Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Blandad bild i Finland.

Carl Bildt (m) - 15 April, 2019 - 09:22

STOCKHOLM: GÄrdagens riksdagsval i Finland resulterade i en splittrad bild med inget parti över 20%, och landet sÀllar sig dÀrmed ocksÄ i detta avseende till den europeiska trenden just nu.

Det blÄste kraftigt mot den sittande regeringen efter det att den inte lyckats att föra den stora vÀlfÀrdsreformen i hamn, och förloraren Àr framför allt statsministerns centerparti, medan dÀremot koalitionsbrodern samlingspartiet klarar sig relativt vÀl och trots viss minskning i röstandel faktiskt vinner ett mandat.

Som vĂ€ntat blev socialdemokraterna efter Ă„ren i opposition största parti, men med ett resultat som var en bra bit svagare Ă€n vad man hoppats pĂ„ – faktiskt det nĂ€st sĂ€msta i partiets historia – och sĂ„ gott som jĂ€mnstora med nationalkonservativa sannfinlĂ€ndarna och bara mycket marginellt större Ă€n samlingspartiet.

SannfinlÀndarna förefaller att ha varit sjÀlva valrörelsens vinnare, och ett nytt inslag i dess politik var tydligen motstÄnd mot klimatÄtgÀrder pÄ samma sÀtt som de s k gula vÀstarna under sina protester i Frankrike.

HÀr ser vi kanske början till ett nytt inslag i den populistiska arsenalen.

De förefaller nu att ha etablerat sig ordentligt i det politiska landskapet. Det var ju 2011 som de gjorde entré med en skrÀll med ett resultat ett par procentenheter över gÄrdagens, men tesen var ju att de skulle malas ner av sin medverkan i regeringen under de senaste Ären.

Och det var ju ingen vacker bild nÀr de splittrades och t o m partiledaren lÀmnade partiet. Men till slut gjorde det ingen större skillnad. De lyckades Äteruppfinna sig sjÀlvs.

Nu blir det med stor sannolikhet en socialdemokratiskt ledd regering, men vilken sammansÀttning den fÄr i övrigt ÄterstÄr att se.

Svenska Folkpartiet, som gjorde ett bra val, kommer vÀl sannolikt med i regeringen igen. Det behövs. Men antingen centern eller samlingspartiet, och sannolikt ocksÄ de gröna, mÄste med för att man skall fÄ ihop mandaten.

Att centern skulle klara av att gÄ in i regeringen igen i denna situation Àr vÀl inte sÄ sannolikt, men det Àr inte heller sÀkert att politiska skillnader mellan socialdemokraterna och samlingspartiet kan överbryggas.

Lite mer besvÀrligt Àn vanligt blir det förvisso, men i Finland finns det vana och tradition att hantera situationer som denna.

Och kan socialdemokraterna i Sverige regera ett Är pÄ en moderat och kristdemokratisk budget och Äret dÀrpÄ ha avskaffandet av vÀrnskatten som huvudnummer i budgeten Àr vÀl det mesta möjligt.

Alltför lÄng tid fÄr det dock inte ta.

Vid halvÄrsskiftet övertar Finland ordförandeskapet i EU, och gör det för en sexmÄnadersperiod dÄ EU:s institutioner skall nybesÀttas och förhoppningsvis ocksÄ beslut kan fattas om EU:s nya lÄngtidsbudget.

Veckan som kommer för oss fram till presidentvalet i Ukraina pÄ söndag, men innan dess Àr det pÄ onsdag val i Indonesien av sÄvÀl president som parlament.

Det enorma parlamentsvalet i Indien, som inleddes den gÄngna veckan, sker i fem olika omgÄngar, men valet i Indonesien Àr ett av vÀrldens största demokratiska val pÄ en och samma dag med 193 miljoner röstberÀttigade.

I Ukraina talar det mesta fortfarande för ett skifte, men i Indonesien pekar det mesta pÄ att sittande presidenten Joko Widodo kommer att fÄ ett nytt mandat,

Snart stundar pÄsken.

Innan jag dÄ styr kursen mot vÄren i norra Italiens sol och blomstring blir det för min del ett dygn uppe i Tatra-bergen i Slovakien dÀr vi i ECFR samlar nÄgra personer för att fundera pÄ EU:s utrikespolitiska utmaningar under femÄrsperioden efter Europavalet.

SĂ„dana finns – lindrigt uttryckt.

VÀrlden frÄn Washington.

Carl Bildt (m) - 14 April, 2019 - 14:19

WASHINGTON: I sedvanlig ordning Àr den politiska scenen hÀr totalt dominerad av den mycket inflammerade inrikespolitiska agendan. Och nÀsta Äts presidentval börjar att nÀrma sig.

VÀrlden flÀmtar förbi lite dÄ och dÄ, men inte just ju inte sÄ vÀrst mycket mer Àn sÄ.

Undantaget Àr möjligen situationen i Centralamerika, i alla fall som den manifesterar sig lÀngs USA:s södra grÀns.

Trump pratar stÀndigt om krisen vid grÀnsen, och alldeles fel har han inte i den delen. Trycket har ökat pÄtagligt pÄ den senaste tiden, till stor del pÄ grund av en allvar situation av laglöshet och vÄld i delar av Centralamerika, och den politik man har för att hantera situationen ger inte ett alltför imponerande intryck.

Det handlar om hur polariserad denna frÄga har varit under Ätskilliga Ät. En rad administrationer har misslyckats. Jag minns hur den senare Georg Bush gjorde ett stort försök att fÄ en reform genom kongressen, men till slut tvingades konstatera att det inte gick.

Annars handlar Ätskilligt om de förvÀntningar som finns nÀr den s k Mueller-rapporten om Rysslands inblandning i presidentvalet 2016 kommer att offentliggöras i början av den kommande veckan.

NĂ„gon ”smoking gun” nĂ€r det gĂ€ller presidenten eller hans nĂ€rmaste omgivning lĂ€r den inte innehĂ„lla, men Ă„tskilligt övrigt av betydande intresse kan nog förutses. Sannolikt kommer vi att fĂ„ Ă€n mer detaljer om de olika aktiviteter som ryska aktörer alldeles uppenbart Ă€gnade sig Ă„t.

Och det kan sÀkert vara lÀrorikt ocksÄ för vÀrlden i övrigt.

Hur detta kommer att pÄverka den kommande politiken gentemot Ryssland spekuleras det Ätskilligt om. Nu kanske, spekuleras det om, har Trump friheten att göra omfamning av Putin som mÄnga anser att han strÀvat efter lÀnge.

Ett ÄterupprÀttande av en strategisk dialog om viktiga frÄgor om rustningskontroll Àr förvisso angelÀget.

Men sÄ vÀrst mycket mer Àr det svÄrt att se att det finns utrymme för. I kongressen arbetas det med ytterligare sanktioner mot Ryssland, och till det kommer en betydande motsÀttning om den situation i Venezuela som ligger tÀmligen högt upp pÄ den politiska prioritetslistan hÀr.

I veckan som gick var Sydkoreas president Moon Jae-in pÄ besök i Vita Huset, och i nÄgra tweet Äterkom president Trump till sina anstrÀngningar med Nordkorea. Men de budskap som kommer frÄn Pyongyang Àr fortfarande tÀmligen strÀva.

Medan Vita Huset sÀger att ett tredje toppmöte kan komma pÄ frÄga, Àr budskapet frÄn Pyongyang att ett sÄdant bara Àr meningsfullt om USA kan mildra sin syn nÀr det gÀller sanktioner. Och djÀrvt sÀger man att detta mÄste ske innan Ärsskiftet.

Samtidigt kommer rapporter om hur Nordkorea pÄ olika sÀtt kringgÄr de sanktioner som ju beslutats av FN:s sÀkerhetsrÄd.

För Trump var det tveklöst en kÀlla till betydande tillfredstÀllelse att Benjamin Netanyahu ser ut att kunna fortsÀtta som Israels president. Axeln mellan de tvÄ och den politik de vill driva kommer med all sannolikhet att ytterligare fördjupas.

Inom kort kommer rimligen den Trump-administrationens fredsplan för Israel och Palestina som det talats om lÀnge att publiceras. Att den ens skulle ligga i nÀrheten av vad en rÀttvis fred byggd pÄ tvÄ stater sida vid sida med varandra skulle innebÀra förefaller dessvÀrre nÀrmast uteslutet.

Sannolikt bygger den pÄ ekonomiska lindringar i den israeliska ockupationspolitiken kombinerat med fortsatt israelisk övergripande kontroll och acceptans av den israeliska bosÀttningspolitikens erövringar.

Den ursprungliga tanken i Vita Huset var ju att denna skulle kunna stödjas av Riyadh och Abu Dhabi eftersom den ju ocksÄ skulle kunna innebÀra att man Ätminstone indirekt kunde bilda mer gemensam front med Israel mot Iran.

Hur det kommer att bli med detta ÄterstÄr att se.

Det finns ju en ny osÀkerhet i arabvÀrlden efter det att Äldrade ledare tvingats bort av stora demonstrationer i sÄvÀl Algeriet som Sudan under den allra senaste tiden, och försök frÄn respektive regimer att stabilisera situationen med mer kosmetiska förÀndringar inte förefaller att ha lyckats.

Och det Àr vÀl sannolikt att detta gjort ledare i andra lÀnder mindre benÀgna att ta strid med den allmÀnna opinionen genom att fullt ut stödja en Trump-plan som det Àr högeligen sannolikt att palestinska ledare kommer att se som orÀttvis och omöjlig.

Det amerikanska stödet för den israeliska politiken Àr mycket starkt. Utrikesminister Pompeo ville t ex pÄ frÄga inte pÄ nÄgot sÀtt kommentera eller kritisera Netanyahu senaste uttalande om att annektera delar av den ockuperade VÀstbanken. Det Àr en mycket förÀndras amerikansk politik det handlar om.

Samtidigt strÀvar man efter att öka trycket pÄ Iran. LÀnder som handlar med Iran kommer att beordras att skÀra ner detta Àn mer, men detta orsakar sjÀlvklart betydande spÀnningar i relationerna till inte minst lÀnder som Irak, Indien och Afghanistan.

Vart politiken syftar Àr inte alldeles klart, men i Teheran har man sÀkert inte glömt John Boltons uttalande om att vÀlta regimen dÀr helt och hÄllet över Ànda. Officiellt förnekas sÄdana ambitioner, men reellt Àr det i den riktningen som politiken tydligt rör sig.

Medan man sÄledes gÄr till front mot regimen i Teheran, och stÀndigt talar om den i termer av terrorism, Àr det i den kommande veckan dags för en ny viktig förhandlingsomgÄng i Doha med talibanerna.

Och det sker samtidigt som det förefaller som om dessa gÄr till förnyade attacker i Afghanistan, med ocksÄ amerikanska dödsoffer under den senaste veckan.

Mycket mer skulle kunna sÀgas. Jag kommer att vara tillbaka hÀr redan om nÄgra veckor för att diskutera mer kring utrikespolitiken och utmaningarna framöver.

DĂ„ borde handelsförhandlingarna med Kina vara avslutade – och möjligen ett nytt handelskrig med EU under uppsegling.

Senare denna söndag bÀr det hemÄt mot Sverige.

Men innan dess kommer jag med stort intresse att ta del av resultatet av dagens riksdagsval i Finland.

Ett mycket förÀndrat Pittsburgh.

Carl Bildt (m) - 12 April, 2019 - 14:58

PITTSBURGH: NÀr president Trump beslöt att USA skulle lÀmna Paris-avtalet om klimatfrÄgorna gjorde han det ocksÄ med en hÀnvisning till att han var president för Pittsburgh och inte för Paris.

Och med det syftade han alldeles sjÀlvklart pÄ den centrala roll som staden Pittsburgh haft under den starka amerikanska industrialismens era.

HÀr fanns Appalacherna rika tillgÄng pÄ kol, och hit kunde man pÄ Ohio-floden föra jÀrnmalm frÄn de Stora Sjöarna till de stÄlverk som producerade allt det som landets snabbt vÀxande infrastruktur och globala makt krÀvde.

Pittsburgh var den mÀktiga stÄlstaden framför andra. Och hit strömmade dÄ invandrare frÄn Europa för att slita i dess rykande stora anlÀggningar. HÀr skapades ocksÄ förmögenheter som via kvarvarande stiftelser och annat fortfarande har stor betydelse i detta land.

Men den tiden Àr svunnen.

I dag Àr Pittsburgh inte lÀngre stÄlstaden med föroreningar och smuts, utan en stad dominerad av universitet, forskning och inte minst hÀlsovÄrd, och dÀrtill rankad som en av stÀderna med bÀst livskvalitet i USA. Det Àr en enorm och imponerande förÀndring staden gÄtt igenom.

Universiteten hÀr tillhör de ledande globalt nÀr det gÀller inte minst AI, och pÄ gatorna hÀr testas sjÀlvkörande fordon av sÄvÀl Google som Ueber och andra som har lokaliserat betydande forskningsenheter hit.

Och faktiskt var det sÄ att staden Pittsburgh inte röstade för Donald Trump. Att de omgivande omrÄdena hÀr i vÀstra Pennsylvania i hög grad gjorde det Àr en annan sak.

Men i diskussioner med olika lokala företrÀdare hÀr Àr engagemanget i klimatfrÄgorna lika starkt som hemma hos oss.

HÀr i Pittsburgh har ocksÄ RAND sedan lite mer Àn tvÄ decennier sedan ett av sina forskningscentra, och dÀrför har vi ocksÄ vart fjÀrde Är ett av vÄra styrelsesammantrÀden förlagda hÀr.

Fokus för RAND:s arbete Àr det till svenska svÄröversatta men viktiga begreppet public policy. Vi har ju inte heller den viktiga skillnaden mellan de tvÄ begreppen policy och politics.

Men det handlar om effekten av olika typer av politik och offentliga satsningar och om hur sÄdana bÀst skall inriktas för att nÄ de resultat man efterstrÀvar.

En betydande del av RAND:s ca 2.000 forskare arbetar med dessa frÄgor med inriktning pÄ olika delar av vad som hÀr kallas nationell sÀkerhet, vilket Àr ett betydligt vidare begrepp Àn bara försvar.

Men inte minst hÀr i Pittsburgh handlar det mycket om sociala och ekonomiska frÄgestÀllningar av olika slag.

Under vÄrt styrelsemöte hÀr har vi diskuterar inte minst den stora och allvarliga opiod-krisen hÀr, som varje dag skördar mer liv Àn vÄld med vapen eller trafiken, men ocksÄ arbete med trafiksÀkerhet, beroendet av rymdbaserade navigeringssystem, lokaliseringen av nya myndigheter och o8ja förslag till finansiering av hÀlsovÄrdssystemet i delstaten New York.

Det Àr alla omrÄden dÀr RAND har tunga uppdrag att utvÀrdera olika insatser och indierna möjliga vÀgar framÄt.

Senare i dag fortsÀtter jag hÀrifrÄn till Washington med en lite förÀndrad agenda.

DÀr kommer det att handla om utvecklingen i Ryssland och vÄra relationer dit, ocksÄ det i regi av RAND men med ett brett deltagande av mÄnga som sysslar med dessa frÄgor.

I den politiska debatten hÀr fortsÀtter presidenten att dominera, och dominera stort. Just nu Àr det svÄrt att se annat Àn att hans position Àr relativt stark.

Den s k Mueller-utredningen om möjlig konspiration med Ryssland förefaller ju att ha slutat i stort sett i ingenting, och detta spelar honom sjÀlvklart i hÀnderna.

Men redan börjar nÀsta Ärs presidentval komma i fokus, och framför allt gÄr spekulationerna höga om vem som kan komma att bli det demokratiska partiets utmanare. MÄnga har anmÀlt sig, f d vicepresidenten Joe Biden Àr vÀl den som i undersökningarna fÄr högst stöd, men allt Àr öppet och mycket kan hÀnda.

Den mycket pÄtagliga risken Àr dock att demokraterna under denna process glider lÀngre vÀnsterut och dÀrmed öppnar upp för Trump pÄ ett sÀtt som han med all sÀkerhet kommer att utnyttja. Ett antal nya radikala röster gör sig pÄtagligt bemÀrkta i debatten om partiets framtid.

Till de olika skeendena pÄ den globala scenen skall jag försöka Äterkomma innan jag under helgen lÀmnar Washington.

Regnigt men jÀktigt i Bryssel.

Carl Bildt (m) - 9 April, 2019 - 17:41

BRYSSEL: Mitt Ă€rende hĂ€r denna gĂ„ng var att diskutera hur arbetet med att faststĂ€lla olika typer av standards – lĂ„ter trĂ„kigt! – faktiskt har stor betydelse för den globala ekonomins utveckling och Europas plats i denna.

Tydligt Àr detta förvisso i den aktuella diskussionen om 5G och Kina, men det gÀller med minst samma kraft pÄ mÄnga anda omrÄden.

Traditionellt har Europa haft stor tyngd i detta globala arbete, men nu Àr det uppenbart att vi utmanas av andra aktörer. Och frÄgan Àr vilka slutsatser som detta borde leda till.

Men nÀr man Àr hÀr Àr det alltid mycket annat som fÄngar uppmÀrksamheten.

I gÄr publicerades den senaste upplagan av de försök att se pÄ det kommande decenniets frÄgestÀllningar som dÄ och dÄ görs med stöd ocksÄ av olika tankesmedjor.

Och det blev nÄgra snabba kontakter under dagen ocksÄ om hur detta skall följas upp.

Dagens viktigaste begivenhet i den regnkalla staden var annars toppmötet mellan EU och Kina.

En stor kinesisk delegation under premiÀrminister Li Keqiang mötte en stor EU-delegation under rÄdsordföranden Donald Tusk och kommissionspresidenten Jean-Claude Juncker.

Och förhandlingar som alldeles uppenbart inte var alldeles enkla ledde fram till en gemensam kommuniké som om den implementeras fullt ut innebÀr betydande och viktiga förÀndringar i kinesiskt upptrÀdande inte minst gentemot europeiska företag.

Men avgörande Àr alldeles sjÀlvklart att detta faktiskt genomförs. Kommunikéer i sig förÀndrar inte vÀrlden.

Mötet hĂ€r i Bryssel skall sjĂ€lvfallet ocksĂ„ ses i ljuset av de pĂ„gĂ„ende förhandlingarna mellan USA och Kina. Åtskilligt av det som stod pĂ„ agendan hĂ€r stĂ„r ju pĂ„ agendan ocksĂ„ i dessa.

Till det jag diskuterat hÀr i dag hör ocksÄ utvecklingen i EU:s östra grannskap.

Det finns naturligt nog ett stort intresse för utvecklingen i Ukraina. Vad kommer de olika valen dĂ€r att resultera i? I maj Ă€r det dessutom dags att ihĂ„gkomna att det Ă€r ett decennium sedan EU:s Östliga Partnerskap mer officiellt sattes i sjön.

Det var ju som bekant ett resultat av ett initiativ av de dÄvarande svenska och polska regeringarna.

Men Ätskilligt annat trÀnger sig pÄ i diskussioner hÀr.

Hur lÄngt kommer USA att driva sin konfrontation med Iran och hur stora Àr riskerna för att det faktiskt leder till krig? Vilka Àr de krafter som stÄr bakom de militÀra operationer som nu skapat nyss kaos i Libyen och kollapsat den spröda politiska processen? StÄr vi inför en ny period av förÀndring i arabvÀrlden i ljuset av det som hÀnt i Algeriet och möjligen kommer att hÀnda i Sudan? Hur lÄngt kommer president Erdogan att driva sitt motstÄnd mot att oppositionen uppenbarligen vunnit lokalvalet ocksÄ i Istanbul?

I St Petersburg ordnas i dessa dagar ett stort Arctic Forum, och i anslutning till detta har ju president Putin ocksÄ bilaterala möten med Finlands och Islands presidenter samt Sveriges och Norges statsministrar.

Mötet Àr utan tvekan ett sÀtt att ocksÄ internationellt markera Rysslands arktiska ambitioner.

Man hoppas att en panel inom FN snart skall avgöra frÄgor om avgrÀnsning av det arktiska omrÄden upp mot Nordpolen i rysk favör, och pÄ mötet talas det tydligen ocksÄ om de stora planer man har för kraftigt utbyggd produktion av naturgas inte minst frÄn det arktiska Yamal-omrÄdet.

Och allt detta Àr frÄgor som det förvisso Àt viktigt att fortsÀtta att följa.

Efter ytterligare en kvÀll hÀr sÀtter jag mig i morgon pÄ flyg i riktning Pittsburgh i USA.

DÀr har vi styrelsesammantrÀde i RAND Corporation och vid sidan av uppenbara administrativa frÄgor handlar de sammantrÀdena alltid om delar av de olika forskningsuppdrag vi har för olika uppdragsgivare, och Ätskilligt av detta handlar om olika utmaningar pÄ den globala scenen.

Men det blir ocksĂ„ Ă„tskilligt om USA:s olika inre utmaningar. Den stora s k opiod-krisen – ett skenande och dödligt beroende av olika preparat – tillhör det som RAND ombetts att studera och komma med förslag kring.

StĂ€ndigt Brexit – men ocksĂ„ Kina och Israel.

Carl Bildt (m) - 7 April, 2019 - 16:23

STOCKHOLM: Om jag nu skriver att vi gĂ„r in i en ny vecka med dramatik kring Brexit lĂ„ter det skĂ€ligen repetitivt – sĂ„ har det ju varit sedan ett bra tag tillbaka.

Nu förhandlar Theresa May och Jeremy Corbyn om nÄgon typ av gemensamt stÀllningstagande, men om det kommer att lyckas ÄterstÄr att se.

Den senare kan knappast ge upp sitt krav pÄ att landet efter ett uttrÀde blir kvar i EU:s tullunionen, men den förre vet att detta kommer att orsaka svÄrartad revolt i delar av det konservativa partiet.

Men allra senast till onsdag mÄste nÄgon typ av slutsats föreligga.

Och inkludera denna grönt ljus för uttrÀdesavtalet kommer EU-lÀnderna pÄ Ànnu ett av dessa extra toppmöten pÄ onsdag kvÀll med all sannolikhet att gÄ med pÄ att ge London den ytterligare tid som man nu begÀrt.

Alternativet Ă€r nĂ„gon typ av lĂ€ngre förlĂ€ngning – men en sĂ„dan kommer att möta betydande olust sĂ„vĂ€l i Storbritannien som i EU. Det finns en vĂ€xande kĂ€nsla inom EU av att det finns annat av vikt i vĂ€rlden som man mĂ„ste Ă€gna sig Ă„t.

Och misslyckas allt Àr risken överhÀngande att allt kraschar.

Men mycket annat kommer ocksÄ att hÀnda denna vecka.

PÄ tisdag Àr det toppmöte mellan EU och Kina och det skall bli spÀnnande att se om man lyckas att komma överens om en kommuniké med nÄgon substans. Jag lÀser att det sett rÀtt trögt ut i samtalen.

Och detta sker ju parallellt med att samtalen mellan USA och Kina förefaller att ha lite svÄrt att gÄ i hamn.

Det spekuleras nu om att Donald Trump vill fÄ ett toppmöte med Xi Jinping för att sortera ut det sista, men efter debaclet i Hanoi skulle jag tro att den kinesiska entusiasmen för att möte innan sÄ gott som allt sorterats ut Àr mer begrÀnsad.

PÄ tisdag Àr det ocksÄ val i Israel.

De flesta verkar utgÄ frÄn att detta kommer att resultera i en situation som gör det möjligt för premiÀrminister Netanyahu att sitta kvar. Han har öppet för samarbete och koalitioner lÄngt ut pÄ högerkanten för att öka sina möjligheter att behÄlla regeringsmakten.

Det har allvarliga implikationer för möjliga fredsförsök i regionen. I dagarna har han ju aviserat att han avser att annektera ocksÄ delar av den ockuperade VÀstbanken och accelerera bosÀttningspolitiken dÀr, och han gör sjÀlvfallet detta i övertygelsen att han har Trump-administrationen i ryggen.

Men det handlar inte bara om detta. Åtskilliga fruktar dessutom att det kan komma att öppna upp för en utveckling av Israel i riktning mot en s k illiberal demokrati. Jag har trĂ€ffat tvĂ„ ledande israeliska oppositionspolitiker under de senaste mĂ„naderna som haft starka ord att sĂ€ga om detta.

För min del börjar veckan efter ett antal möten hÀr hemma i Stockholm i morgon kvÀll och pÄ tisdag i Bryssel med lite olika möten, och sedan fortsÀtter den pÄ andra sidan Atlanten i först Pittsburgh och dÀrefter Washington. Det Àr styrelsemöte i RAND Corporation pÄ den första platsen och seminarium om Ryssland och relationerna ditÄt pÄ den senare.

Och nÀr vi kommit fram till nÀsta söndag Àr det riksdagsval i Finland.

Snart avgörande i Ukraina.

Carl Bildt (m) - 6 April, 2019 - 16:48

KIEV: Ukraina stÄr mitt mellan det viktiga presidentvalets första och avgörande omgÄngar, och i dag var jag hÀr med en liten grupp med Polens f d president Aleksander Kwssniewski i spetsen som brukar dyka upp hÀr dÄ och dÄ för att bÄde lyssna och ge synpunkter.

Och i dag hade vi – förutom möten med ett antal ambassadörer samt olika företrĂ€dare för civilsamhĂ€llet – först möte med president Petro Poroshenko och dĂ€refter lunch med utmanaren Volodymyr Zelensky.

Hur valet den 21 april kommer att utfalla vet ingen, men man kan nog formulera saken sÄ att Poroshenkos möjligheter att vinna Àr mycket smÄ men att det dock fortfarande finns en möjlighet att Zelensky genom olika felsteg kan förlora.

Mycket i hans kampanj har varit pÄtagligt skickligt och modernt, men de senaste dygnen har dock inneburit nÄgra smÀrre felsteg. Med sitt resultat i första omgÄngen har han dock betydande marginaler.

De senaste fem Ären efter den dramatiska vÄren 2014 har inneburit en dramatiskt positiv politisk och ekonomisk stabilisering och reformering av Ukraina, och för det skall president Poroshenko ha ett betydande erkÀnnande tillsammans med periodens tvÄ premiÀrministrar Yatsenyk och Groysman.

Det var inte alls givet att det skulle lyckas – men det gjorde det.

Men en valrörelse fokuserar alltid pÄ allt det som inte Ästadkommits eller som fortfarande ses som stora problem.

Ekonomin har vĂ€nt uppĂ„t, men inte tillrĂ€ckligt. ÅtgĂ€rder har börjat att vidtas mot korruptionen, men lĂ„ngt ifrĂ„n tillrĂ€ckligt. Och i öster Ă€r det fortfarande krig med Ryssland.

För nÄgra mÄnader sedan meddelade alla opinionsundersökningar unisont att f d premiÀrministern Yulia Tymoshenko nÀrmast obestridd skulle segla in som ny president.

SĂ„ blev det inte.

Nykomlingen Zelensky – kĂ€nd frĂ„n och uppskattad pĂ„ TV – anmĂ€lde sin entrĂ©, och sannolikt gick Tymoshenko dessutom för lĂ„ngt i allmĂ€n populism vilket gjorde det möjligt för Poroshenko att distansera henne.

Det var en rejÀl scenförÀndring pÄ nÄgra mÄnader.

Vi hade en avspÀnd och pÄtagligt öppen diskussion över lunch med Volodymyr Zelensky och nÄgra av hans nÀrmaste medarbetare. För sÀkerhets skull hade jag middag i gÄr kvÀll med ytterligare nÄgra av dessa.

Men det sÀger sig sjÀlvt att Ätskilligt Àr mindre klart i den politik han skulle stÄ för som president. Till detta kommer att Àven om presidenten har en stark position i utrikes- och sÀkerhetspolitiken Àr det regeringen och premiÀrministern som har makten i mycket av övrigt Àven om denna Àr beroende av en majoritet i parlamentet Rada.

Och det mesta tyder pÄ att parlamentsvalet i oktober kommer att resultera i en mer svÄrhanterad församling.

Bortom allt detta finns ett Ryssland dĂ€r jag skulle tro att det finns Ă„tskilliga som sĂ€ger att om Ukraina kan ha ett fritt och öppet presidentval – varför kan inte vi ocksĂ„ ha det?

Och pÄ den frÄgan finns det inget riktigt bra svar.

Men nu ÄterstÄr att se vad som hÀnder den 21 april.

I dag hade vĂ„ren kommit till Kiev – och jag hoppas vara tillbaka innan sommaren har slagit ut i full blom.

Nato och Sverige – dĂ„ och nu.

Carl Bildt (m) - 4 April, 2019 - 15:09

MILANO: I dessa dagar firar Nato sina 70 Är med olika tilldragelser i Washington. Jens Stoltenberg talade inför en gemensam session med representanthuset och senaten, vilket för ses som ett uttryck för det stöd alliansen över Atlanten fortfarande har i den amerikanska kongressen.

Och ocksÄ president Trump uttalade sig utan sedvanliga nyanser, invÀndningar eller konstigheter.

NÀr Atlantalliansen kom till kom Sverige som bekant att stÄ utanför, medan Norge och Danmark kom att gÄ med.

För Sverige handlade det till betydande del om hÀnsynen till ett Finlands vars lÀge dÄ var utsatt och kÀnsligt. Landet hade ju varit i krig med Sovjetunionen, först efter det att Stalin gÄtt till anfall efter sin överenskommelse med Hitler 1939, och dÀrefter nÀr Hitler vÀnt och gick till anfall mot Sovjet 1941.

Och det var mycket knappt som man hade undgÄtt kollaps i samband med den sovjetiska storoffensiven pÄ Karelska NÀset i juni 1944. Den finska armén, med icke ovÀsentlig tysk hjÀlp, kunde stÄ emot, och rÀddningen kom nÀr Stalin behövde sina divisioner bÀttre för kapplöpningen till Berlin.

Men landet hade fÄtt acceptera en plÄgsam fred, och i Helsingfors satt en s k allierad kontrollkommission under ledning av Stalins handgÄngne man och partichef i Leningrad Zjdanov. De s k krigsansvariga skulle rensas ut, och landet ges en ny politisk inriktning.

Och 1948 spekulerades det mycket i en kommunistisk kupp enligt de linjer som man dÄ började att se i en rad andra lÀnder. Inrikesministern var en kommunist, och kontrollen över vapenförrÄden var en avgörande frÄga. Det var oroligt i landet.

SÄ blev det inte, och Àn i dag spekuleras det över hur nÀra det var.

Men mÄnga i vÀst hade redan skrivit av Finland och sÄg det som nÀrmast oundvikligt att landet inlemmades allt hÄrdare i den sovjetiska sfÀren. 1939 och 1940 hade ju Stalin och Molotov mycket uttryckligen i överlÀggningarna med Berlin begÀrt att Finland skulle tillrÀknas Sovjet, och att inte Zjdanov och andra tÀnkte i samma tankar förefaller osannolikt.

I Stockholm fanns det farhÄgor för att en amerikansk positionsframflyttning till Sverige skulle riskera att tippa över vÄgskÄlen för Finlands del. Och lÀget var förvisso kÀnsligt.

För Danmark och Norge var det annorlunda. DÀr framstod ju den neutralitetspolitik som man hade fört fram till det tyska angreppet 9 april 1940 som lika misslyckad och komprometterad som samma neutralitetslinje framstod som lyckad i det Sverige som klarat sig genom att Hitler inte funnit samma skÀl att anfalla oss.

Åtskilligt av det han behövde av Sverige fick han ju i alla fall.

Och nÀr ett sovjetiskt hot började att framstÄ som tydligt under dessa Är behövde Norge och Danmark desperat den amerikanska vapenhjÀlp utan vilken de var alldeles vÀrnlösa. I Sverige hade dÀremot vid den tiden den upprustning som hade inletts nÀr vÀrldskriget bröt ut börjar ge mer substantiella resultat.

Det var framför allt i Norge som behovet av hjÀlp frÄn USA framstod som överhÀngande. Sovjet hade mycket lÀtt kunnat marschera in i landets oförsvarade norra delar, och vi vet att det fanns de i Moskva som argumenterade för just detta.

Men det danska och norska Nato-medlemskapet kom med förbehÄll. Inga permanenta utlÀndska militÀra baser och inga kÀrnvapen pÄ deras territoriet.

I stort sett kom man att hÄlla sig till detta.

I all hemlighet gick visserligen Köpenhamn med pÄ att USA fick ha kÀrnvapen pÄ flygbasen vid Thule pÄ nordligaste Grönland, och i Norge kom det att lagras komponenter till kÀrnvapen som skulle göra att en insats frÄn de norska flygbaserna med kÀrnvapen kunde ske snabbare Àn vad som annars hade varit fallet.

Och för detta planerades och övades det förvisso. Det ansÄgs att de sovjetiska arméerna inte skulle kunna mötas pÄ nÄgot annat sÀtt.

Detta fanns ocksÄ med i hemliga svenska krigsspel under de följande decennierna. Man utgick frÄn att man kunde fÄ understöd av amerikanska kÀrnvapen frÄn baser i Norge. Och nÀr Sverige slutgiltigt avstod frÄn sitt eget kÀrnvapenprogram skedde det ju uttryckligen ocksÄ med motiveringen att vi rÀknade med detta.

Natos försvarsplanering i vĂ„r del av vĂ€rlden under det kalla krigets decenniet handlade om att kunna försvara norra Norge och utloppet frĂ„n Östersjön. Och Nato-försvaret vilade pĂ„ antagandet att Sverige var tillrĂ€ckligt starkt för att kunna avvĂ€rja ett angrepp.

I norra Norge gick den avgörande försvarslinjen vid Lyngen-fjorden – först dĂ€r hade man ju Sverige i ryggen. Lyngen-linjen baserades pĂ„ att den svenska Kalix-linjen kunde hĂ„llas.

Sedan föll Sovjetunionen, och allt förÀndrades.

De frĂ€msta sovjetiska positionerna hade legat i utkanten av LĂŒbeck – vĂ€l vĂ€ster om Sverige i dess helhet. Plötslig lĂ„g de frĂ€msta ryska positionerna nu lĂ„ngt österut pĂ„ andra sidan Narva-floden.

Och Nato nĂ€rmast upphörde med att planera för nĂ„gonting – ocksĂ„ efter det att sĂ„vĂ€l Polen som de tre baltiska staterna blivit medlemmar av Nato. Men efter Ukraina 2014 förĂ€ndrades allt igen, och Ă„ren sedan dess har inneburit framvĂ€xten av en verklig vĂ€stlig försvarsanstrĂ€ngning vĂ€l öster om Sverige.

De tre bataljonsstridsgrupper som Nato nu har i de tre baltiska staterna innebÀr vad gÀller konkret försvar den viktigaste förÀndringen i vÄr del av vÀrlden pÄ decennier. Bakom dem byggs nu steg för steg upp olika nya strukturer som gör ett försvar betydligt mer realistiskt.

Blickar tillbaka skulle jag vÄga gissningen att Sveriges vÀgval i slutet pÄ 1940-talet underlÀttade Finlands situation, och att farhÄgor för ytterligare amerikansk positionsframflyttning i Danmark och Norge sannolikt ocksÄ bidrog till att hÄlla tillbaka eventuella sovjetiska ambitioner.

De nordiska lÀnderna kom att gÄ olika vÀgar, men den sammantagna effekten blev entydigt positiv för den nordeuropeiska sÀkerheten.

Nu lever vi i en helt annan tid.

Och nu tror jag att Nato öster om Östersjön har skapat en pĂ„tagligt stabil situation. Inte styrkor av en storlek som rimligen kan upplevas som ett hot, men styrkor som visar att aggression hĂ€r fĂ„r lĂ„ngt större och lĂ„ngt allvarligare konsekvenser.

SÄ Äter har vi en situation dÀr Nato Àr av största betydelse ocksÄ för Sveriges sÀkerhet.

I motsats till för sju decennier sedan vore det nu naturligt för Sverige att fullt ut vara med i Nato. NÀr man i Moskva ser pÄ de övningar vÄrt försvar genomför kan de inte dra nÄgon annan slutsats Àn att vi strÀvar efter militÀr integration.

Nyss var huvuddelen av Brigad Nord frÄn Norge tillsammans med amerikanska och brittiska enheter pÄ övningar i norra Sverige.

Och jag ser att i dessa dagar deltar ett avancerat amerikanskt ubÄtsjaktflygplan i marina övningar i Stockholms skÀrgÄrd, och detta utan att man hör ett knyst nÄgonstans.

Tiderna har förĂ€ndrats – det Ă€r bara politiken som slĂ€par efter.

Om Ukraina, Turkiet och Storbritannien.

Carl Bildt (m) - 2 April, 2019 - 10:31

KASTRUP: Det blev mellanlandning och vÀntan hÀr i dag efter det att en ursprungligen planerad flygning fick instÀllas. OcksÄ i gÄr blev det nÄgra oplanerade timmar hÀr.

Men ute skiner solen, Ă€ven om det blĂ„ser duktigt ute pĂ„ Öresund.

Tre val eller omröstningar de senaste dygnen kan tarva en kommentar.

I Ukraina blir det nu Volodymir Zelensky och Petro Poroshenko som gÄr vidare till den avgörande omgÄngen den 21 april.

Den förre fick ett bÀttre resultat Àn vÀntat, med nÀstan dubbelt sÄ mÄnga röster som den senare.

Och med tanke pÄ att en del övriga kandidater nog kommer att uttala stöd för Zelensky, mera dÀrför att de vill stödja en vinnare Àn av nÄgot annat skÀl, Àr det en mycket pÄtaglig uppförsbacke för Poroshenko.

Men alldeles avgjort Àr det nog inte.

Zelensky kommer att komma under attack för dels sin oerfarenhet och dels sina pÄstÄdda band till den pÄtagligt mindre rumsrena oligarken Kolomoisky. Tre veckor Àr en lÄng tid i politik.

Det finns nÀr det gÀller Ukraina ocksÄ anledning att erinra om att efter presidentvalet kommer ett parlamentsval tidigt i höst med en regeringsbildning dÀrefter.

Först dÀrefter finns det lite mer av klarhet om hur Ukraina kommer att styras under de kommande Ären.

Noteras bör att de internationella observatörerna gav ett klart godkÀnt till den demokratiska kvaliteten pÄ det ukrainska valet.

Och det Àr viktigt i dessa dagar.

Samma omdöme kan knappast ges till det turkiska lokalvalet, dÀr presidentpartiet AKP tydligt utnyttjade maktens alla resurser.

Totalt sett fick man ocksÄ flest röster, och utropade sig dÀrmed som segrare, men man förlorade tydligt i huvudstaden Ankara och med all sannolikhet ocksÄ i Àn mer betydelsefulla Istanbul, Àven om man dÀr begÀrt en nyprövning.

Tveklöst Àr detta ett betydande bakslag för president Erdogan. SÀkert kommer det att grymtas Ätskilligt i leden i AKP efter detta. Att oppositionen gjorde betydligt bÀttre ifrÄn sig Àn vÀntat var en tydlig signal.

Men trots detta sitter han med all sannolikhet i orubbat bo och med starka maktbefogenheter fram till nÀsta planerade val 2023.

Politiska förÀndringar som ett resultat av bakslaget Àr dock sannolika. I vilken riktning dessa kan komma att gÄ Àr dock en öppen frÄga.

Till betydande del handlar det alldeles sÀkert om den ekonomiska politiken, med en allt mer besvÀrlig utveckling, men till viss del sÀkert om det allmÀnna politiska klimatet i landet.

Kommer den farliga polariseringen att skÀrpas ytterligare, eller slÄr man in pÄ en mer försonande och moderat kurs? Valresultatet Àr svÄrt att tyda pÄ annat sÀtt Àn ett stöd för den senare linjen.

I London fortsÀtter dramat.

I gÄr kvÀll lyckades underhuset sÀga nej till samtliga de fem alternativ som fanns pÄ bordet efter det att man i förra veckan avvisade de Ätta som dÄ var aktuella. Och ytterligare en konservativ parlamentsledamot lÀmnade i raseri sitt parti.

I morgon blir det tydligen nya omröstningar av detta slag, och i media sÀgs att premiÀrminister May vill ha en fjÀrde omröstning om sitt uttrÀdesavtal under de nÀrmaste dagarna.

Och ingen vet hur nÄgon av dessa omröstningar kommer att sluta.

Det sÀgs att inga media i Storbritannien i gÄr vÄgade sig pÄ nÄgra första april-skÀmt. De skulle knappast gÄ att skilja frÄn det ordinarie Brexit-nyhetsflödet.

Dilemmat Ă€r att medan det i underhuset finns en tydlig majoritet för nĂ„gon typ av mycket mjuk Brexit – inre marknad eller tullunion eller dem bĂ€gge – Ă€r premiĂ€rministern, delar av regeringen och betydande delar av det konservativa partiet bestĂ€mt mot.

Och det kan inte sluta pÄ annat sÀtt Àn med nÄgon typ av krasch.

Nu talas det om nyval, men om det mest Àr ett hot för att skrÀmma in konservativa rebeller i ledet Àr oklart.

Större delen av denna dag lĂ€r den brittiska regeringen – som nu Ă€r en formell snarare Ă€n reell samling – sitta i krisdiskussioner.

Stay tuned.

Revolutionen rullar pÄ!

Carl Bildt (m) - 2 April, 2019 - 06:39

HANNOVER: Det blev ett snabbt besök för mig hÀr pÄ vÀrldens största industrimÀssa. Planet hit i gÄr var tvÄ timmar försenat, och nu pÄ morgonen bÀr det hemÄt igen.

Men genuint imponerande var det.

Min roll hÀr var att tala pÄ ett seminarium som det tyska industriförbundet hade om Europa i vÀrlden, men mitt huvudintresse var att i alla fall kunna besöka lote av utstÀllningen.

Det hade egentligen krÀvts Ätskilliga dagar. Det Àr ett mycket stort utstÀllningsomrÄde, enorma hallar, myriader av utstÀllare och Ätskilliga tiotusentals som vandrar runt.

Men lite hann jag med.

Satsningarna pĂ„ alla möjliga och omöjliga former av energi och energisparande imponerade. Jag hade inte riktigt klart för mig hur mycket det i andra lĂ€nder satsas pĂ„ vĂ€tgas – det hör vi inte mycket om i Sverige.

Och sedan var det automation för hela slanten. Robotar, robotar och Äter robotar. Hos Ericsson blev jag bjuden pÄ en kopp kaffe av en robot frÄn ABB, och strax intill meddelades att de kunde leverera robotar som kunde allt.

Jag vÀntar pÄ det.

Detta kombinerades ofta med 5G. Hos Ericsson kunde jag utvidga mitt kunnande om olika kombinationer, och Siemens tillhörde dem som imponerade i sin jÀtteutstÀllning. Bosch var inte mindre imponerande. Tyskland kan det hÀr med industri.

Hela vÀrlden Àr hÀr.

Sverige förvisso prominent som s k partnernation, vilket var nog sÄ viktigt. Stefan Löfven och Angela Merkel vandrade runt nÀr mÀssan inleddes.

Men förvisso inte allena. Alldeles intill den svenska delen av utstÀllningen var den polska, och intill denna en serie av regionen i Ryssland. Tatarstan framtrÀdde nÀstan som ett sjÀlvstÀndig land. Och Kina fanns i stort sett överallt.

Det blev Ätskilliga broschyrer och prospekt att blÀddra igenom pÄ flygningen hem.

Men huvudintrycket Ă€r uppenbart – den digitala revolutionen rullar pĂ„ med enorma kraft, och den industriella omvandlingen kommer inte att lĂ€mna nĂ„gon oberörd.

Ukraina, Brexit och en del annat.

Carl Bildt (m) - 31 March, 2019 - 15:06

STOCKHOLM: Dagens hÀndelse Àr tveklöst första omgÄngen i presidentvalet i Ukraina. Rapporter talar om soligt vÀder och ett valdeltagande som ser ut att bli högre Àn för fem Är sedan.

Det blir vallokalundersökningar vid 19-tiden, efter det att vallokalerna stÀngt, och sedan nÄgon typ av preliminÀrt resultat senare i kvÀll.

Och dagens frÄga Àr egentligen vilka tvÄ som kommer att gÄ vidare till den avgörande andra omgÄngen den 21 april.

Till detta kommer jag att Ă„terkomma.

Mot slutet av den kommande veckan Àr jag dessutom i Kiev för att fÄ en bÀttre uppfattning om hur situationen ser ut inför avgörandet.

I veckan fortsÀtter sÄ det förvirrade Brexit-dramat i Storbritannien.

EU har kallat till extra toppmöte 10 april i förhoppningen att man dÄ skall veta on det finns nÄgon vÀg ur den krasch som annars kommer att intrÀffa den 12 april.

I morgon skall parlamentet i London göra ett andra försök med s k indikativa voteringar för att se om det finns majoritet för nÄgon vÀg framÄt. I det första försöket sade man ju nej till de Ätta olika förslag som fanns pÄ bordet.

De tvÄ som dock kom högst var dels förslag om en ny folkomröstning och dels förslag om att man skulle strÀva efter en tullunion med EU efter uttrÀde.

BÀgge dessa alternativ Àr premiÀrminister May bestÀmd motstÄndare till, sÄ hur saker skall hanteras om nÄgon av dem fÄr majoritet ÄterstÄr att se. Och tydligen Àr hon inriktad pÄ att med en fjÀrde votering trots allt försöka att fÄ igenom sjÀlva uttrÀdesavtalet.

NĂ„gon prognos för hur det skall sluta har jag inte – och jag noterar att Ă€ven de mest erfarens av politiska bedömare i Storbritannien gett upp försöken att förutse vad som kommer att hĂ€nda.

Det enda som Àr sÀkert Àr att det blir fortsatt drama med osÀker utgÄng hela denna vecka.

Men sannolikheten för att det blir en krasch den 12 april har nog dessvÀrre ökat. Det skulle fÄ omedelbart negativa effekter, men jag Àr Àn mer oroad för de politiska skadeverkningarna för relationerna pÄ lÀngre sikt.

I skuggan av detta större drama öppnas i kvÀll och i morgon den stora industrimÀssan i Hannover i Tyskland dÀr detta Är Sverige Àr s k partnerland. Det Àr en relativt stor satsning dom sker.

Statsminister och ledande företrÀdare för nÀringslivet finns sjÀlvfallet pÄ plats. Att ytterligare stÀrka förbindelserna med Tyskland Àr en prioritet.

I morgon finns Àven jag pÄ plats dÀr, om Àn i ett annat sammanhang. Det Àr det tyska industriförbundet BDI som inbjudit mig att tala om hur Europa kan stÀrka sin globala stÀllning under kommande Är.

Men sjÀlvfallet hoppas jag hinna med i alla fall en liten del av den jÀttelika mÀssan ocksÄ.

I veckan firar Nato att det Àr 70 Är sedan man bildades.

MedlemslÀndernas utrikesministrar samlas i Washington, men ett regelrÀtt toppmöte ansÄgs vara en alltför riskabel operation. Det var tillrÀckligt mycket cirkus kring det man hade senast.

Men mot slutet av Äret tÀnkte man försöka igen.

I dagarna har Jens Stoltenberg fÄtt förlÀngt mandat som generalsekreterare i organisationen, och det Àr sjÀlvfallet ingen nackdel för oss att det pÄ den posten finns en person som kÀnner vÄr del av vÀrlden.

Vad gĂ€ller sĂ€kerhetspolitiken kan noteras att det varit en del flygande med bombflyg runt Skandinavien under veckan som gick. USA flög B52:or över Östersjön i oklart syfte, och Ryssland flög sitt Tu160 bombplan vĂ€ster om Norge ner till Nordsjön och vĂ€nde för att visa att man kunde.

Men lite större spÀnning Àr det nog i Svarta Havet dÀr en grupp av örlogsfartyg frÄn olika Nato-lÀnder i dessa dagar opererar. Det finns tydligen en viss rysk nervositet kring Krim.

PÄ andra sidan Atlanten rÄder fortfarande osÀkerhet om nÀr och hur handelsförhandlingarna med Kina kommer att gÄ i mÄl. En amerikansk högnivÄdelegation var i Peking i veckan som var och en kinesisk sÄdan vÀntas till Washington under den kommande.

Men det tillhör ju normalbilden att slutskedet i en förhandling alltid Àr det svÄraste.

Grundtipset Ă€r fortfarande uppgörelse – men utan att de avgörande frĂ„gorna lösas.

För EU:s del stundar toppmöte med Kina om likartade frÄgor den 9 april.

Tecknen hitintills tyder pÄ att Peking Àr intresserat av ett positivt resultat av diskussionerna dÀr, men om detta mest Àr en funktion av motsÀttningen med USA ÄterstÄr att se.

Om detta skulle jag tro att det blir en del diskussioner av intresse i Hannover i morgon.

Efter en vĂ€l behövlig vecka i Stockholm blir det lite mer resande för mig under veckan som kommer – men allt dock inom Europa. Hannover i morgon, Milano pĂ„ torsdag och Kiev pĂ„ fredag.

Venezuela, Brexit, Kina, Golan och Ukraina.

Carl Bildt (m) - 24 March, 2019 - 17:54

STOCKHOLM: Efter en vecka i Latinamerika Àr jag nu tillbaka i Sverige, och avser att sÄ förbli under hela den kommande veckan. Förhoppningsvis börjar vÄren att anlÀnda.

Dagarna i Latinamerika var inte minst dagar med diskussioner om den venezuelanska krisens fortsÀttning.

Det finns inga enkla och snabba lösningar. Även en omedelbar kollaps för regimen kommer med all sannolikhet att leda till en lĂ€ngre period av mycket svĂ„ra umbĂ€randen och utmaningar. Att förstöra ett samhĂ€lle Ă€r dessvĂ€rre betydligt enklare Ă€n att dĂ€refter försöka bygga ett nytt.

Men allt talar för att regimen försöker att bita sig fast trots ett allt hÄrdare strypgrepp om ekonomin genom de olika sanktionerna.

Stora grupper Àr i dag beroende av livsmedelspaket frÄn regimen, och detta system kan lÀtt manipuleras. Den strypta sanktionsekonomin skapar dessutom grupper med betydande intressen i de vinster som ligger i smuggling och olika typer av illegala aktiviteter, och Ätskilligt av detta Àr med all sannolikhet förankrat i militÀren och de olika sÀkerhetsstrukturerna. De har inget intresse av att ge upp.

Och samtidigt flyr yngre mÀnniskor och de med utbildning. I Santiago talade mÄnga om det tillskott för Chiles ekonomi som ca 300.000 vÀlutbildade personer som flytt frÄn Venezuela, och det Àr bara den ström ut frÄn landet som ironiskt nog kan göra det lÀttare för regimen att bibehÄlla greppet.

Vi har sett det förr. Castros Cuba eller Saddam Husseins Irak. Brutala regimer som biter sig fast, och som kontrollerar sina sÀkerhetsstrukturer, Àr inte lÀtta att bli av dem.

Men detta innebÀr ju samtidigt att det mÀnskliga lidandet i Venezuela med all sannolikhet kommer att fördjupas. Jag kan bara hoppas att min bedömning om att detta blir lÄngvarigt kommer att visa sig felaktig.

Toppmötet i Bryssel i slutet av förra veckan skulle ha handlat om annat, men kom ju att domineras av Brexit, och utvecklades till nÄgonting som bara kan beskrivas som en massiv förödmjukelse av Storbritannien och premiÀrminister May.

Hon fick inte vara med vid bordet och middagen, och dÀrifrÄn dikterades i grunden villkoren och tidsramarna för den fortsatta processen med att ta fÀllning till det brittiska uttrÀdet.

I gÄr demonstrerade mÄnga hundratusentals mÀnniskor i London med krav pÄ en ny folkomröstning, och samtidigt talas det om svÄra motsÀttningar i regeringen om vÀgen framÄt. Allt talar för att underhuset under de kommande dygnen pÄ ett eller annat sÀtt försöker att ta kontrollen, och vad som hÀnder med regeringen i ett sÄdant lÀge tillhör allt det som nu stÄr skrivet i stjÀrnorna.

Den som lever fÄr se. SÄ mycket mer kan inte sÀgas om detta drama.

EU-toppmötet hade ocksÄ relationerna till Kina pÄ agendan, och i dessa dagar Àr Xi Jinping pÄ besök i först Italien och sedan Frankrike. Medan signalerna i det förra landet Àr om en mer eftergiven attityd till olika önskemÄl frÄn Peking Àr signalera frÄn det senare snarare det motsatta. EU:s försök att nÄ en mer enig linje i politiken gentemot Kina framstÄr som nÄgot stapplande.

Till mötet med Xi Jinping i Paris kommer f ö ocksÄ Angela Merkel och Jean-Claude Juncker, och detta blir dÀrmed lite av ett toppmöte som riskerar att nÄgot överskugga det formella toppmötet mellan EU och Kina i början av april.

Samtidigt följer man noga de fortsatta handelsförhandlingarna mellan USA och Kina. De flesta utgÄr fortfarande för att det kommer att bli nÄgon form av överenskommelse, men tydligt Àr att samtalen gÄtt in i ett kÀrvare skede.

I Vita Huset utgÄr man frÄn att den kinesiska ekonomin befinner sig i ett tillstÄnd dÀr den skulle ha svÄrt att klara en fördjupad handelskonflikt, och i Peking Àr det vÀl sannolikt att man ser att Trump behöver ett avtal för att fÄ de siffror pÄ börsen i New York som han anser Àr viktiga inför presidentvalet 2020.

Och dÀrmed spelar bÀgge lite högre utgÄende frÄn sina respektive bedömningar. Men grundtipset förblir att det blir en begrÀnsad överenskommelse.

Den kommande veckan Àr den sista och avgörande inför den första omgÄngen i presidentvalet i Ukraina kommande helg. Ingenting talar mot att det sedan kommer att gÄ vidare till en avgörande omgÄng den 21 april.

Allt talar nu för att TV-aktören Volodymor Zelensky kommer att fÄ det högsta antalet röster. Det finns ingen opinionsundersökning som sÀger nÄgonting annat, och att detta i grunden skulle förÀndras under den kommande veckan Àr inte sannolikt.

Dramat handlar nu om huruvida det Àr president Pero Poroshenko eller stÀndige utmanaren Yulia Tymoshenko som kommer att bli den som kommer att gÄ vidare till den avgörande omgÄngen. LÀnge var det Tymoshenko som ledde stort, men sedan verkade Poroshenko gÄ om, och inför den kommande veckan ger olika mÀtningar olika resultat. Det Àr genuint osÀkert.

I Moskva sÄg jag att premiÀrminister Medvedev tog emot den mer mer ryskvÀnliga kandidaten i valet i ett försök att ge denna lite stöd, och ingenting talar för att vederbörande kommer att fÄ sÀrskilt mycket stöd i valet.

Men för demokratins skulle Àr det sjÀlvfallet viktigt att ocksÄ den möjligheten finns. Totalt handlar det faktiskt om ett 40-tal kandidater i den första omgÄngen.

PÄ andra sidan Atlanten tar president Trump de nÀrmaste dagarna emot Israels Benjamin Netanyahu med olika försök att ge denne stöd inför valet i Israel i början av april.

Redan har Trump skickat ut ett tweet dÀr han sÀger att Israel har rÀtt att annektera de Golan-höjder man kontrollerar efter kriget med ocksÄ Syrien 1967. Och Netanyahu har jublat över beskedet.

Jag Àr rÀtt övertygade om att det finns Ätskilliga i Israel som Àr mindre hÀnförda över beskedet. Israel kontrollerar redan de facto omrÄdet, men beskedet nu frÄn USA kan komma att avsevÀrt försvÄra kommande fredsanstrÀngningar med alla de arabiska lÀnder som inte erkÀnner landet. Och det ligger entydigt inte i Israels lÄngsiktiga intresse.

Till detta kommer – och det Ă€r avsevĂ€rt vĂ€rre – att det allvarligt undergrĂ€ver internationell lag i andra frĂ„gor. I Moskva sĂ€ger man redan att USA förlorat varje rĂ€tt att ifrĂ„gasĂ€tta Rysslands annektering av Krim. Om Israel har rĂ€tt att erövra territorier, varför har inte Ryssland samma rĂ€tt?

Viktigt i denna situation – bedrövlig som den Ă€r – Ă€r att EU stĂ„r fast i sin uppfattning, och det finns ingen anledning att anta annat Ă€n att man kommer att göra det.

För min del blir det sÄledes en vecka i Stockholm, och den inleds i morgon med diskussion med bl a Cecilia Malmström och Marcus Wallenberg i samband med den internationella handelskammarens i Stockholm 100 Ärs-jubileum.

Ett nedslag ocksÄ i spÀnnande Santiago de Chile.

Carl Bildt (m) - 22 March, 2019 - 04:44

SANTIAGO: Det Àr över midnatt hÀr, och har varit pÄtagligt hektiskt sedan pÄ eftermiddagen anlÀnde jag hit till den chilenska huvudstaden ca 13.000 km frÄn Stockholm i en annan del av vÀrlden.

Och det var vackert att flyga in mot staden och svepa förbi Aconcagua som med sina 6.960 meter Àr den amerikanska kontinentens högsta berg.

Det Àr mer Àn 2.000 meter högre Àn Europas högsta berg Mont Blanc och betydligt mer Àn tre gÄnger högre Àn vÄrt eget Kebnekajse.

Men trots att detta Àr lÄngt borta Àr det europeiska tumultet nÀra.

Innan jag i dag pÄ morgonen lÀmnade hotellet i Brasilia för att flyga hit gjorde jag en lÀngre intervju för BBC om min syn pÄ det aktuella Brexit-lÀget. Det var innan EU-toppmötet i Bryssel hade inletts.

Men kulmen var Ă€ndĂ„ nĂ€r jag stod i La Moneda-palatset hĂ€r i Santiago – sĂ€te inte minst för presidenten – och CNN insisterade pĂ„ att jag skulle göra en direktkommentar i deras sĂ€ndning frĂ„n Bryssel i frĂ„gan.

Och det gjorde jag ocksÄ. Det var innan den sena kvÀllens diskussioner i Bryssel hade nÄtt fram till sina slutsatser.

Det Àr svÄrt att undvika intrycket av att tÄlamodet hÄller pÄ att ta slut i EU-kretsen. Storbritannien har nu getts besked om vad som skall gÀlla i olika situationer beroende av de beslut som de förmÄr att samla sig till, och nu ÄterstÄr i grunden bara att avvakta utvecklingen i London.

Det Àr lite av lÄng dags fÀrd mot natt över hela denna tragiska utveckling.

Men hÀr i Santiago Àr det angenÀm sensommar, och Andernas snöklÀdda berg avtecknar sig mot horisonten.

Santiago Àr en pÄ mÄnga sÀtt mycket angenÀm stad.

För min del har det blivit en del besök hÀr under Ären.

Jag var hÀr ett antal gÄnger i samband med att vi tillsammans med frÀmst de kristdemokratiska ungdomsorganisationerna mobiliserade mot den Pinochet-diktatur som dÄ började att nÀrma sig sitt slut.

DÄ var det delvis dramatiska dagar pÄ Santiagos gator.

Sedan kom jag hit pÄ officiellt besök som statsminister pÄ inbjudan av den demokratiskt valde president Patricio Aylwin som Chile dÄ fÄtt.

Jag minns hur jag pÄ den stora banketten i La Moneda-palatset stakade jag mig igenom ett tal som jag hade beslutat att hÄlla pÄ spanska. Det fungerade.

Men nÀr jag senare talade i parlamentet i Valparaiso blev det pÄ engelska.

Och sedan var jag sjÀlvfallet ocksÄ hÀr som utrikesminister. DÄ handlade det ocksÄ om dialogen mellan EU och Latinamerika.

Den gÄngen hann jag ocksÄ med en avstickare till det fantastiska europeiska astronomiska observatoriet Paranal högt uppe i Atacama-öknen i nordligaste Chile.

Det gÄr bra för Chile. Med ca 18 miljoner invÄnare Àr man mindre Àn en tiondel av vÀldiga Brasilien, men har en BNP per capita som ligger ca 50% högre.

Nu vÀxer ekonomin ocksÄ pÄtagligt. Förra Äret vÀxte man med 4%, och i Är rÀknar man bara med obetydligt lÀgre siffror.

Goda konjunkturer för den viktiga kopparexporten hjĂ€lper till – koppar Ă€r lite mindre Ă€n 50% av landets export – men det Ă€r ocksĂ„ ordning och reda i finanserna, och landet har ju utmĂ€rkt sig för en tydligt liberal reformpolitik sedan Ă„tskilliga Ă„r tillbaka.

Chile har i dag en av de öppnaste ekonomierna i vÀrlden, med frihandelsavtal med 64 andra lÀnder runt om i vÀrlden.

Under president Pineras andra mandatperiod avser man att förstÀrka denna utveckling ytterligare. Man ser behov av att reformera skattesystemen och stÀrka konkurrensen.

Beroendet av koppar skall minskas ytterligare genom en allt mer diversifierad ekonomi. Nytt för mig var att man nu börjat konkurrera med Norge med att vara vÀrldens ledande leverantör av lax.

Men den dominerande frÄgan i politiken hÀr just nu Àr invandring.

FrÄn sammanbrottet i Venezuela kommer det nu tusentals personer varje dag. Omfattningen av tillströmningen av flyktingar och migranter Àr tre gÄnger högre Àn vad vi hade under den dramatiska flyktinghösten 2015. Under förra Äret registrerades ca en halv miljon flyktingar och migranter.

Colombia Àr det land som absolut tagit emot flest flyktingar frÄn Venezuela, men i förhÄllande till storleken ligger Chile i topp. Och allt talar ju för att situationen i Venezuela kommer att bli vÀrre innan den skulle kunna bli bÀttre.

Men det Àr inte bara frÄn Venezuela man söker sig hit. Siffrorna Àr betydande ocksÄ för Haiti, Bolivia och Peru. Jag antar att det inte minst Àr landets goda ekonomi som drar.

Trots avstÄndet Àr kontakterna med Sverige goda. Pinochet-Ären gjorde ju att Ätskilliga sökte sig till Sverige, och mÄnga av dem Äterkom dÀrefter till sitt land.

Mauricio Rojas tillhör dem jag ser fram mot att trÀffa hÀr under morgondagen. Han har alltid varit vÀrd att lyssna pÄ. Och nÀringslivskontakterna Àr ocksÄ pÄtagligt goda, Men det blir ocksÄ andra möten med gamla vÀnner.

Lite stökigt Àr det i staden i och med att Ätta latinamerikanska presidenter anlÀnt för ett toppmöte för att sÀtta upp den nya samarbetsorganisationen ProSur.

Bakgrunden Àr att man inte lÀngre accepterar samarbetsorganisationen UnaSur som sattes upp av Venezuelas förre president Chavez och som man anser fortfarande domineras av detta land. Colombia var först att anmÀla sitt uttrÀde, och Àr tillsammans med China drivande för den nya organisation som nu sÀtts upp.

Och dess principer talar tydligt om demokrati, rÀttsstat, medborgerliga rÀttigheter och en öppen marknadsekonomi. Alla latinamerikanska stater med undantag av Venezuela har inbjudits till toppmötet dÀr.

I morgon blir det en dag av fortsatta möten hÀr innan det mot slutet av dagen Àr dags att börja att antrÀda den lÄnga fÀrden tillbaka till hemlandet dÀr uppe i den nordliga hemisfÀren.

Försiktig start i Brasilien.

Carl Bildt (m) - 19 March, 2019 - 22:22

SAO PAULO: SÄ hÀr pÄ eftermiddagen brukar det komma rejÀlt med regn, och denna dag hÀr Àr inget undantag frÄn den regeln.

Men i sedvanlig ordning har det varit intressanta dagar hÀr mitt i den brasilianska smÀltdegeln.

Delstaten Sao Paulo – en av de 27 i detta land – har ca 42 miljoner innevĂ„nare och svarar för nĂ€rmare en tredjedel av landets samlade ekonomi.

HÀr finns fler japaner Àn i nÄgon annan stad utanför Japan, och inslaget Àven frÄn andra lÀnder Àr betydande. Man torde vÀl tÀvla med Buenos Aires om att vara största italienska stad utanför Italien, och sÀger stolt att man har fler libanesiska restauranger Àn vad Beirut kan uppvisa.

Brasilien Àr ett land som byggts pÄ invandring, och dÀr det ocksÄ blivit mer av en s k melting post Àn vad t ex USA kan uppvisa.

Men det Àr ocksÄ ett land med skriande sociala klyftor, en ohygglig vÄldstatistik och en korruption som nu skakat om landets politiska liv i grunden.

Det har varit dagar av intressanta samtal med företrÀdare för olika delar av det brasilianska samhÀllslivet.

Epoken Bolsonaro Ă€r ju bara i sin linda. I dag har presidenten varit pĂ„ lunch i Vita Huset och de tvĂ„ herrarna har betygat varandra sin vördnad. Ett antal steg mot bĂ€ttre relationer har ocksĂ„ tagits – förnuftiga och bra.

President Bolsonaro har vÀl nÄgot minskat frekvensen av mÀrkliga, oacceptabla och illavarslande uttalanden sedan han övertog presidentÀmbetet, och frÄn Ätskilliga hÄll görs bedömningen att de han samlat omkring sig börjat att moderera politiken pÄ en rad viktiga omrÄden.

Men att det finns grupperingar med mycket skilda agendor runt honom Àr alldeles uppenbart. ReaktionÀra populister, modererande militÀrer och liberala reformatörer kÀmpar alldeles uppenbart om inflytande.

Jag hade möjlighet att trĂ€ffa vicepresidenten Hamilton MourĂŁo, och han efterlĂ€mnade ett gott intryck i de olika frĂ„gor vi hade anledning att ta upp med honom – frĂ„n krisen med Venezuela till klimatutmaningen och respekten för Paris-avtalet.

Signalerna om nödvÀndiga ekonomiska reformer Àr i allt vÀsentligt positiva, men svÄrigheterna skall inte underskattas. Ett pensionssystem som hÄller pÄ att ruinera staten mÄste tÀmligen dramatiskt revideras, och det mÄste beslutas i en kongress dÀr det inte finns nÄgra klara majoritetsförhÄllanden.

Men trots detta utgÄr de flesta frÄn att det kommer att gÄ.

Och sedan mÄste det omöjliga skattesystemet reformeras och ekonomin öppnas upp för mer av utlÀndska konkurrens. En skyddad verkstad skapar inget vÀlstÄnd, och landet har ett akut behov av att komma tillbaka till solid tillvÀxt efter de senaste Ärens uppenbara misskötsel och kraftiga ekonomiska nedgÄng.

StÀndigt Äterkommer situationen i Venezuela i diskussionerna.

Ingen vet hur det kommer att sluta.

I Washington sÀtter man sitt hopp till att militÀren skall överge Maduro och skicka ivÀg honom i nÄgon exil.

Alldeles enkelt Àr det inte. Betydande delar av militÀren Àr djupt nedsjunken i en korruption och kriminalitet som Ätskilliga av dem sÀkert gör goda förtjÀnster pÄ. Narkotika betyder nog snart mer Àn olja för dem. Och över allt vakar den kubanska sÀkerhetstjÀnstens olika organ.

Risken Àr nog betydande för att delar av landet sjunker ner i tilltagande laglöshet. Redan sÀgs det att viktiga grÀnsomrÄden kontrolleras av olika grupper bortom varje kontroll och ofta med kokain som det bÀrande elementet.

Att man i de latinamerikanska huvudstÀderna Àr djupt oroade Àr inte konstigt. Det handlar kanske först och frÀmst om flyktingströmmar, men ocksÄ om Ätskilliga strömmar som riskerar att underminera staters stabilitet.

HemifrÄn Europa kommer stÀndigt nya bulletiner om lÀget i London vad gÀller voteringar, uppskov och dispyter. Nu Àr det principer för voteringar i underhuset frÄn 1604 som förefaller vara det senaste inslaget i dramat.

Ett centralt slagord i kampanjen för att landet skulle lĂ€mna EU var att ”ta tillbaka kontrollen”.

Det lÀr ju bra, men realiteten just nu förefaller ju vara att man förlorat kontrollen över det allra mesta.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 20:15.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2019, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson