Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Sverige mÄste dra nytta av digitaliseringens möjligheter

Moderaterna - 1 hour 7 min ago
Sverige mÄste dra nytta av digitaliseringens möjligheter hampus.knutsson 24 nov 2017 Ulf Kristersson talade i dag vid Sacos kongress om de utmaningar Sverige stÄr inför pÄ kort och lÄng sikt. Sverige ska vÀrna det som har byggts upp i generationer: tilliten mellan mÀnniskor, jÀmlikhet, tolerans och öppenhet.

- Sverige har en rad allvarliga problem som vi mÄste ta itu med. I 130 bostadsomrÄden gÄr inte ens varannan vuxen till jobbet pÄ morgonen och i flera delar av landet sprider gÀngkriminaliteten ut sig. Det hÀr Àr vad jag tror att valÄret 2018 kommer handla om. Vinner vi inte vÄra medborgares respekt för den samlade politikens förmÄga att lösa de allra mest uppenbara problemen, kommer vi aldrig tillÄtas pÄbörja ett samtal om framtidens alla möjligheter och utmaningar, sa Ulf Kristersson.

Samtidigt stÄr Sverige pÄ lÀngre sikt inför en stor samhÀllsomvandling som drivs av digitaliseringen. Den pÄverkar jobben, hur vi utbildar oss och hur vi formar vÄra gemenskaper. Det behövs en kraftsamling för att Sverige effektivt ska kunna ta tillvara de möjligheter och hantera de utmaningar som digitaliseringen för med sig.

- Sverige behöver kraftsamla och ta ett bredare grepp. RÀtt hanterad kommer digitaliseringen och artificiell intelligens innebÀra enorma möjligheter. Ny teknik kan ge fler och bÀttre jobb, sÀkrare vÄrd som kommer fler till del, bÀttre miljö och smidigare samhÀllsservice, samtidigt fÄr vi inte underskatta riskerna.

Ulf Kristersson betonade vikten av att Sverige lyckas behÄlla sin position som digitalt föregÄngsland och skapar förutsÀttningar för fler innovativa företag och inte tappa mark och bli omsprunget som IT-nation.

- LÄt oss inte underskatta det hÄrda arbete som krÀvs för att nÄ dit. TÀnk om vi i Sverige i dag Àr som Nokia Är 2007? Sverige Àr nÀstintill vÀrldsledande i entreprenörskap och teknikutveckling. Men vi lever fortfarande i stor utstrÀckning med lagar, regler, avtal och vÀlfÀrdsystem som har vuxit fram under industrisamhÀllets villkor. Signalen och riktningen ska vara tydlig. Sverige mÄste ta tÀten i den stora samhÀllsomvandling som digitalisering och artificiell intelligens för med sig, sa Ulf Kristersson.

Som ett led i kraftsamlingen bör Sverige upprÀtta ett forskningsinstitut för tillÀmpad AI.

- MÄlet Àr att institutet ska bli en ledande aktör för forskning och att Sverige ska vara vÀrldsledande pÄ att implementera AI i samhÀllet. Detta krÀver resurser, men kanske framför allt engagemang och nyfikenhet, avslutade Kristersson.

HĂ€r kan du se Ulf Kristerssons tal.

LĂ€s talet i sin helhet.

LÀs mer om förslagen.

Ulf Kristersson Partiledare

Efter gymnasiet i Eskilstuna gjorde Ulf Kristersson militÀrtjÀnst vid signalregementet i Enköping. Han var ordförande i Moderata Ungdomsförbundet mellan 1988 och 1992.

Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen Bild Ulf Kristersson Dölj delningsalternativ Av

Östliga Partnerskapet lever och frodas.

Carl Bildt (m) - 23 November, 2017 - 20:02

STOCKHOLM: SÄ Àr jag dÄ hemma igen efter tvÄ dygn i Bryssel med diverse olika aktiviteter.

Huvudanledningen var att vara med pÄ och tala pÄ den konferens om globala trender med perspektiv 2030 som EU-kommissionens interna tankesmedja i förening med Europaparlamentets utredningstjÀnst organiserade.

Förhoppningsvis lyckades jag skrÀmma upp dem en del. Det behövs.

Och i anslutning till den konferensen drog EU-rÄdets sekretariat i gÄr kvÀll ihop en liten middag med nÄgra av oss som genom Ären tÀnkt pÄ och försökt att utforma EU:s politik i det egna nÀromrÄdet.

Även om detta alls icke var skĂ€let till middagen Ă€r det ju i morgon dags för toppmöte med EU:s Östliga Partnerskap.

SĂ„dana hĂ„lls vartannat Ă„r – senast var det under det lettiska ordförandeskapet 2015.

NÄgra trötta ögon i gÄr kvÀll avslöjade att förhandlingarna om den avslutande deklarationen frÄn toppmötet varit lika stökiga som de brukar vara.

Ukraina vill ha mer av tydliga europeiska perspektiv för sin och andra intresserades skull, men bromsas av inte minst Paris och Berlin och andra med den olycksaliga hollÀndska folkomröstningen i fÀrskt minne.

Man anser, inte utan rÀtta, att diskussioner om medlemskap i EU saknar aktualitet. Men man bortser frÄn den betydelse som Àven mycket fjÀrran liggande drömmar ka ha för att inspirera ocksÄ mer nÀraliggande agerande.

Att Angela Merkel planerar komma till Bryssel i morgon, trots regeringsförhandlingar i Berlin, visar dock viktigt tyskt engagemang. Hon hoppade ju som bekant över det sociala mötet i Göteborg.

En besvÀrligare nöt att knÀcka Àr möjligen motsÀttningarna mellan Armenien och Azerbaijan, som ju handlar om konflikten om Nagorno Karabach.

Begrepp som territoriell integritet och rÀtt till sjÀlvbestÀmmande mÄste blandas och kalibreras i en förening som motvilligt mÄhÀnda kan svÀljas av dem bÀgge. Situationen kÀnns igen.

Detta har ju dock ingenting alls med substansen i sjÀlva toppmötet och samarbetet att göra.

Samarbetet utvecklas steg för steg vidare pĂ„ ett sĂ€tt som gör att det Östliga Partnerskapet Ă€r en framgĂ„ngssaga – och det speciellt om man ser det i relief till en del andra av EU:s initiativ i nĂ€romrĂ„det.

Ukraina, Georgien och Moldavien har alla tre lÄngtgÄende associerings- och frihandelsavtal, och har dessutom fÄtt viseringsfrihet för resor till EU. Det Àr snarast i överkant av vad vi hoppades pÄ nÀr partnerskapet officiellt sjösattes 2009.

Vitrysslands ledare Lukashenko har denna gÄng inbjudits, men meddelat att han inte kommer.

Det ses sÀkert med tillfredsstÀllelse i Moskva, dÀr varje nÀrmande mellan Minsk och Bryssel ses som suspekt och hotfullt, och dessutom med lÀttnad i Bryssel, dÀr tanken pÄ s k familjefoto med den föga demokratiske ledaren frÄn Vitryssland inte Àr nÄgonting som nÄgon skulle se fram emot.

Men den försiktiga utvecklingen av relationerna mellan Minsk och Bryssel Àr dock pÄtagligt viktig. Det rÀcker med att titta pÄ kartan för att inse den saken.

Det blir knappast ett toppmöte med dramatik i morgon, och bara det finns anledning att notera.

Det Östliga Partnerskapet fungerar och förĂ€ndrar steg för steg den ekonomiska och politiska verkligheten i de viktiga omrĂ„dena mellan EU och Ryssland.

Att det ses med betydande misstro i Moskva Àr uppenbart.

SĂ„ hade det alls inte behövt vara – Moskva borde inse att man har ett intresse av att det gĂ„r bra för dessa lĂ€nder – men sĂ„ har det ju kommit att bli framför allt efter 2013.

Det viktiga Ă€r att de olika samarbeten inom ramen för det Östliga Partnerskapet utvecklas – och det tror jag kommer att bli resultatet av morgondagens möte.


Förslag för att göra Sverige till vÀrldens bÀsta land att dela varor och tjÀnster i

Moderaterna - 23 November, 2017 - 12:16
Förslag för att göra Sverige till vÀrldens bÀsta land att dela varor och tjÀnster i hampus.knutsson 23 nov 2017 Under torsdagen höll Jessica Rosencrantz, trafikpolitisk talesperson och Maria Malmer Stenergard, miljöpolitisk talesperson, ett seminarium om hur vi kan frÀmja tillvÀxten av delningsekonomin i Sverige. Representanter frÄn politiken, nÀringslivet och branschen diskuterade delningsekonomi generellt och vilka vÀgar Sverige mÄste ta, med Moderaternas rapport om delningsekonomi som utgÄngspunkt.

Vi har arbetat fram skarpa förslag, som ocksÄ antagits av Moderaternas arbetsstÀmma, om skattelÀttnader, regelförenkling och stÀrkt integritetsskydd för de som tillhandahÄller och brukar tjÀnster inom delningsekonomin. Den rapport som förslagen har mynnat ut i finns att lÀsa i sin helhet hÀr.

Ska vi lyckas nÄ delningsekonomins fulla potential mÄste alla partier engagera sig. Vi har tagit ett stort första steg, men vi kan inte lösa alla knutar pÄ en och samma gÄng. Vi vÀlkomnar dÀrför att fler partier, men framför allt ocksÄ regeringen följer efter för tillsammans kan vi göra Sverige till vÀrldens bÀsta land att dela varor och tjÀnster i.

Filer Rapport delningsekonomi.pdf(pdf156.73 KB) Jessica Rosencrantz Trafikpolitisk talesperson Mitt hjĂ€rta klappar ocksĂ„ starkt för jĂ€mstĂ€lldhet. Jag Ă€r övertygad om att en liberal politik Ă€r den som bĂ€st nĂ„r en verklig jĂ€mstĂ€lldhet mellan kvinnor och mĂ€n. Mer om Jessica Maria Malmer Stenergard Miljö- och jordbrukspolitisk talesperson Jag drivs av övertygelsen att vi behöver en politik som lĂ„ter företag och organisationer blomstra – inte begrĂ€nsa och reglera. Mer om Maria Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Befriande att domen mot Mladic Àntligen kom.

Carl Bildt (m) - 22 November, 2017 - 12:22

BRYSSEL: Under Är i och med Bosnien efter kriget fick jag ofta frÄgan om jag verkligen trodde att de ansvariga nÄgon gÄng skulle stÀllas till svars.

Och varje gÄng svarade jag att jag var övertygad om att dÄ skulle bli fallet.

Delvis dÀrför att jag sjÀlvfallet inte kunde sÀga nÄgonting annat i den roll jag hade, men delvis dÀrför att jag faktiskt var övertygad om det.

Men det har tagit sin tid.

I dag 22 Är efter fredsavtalet i Dayton kommer domen i första instans mot dem bosnienserbiske militÀra befÀlhavaren Ratko Mladic.

Det var i maj 2012 som rÀttegÄngen inleddes, och den avslutades för knappt ett Är sedan. Tiden efter det har gÄtt Ät till att formulera ett domslut som förhoppningsvis kommer att uppfattas som en slutpunkt för det bosniska kriget.

Och i ICTY i Haag Ă„terstĂ„r nu bara första dom i en rĂ€ttegĂ„ng – mot sex bosnienkroatiska personer. Men dĂ€rtill kommet ety antal överklaganden, bl a mot domen i första instans mot Radovan Karadzic.

Att Ratko Mladic skulle komma att fÀllas rÄdde det nog aldrig nÄgon större tvekan kring.

FrÄgorna har i stÀllet varit andra.

Skulle ICTY utvidga brottet folkmord till att inte bara omfatta Srebrenica utan ocksÄ andra delar av kriget i Bosnien? Och hur tydligt anser man det möjligt att knyta honom direkt till folkmordet i Srebrenica?

RÀttegÄngen har ju pÄgÄtt i ett antal Är, och nÀrmare tusen vittnen har hörts. I denna rÀttegÄng tillhör jag dock inte den skara av internationella representanter som kallats att vittna om det jag visste och vet.

Vart det lider skall jag försöka att lĂ€sa igenom huvuddelen av det det lĂ„nga domslutet – domen mot Radovan Katdzic var pĂ„ mer Ă€n 2.600 sidor, och det Ă€r vĂ€l knappast mindre den hĂ€r gĂ„ngen – men preliminĂ€rt har jag bara haft tillgĂ„ng till den lĂ„nga sammanfattning som just lĂ€sts upp i Haag, och som utan att ge detaljer dock redovisar de huvudsakliga slutsatserna samt sjĂ€lvfallet sjĂ€lva domslutet.

Svaret pĂ„ den första frĂ„gan Ă€r att ICTY stĂ„r fast vid att folkmord begicks i Srebrenica – konstigt hade det varit annars – men anser att de brott not mĂ€nskligheten som begicks i Ă„tskilliga andra delar av Bosnien inte nĂ„r upp till denna nivĂ„.

Och det gÀller ocksÄ belÀgringen och beskjutningen av Sarajevo.

Svaret pÄ den andra frÄgan framgÄr inte tillrÀckligt tydligt av den sammanfattning som lÀsts upp. DÀr konstateras att man anser Ratko Mladic skyldig till folkmordet, men utan att det ges en mer detaljerad redovisning för stödet för denna slutsats.

I sak Àr jag sjÀlvfallet övertygad om att sÄ Àr fallet, men för mig finns fortfarande frÄgetecken om nÀr och varför beslutet om det som skulle bli ett folkmord togs. Tidigare rÀttegÄngar har lett till klarhet i frÄgor om varför och hur de olika stegen som ledde fram till att Srebrenica anfölls och erövrades togs, men pÄ denna punkt har det hitintills inte rÄtt full klarhet.

I samband med att det var tvÄ decennier sedan brottet hade vi ju en stor konferens i Haag, och redovisade slutsatserna frÄn denna, och i det sammanhanget skrev jag ju ety antal artiklar i Àmnet.

Nu dömdes sÄledes Ratko Mladic till livstids fÀngelse för sitt ansvar för folkmordet i Srebrenica och sitt ansvar för en lÄng rad brott mot mÀnskligheten i det bosniska kriget i övrigt.

Och i dag kÀnns det befriande att den domen till slut kom!

Om domen kommer att överklagas eller ej ÄterstÄr att se, men hans ansvar i dessa avseenden kan det knappast rÄda nÄgot som helst tvivel kring.

Det innebÀr förvisso inte att han Àr den enda skyldiga till dessa brott , eller att det i detta krig inte fanns skyldiga pÄ alla sidor, men detta förtar ju ingenting av den stora skuld som tveklöst vilar pÄ honom.


Hem igen frÄn Canada.

Carl Bildt (m) - 20 November, 2017 - 00:59

MONTREAL: SĂ„ Ă€r jag dĂ„ pĂ„ hemvĂ€g efter intressanta dagar hĂ€r i Canada – i Ottawa, Toronto och Halifax.

Och sedan i fredags kvÀll har det varit International Security Forum i Halifax med bred nÀrvaro och intressanta diskussioner.

NÀr jag landade i Halifax i fredags kvÀll var en av de första personer jag stötte pÄ flygplatsen Abdullah Abdullah frÄn Afghanistan, som ju efter det senaste presidentvalet dÀr delar makten med president Ashraf Ghani.

Och vi konstaterade föga förvÄnande att vi var i Halifax av samma anledning.

Det Àr ju inte ett stÀlle en person frÄn Stockholm eller Kabul trillar förbi dagligen.

NÀr jag sedan stegade in pÄ hotellet trÀffade jag omedelbart Kosovos president Hashim Thaci.

OcksÄ i övrigt var det en intressant skara man hade lyckats samla.

PÄ planet frÄn Halifax till Montreal nyss noterade jag bland andra Ukrainas utrikesminister, en av Rysslands f d premiÀrministrar, en ledande palestinsk politiker, en litauisk försvarsminister och chefen för Nato:s militÀra stab.

FrĂ„n de nordiska lĂ€nderna var det Finlands ÖB Jarmo Lindberg, Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg och jag som hade letat oss hit för att delta i diskussionerna.

Men notabelt var ocksÄ vilka som inte var i Halifax.

Traditionellt har det varit diskussioner i Halifax med en stark nÀrvaro av den amerikanska administrationen.

Men sÄ var det inte detta Är. Med undantag för bitrÀdande försvarsministern för flottan var det alldeles öde i detta avseende.

Och man hade ocksÄ bestÀmt att bara en fyrstjÀrnig general skulle komma detta Är.

Mönstret kÀnns tyvÀrr igen frÄn andra möten.Trump-administrationen finns inte riktig i de viktiga internationella dialogerna.

Men de var spÀnnande diskussioner som strÀckte sig över vida fÀlt.

Artificiell intelligens och dess ocksÄ sÀkerhetspolitiska utmaningar. Riskerna för kapprustning i rymden. KÀrnvapen och avskrÀckning under nya omstÀndigheter. Behovet av normer och överenskommelser i cybervÀrlden. Kampen mot terror efter Raqqa. Relationerna med Ryssland efter Putin. Klimatpolitiken och dess sÄvÀl nödvÀndighet som möjligheter.

Och Ätskillig dÀrutöver.

Vissa rubriker skapades av den amerikanska befĂ€lhavaren för deras strategiska kĂ€rnvapenstyrkor nĂ€r han förklarade att om en order att anvĂ€nda vapen inte Ă€r förenlig med lagen – inklusive internationell lag – Ă€r det ett brott att Ă„tlyda den.

Det var alldeles tydligt en person vÀl medveten om sitt ansvar, och som alldeles uppenbarligen hade tÀnkt igenom dess olika aspekter.

Hur avskrĂ€ckningen skall fungera i en radikalt förĂ€ndras sĂ€kerhetspolitisk miljö var en frĂ„ga han – med rĂ€tta! – Ă€gnade betydande tankemöda.

Och han plÀderade i det sammanhanget ocksÄ för en intensivare dialog med sina ryska och kinesiska militÀra kollegor i akt och mening att skapa ökad förstÄelse dem emellan.

Men nu bÀr det hemÄt för ett par dagar.

Och det kÀnns alltid skönt.

Jag skulle ursprungligen ha Äkt till den stora globala cyberkonferensen i New Delhi, men avstod frÄn detta, och fÄr följa diskussionerna dÀr via nÀtet i stÀllet.

I den moderna vÀrlden Àr det ju i alla fall delvis möjligt.

Och i stÀllet blir det dagar i Stockholm och ett besök i Bryssel senare i veckan.

DĂ€r Ă€r det pĂ„ fredag ocksĂ„ dags för toppmöte i EU:s Östliga Partnerskap, vilket ju Ă€r nog sĂ„ viktigt.

Det var ju pÄ svenskt och polskt initiativ som detta tillkom 2008.

Och i Halifax hade vi i dag pÄ morgonen en engagerad frukostdiskussion om vÀgar framÄt för det samarbetet.

Nu stundar en kort natt över Atlanten – och sedan ytterligare en flygning innan jag Ă„ter landar i Stockholm.


Ottawa, Toronto och nu lite försenat Halifax.

Carl Bildt (m) - 18 November, 2017 - 02:51

HALIFAX: Med viss försening har jag nu anlÀnt till Halifax pÄ den kanadensiska Atlant-kusten för den internationella sÀkerhetskonferensen hÀr.

Jag missade kvÀllens middag, men ansluter i morgon bitti.

Det var i gÄr eftermiddag som jag anlÀnde till huvudstaden Ottawa, och mitt Àrende dÀr var huvudsakligen förberedelser för en större mer nÀringslivsorienterad konferens dÀr i början av nÀsta Är.

Med det nya frihandelsavtalet mellan EU och Canada har det skapats bÀttre förutsÀttningar för handel och ekonomiskt samarbete, och det Àr viktig att ta tillvara pÄ detta.

Och till detta kommer att Canada Àr intressant nÀr det gÀller ocksÄ nya teknologier. Man ligger t ex lÄngt framme nÀr det gÀller delar av det viktiga omrÄdet artificiell intelligens.

I dag pÄ morgonen blev det dock tidigt flyg till den lilla flygplats i Toronto som fÄr Bromma flygplats i Stockholm att framstÄ som utomordentligt ocentralt lokaliserad.

Och staden visade sig i dag frÄn sin bÀsta sida.

Toronto Àr i dag kanske Nordamerikas mest dynamiska stad. BefolkningsmÀssigt har man just passerat Chicago, och det Àr vÀrt att notera att mer Àn hÀlften av stadens befolkning Àr födda utanför Canada.

HÀr blev det bl a pastasallad och ett par timmars samtal med utrikesminister Chrystia Freeland om Ätskilligt pÄ dagordningen just nu.

Och med viss försening blev det sedan en tvÄ timmars flygning frÄn Toronto hit till Halifax och begivenheterna hÀr i morgon och pÄ söndag.

I centrum för mycket hÀr just nu stÄr oron för vart Trump-administrationens handelspolitik, frÀmst men inte enbart vad gÀller det nordamerikanska frihandelsavtalet NAFTA, egentligen Àr pÄ vÀg.

Förhandlingar pÄgÄr, men kraven pÄ förÀndringar frÄn Vita Huset Àr sÄ lÄngt gÄende att man hÀr i Canada inte sÀllan möter farhÄgor för att det hela kommer att haverera helt. Och att detta kanske Àr vad man i Vita Huset egentligen vill.

Kanske Ànnu viktigare Àr detta i förhÄllande till Mexico.

DÀr riskerar Trumps politik att pÄtagligt öka risken för att man nÀsta sommar vÀljer en explicit anti-amerikansk och vÀnsterinriktad ny president med allt vad detta pÄ sikt kan komma att innebÀra.

En viktig mexikansk reformperiod kan bytas i sin motsats, och problemen i regionen dramatiskt förvÀrras.

Trump kastade ju ocksÄ det framförhandlade TPP-avtalet med 11 andra lÀnder i Stilla Havs-omrÄdet i papperskorgen, men hÀr har dessa nu under japansk och australisk ledning gÄtt vidare mot ett TPP11-avtal som ju dramatiskt illustrerar den amerikanska retrÀtten i dessa frÄgor.

Canada kommer alltid att ha nÀra relationer till USA, men det Àr svÄrt att inte slÄs av den oro man möter i olika samtal för de konkvenser i olika avseenden den amerikanska politiken just ju kan fÄ.

Och situationen pÄverkar sjÀlvfallet ocksÄ oss européer. Vi Àr för vÄr ekonomiska utveckling beroende av en fungerande vÀrldshandel, och denna förutsÀtter avtal och regler som Àr accepterade och respekterade av alla.

I grunden Ă€r det ju ocksĂ„ i detta som mycket av VĂ€sts framgĂ„ng under epoken efter 1945 ligger.VĂ€steuropas Ă„teruppbyggnad och integration blev möjlig, liksom Japans integration i den globala ekonomin och Öst- och Sydostasiens spektakulĂ€ra utveckling.

Men denna politik ifrÄgasÀtts nu av en amerikansk administration med helt andra prioriteringar.

Det bekymrar. Stort.

Hemma i Sverige har det varit socialt EU-möte i Göteborg. Och sjÀlvfallet Àr det viktigt och bra med bÄde EU- och andra internationella möten i Sverige.

Men lite av pratmöte var det ju. Inget formellt EU-toppmöte och inga formella beslut, men sjÀlvfallet har dialogen om hur olika lÀnder kan föra den sociala dimensionen i sin politik vidare ett betydande vÀrde.

Och i allt vÀsentligt handlar det ju hÀr om frÄgor som sköts bÀttre pÄ den nationella Àn pÄ den europeiska nivÄn.

För den intresserade kan noteras att jag de senaste dagarna publicerat dels en kolumn med Washington Post om farorna med Trump-administrationens politik i Mellersta Östern och dels en dito med Project Syndicate om de faror som ligger i olika lĂ€nders utveckling av offensiva
cyberförmÄgor.

Och dessa senare kolumner dyker ju regelmÀssigt upp i ett antal tidningar pÄ olika stÀllen i vÀrlden.

RegelmÀssigt hÀr borta i Canada tittar jag pÄ twitter-flödet för att se vad som möjligen hÀnder nÀr det gÀller försöken att bilda en ny regering i Berlin.

Egentligen var det torsdag som var den avgörande dagen, men nu fortsÀtter anstrÀngningarna uppenbarligen under helgen.

Det verkar som om motsÀttningarna mellan bajerska CSU och de Gröna om flyktingpolitiken utgör ett betydande problem, om Àn icke det enda.

Men detta Àr viktigt.

Utan en fungerande regering i Berlin haltar Europa.

Jag hÄller tummarna för att man trots de betydande problemen lyckas att fÄ det hela att gÄ ihop.

Det blÄser snÄlt frÄn Nordatlanten hÀr i Nova Scotia.

Men i morgon hoppas jag pÄ bra diskussioner.


Mellan Oslo och Ottawa.

Carl Bildt (m) - 15 November, 2017 - 19:42

STOCKHOLM: Efter ett dygn i Oslo Àr jag nu i alla fall för ett litet tag tillbaka i Stockholm.

I Norge har den nya regeringen Erna Solberg nu börjat sitt arbete.

Lite utmanande Àr det parlamentariska lÀget i Stortinget, dÀr regeringen behöver stöd av tvÄ smÄ borgerliga partier för att fÄ igenom sin budget, men jag hörde egentligen ingen som inte trodde att det pÄ ett eller annat sÀtt skulle fungera.

Och det var Ätskilliga som trodde att regeringen successivt skulle breddas och dÀrmed gÄ en stabilare grund att stÄ pÄ.

I gÄr var det Bryssel som gÀllde för den norska regeringen.

Nya utrikesministern Ine Eriksen SÞreide, med mÄngÄrig erfarenhet som försvarsminister, var dÀr och trÀffade bl a Federica Mogherini.

Och den norska Europaministern var ocksÄ dÀr för överlÀggningar med EU tillsammans med kollegor frÄn Island och Liechtenstein. Det Àr ju den s k EES-krets som Norge Àr en del av efter det att man fick ett nej till medlemskap i folkomröstningen hösten 1994.

Man Àr med i EU:s inre marknad med alla de fördelar detta innebÀr, men drabbas ju av ett betydande demokratiskt underskott nÀr man inte har möjlighet att vara med om att fatta beslut om dess regelverk och villkor.

Det Àr sÄ det Àr.

Men samarbetet mellan EU och Norge Àr sjÀlvfallet bÄde nÀra och gott, och det Àr ju viktigt inte minst för Sverige. Norge Àr vÄr största handelspartner, och Oslo Àr ju numera en stad dÀr det ocksÄ talas Ätskilligt svenska.

Det finns dock omrÄden dÀr samarbetet haltar en del. FörsvarsomrÄdet tillhör dessa. Jag skall Äterkomma till den saken. Vi borde ta nya steg.

Tidigt i morgon bÀr det dock av igen, och pÄ eftermiddagen lokal tid landar jag efter nÄgra byten i Canadas huvudstad Ottawa.

DÀr blir det olika samtal under kvÀllen, och pÄ fredag morgon bÀr det vidare till Toronto för att dÀr trÀffa bl a utrikesminister Chrystia Freeland och dÀrifrÄn senare under dagen vidare till Halifax för den stora sÀkerhetskonferensen dÀr.


EU behöver reformer, inte symbolpolitik

Moderaterna - 14 November, 2017 - 21:12
EU behöver reformer, inte symbolpolitik erik.blom 14 nov 2017 Centralisering av makt till EU Àr inte lösningen pÄ Europas sociala problem eller hur vi fÄr fler och tryggare jobb. Risken Àr bety­dande att EU:s Göteborgsmöte blir en förevÀndning för lÀnder att inte sjÀlva, natio­nellt, göra det som behövs, skriver Ulf Kristersson och Karin Enström, utrikespolitisk talesperson, pÄ Svenska Dagbladets debattsida.

PĂ„ fredag inleds EU-toppmötet i Göteborg, med en "europeisk pelare för sociala rĂ€ttigheter” pĂ„ agendan. Regeringen och Stefan Löfven har i förvĂ€g beskrivit mötet som en stor framgĂ„ng för Sverige, samtidigt som Ă€ven statsministern i sitt Europatal i Uppsala pĂ„pekade att hans ambition mest Ă€r att medlemslĂ€nderna ska ”dra pĂ„ vĂ„ra gemensamma kunskaper och erfarenheter.”

Den proklamation som förvĂ€ntas bli antagen Ă€r vag och inte bindande. Det Ă€r inte konstigt. Det finns – pĂ„ goda grunder – starka hinder i fördragen mot att EU ska ta över makt frĂ„n medlemsstaterna inom vĂ€lfĂ€rden. 

Men idĂ©n med en social pelare i EU Ă€r inte riskfri. Även om det i Sverige rĂ„der bred enighet om att vi Ă€ven fortsĂ€ttningsvis vill bestĂ€mma över vĂ„ra grundlĂ€ggande sociala system, sĂ„ finns det andra rörelser i Europa. Att just svenska socialdemokrater i Europaparlamentet har drivit pĂ„ för europeisk reglering av allt frĂ„n arbetsförhĂ„llanden till socialförsĂ€kringar kanske inte betyder sĂ„ mycket. Men att Frankrikes nye president Emmanuel Macron sĂ€ger sig vilja gĂ„ lĂ€ngre mĂ„ste tas pĂ„ allvar.

Varför Stefan Löfven vÀljer att lÀgga stor prestige i ett projekt som han ÀndÄ inte vill fullfölja Àr inte alldeles uppenbart. En vanlig förklaring Àr att det blivit en symbol för regeringens EU-politik och att det efter finanskrisen finns en europeisk efterfrÄgan pÄ visioner om arbete och vÀlfÀrd.

Men det finns anledning att peka pÄ uppenbara risker.

Det första stora problemet Àr att centralisering av makt till EU varken Àr lösningen pÄ Europas sociala problem eller ett bra svar pÄ frÄgan hur vi fÄr fler och tryggare jobb. Risken Àr betydande att EU:s Göteborgsmöte blir en förevÀndning för lÀnder att inte sjÀlva, nationellt, göra det som behövs.

Ta Sverige som exempel. Att arbetslöshetsklyftan mellan inrikes födda och nyanlÀnda Àr stor och vÀxande Àr ett svenskt problem som inte kommer att lösas genom proklamationer pÄ EU-möten, och Àn mindre av tvingande europeisk arbetsmarknadslagstiftning. Svenska integrationsproblem kan bara lösas genom bra nationell och lokal politik i Sverige.

Det andra problemet Ă€r att EU:s ledare – pĂ„ svenskt initiativ – Ă€gnar sig Ă„t möten med begrĂ€nsad betydelse, nĂ€r fokus borde ligga pĂ„ problem dĂ€r EU kan göra riktig skillnad och dĂ€r det verkligen behövs mer och bĂ€ttre samarbete.

Samarbetet behöver fördjupas pÄ de omrÄden dÀr bara EU kan spela en avgörande roll: Den inre marknaden; migrationen; den grÀnsöverskridande organiserade brottsligheten; miljö- och klimatarbetet; skyddet av Europas frihet och sÀkerhet.

FrĂ„gan Ă€r nu inte om EU ska göra mer eller göra mindre, utan om EU lĂ€gger sin kraft pĂ„ det som Ă€r genuint gemensamma utmaningar, problem och kriser. EU ska inte vara ”smalt”, som det ofta heter. EU ska vara relevant. 

En viktig uppgift för Sverige – inte minst efter Brexitomröstningen – Ă€r att samarbeta med likasinnade nationer. Det krĂ€ver ödmjukhet inför uppgiftens storlek och vĂ„rt lands relativa litenhet. Men framför allt hĂ„rdare svenska prioriteringar och högre svenska ambitioner pĂ„ dessa omrĂ„den. I dag saknar vi bĂ„da. Moderaterna vill att fyra prioriteringar ska prĂ€gla svensk EU-politik:

För det första behöver EU:s inre marknad fullt ut förverkligas. Det Àr en frÄga om svensk och europeisk konkurrenskraft som vilar direkt i hÀnderna pÄ EU. I dag flödar varor i hög grad fritt inom EU, men det gÄr trögare för tjÀnster och information. SÀrskild lÄngsam Àr utvecklingen för den vÀxande och för Sverige centrala digitala ekonomin. Det finns starka protektionistiska krafter som gÄr emot.

NÀsta generations mobilnÀtverk (5G) behöver lanseras över hela Europa och vi mÄste tillvarata digitaliseringens enorma möjligheter för allt frÄn sjukvÄrd till utbildning och forskning. Ett EU-toppmöte om att förverkliga den inre digitala marknaden hade varit relevant pÄ riktigt.

För det andra mÄste EU samlas kring en gemensam syn pÄ migrationen och hur unionens yttre grÀnser ska sÀkras. Vi moderater vill att Sverige Àr en stark röst för ett nytt, gemensamt, hÄllbart och humanistiskt asylsystem. HÀr har Àven Sverige en hemlÀxa. Om inte ett "ja" betyder fungerande integration i Sverige och ett "nej" inte innebÀr att man faktiskt lÀmnar landet, sÄ pÄverkar det ocksÄ Sveriges roll i EU. TrovÀrdigheten för svensk migrationspolitik Àr en viktig bas för vÄr europeiska förhandlingsposition.

För det tredje behövs ett större svenskt engagemang i det europeiska försvarssamarbetet och ett större svenskt ansvar för Europas sÀkerhet. Sverige borde fullt ut vara med och utforma det nya "permanenta strukturerade samarbetet" (Pesco), men Àven bidra till att göra verklighet av EU:s globala sÀkerhetsstrategi. Freden pÄ vÄr kontinent krÀver ocksÄ att Ryssland inte ostraffat tillÄts skjuta den internationella rÀttsordningen i sank. VÄr gemensamma förmÄga att bekÀmpa terrorhot mÄste stÀrkas.

För det fjÀrde vill vi stÀrka det europeiska miljö- och klimatarbetet. Det behövs bÄde en stark svensk röst för att EU ska uppnÄ de mÄl som sattes i Paris, och en europeisk röst för att vÀrlden ska följa Europa. Det krÀver en gemensam politik för energieffektivisering och bÀttre handel med utslÀppsrÀtter.

Göteborgsmötet kan sÀkert bli ett trevligt utbyte av erfarenheter om vÀlfÀrd och arbetslöshet, men det anvÀnder inte det svenska inflytandet till rÀtt saker. Regeringen lÀgger sin kraft pÄ symboliska EU-projekt, i stÀllet för att prioritera viktiga svenska intressen och fokusera pÄ problem som bara EU-samarbetet kan lösa.

 

Ulf Kristersson, partiledare (M)

Karin Enström, utrikespolitisk talesperson (M)

 

LÀs artikeln hÀr.

Karin Enström Utrikespolitisk talesperson Jag började med politik i gymnasiet för att jag ville ha större valfrihet i skolan, en frÄga som Àr lika aktuell nu som dÄ. Mer om Karin Ulf Kristersson Partiledare

Efter gymnasiet i Eskilstuna gjorde Ulf Kristersson militÀrtjÀnst vid signalregementet i Enköping. Han var ordförande i Moderata Ungdomsförbundet mellan 1988 och 1992.

Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Liturgin bestÄr med verkligheten har förÀndrats.

Carl Bildt (m) - 13 November, 2017 - 23:29

ZÜRICH: I dag hamnade jag sĂ„ledes hĂ€r för en eftermiddag och kvĂ€ll med intressevĂ€ckande diskussioner om globaliseringens olika aspekter.

Det var UBS Center vid ZĂŒrichs universitet som hade inbjudit ett antal personer frĂ„n nĂ€r och fjĂ€rran för diskussioner över detta Ă€mne. En handfull amerikanska professorer och frĂ„n Europa Leszek Balzerovic frĂ„n Polen och sedan jag sjĂ€lv.

Och som vanligt visade det sig att amerikanska ekonomiprofessorer kanske inte Ă€r de allra bĂ€sta pĂ„ att bedöma utvecklingen i Europa – men det blev spĂ€nstiga diskussioner och mer enighet Ă€n oenighet.

Jag tillhörde de som tydligt och klart talade om globaliseringens fördelar, och samma gjorde sjÀlvfallet Leszek Balcerovic. I grunden gjorde de amerikanska professorerna det ocksÄ, men med lite mer snirklar i resonemangen.

PÄ den vidare scenen undetecknade i Bryssel i dag större delen av EU-lÀnderna ett Ätagande om att inleda ett s k permanent och strukturerat samarbete pÄ försvarsomrÄdet. Pesco heter detta numera pÄ EU-sprÄk.

Och till dessa hörde ocksÄ Sverige.

Vad detta mer konkret kommer att resultera i ÄterstÄr att se. För dagen Àr det ett allmÀnt Ätagande i förening en uppsjö av mer eller mindre relevanta förslag för vad man kan göra tillsammans.

Sverige har med stor generositet erbjudit EU-lĂ€nder testverksamhet vid vĂ„r provanlĂ€ggning vid Vidsel. Vad som Ă€r genuint nytt i detta vet jag inte – vid Vidsel har bedrivits mycket internationell verksamhet sedan Ă„tskilliga Ă„r tillbaka.

Det intressanta blir om det gÄr att gÄ ihop nÄgon operativt relevant helhet av de olika förslag som nu lagts pÄ bordet.

Jag skulle misstÀnka att det kommer att ta sin tid, och om det kommer att svara mot de förvÀntningar som jag mötte i Paris för en vecka sedan tror jag Àr skrivet i stjÀrnorna.

Men principiellt Àr steget sjÀlvklart viktigt och bra. Vi behöver alldeles uppenbart ett starkare försvarspolitiskt samarbete i Europa.

Och vi behöver ocksĂ„ visa pĂ„ bĂ„de viljan och förmĂ„gan att genomförs ocksĂ„ krĂ€vande gemensamma operationer. Med all respekt för vad som uppnĂ„ddes i dag – dĂ€r Ă€r vi Ă€nnu inte.

Den svenska regeringen underströk i sitt pressmeddelande att detta pÄ intet sÀtt pÄverkar den militÀra alliansfriheten.

Det kan man formellt sett alltid sÀga, men reellt har denna ju upphört att existera sedan ett antal Är tillbaka.

Liturgien bestÄr, och rabblas nÀr sÄ anses passande, men verkligheten har i grunden förÀndrats och det vet sjÀlvfallet de flesta.


SkÀrpta straff för sexualbrott

Moderaterna - 13 November, 2017 - 12:34
SkÀrpta straff för sexualbrott hampus.knutsson 13 nov 2017 PÄ en presstrÀff i dag presenterade Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, ett brett ÄtgÀrdspaket och förslag pÄ skÀrpt lagstiftning för att förbÀttra rÀttsvÀsendets hantering av sexualbrott. För fÄ sexualbrott utreds och klaras upp, och brottsoffren fÄr inte det stöd som de behöver. Samtidigt Àr straffen för vÄldtÀkt förhÄllandevis lÄga.

– Det finns mycket som Ă€r bra med Sverige, men samtidigt finns det problem som vi inte fĂ„r blunda för. Otryggheten breder ut sig. DĂ€rför genomför Moderaterna nu den största satsningen pĂ„ lag och ordning pĂ„ 20 Ă„r. Vi behöver bĂ„de arbeta förebyggande och sĂ€kerstĂ€lla att straffen stĂ„r i proportion till brottens allvar, sĂ€ger Tobias Billström.

– Brottsutvecklingen mĂ„ste vĂ€ndas. Vi vill ge Polisen och rĂ€ttsvĂ€sendet resurser att bekĂ€mpa gĂ€ngkriminaliteten och den organiserade brottsligheten, Ă„terta kontrollen i utsatta omrĂ„den och ta krafttag mot sexualbrott, sĂ€ger Tomas TobĂ©.

– Andelen som utsatts för sexualbrott har ökat, och unga Ă€r sĂ€rskilt utsatta. Det Ă€r oacceptabelt. DĂ€rför vill vi stĂ€rka rĂ€ttsvĂ€sendet och ge bĂ€ttre stöd till brottsoffret. Samtidigt vill vi se skĂ€rpta straff för alla vĂ„ldtĂ€ktsbrott. De gĂ€rningsmĂ€n som gör sig skyldiga sexualbrott ska lagföras och dömas till hĂ„rdare straff. SĂ„ kan vi upprĂ€tthĂ„lla förtroendet för rĂ€ttsvĂ€sendet, avslutar TobĂ©.

ÅtgĂ€rdsprogrammet bestĂ„r av fem delar:

1. SkÀrpt straff för alla vÄldtÀktsbrott.
VÄldtÀkt och vÄldtÀkt mot barn ska leda till ett fÀngelsestraff mellan 3-7 Är. Det innebÀr bland annat att straffminimum för vÄldtÀkt och vÄldtÀkt mot barn höjs frÄn fÀngelse 2 Är till fÀngelse 3 Är. Grov vÄldtÀkt och grov vÄldtÀkt mot barn ska leda till ett fÀngelsestraff mellan 5-8 Är. Det innebÀr bland annat att straffminimum för grov vÄldtÀkt och grov vÄldtÀkt mot barn höjs frÄn fÀngelse 4 Är till fÀngelse 5 Är. Synnerligen grov vÄldtÀkt och synnerligen grov vÄldtÀkt mot barn ska leda till ett fÀngelsestraff mellan 7-10 Är. Det innebÀr bland annat att straffminimum för de allra grövsta brotten ska vara ett Är högre Àn det förslag som sexualbrottskommittén lÀmnat.

2. SkÀrpt straff för grovt sexuellt ofredande.
Det finns anledning att se strÀngare pÄ vissa former av sexuella ofredanden som inte nÄr upp till vad som utgör en vÄldtÀkt. DÀrför bör en ny rubricering med en högre straffskala införas för sexuellt ofredande. Minimistraffet ska vara fÀngelse 9 mÄnader och maximistraffet fÀngelse 3 Är.

3. BĂ€ttre brottsutredningar.
För att stÀrka utredningarna ska en Äklagare alltid vara förundersökningsledare i sexualbrottsÀrenden. SÀrskilda grupper som Àr specialiserade pÄ sexualbrott ska finnas i samtliga polisens sju regioner. Det bör skapas en möjlighet att ta upp videoförhör med mÄlsÀgande i sexualbrottsmÄl i nÀra anslutning till brottet. Det inspelade förhöret ska dÀrefter kunna anvÀndas som bevisning i en senare rÀttsprocess.

4. Tydligt brottsofferperspektiv.
SkadestĂ„nden för de som utsatts för ett sexualbrott bör höjas avsevĂ€rt. Preskriptionstiderna för sexualbrott mot barn ska avskaffas. Även preskriptionstiderna för övriga sexualbrott bör ses över i skĂ€rpande riktning. Rubriceringen ”vĂ„ldtĂ€kt” bör behĂ„llas. Alla som utsatts för ett sexualbrott ska fĂ„ möjlighet att fĂ„ ett mĂ„lsĂ€gandebitrĂ€de tidigare under processen och kraven pĂ„ kompetens och lĂ€mplighet för den som utses till mĂ„lsĂ€gandebitrĂ€de ska skĂ€rpas. BestĂ€mmelsen om krĂ€nkande fotografering bör utvĂ€rderas i syfte att sĂ€kerstĂ€lla att den omfattar fler situationer.

5. En ökad satsning pÄ brottsförebyggande arbete.
Det finns anledning att göra en omfattande studie av de sexualbrott som begÄs. Det handlar bland annat om brottslighetens karaktÀr, var och i vilka sammanhang brotten begÄs, vilka som begÄr brotten och vilka som Àr brottsoffer. En sÄdan studie bör kunna ligga till grund för sÄvÀl förÀndrad lagstiftning som utformning av informationsinsatser och andra ÄtgÀrder med syfte att förebygga brott. RÀttsvÀsendets myndigheter ska ges ett tydligt uppdrag att sprida information om sexualbrott. Vidare ska privata och ideella initiativ som syftar till att arbeta mot skeva vÀrderingar pÄ olika nivÄer i samhÀllet stödjas. Det kan handla om allt frÄn insatser riktade mot idrottsrörelsen och jargongen i omklÀdningsrummen till vÄra skolor och arbetsplatser.

Presentationen frÄn presstrÀffen och PM om nÄgra av förslagen.

LÀs ocksÄ debattartikeln i Aftonbladet hÀr.

 

Tobias Billström Gruppledare Mer om Tobias Tomas TobĂ© RĂ€ttspolitisk talesperson Det Ă€r uppenbart att Sverige behöver ett parti som prioriterar lag och ordning – mitt uppdrag Ă€r att visa att det Ă€r Moderaterna. Mer om Tomas Förbund Riksorganisationen Bild PresstrĂ€ff

Inbjudan till försvarsseminarium i riksdagen den 29 november

Moderaterna - 13 November, 2017 - 10:53
Inbjudan till försvarsseminarium i riksdagen den 29 november hampus.knutsson 13 nov 2017 Moderaterna i försvarsutskottet bjuder in till försvars- och sÀkerhetspolitiskt seminarium i riksdagen den onsdagen den 29 november.

Carolina Vendil Pallin kommer tala om utvecklingen i Ryssland ur ett sÀkerhetspolitiskt perspektiv. FrÄgan om vart Ryssland gÄr kommer att aktualiseras av det ryska presidentvalet i mars-april 2018 och möjligheten att Vladimir Putin vÀljs till en fjÀrde mandatperiod. Lars Fredén kommer att berÀtta om hur ledarna i Peking ser pÄ resten av vÀrlden. Nyligen avslutades det kinesiska kommunistpartiets kongress vilken beskrivs som ett steg i Ànnu mer sjÀlvmedveten riktning.

Det finns en stor politisk enighet kring att det svenska försvaret behöver mer resurser för att möta det försÀmrade omvÀrldslÀget. Till exempel har vi moderater sagt att försvarsutgifterna ska uppgÄ till tvÄ procent av BNP. Men, vad ska pengarna gÄ till? Dennis Gyllensporre kommer att tala om hur Försvarsmakten ser pÄ omvÀrldsutvecklingen och vilka förmÄgor som behövs för att möta utmaningarna. Slutligen berÀttar Oscar Karlflo om den svenska insatsen i Mali och vad Sverige kan bidra till genom militÀr nÀrvaro i en av vÀrldens mer instabila regioner.   

PÄ seminariet kommer Àven Gunnar Strömmer tala om moderat försvarspolitik och Hans Wallmark om bland annat Försvarsberedningens arbete. Slutgiltigt program med körschema kommer att skickas ut i god tid före seminariet.

Deltagare:
Gunnar Strömmer, Moderaternas partisekreterare
Lars Peter Fredén, Sveriges ambassadör i Kina 2010-2016, numera fristÄende konsult och ledamot av KKrVA
Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert pÄ FOI och ledamot av KKrVA
Dennis Gyllensporre, Chef för ledningsstaben pÄ Försvarsmakten och ledamot av KKrVA
Oscar Karlflo, kanslichef hos Reservofficerarna och fd soldat i Malistyrkan

Tid: onsdagen den 29 november kl. 15.15 – 18.30
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset Östra, IngĂ„ng – Riksplan, Norrbro

Vi bjuder pÄ fika. Varmt vÀlkomna!

Hans Wallmark (M)
Moderaternas försvarspolitiska talesperson


AnmÀlan görs med namn och epost senast den 24 november till jorgen.sollin@riksdagen.se , tfn: 076-834 79 89.

 

Förbund Riksorganisationen

HemÄt efter ett par veckor.

Carl Bildt (m) - 10 November, 2017 - 22:32

LOS ANGELES: Äntligen pĂ„ vĂ€g hem efter tvĂ„ veckor pĂ„ resande fot.

Lite problem med flygbokningen, men rimliga förutsÀttningar för att jag detta till trots lyckas att ta mig hem.

Borta i Da Nang i Vietnam ser jag att president Trump har förÀndrad sitt sprÄkbruk.

Nu talar han om ”the Indo-Pacific region” pĂ„ ett sĂ€tt som anknyter till tidigare sprĂ„kbruk i Canberra och som knyter ihop ett vidare omrĂ„de, inklusive Indien som uppenbarligen ges ökad vikt.

SÄ uttryckte han sig förvisso inte i Peking under sitt smicker-besök dÀr.

Och dÀr kommer man med all sÀkerhet att höja pÄ ögonbrynen.

Nyheterna frĂ„n Mellersta Östern i allmĂ€nhet och Riyadh i synnerhet oroar allt mer.

Det interna tumultet Àr en sak, men önskan att provocera regionala konflikter en annan. Nu Àr det Libanon som plötsligt kommit i centrum.

Men nu bÀr det hemÄt.

Skönt sÄ.


Dagar vid Stilla Havets strand.

Carl Bildt (m) - 10 November, 2017 - 02:45

SANTA MONICA: Det har varit tvÄ soliga och angenÀmt varma dagar hÀr i södra Californien, men huvuddelen av tiden har jag, som sig bör, suttit i sammantrÀde med styrelsen för RAND Corporation.

Uppdraget i styrelsen hÀr tillhör mina intressantare. Jag valdes in som första utlÀnning nÄgonsin vÀl före jag blev utrikesminister, lÀmnade under de Ären, men bads sedan att komma tillbaka igen.

RAND Àr kanske vÀrldens första tankesmedja.

Ursprunget ligger i det amerikanska flygvapnets behov av att tÀnka djupare pÄ kÀrnvapenÄlderns intellektuella och strategiska utmaningar pÄ 1950-talet, men sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna, och vÀrlden liksom RAND har förÀndrats pÄ ett mycket grundlÀggande sÀtt.

Men historien om RAND Àr dock fortfarande historien om Ätskilliga intellektuella och strategiska genombrott och innovationer under de decennier som gÄtt.

Som styrelse har vi dels att göra det som styrelser gör, men huvuddelen av tiden Àgnar vi Ät att diskutera med utgÄngspunkt i föredragningar av de olika forskningsprojekt som RAND arbetar med.

Det har denna gÄng bl a handlat om s k zero-day svagheter i mjukvarusystem och hur sÄdana skall hanteras, om blodförsörjningen i det amerikanska sjukvÄrdssystemet, om den omfattande handeln med olika illegala produkter i de s k djupare delarna av internet och vad som kan göras Ät det, om framtida alternativ till dagens dyra amerikanska hangartyg, om ekonomiska aspekter pÄ USA:s globala allians- och sÀkerhetssystem och om vÀrdet av fritidsaktiviteter för barn i problematiska omrÄden.

Men vi har ocksÄ hunnit med en diskussion med de olika experter inom RAND som genom Ären arbetat med olika aspekter av den koreanska frÄgan.

Och dÀrtill lite snabbare tagit del av rapporter om arbetet med sjÀlvstyrande fordon och behovet av rustningekontroll nÀr det gÀller den kommande utvecklingen av hypersoniska missiler.

Till detta skalm lÀggas att det Àr mycket annat som hunnits med i olika informella former. Utvecklingen i och kring Saudiarabien tilldrar sig alldeles tydligt betydande intresse hÀr i dessa dagar.

I dessa dagar Àr det ett Är sedan Donald Trump vann presidentvalet, och jag minns vÀl stÀmningen nÀr jag anlÀnde hit efter att ha tillbringar valkvÀllen i Washington.

Nu fylldes media av reaktionerna pÄ valet i frÀmst Virginia, dÀr republikanerna förlorade stort i ett val som uppfattas som en reaktion pÄ det sÀtt pÄ vilket Donald Trump skött dina inledande mÄnader i Vita Huset.

Karl Rove skrev i sin kommentar till valet att ”the president is spurring Democrats to the voting booth while letting his own base drift away.”

Men det skall samtidigt sÀgas att kÀrnan i det stöd han hade för ett Är sedan knappast har vikit, och det samtidigt som sörjan i det demokratiska partiet snarare fördjupats. Huvuddelen av vÀljarna ser sig i dag varken som republikaner eller demokrater, och det innebÀr ju att den politiska osÀkerheten vad gÀller framtiden ökat.

Om ett Är Àr det s k mellanval hÀr, och dÄ Àr det möjligt att bilden börjar att klarna.

President Trump har nu avslutat besök i Japan, Sydkorea och Kina, och har Vietnam som nÀsta anhalt pÄ sina tolv dygn i Asien.

I Seoul undvek han ord eller ÄtgÀrder som gjorde den redan spÀnda relationen pÄ den koreanska halvön Àn mer spÀnd, och i Peking verkade det som om Xi Jinping och Donald Trump föll varandra i armarna i den ena frÄgan efter den andra.

Trump smickrade den kinesiska ledningen pÄ ett sÀtt som nog knappast av dessa kan tolkas som ett uttryck för styrka, och detta i all synnerhet nÀr det ses i kontrast med vad han tidigare haft att sÀga om Kina och dess politik.

För inte sÄ lÀnge sedan hotade han med handelskrig med Kina, och krÀvde att Peking snabbare Àn kvickt skulle sortera ut problemet Nordkorea Ät honom. Om detta hörde vi mycket lite i det som sades offentligt under det storstilade besök som kineserna hade ordnat.

Vi fÄr kanske vÀnta pÄ de djupare analyserna av besöket.

Nu sÀnker sig mörkret ner över stranden strax utanför hÀr, och det stundar stor middag med tyngdpunkt pÄ den ursprungligaste av RAND:s olika uppdragsgivare.

Och efter nÄgra ytterligare timmar av sammantrÀde i morgon förmiddag bÀr det för min del hemÄt efter tvÄ veckor pÄ resande fot i olika delar av vÀrlden.

PÄ flygningen hit hÀrom dagen kunde man njuta av blicken av fantastiska norrsken över norra Canada.

Kanske kan man hoppas pÄ den upplevelsen ocksÄ i morgon natt.


Hoppfull höstkampanj startar 11 november

Moderaterna - 9 November, 2017 - 11:52
Hoppfull höstkampanj startar 11 november hampus.knutsson 9 nov 2017 Den 11 november startar Moderaternas nationella höstkampanj ”En hoppfull framtid för Sverige”. Syftet Ă€r att berĂ€tta om partiets vĂ€rderingar och politik för att lösa de problem Sverige har i dag. Kampanjen pĂ„gĂ„r till sista november och bygger pĂ„ tre delar: samtal med vĂ€ljare, digital annonsering och dialog i sociala medier.

PĂ„ partiets arbetsstĂ€mma i Örebro klubbades nyligen den politik Moderaterna gĂ„r till val pĂ„. Det handlar om de största reformerna för nya jobb sedan 2007, den största bidragsreformen sedan 1980 och den största förstĂ€rkningen av rĂ€ttsstaten pĂ„ 20 Ă„r.

- Genom kampanjen ska vi visa vÄra vÀrderingar och berÀtta om vÄr politik för en hoppfull framtid. Sverige ska prÀglas av företagsamhet, jÀmlikhet och social rörlighet dÀr varje ny generation fÄr en chans att forma sitt eget liv, inte bara följa i sina förÀldrars fotspÄr, sÀger moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer.

Kampanjen riktar sig till breda vÀljargrupper som unga vuxna, barnfamiljer, tjÀnstemÀn, företagare och pensionÀrer. Den har fokus pÄ omrÄden som integration, företagande, jobb, trygghet, skola, sjukvÄrd och politik för Àldre.

- Valet av teman prÀglas av vÄra prioriteringar. DÀrför handlar en stor del av kampanjen om vÀlfÀrdens kÀrna som mÄste fungera och vara stark, som vÄrden, skolan, lag och ordning, sÀger moderaternas kommunikationschef Hampus Knutsson.

Samtal och dörrknackning Àr en bÀrande del av kampanjen som Àven kommer synas i digital annonsering och sociala medier. Dessutom ska Moderaterna lyssna pÄ vad mÀnniskor tycker Àr viktigt och samla in synpunkter.

För drygt en mÄnad sedan valdes Ulf Kristersson till ny partiledare. Under oktober har antalet medlemmar i Moderaterna vuxit, nÀrmare en fördubbling under perioden jÀmfört med motsvarande mÄnad 2016.

- Laget har vuxit och det Àr bra energi i partiet med mÄnga som vill kampanja. Jag upplever att det finns en stor nyfikenhet pÄ oss just nu och mÄlet med kampanjen Àr att fler ska fÄ upp ögonen för Moderaterna och vÄr politik, avslutar Hampus Knutsson.

LĂ€s mer om kampanjen i Dagens Media.

Filer Informationsfolder(pdf2.45 MB) VÄr politik i korthet Bli medlem! Förbund Riksorganisationen Bild Twitter

Ett starkare försvar

Moderaterna - 7 November, 2017 - 18:23
Ett starkare försvar erik.blom 7 nov 2017 Med utgÄngspunkt i den försvarsöverenskommelse som slutits mellan Moderaterna, Centerpartiet och regeringspartierna har i dag viktiga steg tagits för att Sverige ska kunna anskaffa ett nytt luftvÀrnssystem. Det Àr en viktig del i att öka vÄr försvarsförmÄga

- Att stÀrka svenskt försvar genom ett nytt luftvÀrnssystem och den ökade förmÄga det innebÀr Àr nödvÀndigt. DÀrför Àr det bra att viktiga steg nu tas i detta syfte genom att Försvarets materielverk kan inleda förhandlingar med USA om en anskaffning av luftvÀrnssystemet Patriot, sÀger Hans Wallmark, försvarspolitisk talesperson.

- Nu handlar det om att axla ansvar, se till att vi fÄr detta pÄ plats i tid och sÀkra vÄrt lands försvarsförmÄga, avslutar Wallmark.

Bakgrund

Regeringen har i dag, med utgÄngspunkt i den försvarsöverenskommelse Moderaterna ingÄtt i, bemyndigat Försvarets Materielverk att översÀnda en anbudsförfrÄgan samt inleda förhandlingar med USA om en anskaffning av luftvÀrnssystemet Patriot.

LÀs mer hÀr: Ekot

 

 

Hans Wallmark Försvarspolitisk talesperson Jag tror pÄ ett Sverige prÀglat av fantasi och mÄngfald. Den som kÀnner sig starkt och tryggt förankrad i sin kultur och sina traditioner har lÀttare att möta andra med nya perspektiv och erfarenheter. Mer om Hans Förbund Riksorganisationen

Paris vill ett nytt Europa.

Carl Bildt (m) - 7 November, 2017 - 17:04

PARIS: TvÄ dagar vid Seine gÄr mot sitt slut, och snart bÀr det för min del ivÀg hÀrifrÄn.

HÀr i Paris har vi haft styrelsesammantrÀde med ECFR i förening med dialog med olika franska företrÀdare med tyngdpunkten pÄ den europeiska sÀkerhets- och försvarspolitiken.

President Macrons stora tvÄtimmarstal vid Sorbonne-universitet Àr rÀttesnöret för den franska politiken i dessa frÄgor, men till detta skall lÀggas den strategiska översyn som publicerades för nÄgra veckor sedan.

Och den Àgnade vi en hel del diskussion i gÄr.

Det handlar inte om en grundlÀggande revision av den typ man gjort nÄgra gÄnger tidigare, utan mer en översyn baserade pÄ den tidigare mer grundlÀggande genomgÄngen.

FrÄn Paris utgÄngspunkt har den globala och regionala utveckling som pÄ olika sÀtt hotar vÄra europeiska samhÀllen försÀmrats snabbare Àn vad man hade förutsett, och det Àr ocksÄ en avgörande slutsats i den nya strategiska översynen.

HÀr Àr man nu bestÀmd pÄ att Europa mÄste göra mera, och det Àr mot denna bakgrund olika förslag frÄn Paris skall ses, med ett inledande fokus pÄ att bygga ut samarbetet med Berlin, men sjÀlvfallet ocksÄ pÄ att bygga vidare europeiska nÀtverk.

Kring detta har vi diskuterat öppet och informellt med de ledande personerna i Paris i dessa frÄgor.

Det som slÄr mig Àr att nÀr man talar om Europas försvar och olika initiativ Àr man hÀr talar om betydligt mer Àn EU.

Det handlar om att bygga koalitioner av de stater som Àr villiga och kapabla att genomföra gemensamma krÀvande operationer.

DÄ tÀnker man inte alltid pÄ hela EU, och begrÀnsar sig alls icke till EU.

Storbritannien Àr av kritisk betydelse. Landet har ju betydande sÄvÀl diplomatisk som militÀr kapacitet, och dÀrtill en strategisk tradition med operativa insatser i centrum.

I detta senare avseenden Ă€r ju Storbritannien och Frankrike – om vi bortser frĂ„n Ryssland – de klart ledande lĂ€nderna i Europa.

Men samtidigt som man hÀr ser frÄgan om den framtida brittiska rollen som av strategisk betydelse, Àr det ingen som riktigt vet hur den skall hanteras framöver.

LÄt oss först klara av alla svÄrigheter med Brexit, men sedan mÄste vi snabbt fÄ upp denna frÄga pÄ bordet.

SÄ gÄr tÀnkande i Paris kring detta just nu.

I vĂ„ra samtal understryker man att Frankrike nu Ă€r militĂ€rt engagerat i de baltiska staternas sĂ€kerhet – en mindre del av den brittisk-ledda bataljonsstridsgruppen i Estland – men ser de verkligt stora utmaningarna i den afrikanska riktningen.

Andra europeiska staters vilja och förmĂ„ga att hjĂ€lpa til hĂ€r – i synnerhet i det bredare Sahel-bĂ€ltet – Ă€r frĂ„n Paris perspektiv alldeles avgörande.

Utmaningarna hÀr Àr lÄngt ifrÄn enkla. Demografiska och klimatmÀssiga förÀndringar skapar nya spÀnningar i politiskt redan utomordentligt sköra omrÄden. Mali Àr bara ett av exemplen pÄ detta.

Frankrike Àr militÀrt engagerat frÄn Dakar i vÀster till Djibouti i öster, med bekÀmpandet av terrorism i centrum.

Men alldeles sjÀlvklart Àr de militÀra engagemangen bara en del av de insatser som behövs. Om det diskuterade vi Ätskilligt.

De försvarsindustriella frÄgorna Àr traditionellt viktiga i Paris.

En egen europeisk kapacitet pÄ avgörande omrÄden ses som mycket viktig, med begreppet strategisk autonomi en central del av den franska sÀkerhetspolitiska teologin.

Och hÀr pÄgÄr ju nu ett betydande arbete inom EU just nu, Àven om det finns Ätskilliga och viktiga frÄgor som fortfarande Àr öppna.

Det jag sett och hört av planer i Bryssel hitintills lÀmnar, enligt min mening, fortfarande Ätskilligt övrigt att önska.

Men utöver diskussioner i dessa frĂ„gor – inklusive en lika trevlig som konstruktiv middag i gĂ„r kvĂ€ll pĂ„ tyska ambassaden med nya franska försvarsministern och hennes team – har mina dagar hĂ€r sjĂ€lvfallet handlat om ECFR:s arbete.

VÄr tyngdpunkt förflyttas nu frÄn London till Berlin som en konsekvens av Brexit, men ocksÄ vÄra fem andra kontor runt om i EU Àr sjÀlvfallet av betydelse.

Vi vill att vÄrt arbete skall vara vÀl förankrat i viktiga huvudstÀder.

Och med denna utgĂ„ngspunkt har vi försökt att skissera ett arbetsprogram för det kommande Ă„ret. DĂ„ Ă€r det först Bulgarien och sedan Österrike som tar över ordförandeskapet i EU.

Jag ser att det plan jag strax skall stiga ombord pÄ hÀr pÄ CDG-flygplatsen har Papatee i Polynesien som son destination.

Frestande, men jag kommer nog trots allt att stiga av pÄ första stoppet i Los Angeles.

I Santa Monica vÀntar i morgon starten pÄ nÄgot dygn av styrelsesammantrÀde i RAND Corporation.


Frukostsamtal om boken "Moderat kvinnokraft"

Moderaterna - 7 November, 2017 - 13:10
Frukostsamtal om boken "Moderat kvinnokraft" klara.soderberg 7 nov 2017 Svenska Dagbladet accent hĂ„ller ett frukostsamtal om boken ”Moderat kvinnokraft: StatsrĂ„d intervjuas om regeringsĂ„ren”, dĂ€r SvD:s ledarskribenter Tove Lifvendahl och Maria Ludvigsson möter bokens redaktör Maria Abrahamsson och flera av de intervjuade tidigare ministrarna i samtal om regeringsarbete och ledarskap.

Den 22 november mellan klockan 08.30 och 09.30 (frukost och registrering från kl. 8.00) hĂ„ller SvD ett frukostsamtal om boken "Moderat kvinnokraft". Seminariet hĂ„lls pĂ„ Playhouse Teater, Drottninggatan 71A i Stockholm. 

Allt detta ingÄr:
Frukostsamtal under ledning av Tove Lifvendahl och Maria Ludvigsson
Boken "Moderat kvinnokraft: StatsrÄd intervjuas om regeringsÄren"
Kaffe och frukostfralla

Program
08.00 – 08.30 Registrering, kaffe och frukostfralla serveras
08.30 - 09.30 Samtal pÄ scenen
Vi möter: Lena Adelsohn Liljeroth, kultur- och idrottsminister 2006–2014, Beatrice Ask, skolminister 1991–94 och justitieminister, Ewa Björling, handelsminister 2007–2014, Gunilla Carlsson, bistĂ„ndsminister 2006–2013, Karin Enström, försvarsminister 2012–2014 och Cristina Husmark Pehrsson, socialförsĂ€kringsminister 2006–2010.

För mer information och anmÀlan klicka hÀr.

Förbund Riksorganisationen

Det gick illa för Ryssland – revolutioner bör undvikas.

Carl Bildt (m) - 6 November, 2017 - 08:19

PARIS: Inte sÀllan talas det om att det sker revolutioner hÀr eller dÀr i vÀrlden. Det förefaller att ha gÄtt inflation i sjÀlva begreppet.

Jag skulle vilja hÀvda att antalet genuina revolutioner i vÄr mer eller mindre moderna historia Àr relativt fÄ.

Och med revolution menar jag dÄ omvÀlvningar, sÄ gott som alltid vÄldsamma, och sÄ gott som alltid med olika faser över en lÀngre tid, som stöper om samhÀllen fundamentalt.

Jag har just landat i Paris, och de moderna revolutionernas moder Àr tveklöst den franska revolution som tog sin början 1789 och som i sina olika faser i grunden förÀndrade Frankrike och omvandlade Europa.

Sedan dess skulle jag vilja sÀga att vi haft den utdragna kinesiska revolutionen frÄn 1911 och framÄt, den ryska revolutionen med början 1917 och senast den iranska revolutionen med början 1979.

Men dÀrmed Àr, med min syn pÄ begreppets egentliga innebörd, listan slut.

Revolutioner Àr i grunden förfÀrliga saker. Allt stÀlls pÄ Ànda. Ingenting gÀller lÀngre.

Och förr eller senare Àr det genom det grymma vÄldet som en ny ordning skapas, och det alldeles oavsett under vilka Àdla banderoller revolutionen inledningsvis fÄtt kraft.

Dessa dagar Àr det hundra Är sedan den ryska revolution som inletts nÀr tsaren abdikerade i mars 1917 gick in i en ny och lÄngt mer vÄldsam fas genom det bolsjevikiska maktövertagandet i Petrograd den 26 oktober enligt den tidens eller 7 november enligt vÄr tiderÀkning.

DĂ€rmed skulle det mĂ„ngnationella ryska imperium som efter det att Finland blivit storfurstendöme under tsaren strĂ€ckte sig till Torne Ă€lv i norr och Eckerö pĂ„ Åland komma att falla sönder och samman, och i dess stĂ€lle kom en i alla fall under perioder aggressiv ideologisk makt med den globala revolutionen pĂ„ sitt program.

Och det som inleddes var en period av kamp mellan totalitÀra ideologier som skulle komma att riva isÀr stora delar av vÀrlden under det dÄ nyss inledde Ärhundradet.

Om det nödvÀndigtvis hade behövt att gÄ sÄ kommer historikerna för evigt att strida om.

Det fanns imponerande ansatser till reform under tsardömet senare decennier, och innan vÀrdskriget bröt ut hade den ryska ekonomin vÀxt med ca 10% om Äret. UtÄtriktade stÀder som Riga och Odessa hade i stort sett fördubblats.

För svenska företag var Ryssland en framtidsmarknad. Bröderna Nobel byggde sitt imperium, och Ericsson övervÀgde att flytta sitt huvudkontor till St Petersburg.

Men politiskt var svagheterna betydande, och om en konstitutionell utveckling hade varit möjlig om freden hade bestÄtt fÄr vi aldrig veta.

Men kriget kom, och det var detta som ocksÄ beredde vÀgen för kommunismen. Den galne siarmunken Rasputin försökte desperat varna tsaren för kriget, men Nicolaus II lÀt sig dras med i krigshetsen efter skotten i Sarajevo sommaren 1914.

Alldeles bra gick inte kriget för Ryssland, men heller inte alldeles dÄligt. KrigsÄret 1917 hade mycket vÀl kunnat bli ett Är dÄ man kunnat infria den sekelgamla drömmen om att erövra Konstantinopel.

Men sÄ blev det inte.

Oroligheter i Petrograd, som staden dÄ döpts om till, ledde till tsardömets fall. Och dÀrmed inleddes en period av konstitutionellt och hal revolutionÀrt styre.

I ZĂŒrich satt en Lenin som inte varit i Ryssland pĂ„ 17 Ă„r, och som sagt att han inte trodde pĂ„ nĂ„gon revolution dĂ€r under överskĂ„dlig tid. Men nĂ€r den kom mĂ„ste han sjĂ€lvfallet tillbaka.

Den tyska generalstaben i Berlin hade allt intresse av tumult och oreda i Ryssland, och stÀllde generöst upp med ett tÄg för Lenin och hans kollegor genom Tyskland. Via Stockholm och Haparanda nÄdde han fram till Petrograd i början av april 1917.

Hans styrka var dÄ kanske inte frÀmst hans fundamentalism och hÀnsynslöshet, utan hans tillgÄng till betydande tyska bidrag. Plötsligt kunde det lilla bolsjevikpartiet köpa ett stort tryckeri, och snart kunde man trycka flygblad och propagandablad i vÀldiga upplagor.

Allt för att underminera den vacklande regering som tagits över av agitatorn Alexander Kerensky för att sedan sjÀlvt kunna ta makten.

De för detta avgörande pengarna smugglas i allt vÀsentlig genom Nya Banken, som den hette, i Stockholm.

NÀr bolsjevikerna tog över makten den 7 november hade den etablerade makten till stora delar redan havererat. SjÀlva den avgörande dagen och natten krÀvde bara fem dödsoffer och sju skadade.

Men dÀrmed var saken alls icke avgjord. Nu inleddes ett utdraget och oerhört blodigt inbördeskrig, med ocksÄ betydande utlÀndska ingripanden, i förening med olika nationella frihetsstrÀvanden, som skulle störta landet i kaos under de kommande Ären.

I november hölls – det var planerat sedan tidigare – val till en konstituerande församling för Ryssland. En ny och demokratisk konstitution skulle skrivas. De s k socialistrevolutionĂ€rerna blev sĂ€rklassigt största parti över 40%, medan bolsjevikerna tvĂ„a kring 25%.

Men den historien blev kortvarig. I februari 1918 upplöste bolsjevikerna med vÄld den konstituerande församlingen. Den operationen krÀvde sju dödsoffer.

Men i juli var det nÀra att man förlorade makten nÀr socialistrevolutionÀrerna gick till aktion i Moskva, dit regimen flyttats för att kunna skyddas av Kremls högs murar.

Nu var det de s k lettiska skyttarna – de enda förband ur den gamla armĂ©n som inte upplösts – som rĂ€ddade Lenin och makten. Och dessa lettiska förband, till del betalade med tyska pengar, man hade allt intresse av kaoset i Ryssland, kom att bli alldeles avgörande för bolsjevikernas möjligheter att befĂ€sta sin makt.

Redan i februari hade Lenin pressat igenom en ytterligt plĂ„gsam fredsuppgörelse med Tyskland. SĂ„ mycket val hade han inte – att avsluta kriget var den populĂ€ra delen av hans program, och de tyska trupperna stod vid det hĂ€r laget lĂ„ngt inne i det ryska vĂ€ldet.

Inbördeskriget kom att bölja fram och tillbaka med vÀldiga offer och förödande konsekvenser. Trotski stampade med hjÀlp av gamla tsaristiska officerare som inte ville se utlÀndska ingripanden i Ryssland en ny röd armé ur marken, med de lettiska förbanden som kÀrna.

Och den vita sidan – sĂ„ kom den att heta – förlamades av bĂ„de geografiska och politiska splittringar, till vilket kom vĂ€xlande politik frĂ„n de olika makter som i slutskedet av och efter det första vĂ€rldskriget hade snabbt skiftande agendor.

I början av hösten 1919 sÄg det riktigt illa ut för bolsjevikerna. Men Trotski och letterna rÀddade Moskva, och sÄvÀl Finlands general Mannerheim som Estlands general Laidoner sade nej till att frÄn respektive hÄll anfalla Petrograd. De hade nationella agendor som hade prioritet.

Och regimen red ut Àven den stormen. I november 1920 evakuerades de sista 80.000 frÄn de vita arméerna frÄn Sevastopol pÄ Krim. De allra flesta av dem skulle aldrig se sitt land igen.

Men dÀrmed var det inte slut. Den röda terrorn rasade mot alla regimens motstÄndare. MassavrÀttningar av s k klassfiender började bli rutin.

Men inte bara det. I mars 1921 gjorde de matroser pÄ Kronstadt utanför Petrograd som varit bolsjevikernas stormtrupper 1917 revolt mot regimen, men krossades blodigt. 2.300 s k ledare för upproret avrÀttades omedelbart.

Och den militanta kommunistiska politik som avskaffat pengar och privat egendom, och fordrade bönderna att leverera mer och mer, ledde sjÀlvfallet till ekonomisk kollaps. SvÀlt och sjukdomar bredde ut sig, och i spÄren av detta massiva bondeuppror som i vissa skeden hotade regimen mer Àn vad de vita arméerna hade gjort.

Den totala kostnaden i mÀnskliga liv av revolutionen, den röda terrorn, inbördeskriget, bondeupproren och massvÀlten uppskattas i dag till ca 25 miljoner.

Under dessa Är mellan 1917 och 1922 förlorade Ryssland dÀrmed Ätta gÄnger sÄ mÄnga liv som man hade förlorat under hela vÀrldskriget.

Men regimen överlevde.

Till Stockholm smugglades tsaregimens guld, som dÀr smÀltes ner och förvandlats till kontanter som gjorde det möjligt för regimen att köpa vad som var livsnödvÀndigt.

RÄmaterial till vapenfabrikerna, och frÄn Sverige inte minst lokomotiv till det jÀrnvÀgssystem som var nödvÀndigt för att hÄlla vÀldet samman.

Man bestĂ€llde 1.000 lokomotiv – den ditintills största industriorterna i Sveriges historia – och betalade med
Just denna order var avgörande för Ryssland, och var mycket stor för Sverige.

Vad som uppgavs vara det sista av dessa lokomotiv som varit i tjÀnst förevisades jag en ytterligt kall dag för nÄgra Är sedan utanför jÀrnvÀgsstationen i Astana i Kazakhstan.

Stadens ursprung mitt pÄ slÀtten var i mÄngt och mycket en knutpunkt i Stalins vÀldiga GULAG-system av fÄnglÀger. Lokets uppgift hade varit att föra fÄngar till lÀgren. Jag höll mitt lilla tal ganska kort.

De tragedier som följde i spÄren av denna revolution, driven av en totalitÀr ideologi, var och Àr enorma. Efter Lenin kom Stalins och hans terror, som fullföljde och förstÀrkte det som Lenin inlett.

Att begrÀnsa revolutionen till det knappt industrialiserade Ryssland var aldrig Lenins avsikt. Det som skedde i Petrograd för hundra Är sedan var bara inledningen pÄ en revolution som skulle omfatta hela Europa och sÄ smÄningom hela vÀrlden.

SĂ„ blev det, tack och lov, inte.

Med Karl Marx teorier som grund hade en revolution i det lÄngt modernare och lÄngt mer industrialiserade Tyskland varit betydligt mer logiskt. Men trots kaos dÀr kom den kommunistiska revolutionen av sig.

Och nÀr den röda armén besegrades utanför Warszawa i september 1920 blockerades dess möjligheter att föra den röda revolutionen vidare in mot Europas hjÀrta.

Det skulle dröja till de möjligheter som Hitler först genom sin överenskommelse med Stalin och senare sitt nederlag och kollaps gav tills dess att den kommunistiska makten Äter kunde expandera i Europa.

Intill dess att den, under bördan av sitt eget misslyckande, föll sönder och samman för ett kvarts sekel sedan.

Revolutioner bör – för att sammanfatta – undvikas.

Det gick illa för Ryssland.


Tankar frÄn öknen om en region i omvandling.

Carl Bildt (m) - 5 November, 2017 - 09:06

ABU DHABI: En gÄng om Äret brukar jag landa i öknen hÀr för en informell konferens med olika representanter för denna vidare region tillsammans med olika mer eller mindre relevanta personligheter frÄn vÀrlden i övrigt.

Och det brukar alltid bli intressant.

Denna gĂ„ng fanns hĂ€r huvuddelen av regionens utrikesministrar – med Qatar som uppenbart undantag – plus nĂ„got tiotal dito frĂ„n mer eller mindre nĂ€rbelĂ€gna delar av vĂ€rlden.

Och till detta skall lÀggas ett antal f d dylika, inklusive tvÄ viktiga frÄn USA.

Agendan var den som man kan förvÀnta sig.

Vart Àr USA:s politik, inte minst i denna del av vÀrlden, pÄ vÀg? Har Ryssland nÄgon strategi med sitt agerande? Finns det nÄgot hopp för en fred mellan Israel och Palestina? Kan Irak lösa sina problem, inklusive den nu sÄ viktiga kurdiska frÄgan? Hur skall det vara möjligt att skapa ett fungerande och stabilt Libyen? Vart leder diskussionen och kontroversen om relationerna med Iran? Och hur skall lÀnderna hÀr lösa sin kris i relationen med Qatar?

Och till dessa frĂ„gor skall lĂ€ggas allt det som diskuterats Ă€n mer informellt – nattens hĂ€ndelser i Riyadh har just nu gett mycket brĂ€nsle i detta hĂ€nseende.

SĂ„ det har i sedvanlig ordning varit intressanta dygn.

Mycket har handlat om de aktuella och akuta kriserna och hur de kan hanteras.

Den amerikanska rollen hÀr Àr och förblir betydande. Washington skulle möjligen kunna försöka frigöra sig frÄn regionen, men i viktiga huvudstÀder hÀr Àr motsatsen knappast möjligt.

Och om det finns nĂ„gon linje i Trump-administrationens agerande Ă€r det att fördjupa relationen till vad man betraktar som sina vĂ€nner – hans första utrikes resa gick till Riyadh – för att bygga upp ett tydligare tryck mot Iran.

SjÀlvklart leder detta till att dessa gör sitt yttersta för att utnyttja situationen, och i detta tror jag ocksÄ vi ser bakgrunden till Ätskilligt mer aktuellt i regionen.

Risken i detta Àr att olika kriser och konflikter i regionen snarare fördjupas, och detta i en situationen nÀr den strategiska uppmÀrksamheten, enligt min mening, borde ligga pÄ de interna reformer i avgörande lÀnder som Àr en nödvÀndighet för omrÄdets lÄngsiktiga stabilitet.

Egypten har nu meddelat att man har 105 miljoner medborgare. Vissa ekonomiska reformer har inletts, men kommer detta att rÀcka för att hantera de lÄngsiktiga utmaningarna? Och vad hÀnder lÀngre fram om detta inte lyckas?

I Saudiarabien har ytterligt ambitiösa Vision 2030 lanserats för att försöka att i alla fall ekonomiskt sÀtta landet pÄ lÄngsiktigt stabilare bas. Vi har ett mycket pÄtaglig intresse för att detta lyckas, men hur mycket pengar man skall sÀtta pÄ det Àr en öppen frÄga.

Iran har i vissa avseenden bĂ€ttre förutsĂ€ttningar – mer diversifierad ekonomi, bĂ€ttre utbildning – men stĂ„r ocksĂ„ inför avgörande bĂ„de politiska och ekonomiska utmaningar.

Och i det relevanta nÀromrÄdet skulle jag kunna lÀgga Pakistan till denna lista.

Om regionens olika konflikter skÀrps kommer sannolikt den uppmÀrksamhet som de interna reformbehoven krÀver att minska, och det riskerar pÄ sikt att leda till betydligt mycket större problem och utmaningar.

I Trumps Vita Hus handlar denna region nu om Iran och om extremism, men knappt alls om de mer grundlÀggande och lÄngsiktiga utmaningarna i övrigt.

Och nÀr detta Àr sagt skall vÀl tillÀggas att Europa i allmÀnhet och EU i synnerhet Àr skÀligen frÄnvarande nÀr det gÀller regionens stora frÄgestÀllningar.

De aktuella utmaningarna Àr förvisso enorma.

Konflikten i Yemen blir en allt vĂ€rre humanitĂ€r katastrof – allt fler allt fattigare, och en kolera som snabbt breder ut sig – samtidigt som det blivit ett massivt militĂ€rt moras för de saudiska anstrĂ€ngningarna.

Daesh:s territoriella ambitioner vad gÀller att bygga ett kalifat hÄller pÄ att besegras, vilket skall applÄderas, men alls icke dess ideologiska diton, och hur nu förstörda stÀder och omrÄden skall hanteras för att förhindra att dessa idéer fÄr ny kraft förblir en lika besvÀrande som avgörande frÄga.

Syrien kommer att förbli en katastrofzon under mÄnga Är framöver Àven om nÄgon form av fred skulle etableras i morgon, och sannolikheten för att alla de dom tvingats att fly kommer att Ätervinna Àr utomordentligt liten. Vad det innebÀr för stabilitet i redan sköra andra stater förtjÀnar ocksÄ sin diskussion.

Iran Àr förvisso inte enbart en godmodig makt i regionens.

Dess revolutionÀra milisstyrkor har agendor som regionens andra stater, inte sÀllan med rÀtta, uppfattar som ett akut hot, och ,som det finns all anledning att försöka att bemöta. Man Àr förvisso inte ensam i regionen om ballistiska missiler, men det hindrar inte att ambitionerna vÀcker oro.

Men nÀr Trump-administrationen verkar vilja göra Iran till regionens enda eller i alla fall alldeles avgörande utmaning Àr man alldeles fel ute, och Àven om man fÄr applÄder frÄn vissa huvudstÀder hÀr för denna prioritering finns det en risk för att man lÄngsiktigt dÀrmed kommer att fördjupa regionens problem.

NÄgra timmar till av diskussioner blir det hÀr i öknen, sedan middag inne i Abu Dhabi, och dÀrefter genom natten vidare till Paris.

DÀr har vi i morgon och pÄ tisdag styrelsesammantrÀde i European Council on Foreign Relations.

Och dÀrifrÄn bÀr det sedan vidare till Santa Monica vid den amerikanska Stilla Havs-kusten.


I Wittenberg för 500 Ă„r sedan


Carl Bildt (m) - 31 October, 2017 - 20:52

TABIANO CASTELLO: Efter anförande pÄ och deltagande i stora International Security Forum i Cannes i gÄr, med den globala cybersituationen i mitt fokus, har jag nu landat hÀr för nÄgot dygn.

Och det finns det ingen anledning att klaga över. Underbart vÀder hÀr i norra Italien. I övermorgon bÀr det sÄ vidare mot betydligt varmare trakter.

Det anses det pÄ denna dag för 500 Är sedan som augustinermunken Martin Luther spikade upp sina 95 teser pÄ kyrkodörren i Wittenberg.

Om det verkligen var just sĂ„ som dessa 95 teser först fördes ut betyder i det större perspektivet mindre – det var för ett halvt Ă„rtusende sedan som de inledde den stora omvandling som reformationen skulle komma att innebĂ€ra.

Och den var verkligen stor.

SÄvÀl den tidens kyrkliga som vÀrldsliga makt utmanades i grunden av det andliga, intellektuella och politiska uppror som Martin Luther inledde.

Det omedelbara mÄltavlan var den pÄvemakt som uppfattades som korrupt och vilseförd, men pÄ den berömda riksdagen i Worms 1521 trotsade munken frÄn Wittenberg direkt och omedelbart t o m kejsaren sjÀlv.

Följderna blev enorma.

Mer Àn ett Ärhundrade av konflikter kulminerade i det TrettioÄriga Kriget. Det var först i och med den westfaliska freden 1648 som en ny balans kunde upprÀttas, och den freden ses ju inte utan rÀtt dessutom som upptakten till det moderna statssystemet.

Det Àr svÄrt att se att det finns nÄgon annan europé som under det senaste Ärtusendet eller sÄ haft större direkt och indirekt betydelse Àn Martin Luther.

VÄr mer moderna tids diktatorer, med alt det elÀnde de stÀllde till med under det föregÄende Ärhundradets första del, har tack och lov inte lÀmnat sÄ mycket efter sig.

VÄrt Sverige Àr pÄ mÄnga sÀtt en produkt av den protestantiska reformationen.

Olaus Petri, som ocksÄ hade studerat i Wittenberg, stÄr predikande pÄ sin staty pÄ Slottsbacken i Stockholm. Och Gustav Vasa fick sÄvÀl anledning som möjlighet att etablera sin nationella stat och kuva bÄde kyrkans makt och rikedom.

Klostren brÀndes, kyrkklockorna smÀltes ner och rikedomarna fördes in till kungens slott.

Och Luthers lÀra förde bibeln ut till mÀnniskorna pÄ deras eget sprÄk. Tyskland fick sin bibel och sitt sprÄk, och vi fick Gustav Vasas bibel pÄ svenska med allt vad det betydde i skapandet av en nation.

Under seklerna som följde skulle Luthers lilla katekes bli den enstaka publikation som studerades och lÀstes mest av flest personer i vÄrt land. Och i följderna av TrettioÄriga Kriget var restriktionerna pÄ allt katolskt hÄrdare Àn i mÄnga andra lÀnder.

Martin Luther var en stridbar polemiker och en ytterligt flitig skribent. Den dÄ nya tryckkonsten spred hans alster med en hastighet som tidigare aldrig hade varit möjlig.

Men han var vare sig ensam eller oomstridd.

En Erasmus av Rotterdam – ocksĂ„ en mycket stor europĂ© – ville hoppas att kyrkan kunde reformeras, och rĂ€ddes omvandlingens konfrontationer, medan en Johannes Calvin ville driva brottet med det gamla Ă€nnu lĂ€ngre och Ă€nnu hĂ„rdare.

För oss Àr det i dag inte lÀtt att förstÄ glöden i den tidens teologiska strider om olika frÄgor.

Än i dag kan inte den katolska och de lutheranska kyrkorna enas om innebörden av nattvarden. Och för pĂ„ven Fransiskus var det detta Ă„r inte möjligt att komma till Tyskland – det blev i stĂ€llet i Lund som det största eukumeniska firandet fick ske.

I Tyskland har det s k reformationsÄret varit en stor begivenhet.

NÀr jag passerade genom landet i gÄr var det huvudledare om reformationen i landets viktigaste tidningar, lÄnga seriösa utlÀggningar pÄ deras sidor, och bokhandlarna fyllda av nya och gamla böcker i Àmnet.

Europas kyrkliga skiljelinjer spelar fortfarande roll.

Jag minns frĂ„n mina dagar i Bosnien vĂ€l djupet av misstron mellan frĂ€mst den katolska och den ortodoxa kyrkan – den splittringen rĂ€knas ju som definitiv frĂ„n 1054, vilket ju Ă€r nĂ€stan 500 Ă„r före Martin Luthers teser.

Misstron mot islam var frÄn bÀgge deras sida i grunden mindre djup.

Och allt detta sÀtter fortfarande sina spÄr i vÄra samhÀllen och politiska kulturer. GrÀnslinjerna finns dÀr fortfarande, och de saknar inte betydelse.

Reformationsjubileet i alla dess delar Ă€r – om inte annat – ett viktigt tillfĂ€lle att lĂ€ra om och reflektera över dessa frĂ„gor.

Utan att förstÄ det som varit kan vi aldrig forma det som kommer. Och dÄ gÄr det inte att gÄ förbi det som tog sin början i Europa för ett halvt Ärtusende sedan.


 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 16:56.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2017, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson