|
|
Om explosiva lĂ€get i Mellersta Ăstern, den mer kritiska situationen i Ukraina, EU diskuterande framtiden och allmĂ€n osĂ€kerhet i USA.STOCKHOLM: SĂ„ Ă€r jag dĂ„ tillbaka efter huvuddelen av veckan i den amerikanska huvudstaden. Det var Ă„tskilligt som stod pĂ„ min agenda dĂ€r. Som vanligt mycket Kina men ofrĂ„nkomligen Ukraina och Ryssland. Och till de mĂ„nga frĂ„gorna hörde sjĂ€lvfallet hur Iran skulle svara pĂ„ den israeliska attacken mot deras ambassad i Damaskus. Att nĂ„gon form av svar skulle komma var nog oundvikligt. Det blev en rĂ€tt omfattande attack med missiler, kryssningsrobotar och drönare riktad direkt mot Israel. Ăven om 99% av dessa sköts ner – ocksĂ„ genom imponerande samverkan med Jordanien – Ă€r nog den psykologiska effekten pĂ„ Israel betydande. Och nu Ă€r frĂ„gan vad som blir nĂ€sta steg. HĂ„ller krigets logik nu pĂ„ att ta över regionen helt? Ett israeliskt svar kommer. Med betydande sannolikhet kommer vi att fĂ„ se omfattande israeliska attacker mot mĂ„l i Iran. För premiĂ€rminister Netanyahu, som ju initierade denna nya fas i regionens konflikter med attacken i Damaskus, Ă€r detta nog ett efterlĂ€ngtat tillfĂ€lle att göra det han lĂ€nge velat göra. Och sedan kommer frĂ„gan tillbaka: vad blir nĂ€sta steg? Kommer Iran dĂ„ att kunna sitta still? Man har sagt att man i en sĂ„dan situation kommer att attackera ocksĂ„ amerikanska baser i regionen. Och vad hĂ€nder dĂ„? Hur ser steget dĂ€refter ut? Detta Ă€r den upptrappning av konflikten som inleddes med Hamas attack ut frĂ„n Gaza och som inte minst den amerikanska diplomatin frenetiskt har försökt att förhindra. Den diskreta dialogen mellan Washington och Teheran har hitintills ocksĂ„ lyckats med det. Men nu Ă€r det ett nytt lĂ€ge. Jag tror att Teheran gjorde ett stort strategiskt misstag med denna attack. Man gick i fĂ€llan som hade gillrats. Nu fick Netanyahu – allt mer trĂ€ngd inte minst internationellt om Gaza – den större konflikt som passar honom mycket bĂ€ttre. Att svĂ€lten hĂ„ller pĂ„ att sĂ€tta in i Gaza pĂ„ grund av de fortfarande strypta hjĂ€lpleveranserna försvinner frĂ„n dagordningen. Och samtalen om vapenvila och utvĂ€xlingar av gisslarna kommer vi nog inte att fĂ„ höra sĂ„ mycket om under de nĂ€rmaste dagarna. Men i sak Ă€r det nu dags för kraftfull diplomati för att förhindra att detta inte helt spinner ur kontroll. BĂ€st vore om Israels svar kunde modifieras till mer symbolisk nivĂ„ och eventuella svar pĂ„ svaret till Ă€n mer symbolisk sĂ„dan. Det har vi sett förr – men nu Ă€r situationen lĂ„ngt mer explosiv. Men dialog pĂ„gĂ„r. USA och Iran kommunicerar via Schweiz och Oman. SĂ€kert Ă€r Gulf-staterna aktiva ocksĂ„ gentemot Teheran. Kina vill sĂ€kert dĂ€mpa – vad Ryssland vill kan man bara spekulera kring. NĂ€r EU- ledarna samlas till toppmöte i slutet av veckan var det redan ett möte med en tĂ€mligen sĂ„ tung agenda. Nu lĂ€ggs ytterligare en frĂ„ga till den. EU:s strategiska agenda för de kommande fem Ă„ren Ă€r ingen liten frĂ„ga, med den ryska aggressionen och allt vad denna mĂ„ste leda till, liksom EU-ekonomiernas konkurrenskraft i en tid av accelererande teknologisk omvandling, Ă€r Ă€mnen som milt sagt krĂ€ver uppmĂ€rksamhet. Och den f d italienska premiĂ€rministern Letta skall ju presentera sin rapport om hur EU:s viktiga inre marknad kan förbĂ€ttras. Men ofrĂ„nkomligen kommer den bekymmersamma situationen i den ryska aggressionen och den nya explosionen i Mellersta Ăstern att bli viktiga frĂ„gor. De ryska angreppen mot Ukraina har trappats upp de senaste veckorna, och detta samtidigt som brister i det vĂ€stliga stödet börjar att pĂ„verka situationen lĂ€ngs fronten. Allvarligast Ă€r det vad gĂ€ller luftförsvar. Attacker av den sammansĂ€ttning och storlek som Iran riktade mot Israel har kommit gĂ„ng efter gĂ„ng mot Ukraina under den senaste mĂ„naden, och effekterna inte minst pĂ„ kraftförsörjningen har varit betydande. Samtidigt som mycket skrivs om den överlĂ€gsenhet i artilleriammunition som Ryssland nu har Ă€r det tydligt att dess luftförsvar börjar att fĂ„ problem vad gĂ€ller uthĂ„llighet. President Zelensky vĂ€djar om sju nya batterier av Patriot, i Washington trodde man att tvĂ„ skulle kunna vara möjligt, och Berlin skall ha heder för beskedet att man kommer att leverera ett utöver de tvĂ„ man redan gjort. Men Europa borde göra mera. Hur det gĂ„r med det amerikanska stödet fĂ„r vi möjligen klarhet i under den kommande veckan. Striden inom den republikanska gruppen i representanthuset Ă€r uppenbarligen hĂ„rd, men i veckan borde talmannen Johnson visa sina kort – i fredags var han i Florida och trĂ€ffade Trump och diskuterade Ă€ven detta. Kanske har den iranska attacken hjĂ€lpt i och med att stöd till Ukraina och Israel ju sannolikt ligger i samma paket. Men upplyftande Ă€r det amerikanska spektaklet sannerligen inte. Och över allt hĂ€nger valet i november. För ett halvĂ„r sedan var jag övertygad om att hade det varit val dĂ„ hade Trump vunnit. Nu Ă€r bilden lite mer osĂ€ker, Ă€ven om de stĂ€ndiga mĂ€tningarna fortfarande visar ett tydligt övertag för Trump i de sex delstater som kommer att avgöra valet. Trump har trasslat in sig i försök att ha en politik i den laddade frĂ„gan om abort, men Biden har samtidigt fĂ„tt problem genom att inflationen inte fortsĂ€tter att gĂ„ ned, utan i stĂ€llet i senaste mĂ€tningen visade en liten ökning. Men det Ă€r lĂ„ngt kvar till november. Positivt Ă€r att Biden nu verkar samla in ungefĂ€r dubbelt sĂ„ mycket pengar till sin kampanj som vad Trump hitintills klarat. Det Ă€r mycket som hĂ€nder ocksĂ„ i övrigt. Portugal har fĂ„tt en ny regering, och pĂ„ onsdag Ă€r det val i Kroatien, men som det nu ser ut blir det sannolikt ingen avgörande förĂ€ndring, För mig blir det nu en vecka helt och hĂ„llet i Stockholm. Jag börjar mĂ„ndagen med morgon-TV om Mellersta Ăstern, fortsĂ€tter med den nya kommittĂ©n om Sveriges politik och Afghanistan, hastar sedan vidare till Google för ett samtal om AI och vĂ„r konkurrenskraft, har sedan ett regelbundet videomöte med olika internationella bedömare om Rysslands krig och till slut blir det middag med besök frĂ„n Australien. Och sĂ„ fortsĂ€tter min vecka. Categories: Partier & Politiker
Om det hemska i Rwanda, Gaza och nya faror i regionen, Rysslands beroende av Kina och ny sĂ€kerhet i Ostasien.STOCKHOLM: Lite splittrat denna helg mellan firandet av 50 Ă„r sedan ABBA gjorde succĂ© med sin Waterloo pĂ„ Eurovision in Brighton och hĂ„gkomsten av att det Ă€r 30 Ă„r sedan det fruktansvĂ€rda folkmordet i Rwanda. Siffrorna Ă€r inte precisa, men allmĂ€nt Ă€r det accepterar att mellan en halv miljon och 800.000 dödades under nĂ„gra veckor av rent folkmord och dĂ€r nĂ„got effektivt internationellt ingripande inte skedde. Historien om bakgrund och förlopp Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n okomplicerad, och rapporterna och utvĂ€rderingarna har varit mĂ„nga. En slutsats i FN-systemet blev övertygelsen att folkmord mĂ„ste stoppas i sin linda, och att det fanns en internationell skyldighet att göra detta. Men av detta har inte blivit mycket. Det som utannonserades som âskyldigheten att skyddaâ av vissa uppfattades av andra som ett grönt ljus för att intervenera i andra staters angelĂ€genheter. Rwanda var ett klart fall, men i mĂ„nga andra fall Ă€r det inte alls klart vad som kan beskrivas som ett folkmord och dĂ€rmed, i princip, utlösa denna skyldighet. Dock sattes efter Rwanda pĂ„ samma sĂ€tt som efter krigen i f d Jugoslavien upp en internationell domstol, och i fallet Rwanda har nĂ€rmare hundra personer Ă„talats och dömts för ansvar för och medverkan i folkmordet. Men i övrigt har utvecklingen mot mer av en internationell rĂ€ttsordning av denna typ varit stapplande. Till de största motstĂ„ndarna hör USA, Ryssland och Kina, men ensamma Ă€r de inte. Sedan dess har Rwanda under sin mĂ„hĂ€nda överstarke ledare Kagame, som var den som besegrade folkmordsregimen, gjort betydande framsteg i de flesta hĂ€nseenden. Men kvarlevornas av folkmordstidens miliser och armĂ©er spelar fortfarande roll i destabiliseringen och de kontinuerliga kriserna i nordöstra Kongo. I dag finns problem i östra Kongo knappast i media – i dag ligger uppmĂ€rksamheten pĂ„ pĂ„gĂ„ende krig. Det Ă€r ett halvt Ă„r sedan Hamas terroranfall pĂ„ Israel. Men det israeliska motanfallet för att fĂ„ kontrollen över Gaza och besegra Hamas har fĂ„tt allt mer oacceptabla former. Drönarattacken mot hjĂ€lpfordon i mĂ„ndags ledde till mycket skarpa reaktioner frĂ„n inte minst men inte enbart USA med mycket tydliga krav pĂ„ Israel att Ă€ndra sin krigföring och att slĂ€ppa in humanitĂ€r hjĂ€lp. Om detta leder till konkreta resultat Ă„terstĂ„r att se. Israel har sagt att man nu Ă€r berett att öppna Erez-infarten till norra Gaza, men om detta leder till ökade hjĂ€lpsĂ€ndningar Ă€r oklart. Man har ju hitintills velat förhindra palestinier att Ă„tervĂ€nda till förödelsen i norra Gaza. Den omtalade israeliska offensiven mot Rafah har hitintills uteblivit. Dilemmat Ă€r betydande. En sĂ„dan offensiv kan syfta till att besegra Hamas eller till att befria resterande gisslan, men jag skulle tro att de tvĂ„ mĂ„len i praktiken utesluter varandra. Och hur de miljoner uthungrade som trĂ€ngts ihop i detta omrĂ„de skall skyddas förfaller i alla fall Washington Ă€nnu inte övertygad om. Till den bekymmersamma bilden hör ju ocksĂ„ att förhandlingarna om en vapenvila och utvĂ€xlingar Ă€nnu inte gett resultat. CIA-chefen Burns befinner sig dock i dag i Kairo för att se om det gĂ„r att lirka upp motsĂ€ttningarna och fĂ„ till stĂ„nd en vapenvila, Genom den israeliska flygattacker mot iranska ambassadbyggnader i Damaskus för att döda ett antal viktiga iranska generaler har konflikten i regionen fĂ„tt ytterligare en farlig dimension. Iran har hitintills spelat en Ă„terhĂ„llande roll i detta skede av det regionala dramat, men att det nu kommer att komma ett motdrag Ă€r nog ofrĂ„nkomligt. Jag ser att Israel stĂ€ngt sin ambassad i bl a Stockholm, och det Ă€r sjĂ€lvfallet mot bakgrund av möjliga iranska vedergĂ€llningsoperationer. Man kan se att Bibbi Netanyahu kan ha ett intresse av att nu eskalera en konflikt med Iran. Det var attackens syfte. USA har det definitivt inte. Iran har varit relativt Ă„terhĂ„llsamma . Men kan Iran sitta still efter den israeliska attacken? Sannolikt inte. Konflikterna riskerar att gĂ„ in i ett nytt skede. I morgon ser jag att Rysslands utrikesminister Lavrov Ă€r pĂ„ vĂ€g till Peking för viktiga samtal. Alldeles sĂ€kert handlar de inte minst om det ryska behovet av hjĂ€lp i kriget mot Ukraina. Kina har nogsamt undvikit att leverera nĂ„gonting som kan ses som krigsmateriel, men man köper rysk olja i stora mĂ€ngder och levererar dessutom inte minst maskinutrustning som Ă€r av betydelse för att den ryska rustningsindustrin skall kunna fortsĂ€tta att producera. Och med all sannolikhet vill Moskva ha betydligt mer av allt de kan fĂ„ frĂ„n Kina. Lavrov har förmodligen med sig en önskelista. Samtidigt befinner sig dock USA:s finansminister Yellen i Peking, och hon kommer att vara mycket tydlig med den amerikanska instĂ€llningen. TonlĂ€get frĂ„n Washington om olika kinesiska leveranser till Moskva hĂ„ller tydligt pĂ„ att skĂ€rpas. I Peking vet man dessutom att deras anstrĂ€ngningar att förbĂ€ttra relationerna till EU pĂ„verkas negativt av stödet till Moskva. SĂ„ det blir sĂ€kert en besvĂ€rlig balansgĂ„ng för den kinesiska ledningen i de olika samtalen i Peking under dessa dagar. Samtidigt med detta intensifieras de ryska attackerna mot Ukrainas nĂ€st största stad Kharkiv. HĂ€r Ă€r luftförsvaret tunnare Ă€n runt Kiev, och nĂ€rheten till den ryska grĂ€nsen gör ocksĂ„ uppgiften svĂ„rare. De ryska attackerna riktas tydligt och klart mot olika civila mĂ„l i syfte att terrorisera stadens invĂ„nare. SjĂ€lv sĂ€tter jag i morgon igen pĂ„ planet till Washington för att tillbringa huvuddelen av veckan dĂ€r. Det Ă€r styrelsesammantrĂ€de i RAND men ocksĂ„ en del annat som krĂ€ver min uppmĂ€rksamhet. DĂ€r kommer Asien att stĂ„ i centrum. Japans premiĂ€rminister Kishida kommer pĂ„ statsbesök – stor sak – och det handlar inte minst om strĂ€van efter en aktivare roll för Japan i den samlade vĂ€stliga sĂ€kerhetspolitiken i Asien. Till Washington kommer ocksĂ„ Filippinernas president Duarte, och ett möte mellan de tre blir av betydelse för att bygga ut sĂ€kerhetsnĂ€tverken i regionen. Ăven steg för att ansluta Japan till samarbetet mellan USA, Storbritannien och Australien lĂ€r vĂ€ntas. Och detta byggande av nya nĂ€tverk för sĂ€kerhet i Ostasien mĂ„ste onekligen ses som en betydande framgĂ„ng för Biden-administrationen. Signalen till Peking har varit tydlig. Men i morgon bĂ€r det för min del av till USA igen. Ser jag de olika kartorna rĂ€tt kan jag nog fĂ„ möjligheten att se en nĂ€stan total solförmörkelse frĂ„n flygplanet pĂ„ vĂ€g dit. Categories: Partier & Politiker
Om intryck frĂ„n USA, det fortsatta kriget, lĂ„st kring Gaza och det viktiga valet i Turkiet.STOCKHOLM: SĂ„ har vi lagt pĂ„skhelgen bakom oss, och ett tag flimrade det faktiskt förbi lite föraning om annalkande vĂ„r ocksĂ„. Delar av föregĂ„ende vecka spenderade jag i Washington för diverse olika samtal dĂ€r. Det var styrelsen i ECFR och vi hann med bĂ„de lunch med bitrĂ€dande utrikesministern för Europa Jim OâBrien och middag med nationella sĂ€kerhetsrĂ„dgivaren Jake Sullivan. Det sĂ€ger sig sjĂ€lvt att bĂ€gge dessa Ă€r personer som Ă„tskilliga av oss haft nĂ€ra kontakt med Ă„tskilliga Ă„r innan de hamnade i sina nuvarande positioner. SĂ„ det blev öppna och intressanta samtal om gemensamma trans-atlantiska utmaningar framöver. Naturligt nog kom dĂ„ mycket att handla om Ukraina. Jag tillhör ju dem som varit tĂ€mligen pessimistiska om utsikterna för att det skall gĂ„ att fĂ„ igenom ett nytt stort stödpaket genom den amerikanska kongressen, och hitintills har jag ju dessvĂ€rre fĂ„tt rĂ€tt pĂ„ den punkten. Men möjligen fanns det lite mer av tillförsikt om möjligheterna för att detta trots allt skulle gĂ„ i de diskussioner vi hade. Ukrainas situation Ă€r nu pĂ„tagligt svĂ„r. Det Ă€r en funktion sĂ„vĂ€l av att de uppskruvade förvĂ€ntningarna pĂ„ förra Ă„ret med dess motoffensiv grusades som av att frĂ€mst det amerikanska finansiella och militĂ€ra stödet nu verkar att svikta. Uppgiften under de kommande mĂ„naderna blir nog allra frĂ€mst att hĂ„lla stĂ€llningarna. Amerikanska besökare i Kiev har understrukit vikten av att snabbare och djupare bygga ut olika försvarsstĂ€llningar. Under tiden sker olika insatser för att sĂ„ snabbt som möjligt öka produktionen av ammunition för att i detta viktiga avseende fĂ„ en bĂ€ttre situation. I början av hösten finns det förhoppningar om att den situationen skall förbĂ€ttras, men intill dess Ă€r det Ă„tskilliga mĂ„nader. Ryssland försöker att gĂ„ till offensiv, men fortfarande Ă€r vad de presterar i det avseenden inte imponerande. De som kan detta bĂ€ttre Ă€n vad jag gör sĂ€ger att de förvisso har kvantitet, men knappast kvalitet i det som de hitintills har presterat. Och om detta fortsĂ€tter att vara fallet, och Ukraina fortsĂ€tter att bygga ut sina försvarsstĂ€llningar, borde det vara möjligt att hĂ„lla situationen under detta Ă„r. Dock torde det ocksĂ„ krĂ€va att man i Ukraina Ă€r beredda att mobilisera bredare Ă€n hitintills. I dag Ă€r det bara personer 27 Ă„r eller Ă€ldre som mobiliseras. De omfattande ryska robotanfallen under de senaste tvĂ„ veckorna har tydligt riktats mot kraftproduktionen i landet, inklusive de stora vattenkraftverken, och det förefaller som om 10-12% av landets produktionskapacitet slagits ut. Och det lĂ„ter sig dessvĂ€rre inte reparera i en handvĂ€ndning, Hur konflikten kommer att utvecklas i det lite lĂ€ngre perspektivet Ă€r svĂ„rt att bedöma, och dĂ€r kommer sjĂ€lvfallet det amerikanska valet i november mycket pĂ„tagligt in i bilden. Donald Trump har ju lĂ„tit meddela att han kommer att stoppa allt stod över huvud taget till Ukraina, men sĂ„ mycket mer om den politik han kan tĂ€nkas komma att föra gĂ„r det knappast att göra nĂ„gon prognos pĂ„. OcksĂ„ en ny Biden-administration kan möjligen komma att tĂ€nka i lite annorlunda banor i det lite lĂ€ngre perspektivet. Det sĂ€ger sig sjĂ€lvt att det i arbetet i ECFR Ă€gnas betydande energi Ă„t frĂ„gan vad en Trump-seger skulle innebĂ€ra för Europa, och dĂ„ handlar det inte bara om Ukraina och Ryssland. Minst lika oroande Ă€r signalerna nĂ€r det gĂ€ller handel och ekonomiskt samarbete, Ă€ven om det mediemĂ€ssigt Ă€r mindre intresse för detta. I veckan som kommer trĂ€ffas s k Trade and Technology Council mellan USA och EU för sjĂ€tte gĂ„ngen för överlĂ€ggningar. TTC har kanske inte levt upp till alla förhoppningar – de handelstvister som Trump-administrationen stĂ€llde till har man t ex inte kunnat lösa upp – men förblir mycket viktigt inte minst i ett skede nĂ€r nya teknologier blir allt mer revolutionerande. Det gĂ„r hisnande snabbt framĂ„t med AI-utvecklingen, och bortom detta ligger kvantteknologins alla möjligheter. FN:s generalförsamling antog i veckan som gick och pĂ„ USA:s initiativ en resolution om principer för AI-utvecklingen, och ett djupare samarbete kring detta stĂ„r ju pĂ„ dagordningen för veckans TTC. Men hur allt detta skulle utvecklas med en administration Trump Ă€r ocksĂ„ synnerligen osĂ€kert. SjĂ€lvfallet Ă€gnade vi ocksĂ„ en hel del tid Ă„t diskussioner om utsikter inför valet, men jag avstĂ„r frĂ„n att skriva om detta, inte minst för att jag i veckan efter den som nu inletts Ă„ter kommer att spendera ett antal dagar i diskussioner i Washington och kanske dĂ€refter kan sĂ€gas nĂ„gonting lite mer samlat. NĂ€sta nationella val Ă€r inte förrĂ€n 2028, men det mesta talar nu för att Istanbuls omvalde borgmĂ€stare Ekrem Imamoglu dĂ„ kommer att trĂ€da fram som kandidat för att eftertrĂ€da Erdogan. Till det som diskuteras pĂ„ bĂ€gge sidor om Atlanten i dessa dagar hör sjĂ€lvfallet den allt mer bekymrade situationen kring Israel och Palestina. I mĂ„ndags förra veckan kunde dock FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d fatta beslut om en resolution som krĂ€vde ett âomedelbart eldupphörâ i Gaza efter det att USA beslutat att lĂ€gga ner sin röst. Det var ett viktigt steg, och ledde omedelbart till att Israels premiĂ€rminister Netanyahu stĂ€llde in ett planerat besök i USA. Om det sedan leder till nĂ„gonting i sak Ă„terstĂ„r att se. Nya samtal om vapenvila och utvĂ€xlingar lĂ€r pĂ„gĂ„ i Kairo i dessa dagar, men det Ă€r uppenbart att motsĂ€ttningarna Ă€r djupa. Och det förblir upprörande att det fortfarande Ă€r sĂ„ svĂ„rt att fĂ„ in hjĂ€lp till alla de som lider i Gaza. Att USA fĂ€ller mat med fallskĂ€rm och bygger nĂ„gon slags ponton vid stranden visar egentligen bara hur maktlös Ă€ven USA nu förefaller att vara. Fanns kraften skulle man vĂ€l kunna fĂ„ Israel att öppna upp för att ta in hjĂ€lp via sina hamnar och sina grĂ€nsövergĂ„ngar till Gaza. Den stora hamnen i Ashkelon ligger bara ett stenkast frĂ„n övergĂ„ngen till Gaza. DĂ„ skulle ju Israel ocksĂ„ ha kontroll över flödet. Men i stĂ€llet blir det fallskĂ€rmar och pontoner. Ett misslyckande. Antalet döda nĂ€rmar sig nu 37.000. Och WHO vĂ€djar om hjĂ€lp mot bakgrund ocksĂ„ av att det i Gaza finns ca 50.000 gravida kvinnor varav kring 90% inte har tillrĂ€cklig tillgĂ„ng till mat. GĂ„rdagens lokalval i Turkiet blev ett betydande bakslag för AKP-partiet, och Erdogan förnekade inte heller detta nĂ€r han sent pĂ„ natten kommenterade resultatet. Oppositionen behöll eller tog över makten i landets fem största stĂ€der, och gjorde dessutom framgĂ„ngar i AKP:s anatolisks kĂ€rnomrĂ„den. Intill dess Ă€r det nog sannolikt att ErdoÄan kommer att fortsĂ€tta den ekonomiska politik som vi sett efter presidentvalet förra Ă„ret, vilket i sĂ„ fall vore bra. Om vi fĂ„r se en öppning i den kurdiska frĂ„gan, eller en Ă€n mer repressiv attityd, Ă„terstĂ„r att se, men kampen mot PKK var naturligt nog en del av Erdogans kommentar pĂ„ valnatten. Gaza-kriget Ă€r naturligt nog en stor frĂ„ga i Turkiet, och det kan noteras att ett mindre islamistiskt parti gjorde betydande framgĂ„ngar med hĂ„rd kritik av Erdogan för att inte bryta varje kontakt med Israel. Landet Ă€r nĂ€st största humanitĂ€ra givare till Gaza efter UAE. Men nu inleds en ny vecka hemma i Stockholm. Categories: Partier & Politiker
Om EU snubblande kring Gaza, Putins kriminella blindhet och ett allt mer intensifierat krig.WASHINGTON: SĂ„ har jag dĂ„ landat i den amerikanska huvudstaden för ett par dygn av diskussioner hĂ€r. Vi har styrelsemöte med ECFR och vill i det sammanhanget sjĂ€lvfallet ocksĂ„ ta lite temperaturen pĂ„ den utrikes- och sĂ€kerhetspolitiska diskussionen inför det viktiga valet i november. Och sĂ€rskilt uppmuntrande ser det ju knappast ut, och det i all synnerhet frĂ„n europeisk horisont. Stödet till Ukraina Ă€r fortfarande blockerat av den mer fundamentalistiska delen av det republikanska partiet i representanthuset. Men till detta finns det förvisso anledning att Ă„terkomma. Det blir ett antal besök frĂ„n min sida hĂ€r under vĂ„ren. Om EU-toppmötet i förra veckan finns inte sĂ„ mycket att sĂ€ga mer Ă€n att man gav grönt ljus till Bosnien för att starta förhandlingar om medlemskap. Det Ă€r ett beslut som enligt min mening borde ha fattats för minst ett decennium sedan, men som bromsats av sĂ„vĂ€l bristande entusiasm inom EU som sedvanliga politisk tröghet i landet sjĂ€lvt. Nu Ă„terstĂ„r om man lyckas att rulla undan de sista stenarna för att faktiskt ocksĂ„ öppna förhandlingar. För Ukraina och Moldavien blev det Ă€nnu ingen konkret beslut om förhandlingsmandat. Det krĂ€vs ju att EU enar sig om ett sĂ„dant innan faktiska förhandlingar kan inledas, och tydligen har kommissionen funnit det bekvĂ€mt att skjuta pĂ„ den frĂ„gan till efter Europaparlamentsvalet. Men jag tror att det Ă€r ett rĂ€tt sĂ€kert antagande att de mer informella diskussionerna mellan EU- ledarna handlade om de tvĂ„ krigen – det ena i Europa sjĂ€lvt och det andra i vĂ„rt omedelbara nĂ€romrĂ„de. SĂ€rskilt upplyftande har EU- agerandet kring Gaza-konflikten knappast varit. Uppenbart Ă€r att starkt delade meningar har gjort ett mer konkret och tydligt agerande nĂ€rmast omöjligt. I Ă„tskilliga lĂ€nder har konflikten blivit inrikespolitik – och dĂ„ gĂ„r det mer sĂ€llan att göra effektiv utrikespolitik. Det var lite besvĂ€rande att medan EU harvade pĂ„ med sin mantra om en âhumanitĂ€r pausâ – det var sĂ„ lĂ„ngt man lyckats komma – tog den amerikanska politiken ny sats och började att tala om en âomedelbar vapenvilaâ, vilket ju i varje avseende Ă€r en starkare stĂ„ndpunkt. Nu blev det ryskt och kinesiskt veto pĂ„ den resolution med denna innebörd man lade fram i FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d i fredags, men i morgon görs ett nytt försök i New York att se om de spridda globala skarorna kan samlas till ett tydligt stĂ€llningstagande. Risken Ă€r vĂ€l att texten förskjuts dĂ„ sĂ„ att det nu blir USA som lĂ€gger in veto. Kriget i öster har i alla fall delvis gĂ„tt in i en ny fas med mer av fjĂ€rrangrepp och det nu frĂ„n bĂ€gge sidor. Ukraina har visat pĂ„taglig förmĂ„ga att bygga drönare som kan anfalla mĂ„l pĂ„ stora distanser och med stor precision. Ă tskilliga av dessa skjuts förvisso ner av det ryska luftförsvaret, men de ukrainska anfallen under de senaste tvĂ„ veckorna mot ryska oljeraffinaderier anses nu ha reducerat kapaciteten hos dessa med kring 10%. SĂ„dant mĂ€rks. Det sĂ€gs i media att USA har anmĂ€lt viss avvikande mening i Kiev eftersom det hela skulle kunna pĂ„verka bensinpriserna och dĂ€rmed det amerikanska valet. Det förefaller som om man i Kiev – och det med all rĂ€tt – lagt den synpunkten Ă„t sidan och fortsatt attackerna. PĂ„ rysk sida har man nu under tre dygn riktat mycket omfattande attacker mot Ukrainas möjligheter till elproduktion. Den andra största staden Kharkov slogs ut helt, och speciellt allvarligt var att man i alla fall till del slog ut produktionen vid det mycket stora vattenkraftverket i Dnjepr. HĂ€r utnyttjade man ballistiska robotar som det i just det omrĂ„det inte finns nĂ„got försvar mot. Och föregĂ„ende natt riktade sĂ„ Ukraina ett större anfall mot militĂ€ra mĂ„l i den ryska flottbasen Sevastopol. Det var brittiska eller franska lĂ„ngdistansrobotar som anvĂ€ndes, flottans ledningscentral slogs möjligen ut och dĂ€rtill skadades i alla fall de Ă„terstĂ„ende tvĂ„ stora landstigningsfartygen i Svarta Havet. Det var med all sannolikhet en mycket svart dag för den flottchefen. Men en Ă€n svartare dag var det sjĂ€lvfallet för Ryssland med terrorattacken mot konserthallen i utkanten av Moskva som hitintills kostat 133 mĂ€nniskor livet. Det var i början av mĂ„naden som den amerikanska ambassaden i Moskva gick it med en varning till amerikanska medborgare att undvika större arrangemang i regionen eftersom man ansĂ„g att det fanns en risk för en terrorattack. OcksĂ„ den svenska ambassaden instĂ€mde i den varningen. Bakgrunden var med all sĂ€kerhet att en amerikansk underrĂ€ttelsetjĂ€nst som fortfarande har sina stora antenner riktade mot olika terrororganisationer snappat upp indikationer som tydde i denna riktning. DĂ„ varnade man offentligt, men varnade ocksĂ„ i direkt kontakt med de ryska myndigheterna. SĂ€rskilt uppskattat var detta dock inte. NĂ€r president Putin bara fyra dagar före det stora attentatet framtrĂ€dde inför ett större möte med sĂ€kerhetstjĂ€nsten FSB avfĂ€rdade han de amerikanska varningarna som provokationer avsedda att destabilisera Ryssland. Det var alldeles tydligt att Putin inte ville lyssna pĂ„ det örat. Och ty följande var av allt att döma sĂ€kerheten kring den stora konserten svag grĂ€nsande till obefintlig. Putin hade ju nĂ€rmast sagt Ă„t FSB att detta var varningar som skulle ignoreras. I varje annat land hade detta lett till ett offentligt raseri mot en ledning som alldeles uppenbart försummat en av sina mest grundlĂ€ggande skyldigheter, men Ă€ven om mĂ„nga sĂ€kert knyter nĂ€varna i fickorna finns det knappast utrymme för den saken i dagens Ryssland. Terroristerna kom frĂ„n IS, och dĂ„ sannolikt den gren av rörelsen som kallas IS-Khorasan och opererar med frĂ€msta bas i Afghanistan och Centralasien, och som f ö ser talibanerna i Kabul och regimen i Teheran som sina kanske viktigaste mĂ„l. De aktuella individernas ursprung var sannolikt Tadzjikistan. Om detta sade president Putin dock ingenting alls nĂ€r han sent omsider framtrĂ€dde i ett TV-tal, utan i stĂ€llet handlade det om ett lĂ€tt desperat försök att misstĂ€nkliggöra Ukraina, och instruktioner om att sprida det budskapet hade tydligen ocksĂ„ getts till ryska media. Och det kommer man med all sannolikhet att försöka att spinna vidare pĂ„. Putin och hans omgivning Ă€r besatta av sitt krig mot Ukraina – och öppnade ju med detta faktiskt ocksĂ„ för det fruktansvĂ€rda terrordĂ„det. Efter de varningar som kom borde det ha varit pĂ„tagligt förstĂ€rkt sĂ€kerhet vid en mycket stor konset som denna – men varningen avfĂ€rdades, och oskyldiga unga mĂ€nniskor förlorade livet. Det Ă€r dessvĂ€rre pĂ„tagligt att kriget nu hĂ„ller pĂ„ att trappas upp, och ett tecken pĂ„ detta Ă€r att man nu ocksĂ„ i Moskva inte bara hĂ„ller sig till att sĂ€ga âspeciella militĂ€ra operationenâ utan nu ocksĂ„ sĂ€ger att detta Ă€r ett krig. SĂ„ har det förvisso varit sedan 24 februari 2022, men tidigare har man riskerar att hamna i fĂ€ngelse om man talat i dessa termer. Att man nu officiellt justerar sprĂ„kbruket kan nog ses som en föraning om en ytterligare militarisering av den ryska ekonomin och sannolikt ocksĂ„ som en förberedelse för större mobilisering lĂ€ngre fram. Och sĂ€kert kommer ocksĂ„ allt detta att diskuteras under mina dygn hĂ€r i Washington. NĂ€r pĂ„sken nĂ€rmar sig kommer jag dock att vara hemma igen. Sedan Ă€r jag dock tillbaka hĂ€r redan om nĂ„gon vecka. Categories: Partier & Politiker
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik â som gör skillnad pĂ„ riktigtAlliansen: Klimat- och miljöpolitik â som gör skillnad pĂ„ riktigt
erik.blom
14 aug 2018
I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslÀppen och förbÀttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregÄngsland krÀvs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt. Men under bÄde 2016 och 2017 har utslÀppen i stÀllet ökat. Klimatet behöver en ny regering.
KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat. Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet. Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn. De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt. Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt: Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken
Fler gröna företag
Ett grönare flyg
VÀrna vÀxande skogar
Rena hav, sjöar och vattendrag
Categories: Partier & Politiker
M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valetM: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet
erik.blom
13 aug 2018
Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.
Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned. Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras. Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är. Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.
Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst. Ulf Kristersson (M), partiledare LÀs artikeln hÀr. Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktetNu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet
erik.blom
9 aug 2018
Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.
Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Ă€r polistĂ€theten den lĂ€gsta pĂ„ tio Ă„r, vĂ„rdköerna har fördubblats, var sjĂ€tte elev lĂ€mnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Ă€r underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fĂ„tt vĂ€rldens högsta marginalskatter. â NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson. â De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson. För att Ă„terupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet, fĂ„ fler i jobb och vĂ€rna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pĂ„ den ekonomiska politiken. SamhĂ€llets resurser mĂ„ste prioriteras till grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktioner sĂ„ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhĂ€llskontraktet. VĂ€lfĂ€rden mĂ„ste gĂ„ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Ă€r bĂ„de rĂ€tt och rĂ€ttvist och en förutsĂ€ttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ă„stadkomma ett samhĂ€lle med lika möjligheter för alla. Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden 1. Starka offentliga finanser 2. Ă
terupprÀtta samhÀllskontraktet genom ökad kvalitet i vÄrden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar 3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb 4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten Se presstrÀffen hÀr. Categories: Partier & Politiker
Nu tar vi tag i Sverige!Nu tar vi tag i Sverige!
erik.blom
8 aug 2018
Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap â en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.
Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen â inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet. Med bara nĂ„gra veckor kvar till valdagen Ă€r det dags för kampanjspurt. Vi tar nĂ€sta steg i vĂ„r valrörelse genom att nu möta vĂ€ljarnas efterfrĂ„gan pĂ„ att nĂ„gon pĂ„ allvar tar tag i Sveriges problem. â Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer. â Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen. â Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal. â Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna â varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.
 Se presstrÀffen hÀr. Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan: Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttrasSÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras
erik.blom
4 aug 2018
Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.
Moderaternas vision Ă€r att Sverige ska vara ett land dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€ller lika för alla. För att vĂ„r vision ska bli verklighet mĂ„ste situationen för hbtq-personer i Sverige förbĂ€ttras. Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pĂ„ plats sĂ„som en könsneutral Ă€ktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frĂ€mja hbtq-personers rĂ€ttigheter. Den hĂ€r mandatperioden har vi drivit pĂ„ genom att lĂ€gga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen. Vi lovar att fortsĂ€tta detta arbete. Det handlar om att vĂ€rna de landvinningar som skett och att genomföra nya. Alla â oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck â ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g â hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder. Risken att utsĂ€ttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stĂ€rka polisen och öka tryggheten för alla. För att nĂ„ mĂ„let om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frĂ„n polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsĂ€tta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rĂ€ttsvĂ€sendet för att den nya lagstiftningen ocksĂ„ ska anvĂ€ndas. Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin âhederâ. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet. Barns rĂ€ttigheter â och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp â men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. Det budskapet tar vi ocksĂ„ med oss i dag nĂ€r vi gĂ„r i EuroPride Parade Stockholm.  Ulf Kristersson (M) Partiledare Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson LĂ€s artikeln hĂ€r. Förbund Riksorganisationen Bild rĂ€ttighrter Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
SkÀrp kraven för anhöriginvandringSkÀrp kraven för anhöriginvandring
erik.blom
1 aug 2018
Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.
Under de senaste fem Ă„ren har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehĂ„llstillstĂ„nd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mĂ€nniskor ansöka om asyl och uppehĂ„llstillstĂ„nd för anknytning Ă€ven under kommande Ă„r. Det Ă€r personer som ska komma i arbete, lĂ€ra sig sprĂ„ket och bli en del av det svenska samhĂ€llet. Samtidigt Ă€r det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrĂ€ckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Ă€r arbetslösheten nĂ€stan fem gĂ„nger sĂ„ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige. En förutsĂ€ttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Ă€r att antalet asylsökande kommande Ă„r hĂ„lls pĂ„ en lĂ€gre nivĂ„ Ă€n idag. Trots de skĂ€rpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Ă€r det inte alls en sĂ€rskilt lĂ„g siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Ă€r behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeĂ„terförening. Ănskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er. Ibland hĂ€vdas att den tillfĂ€lliga asyllagen, som löper ut nĂ€sta sommar, inte lĂ€ngre tillĂ„ter familjeĂ„terförening. Det Ă€r inte korrekt. Dels pĂ„verkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skĂ€rpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fĂ„r sitt tillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Ă€r att personen har ett kvarstĂ„ende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete. Samtidigt stĂ€ller nuvarande lagstiftning inte alls tillrĂ€ckliga krav pĂ„ anstrĂ€ngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dĂ„varande Alliansregeringen. En god idĂ©, men som i praktiken omfattande vĂ€ldigt fĂ„ pĂ„ grund av mĂ„nga undantag. Kravet skĂ€rptes i samband med flyktingkrisen, men Ă€r fortfarande inte tillrĂ€ckligt för att sĂ€kerstĂ€lla att det finns en tillrĂ€cklig försörjningsförmĂ„ga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstĂ€llande incitament för den nyanlĂ€nde att lĂ€ra sig svenska, göra sig anstĂ€llningsbar och söka sig ut pĂ„ arbetsmarknaden. För att möjliggöra familjeĂ„terförening bör det krĂ€vas permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd, en förmĂ„ga att försörja sig sjĂ€lv samt en möjlighet att stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skĂ€rpningar av lagstiftningen skulle sĂ€kerstĂ€lla att sĂ„ blir fallet: 1. Nuvarande begrĂ€nsningar ska förlĂ€ngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Ă€r lĂ„ngsiktig och utan de tvĂ€ra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nĂ€sta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfĂ€lliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrĂ€nsningar för anhöriginvandring som gĂ€ller idag för nyanlĂ€nda med tillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd, bör dĂ€rför förlĂ€ngas till dess att en lĂ„ngsiktig migrationspolitik kommer pĂ„ plats. 2. Arbete och egen försörjning mĂ„ste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhĂ„lla ett permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfĂ€lle utan att göra en tillrĂ€cklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DĂ„ ökar risken för att den försörjningsförmĂ„ga som kan framstĂ„ som tillrĂ€cklig, i sjĂ€lva verket Ă€r undermĂ„lig. För att sĂ€kerstĂ€lla att inkomsten Ă€r stabil över tid ska ett nytt krav införas pĂ„ arbete och egen försörjning under minst ett Ă„r innan permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nĂ„ upp till kravet genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. En sĂ„dan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstĂ€llningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark. 3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet â till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring. 4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Ăven hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan. Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frĂ„n asylsökande till nyanlĂ€nd och nyanstĂ€lld. För oss moderater Ă€r det sjĂ€lvklart att egna anstrĂ€ngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NĂ€sta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. Tobias Billström (M) gruppledare Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskapAlliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap
erik.blom
31 jul 2018
I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.
Det Ă€r fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brĂ€nder. Men det stĂ„r klart att bĂ„de rĂ€ddningstjĂ€nsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsĂ€tter göra, enorma insatser. Den hĂ€r kraften behöver tas tillvara och förvaltas. Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brĂ€nderna, mĂ„ste vi redan nu se till att vĂ„rt samhĂ€lle Ă€r bĂ€ttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VĂ€stmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pĂ„ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmĂ„ga att förebygga och hantera kriser. VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen â och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent. Alliansen föreslĂ„r tio reformer för att stĂ€rka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmĂ„gan: 1. InrĂ€tta ett nationellt sĂ€kerhetsrĂ„d under statsministern. 2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 3. Etablera en nationell krisfond. 4. FörstĂ€rk hemvĂ€rnet. 5. Bygg ut utbildning av rĂ€ddningstjĂ€nstpersonal. 6. FörbĂ€ttra villkoren för deltidsbrandmĂ€n. 7. Satsning pĂ„ nationell brandbekĂ€mpningsförmĂ„ga frĂ„n luften. 8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 9. Inför sĂ€rskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 10. Ăkat statligt stöd för skogsbrandsbevakning. Utdelnings-PM finns hĂ€r. Presentation finns hĂ€r. Se presskonferensen hĂ€r.  Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskapPresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap
erik.blom
31 jul 2018
I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.
PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan. Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkanSamlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan
erik.blom
26 jul 2018
Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. Ă
tgÀrderna, som presenterades pÄ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Är kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och kunna undvika nödslakt av djuren.
- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdieselâ istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. - Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hĂ„llbar livsmedelsproduktion. LĂ€get nu Ă€r allvarligt och visar Ă€ven det som Moderaterna lĂ€nge har pĂ„pekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lĂ„ga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrĂ„krati. De har dĂ€rmed svĂ„rt att bygga upp tillrĂ€ckliga skyddsvallar och Ă€r extra utsatta vid missvĂ€xt. Stefan Löfvens regering behöver dĂ€rför agera omgĂ„ende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjĂ€lpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Ă„r kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och slippa utslaktning av sina djur, sĂ€ger Maria Malmer Stenergard. - Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dĂ€r vi kommer att stĂ€lla krav pĂ„ att de Ă„tgĂ€rder vi föreslĂ„r snabbt kan komma pĂ„ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan:Â
Se presstrÀffen hÀr. PM med de samlade förslagen. Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄJonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han. Categories: Partier & Politiker
Jonas Sjöstedt sommartalarSnart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning. Categories: Partier & Politiker
|