Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
News aggregator

Och sÄ veckan som domineras av Davos.

Carl Bildt (m) - 19 January, 2020 - 19:03

STOCKHOLM: Veckan som nalkas kommer i alla fall mediamÀssigt sannolikt att domineras av det sedvanlig mötet med World Economic Forum i Davos och de olika diskussionerna dÀr.

I sedvanlig ordning Ă€r det ett par tusen personer som tar sig till alpbyn i kantonen GraubĂŒnden i östliga Schweiz för nĂ„gra dygn av diskussioner om tillstĂ„ndet i vĂ€rlden.

Ett betydande antal politiska ledare brukar tillhöra den utvalda skaran för att ge sin bild av vÀrldens tillstÄnd. Den nya ledningen i EU kommer att tillhöra dem som Àr pÄ plats.

Inför Ärets möte har man pÄ olika sÀtt försökt att sÀtta klimatfrÄgan i fokus, och det har ju knappast heller varit sÀrskilt svÄrt i ljuset av utveckling under Äret som gÄtt.

Inriktningen Àr att fÄ alla att göra ett Ätagande om klimatneutralitet 2050, d v s att man netto detta Är inte skall ha nÄgra klimatpÄverkande utslÀpp.

Det Àr ju i grunden det som EU siktar pÄ för Europas del, och ett 70-tal lÀnder runt om i vÀrlden har nu gjort liknande Ätaganden. Men att omsÀtta dem i praktisk verklighet Àr betydligt mer krÀvande.

Davos-mötets mest uppmÀrksammade gÀst blir sannolikt Donald Trump nÀr han framtrÀder dÀr pÄ tisdagen, Àven om jag tror att han Àr mindre förtjust över att han sannolikt kommer att fÄ konkurrens av Greta Thunberg nÀr det gÀller utrymmet i media. Om han kan hÄlla sina formuleringar i styr med anledning av detta ÄterstÄr att se.

Hans budskap kommer med all sannolikhet att bli att det mesta, och framför allt den amerikanska börsen, gÄr alldeles lysande och att detta bör leda till att han i november fÄr mandat för ytterligare en fyraÄrsperiod som USA:s president.

Och det ÄterstÄr att se hur insmickrande man pÄ WEF kommer att ta emot honom och hans budskap. I grunden riktar sig ju hans politik mot den typ av global medvetenhet, samverkan och öppenhet för handel som den absolutas huvuddelen av dem som kommer till dessa möten stÄr för.

SjÀlv kommer jag inte att vara dÀr under tisdagen, men har ett antal olika möten i Davos och pÄ WEF under onsdagen och torsdagen nÀr förhoppningsvis det vÀrsta larmet har lagt sig.

Inte minst Àr det ett antal möten relaterade till utvecklingen i Ukraina, men Àven till försöken att bedöma den globala utvecklingen i stort.

En frĂ„ga som Ă€r av viss vikt Ă€r försöken att inför Davos nĂ„ en uppgörelse mellan USA och Frankrike nĂ€r det gĂ€ller det senaste landets avsikt att införa en speciell beskattning av stora – d v s amerikanska – digitala företag. Det har inte tagits vĂ€l upp i Vita Huset, man har hotat med drakoniska motĂ„tgĂ€rder mot kĂ€nda franska exportvaror, och har det inte skett en uppgörelse under de nĂ€rmaste dagarna finns det en risk för att detta leder till nya spĂ€nningar i handeln över Atlanten.

Och det finns ju som bekant ocksÄ andra orosmoln i det avseendet.

SÄ det kommer att finnas anledning att följa med vad som sÀgs uppe i de schweiziska alperna de kommande dagarna.

Om den libyska röran.

Carl Bildt (m) - 18 January, 2020 - 21:53

STOCKHOLM: I morgon samlas en internationell konferens i Berlin för att se om det gÄr att fÄ nÄgon ordning pÄ situationen i Libyen.

Vad gÀller sjÀlva sakfrÄgan avstÄr jag frÄn att göra nÄgon bedömning, och erfarenheten sÀger dessutom att det nÀr klokt att vÀnta ett tag innan man gör en bedömning. Jag minns tidigare stora möten om Libyen i bl a Paris och Palermo som ledde först till stora förhoppningar och sedan till sÄ gott som ingenting alls.

Men ett Àr klart: om vad som hÀnde efter invasionen av Irak 2003 var ett stort amerikanskt misslyckande Àr vad som hÀnt i Libyen efter interventionen dÀr 2011 ett stort europeiskt misslyckande.

I Irak förklarade USA ”mission accomplished” efter det att Saddam Hussein störtats, och i Libyen vĂ€lte Paris och London, som mer Ă€n andra hade drivit fram interventionen, efter det att Khaddaffi dödats över allt ansvar pĂ„ en tunn FN-mission med begrĂ€nsat mandat.

SÄ gick det som det gick. I bÀgge fallen. Med med olika ansvar.

OcksÄ Sverige medverkade i interventionen i Libyen 2011. Jag var utrikesminister och minns vÀl de diskussioner som fördes i EU-kretsen inför och efter denne. Möjligen kan jag sÀga att jag tillhörde dem som gÄng pÄ gÄng frÄgade vad som skulle komma efterÄt och hur vi skulle klara det.

Men intresset för den frÄgan var dessvÀrre begrÀnsat.

Sedan dess har EU gjort olika försök att bidra till stabilitet i mer eller mindre nÀra samverkan ned FN-missionen i Libyen. Men inte minst olika ambitioner i Paris och Rom har lett till att det av detta blivit mer Àn en pinsam uppvisning av oförmÄga.

Och dÀrmed har andra aktörer tagit över.

I östra Libyen – det gamla Cyrenaica – har generalen Haftar etablerat sig med stöd av Egypten och andra stabilitetsorienterade arabiska regimer, senare ocksĂ„ med viss rysk hjĂ€lp och uppenbarligen ocksĂ„ med viss fransk förstĂ„else.

Och han ansÄg sig nog ocksÄ ha stöd i Vita Huset nÀr han gick till stor militÀr offensiv med avsikt att kasta den internationellt erkÀnda med svaga regeringen i Tripoli i havet. Han kom lÄngt, men körde fast i utkanterna av Tripoli, och sedan dess Àr det militÀrt och politiskt stÀllningskrig.

Delar av detta krig handlar om Libyen, men delar handlar om helt andra saker.

Ryssland ser med tillfredsstÀllelse pÄ att man med tÀmligen ringa insatser blivit en viktig aktör i frÄgan.

Och mycket i övrigt Àr en del av den regionala konflikten mellan Egypten och Emiraten Ä den ena sidan och Turkiet och Qatar Ä den andra. För Turkiet handlar det om maktrelationernas i hela östra Medelhavet, och det har medfört att ocksÄ Grekland under de senaste dagarna med kraft kastat sig in i det politiska spelet.

Men av Bryssel och EU syns nu föga i frĂ„gan. EU:s utrikesministrar har frĂ„gan pĂ„ sin dagordning pĂ„ mĂ„ndag – dagen efter konferensen i Berlin.

Var det oundvikligt att det skulle gÄ pÄ detta sÀtt?

Förmodligen inte, utan det Àr ett uttryck för hur svagt Bryssel varit i frÄgor som dessa under de senaste Ären. Det har lÀmnat att utrymme som andra aktörer med stor tillfredstÀllelse kunnat utnyttja.

I morgon kommer man sÄ i Berlin att underteckna en överenskommelse omfattande 55 olika punkter med en vapenvila och vad som förvÀntas att komma dÀrefter.

Och sedan ÄterstÄr att se vad som kommer dÀrefter.

Dagar i Delhi.

Carl Bildt (m) - 17 January, 2020 - 08:25

NEW DELHI: Luften Àr ohÀlsosam denna dag, varnas det, och förvisso har den grÄa luften sÀnkts dig rejÀlt över den indiska huvudstaden denna dag. Annars hade jag hoppats att gÄrdagens rejÀla regnskurar skulle ha rensat upp det hela i nÄgon utstrÀckning.

Om nÄgon timma bÀr det emellertid hem igen för mig. Numera finns det ju direkta flyg mellan Stockholm och New Delhi, vilket underlÀttar kontakterna.

Raisina-konferensen detta Är hade vÀxt ytterligare, och blandningen av diplomatisk dialog pÄ hög nivÄ och ungdomlig nÀrvaro inte bara frÄn Indien utan frÄn betydande delar av vÀrlden Àr nog tÀmligen unik vad gÀller arrangemang som dessa.

Ett tiotal utrikesministrar var hĂ€r och angelĂ€gna att tala – Estland, Lettland och Danmark frĂ„n vĂ„rt omedelbara grannskap – och viktiga var de olika bilaterala samtal som inkluderade inte minst Indiens, Rysslands, Irans och EU:s utrikesministrar.

EU:s Joseph Borell kom hit och höll sitt första större tal som Hög Representant hĂ€r i gĂ„r i samband med att konferensen avslutades. Och förutom olika bilaterala möten – inte minst med Irans utrikesministrar Zarif – passade han pĂ„ att nystarta relationen mellan EU och Indien med sikte pĂ„ en ny ”vĂ€gkarta” för denna vid ett toppmöte i mars.

Det var en viktig signal.

Annars var det vÀrt att notera en viss verbal duell mellan de olika begrepp som finns vads gÀller samarbete i regionen.

FrĂ„n först Australiens och sedermera USA:s sida talar man ju nu om ”Indo-Pacific”, medan Rysslands Lavrov gjorde klart att han ogillade begreppet och föredrog att tala om antingen klassiska ”Asia-Pacific” eller ”Eurasia”.

Indien försökte hÄlla viss distans till diskussionen, och Joseph Borell gjorde klart att han var mindre upphetsad i Àrendet och anvÀnde bÀgge begreppen parallellt i sitt anförande.

Men bakom ligger sjÀlvfallet viktiga politiska skillnader.

Med ett mer maritimt synsÀtt blir det en struktur som kan uppfattas som syftande till att balansera ett ringa in Kina. Vissa förnekar energiskt den avsikten, medan andra inte gör nÄgon större hemlighet av sina strÀvanden.

Men talar man om Eurasien blir det landmassan som stÄr i fokus pÄ ett helt annars sÀtt, och sÄvÀl Ryssland som Kina blir viktiga komponenter pÄ ett helt annat sÀtt.

Begreppen speglar olika geografiska fokus, som i sin tur speglar olika politiska strÀvanden. Och diskussionen i sig visar hur viktigt denna breda region hÄller pÄ att bli i den globala politiken.

Att aktuella frÄgestÀllningar seglade förbi i diskussionerna var ofrÄnkomligt.

FrÄn indisk horisont oroas man tydligt av den upptrappade konfrontationen mellan USA och Indien. Man har en naturlig strÀvan efter goda relationer med bÀgge lÀnderna. Ett samarbete om hamnen Chabar i Iran har betydelse i de indiska strategiska kalkylerna Àven om det leder till missnöje i USA.

Irans utrikesminister Zarif hade pÄtagligt stöd av den indiska publiken nÀr han pÄ konferensen starkt bÄde kritiserade och ironiserade över den amerikanska politiken.

I sak var det intressant att notera dels att han inte sĂ„g vĂ„gen av protester i Iran under den senaste veckan som onaturlig eftersom man ”ljugit” för dem inledningsvis om nedskjutningen av PS752, och dels hur han förefaller att ha givit upp nĂ€r det gĂ€ller tilltro till EU som sjĂ€lvstĂ€ndig utrikespolitisk kraft.

Och det var förvisso besvÀrande nÀr amerikanska tidningar rapporterade att London, Berlin och Paris hade gÄtt med pÄ att trycka pÄ knappen för mekanismen för klagomÄl i det nukleÀra avtalet med Iran efter det att USA hotat att lÀgga 25% tull pÄ EU:s bilexport till USA om sÄ inte skedde.

En expert beskrev detta som ett ”maffialiknande” upptrĂ€dande – men tydligen fungerade det. Och risken Ă€r dĂ„ att vi kommer att fĂ„ se mer av detta. Besvikelsen pĂ„ sina hĂ„ll över EU:s svaghet Ă€r tydlig.

Ett besök som detta ger ju ocksÄ anledning att lite följa den aldrig komplicerade inrikespolitiken i detta gigantiska land.

Och den Àr mer komplicerad Àn vanligt. Ekonomin har saktat in, de politiska spÀnningarna har ökat och regeringen Modi mÄste nog se till att komma upp pÄ fastare mark inte minst genom den budget som kommer inom de nÀrmaste veckorna.

Det som bygger upp Àr inte minst spÀnningar bakom anklagelserna att regeringen Modi driver en hindunationalistisk agenda som pÄ sikt kan Àventyra relationerna med inte minst landets betydande muslimska minoritet.

Den spÀnningen Àr inte ny, men samhÀllets pÄtagligt sekulÀra karaktÀr under de senaste sju decennierna har gjort att den kunnat hanteras hyggligt. SvÀnger politiken i mer hindunationalistisk riktning reser sig bekymmersamma frÄgetecken för framtiden.

Utanför Indien har vÀrlden gÄtt vidare dessa dagar.

Men till de frÄgorna fÄr jag Äterkomma.

Nu lyfter jag strax mot Stockholm.

DÄtidens avgörande i Vilnius. Och vad som ÄterstÄr.

Carl Bildt (m) - 13 January, 2020 - 14:44

VILNIUS: Det blev direkt frÄn flygplatsen efter det att jag landade hÀr i gÄr eftermiddag till serien av ceremonier för att minnas vad som hÀnde för för 29 Är sedan och för att hedra de 13 som miste livet för de sovjetiska kulorna och stridsvagnarna.

Först militÀrt imponerande vid TV-tornet. Sedan mer barnkörer vid radiohuset. Och som kröning de stora talen vid eldarna utanför parlamentet Saeiman.

Det var vid eldarna som man höll sig varm sig varm under de nÀtter man vid barrikaderna vÀrnade det parlament som uttryckte det litauiska folkets vilja.

Och hĂ€r trĂ€ffade jag ocksĂ„ – vid sidan av hela den litauiska statsledningen – den f d presidenten och frihetshjĂ€lten Vytautas Landsbergis. Vi utbytte en del minnen frĂ„n de dramatiska Ă„ren, och han tackade mycket för det stöd som Sverige gav under en skör och farlig tid.

I dag pÄ morgonen bad mig nÄgra journalister reflektera över utvecklingen i vÄrt gemensamma omrÄde sedan dess.

Jag tror inte det fanns nĂ„gon under de dramatiska nĂ€tterna i Vilnius – och i Riga och Tallinn, dĂ€r den sovjetiska makten planerade samma sak – som vĂ„gade förestĂ€lla sig att dessa tre sovjetiska republiker inom loppet av ett par decennier skulle bli medlemmar av bĂ„de EU och Nato, och att pĂ„ dess territorier skulle finnas i alla fall symboliskt viktiga Nato-trupper som uttryckt för den grundlĂ€ggande solidaritet som garanterar deras sjĂ€lvstĂ€ndighet.

Det Àr en historisk framgÄngssaga av dignitet.

Men samtidigt Ă€r det ett faktum att Ryssland Ă€nnu inte sorterat ut om man vill vara en rysk nation eller ett ryskt imperium som ocksĂ„ strĂ€cker sig ut över det man definierar som sin vidare ”ryska vĂ€rld”.

Man kan sÀga att det egentligen Àr en fortsÀttning pÄ den konflikt som i detta hÀnseende rasade mellan Michael Gorbatjov och Boris Yeltsin och som kom till konkret uttryck de dramatiska dagarna.

DÄ var det Gorbatjov som tolererade eller passivt stödde det militÀra försöket att vrida utvecklingen tillbaka i de baltiska lÀnderna, och Boris Yeltsin som högljutt kritiserade och aktivt motsatte sig detta.

Var Vladimir Putin fanns i den motsÀttningen dÄ vet vi nog inte riktigt. Han kom ju senare att bli en del av cirkeln runt den liberale borgmÀstaren Sobchak i St Petersburg, och det var dÀrifrÄn Jeltsin hÀmtade honom till Moskva.

Resten Àr, som det brukar heta, historia.

Och mycket av den handlar i dagens situation snarare om Ukraina.

Litauen kommer f ö i sommar att stÄ vÀrd för den stora internationella konferensen om stöd till Ukrainas reformeranstrÀngingar. Det blev en del samtal ocksÄ om detta under mitt besök hÀr.

Mitt Àrende hÀr i dag Àr att ha sammantrÀde med styrelsen för den svensk-litauiska fond som sattes upp som Sveriges gÄva till landet med anledning av att det gÄtt 100 Är sedan deras sjÀlvstÀndighet.

Det Àr vÄrt andra sammantrÀde, och vi Àr fortfarande i en inledande fas, men i gÄr fick jag i alla fall besked om den litauiska regeringens nÀra förestÄende beslut om ekonomiskt tillskott till fonden.

Men i eftermiddag bÀr det vidare hÀrifrÄn.

Och via diverse mellanlandningar tar jag mig fram till New Delhi i Indien och den Ärliga stora Raisina-konferensen dÀr.

Ett första mycket viktigt steg om PS752.

Carl Bildt (m) - 11 January, 2020 - 20:17

STOCKHOLM: NÀr jag skrev om tragedin med PS752 i gÄr antydde jag försiktigt att jag inte trodde att strategin att bara förneka pÄ det sÀtt som t ex Moskva gjort om MH17 inte skulle komma att fungera, men att Iran relativt omedelbart kom med ett erkÀnnande, ett försök till förklaring och en ursÀkt var dock överraskande.

SÄ vitt jag förstÄr kom det en rapport om vad som faktiskt hade intrÀffat till den iranska ledningen pÄ fredag förmiddag. Omedelbart sammankallade man ett möte med det nationella sÀkerhetsrÄd som under den s k Högste Ledaren tar fram landets utrikes- och sÀkerhetspolitik, och det var uppenbarligen i dess diskussioner som man kom fram till öppenhet som den enda möjliga strategin.

Mitt antagande Àr att president Rouhani och utrikesminister Zarif drev denna linje, men om det skedde mot motstÄnd frÄn revolutionsgardet IRGC, som har ansvaret för det aktuella luftvÀrnsrobotförbandet, vet vi sjÀlvfallet inte Àven om det Àr ett rimligt antagande.

Att det var ett mycket spÀnt lÀge den aktuella natten Àr ingen överraskning, och i denna del finns det paralleller mellan det spÀnda lÀge och den allmÀnna nervositet som 1988 ledde till den amerikanska nedskjutningen av Iran Air 655. Det Àr ingen ursÀkt i nÄgot av fallen, men dessvÀrre nÄgot av en förklaring. Den amerikanska robotjagaren trodde att det iranska passagerarplanet var ett anfallande attackflygplan, och mannen vid robotbatteriet trodde att det eko han sÄg var en amerikansk kryssningsrobot.

Vad som följer nu i mer politiskt avseende ÄterstÄr att se. Möjligen kan tragedin leda till en ömsesidig insikt om att denna spÀnning Àr farlig för regionen och vÀrlden i mÄnga olika avseenden, och möjligen kan den ocksÄ öppna upp dialog pÄ ett sÀtt som annars kanske inte skulle ha blivit fallet.

Men det blir efterspel ocksÄ i andra avseenden.

Efter Iran Air 655 vÀgrade USA först att betala nÄgon som helst ersÀttning till de anhöriga, eller erkÀnna nÄgot ansvar, vilket ledde till att Iran stÀmde USA inför Internationella Domstolen. Detta tvingade fram en förhandling som ledde dels till en formell amerikansk ursÀkt och sedan till ca 60 miljoner dollar som betalades ut till de anhöriga.

Och alldeles sÀkert kommer man att studera vad som hÀnde dÄ mycket noggrant.

Att Iran och inom landet IRGC helt och fullt tagit pÄ sig ansvaret Àr dock mitt i tragedin en bÀttre början pÄ efterspelet Àn vad som var fallet den gÄngen.

Än intressantare blir sannolikt efterspelet inom Iran sjĂ€lvt.

Om IRGC fick ett starkare stöd efter det att USA dödade generalen Suleimani stĂ€rkte av allt att döma de mer hĂ„rdföra krafterna inom regimen – och de var ju redan i ett starkare lĂ€ge p g a den allmĂ€nna konfrontationen – men det skulle inte förvĂ„na om detta nu fĂ„r den motsatta effekten.

Irans parlament har kallats in till ett extra sammantrÀde i morgon. Det kommer att hÄllas inom slutna dörrar, och det Àr nog ett tecken pÄ att det kan komma att bli en tÀmligen stormig tillstÀllning.

Och att det nu rapporteras om demonstrationer Àr inte förvÄnande. Det Àr mÄnga som har anhöriga som berörs direkt av tragedin.

SÄ vi stÄr med all sannolikhet inför en spÀnnande utveckling.

Denna dag skall dock ocksÄ noteras at Taiwans sittande president Tas Ing-wen med bred marginal vann presidentvalet och nu fÄr ytterligare en period. För ett halvÄr sedan eller sÄ tydde allt pÄ att hennes mer populistiska utmanare frÄn KMT-partiet skulle vinna detta val.

Men nu Ă€r det av allt att döma Hong Kong-faktorn som svĂ€ngt det hela. I valresultatet ligger ett massivt misstro mot Peking-politiken om ”ett land – tvĂ„ system”, och i detta ligger en tĂ€mligen betydande förĂ€ndring i omrĂ„det.

Kortsiktigt hÀnder sannolikt ingenting, men lÄngsiktigt tvingas nog Peking att inse att dess förhoppning om en fredlig Äterförening inte lÀngre Àr realistisk. Och vilka slutsatser det leder till kommer vi mÄhÀnda att fÄ erfara i sinom tid. President Xi Jinping har ju uttalat sig tÀmligen kategoriskt om Äterföreningens nödvÀndighet.

I morgon bÀr det för min del ivÀg till Vilnius i Litauen.

Omedelbart deltar jag dÀr vid TV-tornet i ceremonierna till minne av de som förlorade livet nÀr de försökte stoppa de sovjetiska stridsvagnarna i januari 1991.

Men huvudsyftet Àr möte pÄ mÄndag förmiddag med styrelsen för samarbetsfonden mellan Sverige och Litauen, dÀr jag för ögonblicket rÄkar att vara ordförande. Vi sattes ju upp för bara nÄgra mÄnader sedan, sÄ det kommer nog att ta ytterligare ett litet tag innan vi kommit igÄng ordentligt parallellt med motsvarande fonder för Lettland och Estland.

Och pÄ mÄndag eftermiddag styr jag frÄn Vilnius mot New Delhi i Indien dÀr ca 2.000 personer samlas för varje Är allt större Raisina Dialogue.

Tragedin PS752.

Carl Bildt (m) - 10 January, 2020 - 13:32

STOCKHOLM: Denna förmiddag hade vi stor telefonkonferens arrangerad av ECFR med ett 50-task deltagare frÄn olika delar av Europa för att försöka att vÀrdera situationen efter den senaste veckans dramatik i och mellan USA och Iran.

Men Ätskilligt kom ocksÄ att handla om tragedin med PS752.

Canada:s premiÀrminister Trudeau anser att de olika underrÀttelseuppgifter som tyder pÄ att det ukrainska planet 752 blev nedskjutet efter sin start frÄn Teheran Àr sÄ pass sÀkra att han gick ut offentligt med detta.

Och dÀrmed har vi all anledning att utgÄ frÄn att sÄ tragiskt nog blev fallet.

DessvÀrre Àr det inte första gÄngen nÄgonting sÄdant hÀnder.

Det koreanska planet KAL007 sköts 1983 ned av sovjetiskt jaktflyg i nÀrheten av Sakhalin. Det iranska planet 695 sköts 1988 ner av en amerikansk luftvÀrnsrobot över Hormuz-sundet. Och malaysiska MH17 sköts ner av en rysk robot över östligaste Ukraina 2014.

I samtliga dessa fall handlade det pÄ ett eller annat sÀtt om misstag, och i samtliga fall omkom hundratals personer i vart och ett av de tragiska fallen.

1983 nekade Moskva totalt till nedskjutningen, ordnade storstilade presskonferenser dÀr allt förnekades, och det tog Ätskilliga Är innan man började att nÀrma sig sanningen. AllmÀn förvirring i det sovjetiska luftförsvaret i regionerna hade lett till att man trodde att det rörde sig om ett amerikanskt signalspaningsplan, och trots att han sjÀlvt tvekande fick piloten i jaktplanet ordern att skjuta ner flygplanet.

1988 erkÀnde USA relativt snabbt att det var ett civilt iranskt passagerarflygplan till Dubai man hade skjutit ner. Det rÄdde ett mycket spÀnt lÀge i omrÄdet och den nervösa besÀttningen pÄ den amerikanska robotjagaren fick nÀrmast panik och trodde att man var under attack frÄn luften.

USA erkÀnde misstaget, men det hela fick i alla fall ett lite obehagligt efterspel nÀr den ansvarige officern ett antal Är senare fick medalj.

I fallet MH17, som ju sköts ner av en enhet frÄn en rysk luftvÀrnsrobotbrigad, har Moskva fortsatt att förneka varje ansvar och engagerat sig i omfattande desinformation för att försöka dölja vad som faktiskt intrÀffade.

Det finns viktiga skillnader mellan dessa hÀndelser och det som nu skett med PS752.

Den första Àr att medan det i de tidigare fallen inte fanns nÄgra medborgare frÄn det land som pÄ ett eller annat sÀtt hade ansvaret för nedskjutningen ombord pÄ planen, Àr situation hÀr pÄtagligt annorlunda.

En betydande del av de som omkommit har pÄ ett eller annat sÀtt en anknytning till Iran. Och det innebÀr att det i Iran sjÀlvt finns anhöriga och vÀnner som kommer att vilja ha svar om vad som hÀnde.

Den andra skillnaden Àr att information om vad som hÀnde inte kan hÄllas borta frÄn landet. I Iran Àr tillgÄngen pÄ sociala media betydande. Total mörklÀggning Àr inte möjlig. Det var annorlunda i Sovjetunionen 1983.

FrÄn Irans UD har nu sagts att företrÀdare för de lÀnder som har medborgare bland offren kommer att inbjudas att delta i undersökningen om vad som intrÀffade, och det Àr en viktig signal.

Avgörande Àr dock alldeles sjÀlvklart hur detta kommer att ske i praktiken, och dÀr finns det nog all anledning till oro. Om det aktuella robotbatteriet faller under revolutionsgardet IRGC:s ansvar, vilket kan vara fallet, finns det all anledning att utgÄ frÄn att de kommer att försöka att sÀtta sig till motvÀrn.

Viktigt Ă€r nu att de aktuella lĂ€nderna – Sverige bland dem, men Canada sannolikt i ledning – snabbt engagerar sig med Iran kring detta och tvingar fram klarhet om undersökningen.

Canada har problemet att man inte har diplomatiska förbindelser med Iran efter ett egenartat beslut av en tidigare regering, och tillverkaren Boeing torde dessutom vara blockerad vad gÀller kontakter med Iran genom amerikanska sanktioner.

Sverige borde kunna spela en roll.

EU höjer ambitionen?

Carl Bildt (m) - 7 January, 2020 - 13:24

STOCKHOLM: Veckan som inletts fortsÀtter föga förvÄnande att domineras av efterspelet av dramat mellan USA och Iran.

Men frÄn vÄr horisonter Àr det nu snarast Europa och EU och dess reaktion som Àr i fokus.

Den nya Höge Representanten Joseph Borell var snabb att etablera kontakt ocksÄ med Iran och dess utrikesminister, och efter en diskussion i kommissionen i dess helhet blir det nu ocksÄ ett extra möte med EU:s utrikesministrar i Bryssel pÄ fredag.

Jag kan förvisso ha fel, men jag tror inte nĂ„got sĂ„dant extra möte anordnades under hela Morgherinis fem Ă„r pĂ„ den posten. Åren dessförinnan – inte minst med Rysslands aggression mot Ukraina – var det dock Ă„tskilliga sĂ„dana.

Men nu Àr det uppenbart att Borell vill visa att EU inte bara passivt sitter och invÀntar elÀndet som kommer.

DÀremot Àr det vÀl dessvÀrre sÄ att handlingsutrymmet just nu Àr tÀmligen begrÀnsat. Om det till Àventyrs skulle finnas en öppning för nÄgon typ av förhandling i Vita Huset Àr det nog för ögonblicket svÄrare att se en sÄdan i Teheran.

Dock skall noteras att det ytterligare steg vad gÀller nukleÀra aktiviteter som Iran utannonserade i söndags var snÀppet mindre lÄngt gÄende Àn vad man nog allmÀnt hade rÀknat med.

Man avstod frÄn att börja anrika till 20%, och man var uppenbart angelÀgen att stanna inom JCPOA-avtalets allmÀnna ram genom att ha hela IAEA:s inspektionsnÀrvaro oförÀndrad och dÀrmed total transparens i det man gör.

Och jag har svÄrt att tolka det som annat Àn att man vill hÄllas fast vid i alla fall en möjlighet till diplomatisk öppning via EU och Europa.

Vad Borell avser att göra vet jag inte, men en möjlighet vore ju att han inbjöd JCPOA-avtalets lÀnder till ett möte i Bryssel pÄ utrikesministernivÄ.

USA har ju vÀgrat visum för Irans utrikesminister att komma till FN i New York, vilket rimmar illa med alla tÀnkbara principer, men nÄgon typ av diplomatisk process mÄste ju i alla fall prövas.

Viktigt Àr i alla fall att EU höjer sin ambitionsnivÄ. Och det verkar som om den nya ledningen i Bryssel Àr inriktad pÄ det.

I morgon blir det ocksĂ„ intressant att se vad som sĂ€gs nĂ€r Ursula von der Leyen styr stegen – tar tĂ„get, skulle jag tro – till London för att trĂ€ffa premiĂ€rminister Johnson och börja diskutera framtiden.

Hon skall ocksÄ hÄlla ett anförande i London, vilket nog ocksÄ kan ha sitt intresse.

Det verkligt oroande


Carl Bildt (m) - 6 January, 2020 - 12:02

MILANO: Det nya Äret började med ett brak nÀr en drönare dödade chefen för det iranska revolutionsgardet IRGC nÀr han landade pÄ flygplatsen i Bagdad för att bl a trÀffa Iraks tjÀnstgörande premiÀrminister.

IRGC tillhör den iranska regimens sjÀlva kÀrna, med en bakgrund idet lÄnga och plÄgsamma kriget mot Irak, men sedan dess bÄde hÄrdför trupp för att kontrollera den inre situation som ansvarig för olika utrikes operationer frÀmst i regionen.

Hezbollah i Libanon och framför allt dess operativa del för utrikes operationer Àr mer eller mindre en del av IRGC:s imperium, och har med olika milisförband spelat en viktig roll för regimen Assads överlevnad i Syrien. OcksÄ av IRGC rekryterade olika miliser frÄn Iran sjÀlvt har varit betydelsefulla i det avseendet.

Mindre kÀnt Àr att IRGC var viktigt för att stoppa ISIS under dess omedelbara framfart sommaren och hösten 2014. FrÄn kurdisk sida framhÄlls att utan dessa insatser fanns det en risk för att den kurdiska regionen KRG:s huvudstad Erbil hade fallit, och mÄhÀnda var i detta kritiska lÀge ocksÄ Bagdad i farozonen.

Bakgrunden till det Àr ganska enkel. ISIS dödar shiamuslimer varhelst man ser dem, och var för Iran ett dödligt hot som mÄste stoppas. Mobiliseringen av shiamuslimer i Irak var ocksÄ viktig i ett lÀge dÀr den irakiska armén nÀrmast hade kollapsat.

FrÄn USA:s sida ses IRGC som en farlig del av den iranska regim man ser som sin tydliga fiende. Och förvisso har IRGC i vissa skeden gjort sitt till för att med leveranser av stridsmedel och sprÀngÀmnen göra livet svÄrare för de amerikanska stridskrafterna i frÀmst Irak.

Det vi nu ser Ă€r det senaste utslaget för den omorientering av amerikansk politik som skedde nĂ€r man lĂ€mnade det nukleĂ€ra avtalet med Iran och i stĂ€llet slog in pĂ„ en politik av ”maximalt tryck” med oklara mĂ„lsĂ€ttningar. Sedan dess har osĂ€kerheten i regionen ökat pĂ„tagligt, den hĂ„rdföra linjens mĂ€n i Iran stĂ€rkts, landet börjat att aktivera viss nukleĂ€r verksamhet igen och stabiliteten i Irak allvarligt hotas.

Jag minns hur jag i ett samtal med en central person i dess frÄgor i Washington för ett par Är sedan gjorde det tÀmligen enkla pÄpekandet att en upptrappad konfrontation mellan USA och Iran med största sannolikhet skulle leda till starka spÀnningar och problem i och för Irak men möttes av förvÄning över detta pÄstÄende.

Men nu Àr det dÀr vi Àr.

Generalen Soleimani var förvisso inte populÀr överallt, och det finns en vÀxande reaktion i delar av Irak mot en iransk hÄrdhÀnthet i olika frÄgor, men detta kommer nu i bakgrunden i jÀmförelse med en ilska över att USA anses missbruka sin roll i landet till ett krig som inte ligger i Iraks intresse.

I grunden Àr landets stabilitet beroende av en stabil region, och inte minst av en viss stabilitet i relationerna med det stora grannlandet Iran. DÀrför har den irakiska regeringen ocksÄ varit aktiv i anstrÀngningarna att minska de farliga spÀnningar man sett byggas upp under det senaste Äret. Det har handlat om omsorgen om det egna landets sÀkerhet.

Att vi nu fÄr en upptrappning mellan Iran och USA Àr ofrÄnkomlig.

Hur och nÀr det kommer ett iranskt svar vet ingen, men man nÄ notera att de amerikanska stridskrafterna i Irak nu instÀllt all aktivitet mot ISIS och nu fokuserar enbart pÄ att skydda sig sjÀlva. Och betydande förstÀrkningar har skickats till regionen i övrigt.

Iran utannonserade i gÄr ytterligare ett steg nÀr det gÀller olika nukleÀra aktiviteter, vilket sjÀlvklart inger bekymmer, men i motsats till vad en del rubriker anger har man inte lÀmnat det nukleÀra avtalet. Viktigt Àr att alla de internationella inspektörerna finns kvar och att man ligger kvar i sina olika principiella Ätaganden.

Hur situationen i Irak kommer att utvecklas ÄterstÄr att se, men blir mycket viktigt. Om landet blir ett slagfÀlt mellan Iran och USA kommer det knappast att överleva, samtidigt som lÄngsiktigt Iran sannolikt har de största förutsÀttningarna att förlora minst i en sÄdan konfrontation.

Om de amerikanska stridskrafterna kan vara kvar i landet ÄterstÄr ocksÄ att se. President Trump notar nu landet med sanktioner Àn kraftigare Àn dem mot Iran om deras möjligheter att stanna kvar i landet Àventyras, vilket knappast Àr ett tecken pÄ en förtroendefull och vÀnskaplig relation.

I en mer normal situation Àr det ingen tvekan om att en viss amerikansk militÀr nÀrvaro i landet har betydelse för ocksÄ den vidare stabiliteten. I en sÄdan Àr vi dock dessvÀrre inte just nu.

Alldeles bortsett frĂ„n situationen i Irak och vart konfrontationen mellan USA och Iran leder – med en situation dĂ€r inne vill krig, men ingen förefaller redo att bryta den onda cirkel som för dit – Ă€r det djupt oroande att ta del av olika informationer o, hur beslutsfattandet i denna viktiga frĂ„ga gĂ„tt till i Washington.

Tydligt Àr att det inte lÀngre finns nÄgra krafter som kan eller vill hÄlla emot nÀr den enkelspÄriga konfrontationens röster börjar höras i Vita Huset. Ingen tror att en handling som den vi nu sett hade kunnat ske med en stark försvarsminister som t ex Jim Mattis.

Men nu verkar allt vara möjligt och ingenting omöjligt.

Och det Àr det verkligt oroande i den dramatiska situation som inlett detta det tredje decenniet i det tjugoförsta Ärhundradet.

SD största parti i Novus opinionsundersökning november 2019

FPs forum - 1 January, 2020 - 18:22
A new story entry has been added:

[drupal=22]SD största parti i Novus opinionsundersökning november 2019[/drupal]

[quote]SD blev största parti i Novus opinionsundersökning dÀr 3 994 slumpmÀssigt utvalda personer bland röstberÀttigade svenskar har deltagit via telefon, SMS och post november 2019
M 17,9 (-0,4)
L 3,5 (+0,1)
C 8,3 (+0,5)
KD 6,2 (-0,9)
S 23,7 (-2,3)
V 9,9 (+0,6)
MP 5,0 (+0,2)
SD 24,0 (+2,5)
Annat 1,5 (-0,3)
OsÀkra 5,9[/quote]
Categories: Forumet

Skiften i mÄngfald i Europa och i tiden.

Carl Bildt (m) - 30 December, 2019 - 12:13

TABIANO: För min del innebÀr helgerna en tid under Italiens vÀrmande sol, ocksÄ med lite utflykter till nÄgra av de kulturella och historiska juveler som denna europeiska halvö Àr sÄ unikt rik pÄ.

Landets politik i dessa dagar Àr dock en lite annan historia.

En stapplande koalition mellan det nÄgot mer vÀnsterinriktade PD och populistiska 5Stelle har möjligen gett kortsiktig stabilitet, men knappast sÄ mycket mer Àn sÄ. Av reformer vÀrda namnet, vilket detta lands ekonomi desperat behöver, syns inte ett spÄr.

Och i slutet av januari Àr det regionalval hÀr i Emilia-Romagna.

Denna rika och i grunden framgĂ„ngsrika del av Italien har traditionellt dominerats av den politiska vĂ€nstern – en gĂ„ng styrdes regionen faktiskt av kommunistpartiet PCI – men nu finns det en tydlig risk för att högerpopulistiska Lega under dess karismatiske ledare Matteo Salvini kommer att ta över.

I avvaktan pÄ det valet hÀnder ingenting alls i landets politik. Och beroende pÄ dess utfall kan i stort sett allting hÀnda.

Och det Àr förvisso brytningstid i politiken i Ätskilliga europeiska lÀnder.

Frankrike lamslÄs fortfarande av de stora strejkerna riktade mot president Macrons alldeles nödvÀndiga föreslÄ att reformera landets mÄngfasetterade pensionssystem. I viss utstrÀckning handlar de protesterna ocksÄ om de gamla fackföreningarnas försök att ta tillbaka initiativet frÄn det förflutna Ärets s k gula vÀstar och deras protest.

Om Macron lyckas eller ej blir av mycket stor betydelse.

Och det skall noteras att de reformer han hitintills gjort börjat att ge positiva effekter pÄ den franska ekonomin och dess konkurrenskraft.

Mycket ÄterstÄr dock, men Macron verkar inte vara mannen som kastar in handduken i första taget.

I Storbritannien ÄterstÄr att se hur Boris Johnson kommer att hantera det mandat han nu fÄtt av vÀljarna. UttrÀde ur EU, ja, men vad hÀnder sedan?

Det skall noteras att han fört kampanj med en retorik som lovar mycket av offentliga utgifter, och hur detta kan förenas med en EU-politik som ju försÀmrar förutsÀttningarna för landets ekonomiska utveckling framöver Àr inte alldeles lÀtt att se.

Uppgiften att forma en ny relation till EU i olika avseende kommer dock att bli den som dominerar det kommande Äret frÄn brittisk horisont. Det kommer sÀkert att talas vitt och brett om alla möjliga andra handelsavtal, men det Àr ju detta handelsavtal som Àr det alldeles avgörande för framtiden.

Och kommer detta att klaras av inom ett Är eller tvingas han fram mot sommaren att begÀra ett Är till? Han sÀger det förra och mÄnga tror det senare.

Men med det starka valresultat han fick sitter han sÀkert under de kommande Ären. Och med det elÀnde som Labour försÀnkt sig sjÀlvt i genom sin vÀnstersvÀng och oförmÄga att formulera en tydlig EU-politik kan han t o m börja att tÀnka i termer av mer Àn en mandatperiod.

Den skotska frÄgan kommer att fortsÀtta att finnas, men sannolikt blir den akut först efter de skotska regionalvalen 2021.

Tyskland har tydligt kommit in i ett övergÄngsskede som handlar om vem och vilka som kommer att regera landet efter eran Angela Merkel. Och osÀkerheten pÄ den punkten Àr sÄ betydande att det nog Àr sannolikt att eran Merkel kommer att förlÀngds till att omfatta i alla fall hela det kommande Äret.

Men dÀrefter?

Just nu spekuleras det i en möjlig kommande koalitionsregering mellan CDU och det det framgÄngsrika Gröna partiet som ju utvecklats i pÄtagligt mer pragmatisk riktning.

Det finns t o m de som tar spekulationerna sÄ lÄngt att de sÀger att det kan bli en grön förbundskansler i Tyskland i den kommande perioden.

Socialdemokraterna SPD har efter sitt allra senaste skifte mer eller mindre uteslutit sig sjÀlva frÄn seriösa spekulationer om de nÀrmaste Ären. Och det hÀnger fortfarande en viss osÀkerhet om vem som CDU kommer att föra fram som sin kanslerkandidat i det valet.

I Österrike kommer de senaste Ă„rens tumult nu att resultera i vad som kallas en blĂ„svart koalition, d v s mellan breda borgerliga ÖVP och det Gröna partiet.

Och mÄnga blickar kommer att riktas mot Wien för att se hur man i de regeringsförhandlingar som kommer att avslutas strax efter Ärsskiftet har löst ut kontroversiella frÄgor som migrations- och klimatpolitiken dÀr avstÄndet mellan partierna tidigare varit betydande.

MÄnga kommer sÀkert i utvecklingen i Wien att se en föraning om vad som skulle kunna komma att intrÀffa ocksÄ i Berlin lÀngre fram.

I Bryssel börjar de nya personerna nu att fÄ fotfÀste, och man ser fram mot först ett kroatiskt och sedan ett tyskt ordförandeskap under det kommande Äret, med Balkan mycket i fokus för det första halvÄret och Kina för det andra.

Utrikespolitiken kommer att trÀnga sig pÄ.

Angela Merkel planerar att Äka till Ankara tidigt pÄ det nya Äret. Flyktingavtalet med Turkiet knakar i fogarna, spÀnningarna ökar i östra Medelhavet och Libyen ser ut att bli en Àn mer komplicera konfliktzon med EU mest pÄ ÄskÄdarlÀktaren.

Österut har det dock kommit till en fĂ„ngutvĂ€xling mellan Ryssland och Ukraina, och dĂ€rtill ett avtal om ny rysk gastransit samtidigt som Gazprom mot alla odds gĂ„tt med pĂ„ att betala de miljardskadestĂ„nd de Ă„dömts i olika skiljedomsförfarande.

Alltid nÄgot. Om USA:s beslut att i sista stund rikta sanktioner mot NordStream 2 pÄverkat den utvecklingen Àr dock en öppen frÄga.

Nu lÀmnar det tjugoförsta Ärhundradets andra decennium plats för dess tredje.

För min del har jag sammanfattat en del av vad som hÀnt under det decennium som gÄtt i en artikel i Dagens Industri i dag för den som möjligen kan vara intresserad.

Kinesiska UD: Fel av svenska ministern att nÀrvara

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:52
Det var fel av kulturminister Amanda Lind att delta under prisutdelningen av Svenska Pens Tucholskypris.
Categories: Massmedia

Fornling kan ha gÄtt sin sista match

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:47
Sven Fornling har lÀmnat sjukhuset i Halle, Tyskland, och mÄr efter omstÀndigheterna bra.
Categories: Massmedia

Göteborgs spÄrvÀgars vd efter fusket: Jag Àr uppriktigt sagt ledsen

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:34
AnstÀllda vid Göteborgs spÄrvÀgar har fuskat med arbetstider och anvÀnt tjÀnstefordon privat utan lov.
Categories: Massmedia

En miljon svenskar kan ha nÄtts av Bitcoin-bluffarna pÄ Facebook

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:30
DN har tidigare rapporterat om bedragare som med hjÀlp av kÀndisar och löften om Bitcoin-rikedomar lurar svenskar.
Categories: Massmedia

Miljonregn över svensk fotboll för EM-biljetten

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Den sÀkrade EM-platsen gör att det klirrar till i Svenska fotbollförbundets kassa.
Categories: Massmedia

SAS drar in pÄ flygningar till Hongkong

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:15
Allt fler flygbolag – inklusive SAS – vĂ€ljer att skĂ€ra ned pĂ„ sin trafik till Hongkong.
Categories: Massmedia

”Bonusfamiljen” fĂ„r en fjĂ€rde sĂ€song

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:04
SVT:s populĂ€ra relationsserie ”Bonusfamiljen” Ă„tervĂ€nder med en fjĂ€rde sĂ€song, skriver Expressen.
Categories: Massmedia

Norrköping polisanmÀls efter DjurgÄrdsfirande

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:58
Efter DjurgĂ„rdssupportrarnas planstormning för att fira guldet pĂ„ Östgötaporten har polisen upprĂ€ttat en anmĂ€lan om

Categories: Massmedia

ÖverlĂ€kare: VĂ€ldigt ovanligt med rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd för ungdomar

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:48
Det Àr extremt ovanligt att en 16-Äring döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd i Sverige.
Categories: Massmedia

Explosion pĂ„ skola – ingen skadad

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 13:46
NÄgon har kastat in ett flaskliknande föremÄl genom fönstret pÄ en skola i Helsingborg
Categories: Massmedia
 
Nytt i forumet

Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 01:45.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2020, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson