Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Allvarligt om INF-avtalet sÀgs upp.

Carl Bildt (m) - 21 October, 2018 - 17:04

ĆœRNOVO: NĂ„got avgörande vare sig hit eller dit om villkoren för Brexit blev det inte pĂ„ EU-toppmötet i veckan som gick, men de signaler som sĂ€ndes ut tydde i alla fall pĂ„ en stark vilja att komma till en överenskommelse.

Men tiden rinner pÄ.

Man mÄste komma i mÄl senast under november för att klara parlamentsbehandlingar före det formella uttrÀdet i slutet av mars nÀsta Är.

I London demonstrerade Ätskilliga hundra tusen personer mot EU-uttrÀdet och krÀvde en ny folkomröstning i frÄgan. Men Àven om trycket för en sÄdan nu ökar Àr det svÄrt att se att en sÄdan skulle vara möjlig innan uttrÀdet faktiskt sker.

Det skulle krÀva att man skjuter pÄ detta, och den processen har mÄnga komplikationer, i den mÄn den över huvud taget Àr möjlig.

Den saudiska krisen fortsÀtter.

Den ena förklaringen till mordet i Istanbul följer den andra i syfte framför allt att rÀdda kronprinsen MBS och relationen till Vita Huset.

Om detta kommer att lyckas ÄterstÄr att se. Sannolikt kommer Trump att göra vad han kan i det syftet, men det finns nog grÀnser för vad hans politiska trovÀrdighet klarar av.

Viktigt blir om det kommer fram ny information. Skulle man finna kroppen, och alldeles sÀkert pÄgÄr intensiva anstrÀngningar för detta, skulle det ge svar pÄ frÄgan hur mordet verkligen gick till.

Men allt tyder nog pÄ att den bild som de olika turkiska informationerna gav var den rÀtta. Att Riyadh nu presenterar en ny version i dygnet har ju inte direkt bidragit till att höja deras trovÀrdighet.

Illavarslande uppgifterna om att Trumps sÀkerhetsrÄdgivare Bolton vid sitt kommande besök i Moskva kommer att sÀga att USA sÀger upp det s k INF-avtalet om förbud mot markbaserade medeldistansrobotar.

Det var det avtal som ingicks 1987 och som frÀmst innebar en eliminering av det avancerade sovjetiska SS20-system som hotade Europa.

Men vÀgen dit hade inte varit enkel. Natos beslut att utplacera amerikanska kryssningsrobotar och andra robotar i Europa riktade mot Ryssland i avsikt att balansera och tvinga fram ett avtal ledde till jÀttelika protester i de berörda lÀnderna.

Men politiken lyckades – och cirka 2.700 robotar kunde elimineras. Det var ett viktigt framsteg.

SjÀlv har jag fruktat att Ryssland skulle sÀga upp avtalet, frÀmst dÀrför att man vill ha friheten att ta fram nya vapen för att kunna slÄ mot de nya system för försvar mot ballistiska robotar som USA installerar i RumÀnien och Polen och som Moskva har mycket starka invÀndningar mot.

USA anklagar samtidigt Ryssland för att bryta mot avtalet genom att prova en markbaserad kryssningsrobotar med en rÀckvidd som gör att den omfattas av avtalet.

Det har ocksÄ sagts att denna robot förlandslagets, men Ryssland förnekar, och det sÀger sig sjÀlvt att vad som Àr tillgÀngligt offentligt i Àrendet har sina begrÀnsningar.

Klart Àr dock att Ryssland har möjlighet att snabbt skaffa sig markbaserade kryssningsrobotar med aktuell rÀckvidd om avtalet sÀgs upp.

Det kan röra sig om att i stor omfattning snabbt producera den kryssningsrobot som USA nu talar om men ocksÄ om markbaserade versioner av de sjöbaserad kryssningsrobotar man demonstrerar mot Syrien.

SÀkert har USA möjlighet att utveckla motsvarande system, men entusiasmen i Europa för att sÀtta upp nya kÀrnvapensystem riktade mot Ryssland torde, försiktigt uttryckt, vara mycket begrÀnsad.

Om det Àr det som Trump vill stÄr vi inför ytterligare hÄrda spÀnningar över Atlanten.

SÄ att nu sÀga upp avtalet pÄ det sÀtt USA tydligen vill gagnar definitivt inte Europas och den vÀstliga vÀrldens sÀkerhet.

Steget Àr sannolikt ett uttryck för den allmÀnna motvilja mot avtal om rustningskontroll som nu tydligen finns i Vita Huset. Och riktigt oroande Àr att denna förmodligen kommer att leds till ytterligare allvarliga steg.

I veckan som kommer blir det för min del besök i Warszawa för den Ärliga sÀkerhetskonferensen dÀr och i anslutning till det olika andra samtal och möten.

Middag med min gamle kollega Radek Sikorski kommer att ge anledning till meningsutbyten om ocksÄ aktuella frÄgor i Polen.

Och alldeles oavsett de spÀnningar och skilda meningar som finns i dag Àr den strategiska relationen mellan Sverige och Polen riktigt.

Brexit, MBS och Stefan Löfven.

Carl Bildt (m) - 17 October, 2018 - 20:08

STOCKHOLM: SÄ blev det i dag i alla fall lite sol över huvudstaden, och det fanns det förvisso ingen anledning att klaga över.

Hur vÀdret ser ut nere i Bryssel vet jag inte, men prognoserna vad gÀller en möjlig överenskommelse om villkoren för Brexit förblir högst osÀkra.

För nÄgra dygn sedan sÄg det tÀmligen hoppfullt ut, sedan tydde det mesta pÄ storm och sammanbrott, och nu nÀrmar sig i alla fall nÄgon typ av avgörande.

PremiÀrminister May presenterar sin linje, och sedan skall de övriga EU-ledarna överlÀgga.

PĂ„ den positiva sidan mĂ„ noteras att det nu ”bara” handlar om frĂ„gan om grĂ€nsen pĂ„ Irland, men Ă„ andra sidan bör noteras att de preliminĂ€ra arrangemangen dĂ€r har vittgĂ„ende konsekvenser i övrigt.

Och det handlar om preliminÀra arrangemang, eftersom det ju blir det slutgiltiga avtalet mellan EU och Storbritannien som pÄ allvar avgör frÄgan.

Ett sĂ„dant ligger dock sannolikt Ă„tskilliga Ă„r framtid tiden – förr talades ofta om att det skulle ta tvĂ„ Ă„r att fĂ„ fram det, nu talas ser om att det kan komma att ta avsevĂ€rt lĂ€ngre tid Ă€n sĂ„.

Under den tiden ser det ut som att Storbritannien de facto kommer att ligga kvar i EU:s tullunion. Och pÄ Ätskilliga viktiga omrÄden kommer regelharmoniseringen att fortsÀtta för att sÄ lÄngt möjligt minska friktionerna för handeln.

Men allt detta förutsÀtter en överenskommelse, och jag vill tro att förnuft till sist kommer att segra i den frÄgan.

Det som sedan tillkommer som problem Àr om det kommer att finnas en majoritet i det brittiska underhuset för en sÄdan lösning. Sannolikheten för konservativa avhopp frÄn regeringen och i underhuset Àr högst betydande, och frÄgan i den senare församlingen Àr om det finns tillrÀckligt mÄnga frÄn Labour som Àr beredda att rÀdda det hela.

Om allt detta – och mer dĂ€rtill – vet vi i dagslĂ€get tĂ€mligen lite.

Det vi har lÀrt oss Àr att europeisk integration ibland kan vara besvÀrligt, men att det Àr en vÀstanflÀkt i förhÄllande till de bekymmer som europeisk desintegration för med sig.

Och det Àr en viktig lÀrdom.

Medan detta drama pÄgÄr i Bryssel utspelas ett annat drama i Ankara, dÀr den amerikanske utrikesministern Pompeo försöker att förhandla fram nÄgon typ av rÀddning för den saudiske kronprinsen MBS efter mordet pÄ det saudiska konsulatet dÀr.

Frapperande Ă€r hur turkarna hela tiden ”lĂ€cker” tilltagande komprometterande information.

Nu under eftermiddagen har man pekat ut ett antal av de som sĂ€ndes med de tvĂ„ Gulfstream-planen för att ”ta hand om” Khashoggi som tillhörande MBS nĂ€rmaste sĂ€kerhetsteam, och dessutom sagt att den ledande av dessa mitt under dramat vid fyra tillfĂ€llen ringt till kronprinsens sekreterare.

Det ser, försiktigt uttryckt, inte riktigt bra om.

Och detta torde knappast göra det lĂ€ttare för den ”mjuklandning” av Ă€rendet som Pompeo med all sannolikhet försöker att arrangera. Det Ă€r svĂ„rt att se annat Ă€n att detta ocksĂ„ Ă€r meningen.

Saudiarabien har alltid stÄtt USA nÀra, och för detta har det funnits solida strategiska skÀl. Med Donald Trump har relationen direkt inte minst till kronprinsen MBS fördjupats pÄtagligt, i nÄgon mÄn dÀrför att man sett honom som en möjlig reformator, men ocksÄ dÀrför att man har samma inriktning inte minst i en aggressiv politik mot Iran.

Inte minst utrikesminister Pompeo Àr en tydlig företrÀdare för denna.

Huruvida MBS Àr en genuin reformator ÄterstÄr att se. Jag tillhör dem som berömt den Vision 2030 för landet som han förknippats med, men jag har samtidigt blivit allt mer skeptisk till Ätskilligt annat som jag sett frÄn Riyadh inte minst pÄ det utrikespolitiska omrÄdet.

För de flesta Àr det alldeles uppenbart att sÄvÀl Saudiarabien som Iran Àr lÀnder som behöver djupgÄende ekonomiska reformer och en pÄtaglig politisk öppning. Men jag tycker att det Àr viktigt att försöka att bedöma dem med samma mÄttstock, och det Àr sannerligen ingenting som USA i sin politik ens Àr i nÀrheten av.

Och dÄ blir det lÀtt att man hamnar i problem som de som vi nu ser.

HÀr hemma har regeringssonderingarna tagit paus gör EU-toppmötet i Bryssel, men pÄ fredag tar Stefan Löfven upp sina trÄdar igen.

Han talar stÀndigt om en blocköverskridande samarbetslösning, men vad det skulle innebÀra Àr inte alldeles uppenbart.

Matematiken sĂ€ger att regering mellan socialdemokraterna, centerpartiet och liberalerna – om en sĂ„dan av andra skĂ€l skulle vara möjlig – krĂ€ver att VĂ€nsterpartiet i riksdagen antingen röstar ja till den eller lĂ€gger ned sina röster,

Och sannolikheten för att Jonas Sjöstedt generöst skulle stÀlla upp med den tjÀnsten kan var och en bedöma.

Jag ser att ledande socialdemokrater nu upphört att tala om en blocköverskridande regering , utan bara i största allmÀnhet sÀger att centern och liberalerna i riksdagen inte skall motsÀtta sig att de fortsÀtter att regera.

OcksÄ det kan var och en bedöma sannolikheten för.

Men den som lever för se. Stefan Löfven kommer sÀkert att pröva alla möjligheter och dÀrefter nÄgra, och sedan fÄr vi se vad det leder till.

Reflektioner frÄn Bodrum.

Carl Bildt (m) - 14 October, 2018 - 14:38

BODRUM: En helg vid denna tid pÄ Äter samlar tvÄ tankesmedjor normalt hÀr i sydvÀstra Turkiet nÄgra av sina viktigare kontakter till en helg fokuseras kring aktuella utmaningar.

SÄ ocksÄ detta Är.

Europas konkurrenskraft i den artificiella intelligensens tid, de anstrÀngda relationerna mellan Turkiet och USA, risken för eskalerande handelskrig, relationerna mellan EU och Turkiet och utmaningarna kring USA:s Iran-politik tillhör de Àmnen som stÄtt pÄ Ärets dagordning.

Och till detta lades ocksÄ den aktuella situationen i och med Saudiarabien efter det fruktansvÀrda som av allt att döma utfördes pÄ det saudiska konsulatet i Istanbul.

EU-relationen med Turkiet Àr en komplicerad affÀr.

Det viktiga och omfattande avtalet i flyktingfrÄgan fungerar, men förhandlingarna om ett möjligt turkiskt medlemskap i EU Àr de facto Àven om inte formellt lagda pÄ is med fÄ möjligheter att Àndra pÄ den situationen under överskÄdlig tid.

Just nu har det sjÀlvfallet frÀmst med den interna situationen i Turkiet att göra, dÀr den tidigare hoppfulla demokratiska utvecklingen förbytts i sin motsats, men turkiska anklagelser om att EU redan tidigare stÀngde dörren grundat inte minst pÄ allehanda fördomar saknar inte alldeles grund.

Trots detta Àr relationen, inte minst i det geopolitiska perspektivet, viktigt.

Att lĂ„ta landet sjunka ner i Mellersta Östern, eller lĂ€nkas upp allt mer med Ryssland, Ă€r knappast nĂ„gonting som ligger i vĂ„rt intresse.

Tveklöst har sönderfallet och kriserna i Mellersta Östern pĂ„verkat Turkiet pĂ„ ett avgörande sĂ€tt. USA:s ibland kortsiktiga agerande i Syrien har gjort att landet av Turkiet nu mindre ses som en partner och mer som ett problem, och stundtals t o m som en fiende.

Just nu Àr Saudiarabien och relationerna dit i fokus.

Allt tyder pÄ att Jamal Khashoggi brutalt mördades pÄ konsulatet i Istanbul, och de som anser sig kunna dessa frÄgor sÀger att detta bara kan ha skett pÄ direkt order av kronprinsen MBS sjÀlv. Och det sÀger sig sjÀlvt att ett sÄdant agerande inte kan passera utan omfattande konsekvenser.

Hur USA kommer att reagera blir viktigt. MÄnga sÀger att MBS:s position och politik i mÄngt och mycket Àr beroende av den starka lÀnk han etablerat med Vita Huset. Och frÄgan Àr nu om och hur denna kommer att pÄverkas. Att reaktionerna i kongressen Àr starka Àr ocksÄ en viktig del av bilden.

Kommer detta bara att blÄsa förbi, eller gÄr vi in i en utveckling med omfattande kanske ocksÄ regionala konsekvenser?

Veckan som kommer fÄr, Ätminstone utanför Sveriges grÀnser, ett fokus dels pÄ denna frÄga och dels pÄ EU-toppmötet i Bryssel med dess sannolika avgörande vad det gÀller villkoren för Storbritanniens uttrÀde ur EU vid slutet av mars nÀsta Är.

Just nu finns det Ätskilligt som tyder pÄ att man försöker att fÄ ihop en lösning, men det Àr samtidigt lÄngt ifrÄn sÀkert att det blir en lösning som kommer att klara en majoritet i parlamentet i London. Dramat fortsÀtter.

Till det ordinarie EU-mötet fogas dessutom toppmöte mellan EU och Asiens olika lÀnder liksom ett toppmöte med Korea.

Hemma ser jag att Ulf Kristersson nu fÄtt nej frÄn övriga allianspartier och andra pÄ alla de regeringar som han hade en faktisk möjlighet att bilda. Men tydligt Àr att han försökt inte bara med huvudalternativet en alliansregering utan ocksÄ med de andra alternativ som möjligen hade fungerar om huvudalternativet inte gjorde det.

Han kunde inte ha gjort det annorlunda, och det var förvisso inte han som blockerade möjligheterna till en alliansregering. Det var korrekt och riktigt hanterat, och dessutom med bevarad respekt för de övriga allianspartierna trots skilda meningar. Och det Àr viktigt.

Nu fÄr talmannen i morgon göra sin runda med partiledarna, och dÀrefter gÄr bollen med all sannolikhet till Stefan Löfven, och sedan för vi se vart det mÄhÀnda leder. Hans enda möjlighet att komma till regeringsmakten Àr ju i detta lÀge att han slÀpps fram pÄ ett eller annat sÀtt av delar av alliansen.

Men det kommer sÀkert att ta sin tid innan detta klaras ut.

SjÀlv ÄtervÀnder jag hÀrifrÄn under morgondagen, och det blir nÄgra dagar i Stockholm under veckan.

Med historien i Berlin – och inför valet i Bayern.

Carl Bildt (m) - 12 October, 2018 - 17:13

BERLIN: Det var för att tillsammans med frÀmst Tyskland utrikesminister Heikko Mass inledningstala pÄ en internationell konferens om vapenvilan i november 1918 i det första vÀrldskriget och de lÀrdomar vi kan dra av detta stora krig som jag var i Berlin under gÄrdagen.

Frankrikes utrikesminister deltog ocksÄ via videolÀnk till Paris i konferensens öppning, men det blir aldrig riktigt samma sak.

MĂ„nga europeiska lĂ€nder – snart sagt de flesta – lever med sin historia och dess varierande lĂ€rdomar pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n vad vi gör i Sverige.

Vi har förvisso gynnats av historien – vĂ„r armĂ© har egentligen inte befunnit sig i nĂ„gon större strid sedan det stora slaget vid Leipzig 1813 – men detta har ocksĂ„ lett till en viss likgiltighet för dessa frĂ„gor, och det har sina bestĂ€mda nackdelar.

För Tyskland Àr det, försiktigt uttryckt, annorlunda. Men samma sak gÀller i varierande utstrÀckning de flesta andra lÀnder.

Och en diskussion om första vÀrldskriget och dess frÄgestÀllningar, som i Stockholm vÀl pÄ sin höjd skulle mötas med en förströdd gÀspning, Àr i Berlin och Paris en naturlig och viktig del av det politiska livet.

Och dÀrför hade man kallat in en imponerande samling inte minst av internationellt renommerade historiker för att i en församling av politiker och diplomater diskutera just detta. Smickrande var att fÄ frÄgan att hÄlla inledningsanförande.

Det gjorde jag, och jag skall se till att texten ocksÄ görs tillgÀnglig. Det kan ju finnas nÄgon ocksÄ hemma som Àr intresserad.

I grunden handlar den om förutsÀttningarna för global stabilitet och varaktig fred, och det förblir nÄgra av politikens allra viktigaste frÄgestÀllningar.

PÄ kvÀllen var det sÄ stor mottagning pÄ den historiska muséet mitt i det Berlin som sÄ tydligt hÄller pÄ att ÄteruppstÄ.

Snart Ă€r man klar med Ă„teruppbyggnaden av det gamla kungliga palatset – det som fanns kvar av det revs av den östtyska regimen till förmĂ„n för först en öppen plats för stora parader.

Och historiens betydelse illustrerades Äter med att centralpunkten i kvÀllen var att en författare lÀste högt ett avsnitt i sin nyutkomna succéroman om det trettioÄriga kriget.

I det avsnitt han lÀste upp fanns anspelningar som den övervÀldigande tyska publiken inte hade nÄgra svÄrigheter med, men som en svensk sÄdan nog skulle stÄtt tÀmligen frÄgande inför.

Ända var ju ocksĂ„ vi med pĂ„ ett hörn i det vĂ€ldiga dramat.

I Tyskland handlar det mesta just nu om lantdagsvalet i Bayern pÄ söndag, men i kölvattnet av bataljen dÀr handlar det ocksÄ om förtroendet för den stora koalitionen i Berlin och dess möjligheter framöver.

Av allt att döma kommer sedan urminnes tider regerande CSU att förlora Ätskilligt i valet. Förra gÄngen nÄdde man nÀstan 48%, och nu sÄg jag att de senaste mÀtningarna tydde pÄ resultat i nÀrheten av 33%. Fullt sÄ illa kanske det inte blir, men illa kommer det alldeles sÀkert att gÄ.

Om orsakerna till detta spekuleras det redan flitigt.

Efter flyktingkrisen 2015 satsade CSU tydligt pĂ„ en högersvĂ€ng i politiken, och den svĂ€ngen syntes sĂ„vĂ€l i politiken i MĂŒnchen som i olika brĂ„k i den stora koalitionen i Berlin.

Men detta har knappast lett till att man reducerat högerpopulistiska AfD pÄ nÄgot markant sÀtt, Àven om det Àr vÀrt att notera att dess utveckling nÀrmast förefaller att ha stagnerat.

Och socialdemokraterna SPD registreras i mĂ€tningarna i Bayern i dag kring 11% – detta har dock aldrig tillhört dess högborgar. Men i nationella undersökningar Ă€r det inte sĂ„ rasande mycket bĂ€ttre. Den senaste ger dem 15% och de blir dĂ„ fjĂ€rde största parti efter ocksĂ„ de gröna och AfD.

Det parti som har vind i seglen i Tyskland just nu Àr i stÀllet just de gröna, som under senare Är kommit att framstÄ som bÄde moderna och liberala pÄ ett sÀtt som vi i Sverige knappast kÀnner igen.

Och nu kan det t o m bli att CSU efter valet tvingas gĂ„ i koalition med just dessa för att bevara makten. I grannstaten Baden-WĂŒrtenberg finns redan en sĂ„dan koalition, och dessutom med en grön ministerpresident.

Striderna i regeringen i Berlin har ocksÄ tÀrt pÄ förtroendekapitalet för den stora koalition som ju bildades efter mÄnga och lÄnga vedermödor. FörtroendemÀtningarna pekar entydigt nedÄt, och det trots att landets ekonomiska utveckling fortsÀtter att vara mycket bra.

Men nu bÀr det via Istanbul vidare till Bodrum i sydvÀstra Turkiet för nÄgra mer soliga dagar av olika diskussioner.

Det kan noteras att det gÄr fem plan av den största storlek som flygplatsen Tegel klarar av mellan Berlin och Istanbul varje dag.

Berlin Àr en stor ocksÄ turkisk stad.

Hem igen frÄn Trump-land.

Carl Bildt (m) - 7 October, 2018 - 20:50

NEW YORK: Dags att lÀmna USA för den hÀr gÄngen, men det kommer att bli fler besök under de kommande mÄnaderna.

NÀr jag var hÀr gör nÄgra veckor sedan skrev jag en del om de kommande mellanÄrsvalen i början av december och deras möjliga betydelse.

DÄ var den allmÀnna meningen att demokraterna med sÀkerhet skulle ta över majoriteten i representanthuset och faktiskt ocksÄ ha en vids möjlighet att göra det i senaten.

Egentligen borde det inte vara sÄ. Den amerikanska ekonomin Ängar pÄ med sÀllsynt kraft, och de siffror som kom hörom dagen visar en lÀgre arbetslöshet Àn pÄ mer ön en generation. Med alla rimliga mÄtt mÀtt borde den administration som regerar ha en betydande fördel av detta.

Och sannolikt Àr vÀl att de goda siffrorna ger de republikanska kandidaterna bÀttre möjligheter att klara sig.

De senaste veckorna har allt dominerats av den uppslitande striden om utnÀmningen av en ny domare i Högsta Domstolen, och utan att gÄ in pÄ den frÄgan i sak Àr ett bara att konstatera att Trump, mot oddsen, vann den striden.

De högljudda protesterna torde nog knappast, oavsett hur motiverade de mÄ ha varit i sak, ha gynnat demokraterna.

SÄ det finns nog en kÀnsla av att president Trump just nu nÄgot förbÀttrar lÀget inför mellanÄrsvalen. Men med knappt en mÄnad kvar kan Ätskilligt forfarande hÀnda.

Nu bÀr det för min del hem för ett par dagar i Stockholm.

Men sedan bÀr det ivÀg till Bryssel, Berlin och Bodrum i lite olika Àrenden.

PÄ torsdag talar jag pÄ en stor konferens i den tyska huvudstaden tillsammans med Frankrikes och Tysklands utrikesministrar som inleder de olika arrangemang de bÀgge lÀnderna har för att ihÄgkomna vapenvilan efter det första vÀrldskriget för hundra Är sedan.

Vika lĂ€rdomar har vĂ„rt Europa dragit av det som hĂ€nde dĂ„ – och det som hĂ€nt under seklet sedan dess?

Den diskussionen Àr sÄ gott som obefintlig i vÄrt Sverige, men den Àr högst levande i dessa lÀnder.

Dagar med krisernas mÄngfald.

Carl Bildt (m) - 6 October, 2018 - 22:04

NEW YORK: TvÄ dagar av styrelsemöte med International Crisis Group avslutades hÀr i dag pÄ eftermiddagen.

Dessa dagar har vi Àgnat genomgÄngar av olika krissituationer runt om i vÀrlden dÀr ICG pÄ ett eller annat sÀtt Àr engagerat.

VÄra egna experter och den breda kompetens som finns i styrelsen har kompletterats med olika andra personer som bidragit till vÄra diskussioner i de olika Àmnena

Vad gÀller vissa situationer vad det svÄrt att vara optimistisk.

Situationen i Venezuela blir allt allvarligare.

Columbias f d president Santos tecknade bĂ„de bakgrund och framtidsperspektiv och hade svĂ„rt att se att det nu skulle vara möjligt att uppnĂ„ den ”mjuklandning” för regimen som inte minst de olika latinamerikanska staterna strĂ€var efter.

Ekonomin har kollapsat med ca 40%, inflationen ligger kring en miljon procent och tusentals mÀnniskor försöker vasken dag att fly landet.

Under Ären har regimen Maduro fÄtt betydande stöd av sÄvÀl Kina som Ryssland, men försök att engagera dessa bÀgge lÀnder i försök att lösa krisen har hitintills inte lyckats. De Àr prestigemÀssigt bundna till det stöd de gett, och tycks tro att regimen pÄ ett eller annat sÀtt kan överleva krisen.

Och dÀrmed Àr det enda som Àr sÀkert i denna situation att det kommer att fortsÀtta att försÀmras.

Om detta var en dyster situation fanns det anledning till mer av optimism om utvecklingen i Etiopien efter det att premiÀrminister Abye tog över i april.

DjÀrvt har han lagt alla landets problem pÄ bordet, fÄtt ett pÄtagligt starkt stöd, men mÄste nu sjÀlvfallet ocksÄ pÄbörja de olika reformer som kommer att krÀvas. En atmosfÀr av stark optimism prÀglar nu landets politik.

Men det gÀller ocksÄ att leverera. Kan han fÄ igenom de reformer som krÀvs för att reformera landets statsdominerade ekonomi? FörvÀntningarna Àr stora.

Men att man nu slutit fred med Eritrea Àr sjÀlvfallet mycket viktigt.

I gÄr hade vi ocksÄ en lÀngre diskussion om lÀget i och kring Turkiet.

Denna dag har dominerats av diskussionerna kring möjligheten av en fredsprocess i Mellersta Östern liksom av möjligheten av en sĂ„dan ocksĂ„ i Afghanistan.

Israels f d utrikesminister Tzipi Livni tecknade en bekymras bild i den förra frÄgan, och USA:s f d förhandlare i frÄgan Martin Indik var om möjligt Ànnu mer bekymrad för den situation vi i dag har.

Den amerikanska politiken, liksom utvecklingen i Israel, rör sig tydligt bort frÄn den tvÄstatslösning som Àr den enda varaktigt stabila lösning som Àr möjlig.

OcksÄ i diskussionen om Afghanistan hade vi nÄgra av de ledande experterna runt bordet. Det fanns en kÀnsla för att tiden hÄller pÄ att rinna ut, och oro för att det inte kommer att vara möjligt att initiera en fredsprocess innan det amerikanska, och enkannerligen president Trumps, tÄlamod tar slut och kvarvarande internationella trupper tas tillbaka.

Vi Àgnade lite tid Ät att diskutera de olika bekymmersamma scenarier för vad som dÄ kan hÀnda. Jag hoppas vi slipper Äterkomma till det.

Men ocksÄ annat stod pÄ dagordningen. Konflikter i Afrika, inte minst i och kring Mali. Och en del annat vad gÀller vÄr framtida inriktning.

Den amerikanska inrikespolitiken domineras nu av att president Trump nu gott igenom sitt förslag till ny ledamot av Högsta Domstolen efter en tÀmligen sÄ uppslitande process, och det Àr ingen tvekan om att detta ses som en betydande seger.

PÄ det utrikespolitiska omrÄdet Àr det tydligt hur man mycket pÄtagligt höjer tonlÀget mot Kina.

Det handlar inte bara om det pÄtagligt tuffa sprÄket i vicepresidenten Pences linjetal i frÄgan, utan ocksÄ om en rad andra samordnade ÄtgÀrder. Och inrikespolitiskt Àr det nog sannolikt att ocksÄ detta ger en del pluspoÀng.

Nu blir det middag med nÄgra bedömare av den internationella scenen hÀr i kvÀll, och sedan bÀr det i morgon tillbaka över Atlanten.

I New York – men viktiga möten i Europa.

Carl Bildt (m) - 5 October, 2018 - 02:19

NEW YORK: Det var molnigt sÄ gott som hela vÀgen över Atlanten i dag, med undantaget att det öppnade upp sig precis nÀr vi passerade Grönlands sydspets. Och det Àr alltid lika betagande vackert.

Fortfarande Àr det betydligt varmare vÀder pÄ denna sida Atlanten, Àven om det Àven hÀr kÀnns att hösten Àr i antÄgande. I morgon lovas det i alla fall trevligt soligt vÀder, Àven om det för min del blir en dag inomhus.

Vi börjar vÄrt styrelsemöte med ICG tidigt pÄ morgonen och hÄller sedan pÄ hela dagen med genomgÄngar av olika konflikt- och krissituationer runt om i vÀrlden.

I Europa Àr det nu dels informellt möte med EU:handelsministrar i Salzburg och dels möte med Nato:s försvarsministrar i Bryssel.

PÄ det första finns all anledning att anta att det Àr relationerna över Atlanten som stÄr högst pÄ dagordningen, med alla de frÄgetecken som omger Trump-administrationens agerande pÄ omrÄdet.

Avtalet mellan Canada och USA och dess möjliga implikationer kommer alldeles sÀkert att diskuteras. InnebÀr detta att risken för att Trump klipper till med tullar pÄ bilimporten frÄn EU har ökat eller minskat?

Och Àven om det finns viktiga modernisering i avtalet i förhÄllande till det Àldre NAFTA-avtalet finns det ocksÄ inslag som jag vet lett till bekymmersamma miner i Bryssel.

De nÀrmaste mÄnaderna blir viktiga. Sommarens vapenvila i handelspolitiken över Atlanten kan sannolikt inte vara hur lÀnge som helst.

Brexit Àr ju ett Àmne som knappast gÄr att undvika helt, Àven om den diskussionen i huvudsak förs i andra fora.

Den konservativa partikongressen i Manchester klarade premiÀrminister May, men med de lÄsningar som hon tvingades göra blir uppgiften att komma till ett avgörande i samband med EU-toppmötet om tvÄ veckor Àn mer besvÀrlig.

I Bryssel diskuterar Nato:s försvarsministrar hur man kan uppfylla sitt 30-30-30-30 mĂ„l vad gĂ€ller militĂ€ra styrkor – att inom 30 dagar vara redo med 30 bataljoner, 30 divisioner stridsflyg och 30 större örlogsfartyg för att hantera hot mot nĂ„gon av alliansens medlemsstater.

Och sĂ€kert kommer man att fortsĂ€tta att fokusera ocksĂ„ pĂ„ den viktiga frĂ„gan om hur man rent logistiskt skall se till att dessa styrkor kommer till det eller de omrĂ„den dĂ€r de behövs – lĂ€ttare sagt Ă€n gjort.

Riktar vi blickarna österut ser president Putin ut att gÄ in i en besvÀrligare inrikespolitisk period.

I de olika regionala valen har det gÄtt ovÀntat dÄligt för maktens kandidater, och ser man pÄ opinionsundersökningarna Àr stödet för honom nu Äter nere pÄ de nivÄer det hade före invasionen av Krim vÄrvintern 2014.

Glansen av de utlÀndsk Àventyren verkar minska, och den föga populÀra pensionsreformen har samtidigt fokuserat pÄ ekonomins stagnation.

Till New York – och inför helgens val.

Carl Bildt (m) - 3 October, 2018 - 20:06

STOCKHOLM: SÄ klickar dÄ klockan för Ulf Kristersson med uppdraget att sondera förutsÀttningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen.

Det var sÄ talmannen med stor noggrannhet formulerade det uppdrag han gav i gÄr eftermiddag, och pÄ tisdag veckan efter den kommande skall det hela kunna redovisas.

Att Ulf Kristersson vill bilda en fullfjÀdrat alliansregering Àr sjÀlvklart. DÀr finns en samsyn om en viktig reformagenda, och dÀr finns ocksÄ de personella och andra resurser som detta kommer att krÀva.

Och det Àr rimligt att han gör sitt yttersta för att försöka bilda en sÄdan regering.

Om bildandet av en sÄdan kommer att tolereras av Sverigedemokraterna veta i alla fall inte jag i den stund som nu Àr.

Det jag vet Àr att om sÄ inte sker kommer Sverigedemokraterna att skicka över bollen till Stefan Löfven.

Den som lever fÄr se.

I dag har min dag upptagits av diskussioner om globala handelspolitiska utmaningar och de vÀxande hot som finns pÄ cyberomrÄdet med en lÄng rad ledare för svenska företag.

De har i dag att operera i en ocksÄ politiskt betydligt mycket mer krÀvande miljö Àn vad som varit fallet under de senaste decennierna. Diskussionerna Àr viktiga.

Men i morgon bÀr det av till New York för nÄgra dagar dÀr.

FrÀmst Àr det för styrelsemötet med International Crisis Group dÀr med början med en mottagning i morgon kvÀll.

Men sjÀlvfallet passar jag pÄ möjligheten för en del andra möten ocksÄ. New York Àr ju ÀndÄ New York, som vi brukar sÀga.

Den kommande helgen kommer ocksÄ att ha sitt intresse för en serie av viktiga val runt om i vÀrlden.

PÄ lördag Àr det val i vÄrt grannland Lettland, och dess stabilitet och politiska inriktning Àr alldeles sjÀlvklart viktig.

Största parti blir med all sannolikhet fortsatt Harmony – som framför allt har stöd av den ca fjĂ€rdedel av landets befolkning som har rysk nationalitet. Partiet har styrt Riga under det senaste decenniet, men har aldrig kommit i regeringsstĂ€llning nationellt eftersom det i allmĂ€nhet bildats en koalition av andra partier.

Och nu blir det sjÀlvfallet viktigt att de vilka förutsÀttningarna kommer att bli för att bilda koalition för de kommande Ären.

PÄ söndag Àr det sÄ en serie av olika val i Bosnien, och Àven om större förÀndringar inte förefaller sannolika blir det intressant att se hur resultatet kommer att bli.

Även hĂ€r Ă€r det vad som intrĂ€ffar, eller inte intrĂ€ffar, efter valdagen som Ă€r det mest osĂ€kra. I vĂ€rsta fall kommer det att bli svĂ„righeter med att genomföra valresultatet o alla fall pĂ„ den federala nivĂ„n.

Samma dag Àr det första omgÄngen i presidentvalet i det betydligt större men lite mer avlÀgsna landet Brasilien.

HÀr gÄr man mot ett mycket polariserat val som sannolikt kommer att avgöras först i den andra valomgÄngen den 28 oktober.

Just nu tyder undersökningarna pÄ att högerpopulistiska Jair Bolsonaro kommer att komma ut som etta pÄ söndag, men hur det gÄr nÀr han möter den pÄtagligt vÀnsterprofilerade Fernando Haddad i den avgörande omgÄngen Àr prognoserna mer osÀkra om.

Men viktigt Àr det. Brasilien Àr en betydande ocksÄ global aktör i olika frÄgor.

Trevlig söndagskvÀll

Carl Bildt (m) - 30 September, 2018 - 15:56

STOCKHOLM: Denna dags absoluta höjdpunkt ligger fortfarande framför oss – fest med anledning av att Alf Svensson fyller 80 Ă„r.

Och det Àr ju vÀrt att fira.

Alf var ledare för sitt parti i inte mindre Àn 31 Är,vilket Àr milt sagt respektingivande, och under den perioden avverkade de övriga partierna i det vi ju nu beskriver som alliansen inte mindre Àn 15 andra partiledare.

OcksÄ jag var ju en av dem.

Tillsammans gick vi ju igenom en del tumult, inklusive att manövrera en regering nÀr vi hade sverigedemokraternas företrÀdare som lÀtt desorganiserade vÄgmÀstare i riksdagen.

Men det blev trots det en hel del gjort – t o m en bra över Öresund.

SÄ det blir alldeles sÀkert en trevlig söndagskvÀll.

NÄgon gÄng under kvÀllen inflyter det sÀkert bulletiner frÄn Skopje med resultatet av folkomröstningen i Makedonien jag skrivit om tidigare.

Rapporterna hitintills vad gÀller valdeltagandet ser inte alltför uppmuntrande ut, ocksÄ i det att detta verkar vara avsevÀrt högre i landets vÀstra och mer albanskt dominerade delar.

Men vi fÄr hoppas att slutresultatet ser annorlunda ut.

I debatten hör hemma fortsÀtter svallvÄgorna efter det upprop som en mindre politiserande klick pÄ UD drog igÄng inför regeringsbildningen.

PÄ DN Debatt i dag gÄr den f d rÀttschefen och den f d personalchefen pÄ UD till rÀtta med dessa tendenser. Man skulle önska att det i alla fall internt Àr motsvarande klarhet frÄn dagens chefer i regeringskansliet.

Det Àr faktiskt viktiga nationella vÀrden som stÄr pÄ spel.

PÄ tisdags Àr det enligt uppgift dags för ny talmansrunda i riksdagen igen. Om sÄ mycket Àndrats tills dess ÄterstÄr att se.

Fundamentala förhÄllanden Àr viktiga att ha klart för sig.

För att Stefan Löfven skall komma tillbaka som statsminister krÀvs att hela eller delar av alliansen lÀgger ner sina röster och accepterar honom. Att det Àr detta socialdemokraternas intensiva manövrerande, inklusive allt mullrande om sverigedemokraterna, syftar till Àr ju tÀmligen uppenbart.

Sannolikheten för det skall lyckad kan bara beskrivas som lÄg.

För att Ulf Kristersson skall tilltrÀda som statsminister krÀvs, under den rÀtt sjÀlvklara förutsÀttningen att den samlade vÀnstern röstar nej, att sverigedemokraterna lÀgger ned sina röster.

Men det kommet nog att behöva rinna lite mer vatten under broarna, och föras lite mer samtal ocksÄ över den s k blockgrÀnsen, innan det Àr dags för avgörande i den frÄgan.

Nationen överlever sannolikt det.

För min del blir detta en vecka blandad med först nĂ„gra dagar hĂ€r hemma – i morgon nĂ€rmast den stora nĂ€ringslivsdagen i VĂ€sterĂ„s – och sedan nĂ„gra dagar i New York.

DÀr Àr det styrelsemöte i International Crisis Group, och det brukar vara bra med en genomgÄng av olika internationella utmaningar efter det att tumultet och uppstÄndelsen kring det s k högnivÄsegmentet av diskussion i FN:s generalförsamling har lagt sig.

Den makedonska frÄgan igen.

Carl Bildt (m) - 29 September, 2018 - 15:19

STOCKHOLM: Det mÄ vara lite fjÀrran frÄn regeringsbildning och annat hÀr hemma, men betydelsen av morgondagens folkomröstning i Makedonien skall pÄ intet sÀtt underskattas.

GÄr vi lite mer Àn ett sekel tillbaka i tiden var frÄgor kring just Makedonien högt upp pÄ den europeiska diplomatins dagordning. Det vagt definierade omrÄdet var skÀrningspunkten mellan turkiska, bulgariska, albanska, grekiska och serbiska intressen pÄ ett sÀtt som hade skapat oro och instabilitet under lÄng tid.

Och sÄvÀl det första 1912 som det andra Balkan-kriget 1913 hade till stor del handlat om vad de olika makterna definierade som Makedonien. Och i första vÀrldskriget blev omrÄdet sjÀlvfallet Äter krigsskÄdeplats.

Öppna konflikter skulle Ă„terkomma omedelbart efter det andra vĂ€rldskriget, med kopplingar mellan det grekiska inbördeskriget och den makedonska frĂ„gan som i viss utstrĂ€ckning spökar fortfarande, frĂ€mst i Grekland dĂ€r det i landets nordliga makedonska provins finns en farhĂ„ga för att grĂ€nser skall ifrĂ„gasĂ€ttas pĂ„ nytt Historien sitter djupt i sydöstra Europa.

I det socialistiska Jugoslavien var den makedonska delrepubliken frontstat mot Nato-landet Grekland, och grÀnsen till den hÄrda albanska diktaturen var hermetiskt stÀngd. NÀr det jugoslaviska upplösningsdramat inleddes var det mÄnga som uttryckte fasor för situationen just i Makedonien.

Dels handlade det om möjliga storserbiska ansprÄk pÄ det som de ibland kallade Södra Serbien. Men den jugoslaviska försvarsmaktens tredje armé drogs faktiskt fredligt bort frÄn republiken sedan den förklarat sin sjÀlvstÀndighet, och det tillhör historiens ironier att den person som ofta ges erkÀnsla för detta var sedermera generalen Mladic.

Men Àn mer handlade det om spÀnningen mellan det nya landets albanska och slaviska befolkningsgrupper. Situationen i Kosovo var spÀnd, och det fanns farhÄgor för att den skulle spilla över till Makedonien.

Det var skÀlet till att en preventiv FN-styrka, med ocksÄ svenska soldater, stationerades i Makedonien mellan 1995 och 1999. Och stabiliteten bevarades ocksÄ under denna period.

Sedan kom dÄ Kosovo-kriget med den pÄfrestning som detta kom att innebÀra med hundratusentals flyktingar som visserligen togs emot men som man pÄ inga villkor ville stanna, eftersom den nationella balansen i staten dÄ skulle ha förskjutits. Att de relativt snabbt kunde ÄtervÀnda till Kosovo var utomordentligt betydelsefullt.

Kriget i Kosovo hade mÄnga bottnar, och en var ett inbördeskrig mellan olika generationer och politiska inriktningar i det albanska samhÀllet. En yngre och mer radikal grupp tog till vapen ocksÄ mot den Àldre grupp som föredragit mer fredliga medel i kampen.

Det var fortsÀttningen pÄ denna motsÀttning som 2001 ledde till nya stridigheter bÄde i de delar av södra Serbien som har betydande albansk befolkning och i Makedonien. Jag var dÀr och minns intensiteten i striderna framförallt i och kring staden Tetovo.

Efter starka internationella insatser blev det en politisk uppgörelse i det s k Ohrid-avtalet, med betydande nya rÀttigheter för den albanska minoriteten. Och i allt vÀsentligt har detta avtal ocksÄ kommit att fungera sedan dess.

Över unga staten har dock hela tiden hĂ€ngt konflikten med Grekland om statens namn. Athen har vĂ€grat att erkĂ€nna staten under namnet Makedonien, och lagt in veto i sĂ„vĂ€l Nato som EU mot varje process siktande till medlemskap för landet i dessa.

MotstÄndet har varit starkt frÀmst kring Thessaloniki och den del av Grekland som bÀr namnet Makedonien och dessutom bÀr vidare traditionerna frÄn Alexander den Stores dagar.

I ett kvarts sekel har det fram och tillbaka pÄgÄtt förhandlingar för att finna en lösning, men av olika skÀl var det först i början pÄ detta Är som det blev möjligt. Man kom överens om att staten skulle döpa namn till Norra Makedonien, och ocksÄ om en rad med detta sammanhÀngande frÄgor.

Men mot denna överenskommelse finns det ett starkt nationalistiskt motstÄnd i sÄvÀl Grekland som i Makedonien. FrÄn motsatta utgÄngspunkter ses det hela nÀrmast som ett förrÀderi.

Morgondagens folkomröstning handlar om huruvida landet skall godkÀnna kompromissen och dÀrmed kunna börja ta steget in i först Nato och sedan EU.

Men det Àr, som alltid i denna region, ingen enkel sak.

Ett Ja blir det med all sannolikhet. Men viktigt Ă€r att det Ă€r ett valdeltagande över 50% och dessutom, Ă€ven om det inte Ă€r nĂ„got officiellt kriterium, att vi inte fĂ„r en situation dĂ€r detta Ja Ă€r ett resultat av frĂ€mst den albanska minoriteten. Är sĂ„ fallet finns risk för att legitimiteten i resultatet kan ifrĂ„gasĂ€ttas av den slaviska majoriteten.

MotstÄnd mot överenskommelsen finns förvisso. I veckan har vi sett landets president Ivanov stÄ i FN:s generalförsamling och kalla denna ett nationellt sjÀlvmord, och inte minst i de starka exilorganisationerna finns det starka kÀnslor.

Ett klart, tydligt och brett förankrat Ja Àr av största betydelse bÄde för landets och för regionens stabilitet.

Och det hoppas jag innerligt att det blir i morgon, och att jag slipper skriva betraktelser om de risker som annars kan komma att öppnas upp.

Lojaliteten inom regeringskansliet.

Carl Bildt (m) - 26 September, 2018 - 20:12

STOCKHOLM: I media rapporteras om att ett upprop nu undertecknats i regeringskansliet som svÄrligen kan ses som annat Àn riktat mot en möjlig kommande alliansregering.

Personerna i frÄga kan ju knappast tro att SD skall bilda regering eller ingÄ i en sÄdan, och dÀrför gÄr det inte att göra nÄgon annan rimlig tolkning Àn att det riktar sig mot möjligheten av en regering under Ulf Kristersson.

Att dess argumentation ligger pÄfallande vÀl i linje med vad socialdemokraterna just nu driver Àr svÄrt att undgÄ att notera.

Uppropet Àr utomordentligt anmÀrkningsvÀrt och bör leda till en djupgÄende debatt inom och utom regeringskansliet. Ytterst vittnar det faktiskt om bristande respekt för vÄrt parlamentariska och demokratiska systems sÀtt att arbeta.

TjÀnstemÀn (och kvinnor, naturligtvis) i regeringens kansli skall vara lojala mot den regering som bildas enligt de procedurer som vÄr demokratiska författning lÀgger fast. Det mÄste gÀlla ocksÄ om partier man personligen tycker mer eller mindre illa om bildar regering.

Skulle det vara sÄ att man av personlig övertygelse inte klarar av denna lojalitet bör man sjÀlvfallet sÀga upp sig. Vi har ju sett ett antal sÄdana fall i den amerikanska diplomatin under den senaste tiden. Ett aktivt politiskt engagemang för sin övertygelse driver man dÄ vidare pÄ andra sÀtt.

Detta upprop leder dock dessvÀrre till misstankar om att denna grundlÀggande syn pÄ lojalitet mot en sittande regering inte finns hos delar av regeringskansliets tjÀnstemÀn.

Det Àr mycket allvarligt. Konsekvensen av detta riskerar att bli att vi fÄr en ökad politisering av alla dessa tjÀnster eftersom det blir en regerings enda sÀtt att vara sÀker pÄ lojalitet i sitt kansli. Och konsekvenserna av det blir pÄ sikt förödande. Kvaliteten och kompetensen i hela vÄrt statsstyre riskerar att Àventyras.

Som stats- och utrikesminister under Ă„tskilliga Ă„r har jag aldrig haft anledning att tvivla pĂ„ den grundlĂ€ggande lojaliteten hos regeringskansliets tjĂ€nstemĂ€n, och detta har varit en stor styrka. Vilka partipolitiska preferenser de hade intresserade mig aldrig – kvaliteten i deras insatser var avgörande.

Och jag vet ju ocksĂ„ mĂ„nga djupt troende gamla ”högermĂ€n” som aldrig tvekade i sin lojalitet som tjĂ€nstemĂ€n Ă€ven under lĂ„nga socialdemokratiska Ă„r dĂ„ de annars hade mĂ„nga frĂ„getecken. De tjĂ€nade staten, och de tjĂ€nade demokratin, och det skall de ha all heder av.

NÀr nu vissa inom regeringskansliet sjÀlva reser allvarliga frÄgetecken kring dessa grundlÀggande principer undrar jag om de insett de fulla konsekvenserna av vad de gör.

Jag skulle gÀrna se en offentligt diskussion med dem eller de som Àr ansvariga för detta upprop.

Jag inbjuder till det – dock sjĂ€lvfallet inte pĂ„ arbetstid.

SpÀnnande vecka inleds.

Carl Bildt (m) - 23 September, 2018 - 19:11

STOCKHOLM: I morgon inleds så en vecka med viss både inrikes och utrikes dramatik.

Två veckor har passerat sedan vårt riksdagsval, och i morgon samlas den nya riksdagens ledamöter för upprop och val av bl a talman, och på tisdag eftermiddag är det så dags för det högtidliga öppnandet i sedvanliga former.

Under dessa två veckor har främst socialdemokraterna manövrerat för att försöka att spräcka upp alliansen, men hitintills finns det inga som helst tecken på att de ansträngningarna har några förutsättningar att lyckas.

Men det är nu det verkligen börjar.

I morgon väljs så ny talman, och går det som det ser ut att göra kommer denne att besluta om att relativt snart hålla den omröstning om statsministern som regeringsformen föreskriver, och jag skulle tro att man beslutar att göra det på tisdag förmiddag före det högtidliga öppnande som inleds kl 14.

Den omröstningen kommer Stefan Löfven att förlora, får därmed gå till talmannen för att entledigas, men ombeds samtidigt att sitta kvar intill dess att en ny regering bildats. Och den processen kommer sedan att påbörjas på onsdagen med att talmannen kallar företrädare för de olika partigrupperna till samtal.

Hur lång tid denna process kommer att ta innan han är redo att lägga fram ett förslag för kammaren för ställningstagande återstår att se. Jag skulle knappast tro att det kan ske omedelbart, men osvuret är dock bäst i dagens osäkra läge.

I den voteringen räcker det med att den föreslagna statsministerkandidaten inte får en majoritet av riksdagens ledamöter emot sig.

Vänstern kommer självfallet att rösta nej till varje statsministerkandidat från alliansen. Om man så skulle lova dem att genomföra löntagarfonder före jul kommer de inte att avstå från att rösta nej till en borgerlig regering.

Hur Sverigedemokraterna kommer att ställa sig till ett förslag om Ulf Kristersson som statsminister för en alliansregering vet vi inte.

Tillsammans med den samlade vänstern kan de självfallet rösta ner Ulf Kristersson om de så vill. Skulle Sverigedemokraterna göra det går sannolikt uppdraget att försöka bilda regering på ett eller annat sätt tillbaka till Stefan Löfven, men då befinner vi oss ute på i hög grad okänd mark.

Men till detta kommer det att finnas anledning att återkomma.

Samtidigt som vår inhemska dramatik inleds generaldebatten i FN:s generalförsamling i New York, och på tisdag kliver Donald Trump som nummer två på listan upp i talarstolen.

Vad det blir av detta vet vi inte. För ett år sedan hotade han att utrota Nordkorea, men numera har ju regimen där kvalificerat in sig bland hans bästa vänner.

Sannolikt blir det i år Iran som kommer att bli föremål för de verbala utbrotten. Irans president Rouhani kommer också att befinna sig i New York.

På onsdagen skall president Trump så leda ett sammanträde i FN:s säkerhetsråd eftersom de innehar ordförandeskapet denna månad. Ursprungligen hade man sagt att det skulle handla om Iran, men sedan kom man på att det omedelbart skulle leda till en konfrontation med bl a Storbritannien och Frankrike, och huvuddelen av säkerhetsrådet i övrigt, och att dessutom Iran då skulle inbjudas till mötet och kunna svara.

Så den planen ströks, och nu skall mötet mer allmänt handla om icke-spridningsfrågor. Säkert kommer Trump att angripa det nukleära avtalet med Iran i alla fall, men intressant blir hur han formulerar sig om Nordkorea.

Atmosfären är heller inte den bästa efter det attentat som i går riktades mot en militärparad i södra Iran med ett stort antal dödade civila. Från Teherans sida har man uttalat stark misstanke om att någon av Gulf-staterna med uppbackning av USA stött den grupp som genomförde attacken, och det går int att omedelbart avvisa det som alldeles utan grund.

Från dessa håll har man varit rätt tydliga med att man haft för avsikt att stödja också olika typer av aktiva operationer mot och i Iran. Så länge man har amerikansk ryggtäckning kan det också fungera – annars vore det mycket farligt.

Men mycket annat kommer alldeles säkert att passera revy under diskussionerna i New York.

Den accelererande flyktingkrisen från sammanbrottets Venezuela. Den humanitära katastrofen och kriget i Yemen. Självfallet situationen i Syrien.

Och mer därtill.

Men från Stockholms horisont kommer det nog att vara utvecklingen på Helgeandsholmen som tilldrar sig mest uppmärksamhet.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 19:10.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2018, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson