finansiellt gjorde den det – vĂ€rden hade blĂ„sts upp alldeles för mycket – men i sak gjorde den det sjĂ€lvfallet inte alls.

En ny generation av entusiastiska företagare kastade sig över den nya teknologins alla möjligheter, och den digitala tsunamin fortsÀtter ju att att stöpa om vÄrt samhÀlle.

Till det bÀttre.

Antwerpen – och en tom kalender.

Carl Bildt (m) - 5 March, 2020 - 12:05

ANTWERPEN: I gÄr kvÀll var jag inbjuden att tala pÄ det Ärliga stora möte som handelskammaren i denna gamla handelsmetropolen anordnar.

Inte mindre Àn 900 personer mötte upp i vackra och nyrenoverade gamla börshuset, som sades vara det Àldsta huset i vÀrlden med just den funktionen.

Förutom att lyssna pÄ mig om Sveriges ekonomiska utveckling och Europas framtida utmaningar och en intressant utblick av stadens borgmÀstare Bart De Wever fick de sig till livs ocksÄ Ericssons styrelseordförande Ronnie Leten som ju har sina rötter just hÀr.

Och de verkade relativt nöjda med detta.

Gott belgiskt öl serverades i betydande mÀngder nÀr det hela övergick till mer informella och sociala samtal.

Antwerpen och Flandern har ju en gammal historia som nav i Europas handelsrelationer.

Det var pĂ„ marknaderna i Flandern som i tidig medeltid Östersjöns och Medelhavets handelsutbyten kunde knytas samman. Under Antwerpens storhetstid – innan politiska och religiösa konflikter gjorde att Amsterdam kunde börja att ta över – var staden en av de största i Europa.

Och det var i senare tid frÄn dess hamn som en stor del av emigrationen frÄn inte minst östra och centrala Europa till det nya förlovade landet pÄ andra sidan Atlanten gick. Det Àr fascinerande att lÀsa alla de senare kÀnda namnen i listorna i museet tillÀgnat just detta.

I dag sysselsÀtter hamnen hÀr direkt och indirekt ca 150.000 mÀnniskor lÀrde jag mig. DÀrmed Àr den Europas nÀst största efter nÀrbelÀgna Rotterdam.

Och till vissa delar Àr de ett integrerat komplex. RÄolja tas t ex in primÀrt till Rotterdam för att sedan gÄ vidare till de stora petrokemiska komplexen i anslutning till det stora hamnomrÄdet i Antwerpen.

Tillsammans utgör de den mest betydelsefulla logistiska knutpunkten i vÄr del av vÀrlden.

Men Antwerpen har ocksÄ andra funktioner.

Den absoluta merparten av alla diamanter i vÀrlden passerar genom staden. Hit kommer de till större delen frÄn södra Afrika eller Sibirien, vÀrderas och klassificeras och gÄr sedan vidare ut till de internationella marknaderna.

Den allra mest kvalificerade slipningen görs fortfarande hÀr, men annars har allt mer av detta förskjutits till bl a Gulf-staterna och Indien.

Det var judar som förvisades frÄn Spanien som en gÄng förde handeln och hanteringen hit, men under senare decennier Àr det familjer som kommit frÄn Indien som blivit allt viktigare i denna verksamhet.

Och det Àr inga obetydliga summor det handlar om. Hanteringen av diamanter i Antwerpen svarar för ca 5% av Belgiens samlade ekonomi.

Den belgiska politiken Àr en lite annan historia.

Sedan valet i maj förra Äret har man inte lyckats att bilda en ny regering, och utsikterna för att det skulle lyckas förefaller mycket dystra nÀr jag lyssnar pÄ olika ocksÄ insatta röster.

Ett nyval rycker allt nÀrmare? Men kommer det att lösa upp knutarna? MÄnga skakar pÄ huvudet.

Belgiens konstitutionella system Àr förmodligen det mest komplicerade i Europa. Flandern och Vallonien, med sina olika sprÄk och ekonomiska orientering, men dÀrtill separata Bryssel mitt i det hela som komplicerar arrangemanget betydligt, och dessutom en liten tysksprÄkig del lÀngst i öster.

Bosnien ser faktiskt en bra bit enklare ut.

Jag satt en timme i gĂ„r med Flanderns nytilltrĂ€dde regeringschef Jan Jambon och gick igenom lĂ€get. Komplicerat – för att helt kort sammanfatta situationen. Och att lösa upp Belgiens konstitutionella knutar Ă€r ingenting som förefaller omedelbart förestĂ„ende.

Det pÄverkar ocksÄ ekonomin.

FörutsÀttningarna Àr goda, men frÄnvaron av starka regeringar har betytt frÄnvaron av nödvÀndiga ekonomiska reformer, och det syns tydligt i snart sagt varje del av den ekonomiska statistiken.

Bekymmersamt.

Men nu bÀr det hemÄt igen.

Och mycket handlar nu om att planera om. Det ena mötet och resan efter den andra stÀlls in. Den tidigare fulla kalendern blir allt mer tom. Men saker och ting mÄste utrÀttas i alla fall pÄ ett eller annat sÀtt.

Vart allt detta bÀr hÀn ÄterstÄr att se. Vi Àr bara i början pÄ den globala COVD-19 krisen.

Börserna vÀrlden över studsar upp och ner i allmÀn förvirring. Ekonomiska data just nu frÄn USA ser mer bekymmersamma ut Àn vÀntat. Redan skakiga ekonomier glider mot en tydlig riskzon. HÀlsa- och sjukvÄrdssystem förbereder sig för det vÀrsta.

FrÄn Kina rapporterar dock företag att livet lÄngsamt och försiktigt börjar att komma tillbaka. Det Àr fortfarande pÄtagligt illa, men det lÄter som om man nu börjar att se ljuset i andra Ànden av tunneln.

LÄt oss hoppas att den försiktiga utvecklingen fortsÀtter.

I Europa och Nordamerika har vi dock nÄgra pÄtagligt utmanande mÄnader framför oss.

Och vad gÀller resten av vÀrlden Àr det bara att hoppas att situationen nÄgorlunda kan kontrolleras.

I dessa de svarta svanarnas tid.

Carl Bildt (m) - 2 March, 2020 - 22:03

STOCKHOLM: Vi lever förvisso i den globala klimatförĂ€ndringens tid – och det oavsett om vi talar om det fysiska eller det geopolitiska klimatet – men utöver det sĂ„ lever vi nog ocksĂ„ i vad vi kan kalla de svarta svanarnas – överraskningarnas – period.

Och det handlar om tvÄ olika typer av förÀndringar.

Den första kommer gradvis och gÄr till sina huvuddrag i alla fall att ha uppfattningar om. Den smyger sig pÄ steg för steg.

Den andra kommer utan mycket till förvarning och kan ha mer omedelbart dramatiska konsekvenser.

Den coronavirus som nu gÄr under beteckningen COVD-19 tillhör tveklöst den senare kategorin.

För nĂ„gra mĂ„nader sedan fanns frĂ„gan inte – nu ser det ut att bli den över sĂ„ gott som allt annat dominerande frĂ„gan under i alla fall de nĂ€rmaste mĂ„naderna.

Konsekvenserna kommer att bli betydande.

Med alla rimliga mÄtt har situationen nu passerat över till det som kallas en pandemi. Och en sÄdan kommer att rulla pÄ under betydande tid Àven om mycket betydande ÄtgÀrder vidtas. I mer utsatta omrÄden ökar antalet smittade nu exponentiellt. DÄ gÄr det snabbt.

Sannolikt kommer antagandena vad gÀller dödlighet liksom om det antal som drabbas mycket allvarligt att fortsÀtta att sjunka nÄgot nÀr man fÄr bÀttre grepp om siffrorna i ett större antal lÀnder.

Men eftersom det handlar om ett alldeles okÀnt virus finns det ingen motstÄndskraft mot det alls i befolkningen. JÀmför man med influensa, som ju Àr ett snarlikt virus, har en betydande del av befolkningen över Ären byggt upp ett motstÄnd, och bara en mindre del drabbas av de Ärliga utbrotten.

DÀrmed riskerar spridningen att bli mycket stor i detta fall, och dÀrmed ocksÄ effekterna pÄ berörda samhÀllen och ekonomier.

I sin bedömning i dag sÀger OECD att man tror att den redan inte alltför imponerande tillvÀxten sÀnks med 0,5 procentenheter om utbrottet kan begrÀnsas nÄgorlunda och ytterligare en procentenhet om sÄ inte blir fallet.

Jag deltog i en lÀngre telefonkonferens i styrelsen för International Crisis Group i dag med bl a en ledande forskare i USA i dessa frÄgor, och hans bedömning just nu lÄg nÀrmare den senare möjligheten.

Det kommer att ta tid innan vi vet. Det Àr fortfarande mycket som fortfarande Àr mindre klart.

Ser man pÄ kartan över drabbade omrÄden sÀger dessa att Afrika och Latinamerika Ànnu inte berörts, med undantag av ett rapporterat fall i Nigeria. Men de jag lyssnar pÄ sÀger att det med största sannolikhet Àr fel redan i dag, och i alla hÀndelser kommer att bli det.

Och verkligt allvarligt blir det ju nÀr lÀnder med svagare sjuk- och hÀlsovÄrdssystem drabbas. Iran Àr alldeles uppenbart ett land det finns anledning att vara oroad för.

VÄra europeiska lÀnder har mer eller mindre vÀl fungerande nationella sjuk- och hÀldovÄrdssystem. Italien har faktiskt etts som rankas till de bÀttre. Men en stark ökning kommer att utsÀtta alla för betydande pÄfrestningar.

USA Àr nog mer problematiskt i detta avseende. HÀr kan det nog bli sÄ att mÄnga inte vill testa sig eller komma till tidig behandling av rent ekonomiska skÀl, och det riskerar att leda till en snabbare smittspridning.

Men COVD-19 Àr inte allt i dessa dagar.

Situationen frÄn Idlib-provinsen i nordvÀstra Syrien till grÀnsen mellan Turkiet och Grekland/EU Àr pÄtagligt bekymmersam.

I morgon besöker hela EU-ledningen den grekisk/turkiska grÀnsen. PÄ torsdag planeras toppmöte mellan Erdogan, Putin, Merkel och Macron med fokus pÄ att försöka fÄ ett stopp pÄ den syrisk/ryska offensiv i Idlib som nu lett till den snabbaste ökning av fördrivna mÀnniskor under hela de nio Är som detta krig pÄgÄtt.

NÀrmare en miljon mÀnniskor har fördrivits sedan offensiven inleddes i december, och ytterligare ca 400.000 anses vara i den omedelbara farozonen.

Huvuddelen av dessa trÀngs nu upp mot den turkiska grÀnsen. Och Àven om Turkiet var ytterligt vÀlkomnande av dessa flyktingströmmar i krigets inledning, och fick mycket beröm för detta, Àr tÄlamodet nÀr man nu har fler flyktingar Àn nÄgot annat land i vÀrlden mer begrÀnsat.

Turkiet försöker nu rent militÀrt att stoppa Damaskus-offensiven, men i detta ligger sjÀlvfallet risken av en direkt militÀr konfrontation med Ryssland. HÀrom dagen förlorade man ett 30-tal soldater i ett flyganfall som de ryska stridskrafterna inte kan ha varit medvetna om, och i gÄr sköt man ner tvÄ tunga syriska attackflygplan.

Det Àr hög tid för diplomati.

Kinesiska UD: Fel av svenska ministern att nÀrvara

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:52
Det var fel av kulturminister Amanda Lind att delta under prisutdelningen av Svenska Pens Tucholskypris.
Categories: Massmedia

Fornling kan ha gÄtt sin sista match

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:47
Sven Fornling har lÀmnat sjukhuset i Halle, Tyskland, och mÄr efter omstÀndigheterna bra.
Categories: Massmedia

Göteborgs spÄrvÀgars vd efter fusket: Jag Àr uppriktigt sagt ledsen

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:34
AnstÀllda vid Göteborgs spÄrvÀgar har fuskat med arbetstider och anvÀnt tjÀnstefordon privat utan lov.
Categories: Massmedia

En miljon svenskar kan ha nÄtts av Bitcoin-bluffarna pÄ Facebook

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:30
DN har tidigare rapporterat om bedragare som med hjÀlp av kÀndisar och löften om Bitcoin-rikedomar lurar svenskar.
Categories: Massmedia

Miljonregn över svensk fotboll för EM-biljetten

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Den sÀkrade EM-platsen gör att det klirrar till i Svenska fotbollförbundets kassa.
Categories: Massmedia

SAS drar in pÄ flygningar till Hongkong

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Allt fler flygbolag – inklusive SAS – vĂ€ljer att skĂ€ra ned pĂ„ sin trafik till Hongkong.
Categories: Massmedia

”Bonusfamiljen” fĂ„r en fjĂ€rde sĂ€song

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:04
SVT:s populĂ€ra relationsserie ”Bonusfamiljen” Ă„tervĂ€nder med en fjĂ€rde sĂ€song, skriver Expressen.
Categories: Massmedia

Norrköping polisanmÀls efter DjurgÄrdsfirande

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:58
Efter DjurgĂ„rdssupportrarnas planstormning för att fira guldet pĂ„ Östgötaporten har polisen upprĂ€ttat en anmĂ€lan om

Categories: Massmedia

ÖverlĂ€kare: VĂ€ldigt ovanligt med rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd för ungdomar

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:48
Det Àr extremt ovanligt att en 16-Äring döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd i Sverige.
Categories: Massmedia

Explosion pĂ„ skola – ingen skadad

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:46
NÄgon har kastat in ett flaskliknande föremÄl genom fönstret pÄ en skola i Helsingborg
Categories: Massmedia

Man rymde under permission i Sigtuna – stor polisinsats

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:23
En man sprang i frÄn tre kriminalvÄrdare under sin permission i Sigtuna.
Categories: Massmedia

3D-modell och drönare – sĂ„ ska SGI undersöka skredplatsen utanför KungĂ€lv

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:08
Det Àr fortfarande inte sÀkert för fÀltgeotekniker och geologer att undersöka det stora skredomrÄdet utanför KungÀlv.
Categories: Massmedia

16-Äringen döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd för mordet pÄ Peter Plax

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 12:56
16-Ă„ringen lurade sin vĂ€n Peter Plax till en badsjö efter att de Ă€tit pizza tillsammans – dĂ€r mördade han honom med en

Categories: Massmedia
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 12:40.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2020, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson