|
|
Om EU snubblande kring Gaza, Putins kriminella blindhet och ett allt mer intensifierat krig.WASHINGTON: SĂ„ har jag dĂ„ landat i den amerikanska huvudstaden för ett par dygn av diskussioner hĂ€r. Vi har styrelsemöte med ECFR och vill i det sammanhanget sjĂ€lvfallet ocksĂ„ ta lite temperaturen pĂ„ den utrikes- och sĂ€kerhetspolitiska diskussionen inför det viktiga valet i november. Och sĂ€rskilt uppmuntrande ser det ju knappast ut, och det i all synnerhet frĂ„n europeisk horisont. Stödet till Ukraina Ă€r fortfarande blockerat av den mer fundamentalistiska delen av det republikanska partiet i representanthuset. Men till detta finns det förvisso anledning att Ă„terkomma. Det blir ett antal besök frĂ„n min sida hĂ€r under vĂ„ren. Om EU-toppmötet i förra veckan finns inte sĂ„ mycket att sĂ€ga mer Ă€n att man gav grönt ljus till Bosnien för att starta förhandlingar om medlemskap. Det Ă€r ett beslut som enligt min mening borde ha fattats för minst ett decennium sedan, men som bromsats av sĂ„vĂ€l bristande entusiasm inom EU som sedvanliga politisk tröghet i landet sjĂ€lvt. Nu Ă„terstĂ„r om man lyckas att rulla undan de sista stenarna för att faktiskt ocksĂ„ öppna förhandlingar. För Ukraina och Moldavien blev det Ă€nnu ingen konkret beslut om förhandlingsmandat. Det krĂ€vs ju att EU enar sig om ett sĂ„dant innan faktiska förhandlingar kan inledas, och tydligen har kommissionen funnit det bekvĂ€mt att skjuta pĂ„ den frĂ„gan till efter Europaparlamentsvalet. Men jag tror att det Ă€r ett rĂ€tt sĂ€kert antagande att de mer informella diskussionerna mellan EU- ledarna handlade om de tvĂ„ krigen – det ena i Europa sjĂ€lvt och det andra i vĂ„rt omedelbara nĂ€romrĂ„de. SĂ€rskilt upplyftande har EU- agerandet kring Gaza-konflikten knappast varit. Uppenbart Ă€r att starkt delade meningar har gjort ett mer konkret och tydligt agerande nĂ€rmast omöjligt. I Ă„tskilliga lĂ€nder har konflikten blivit inrikespolitik – och dĂ„ gĂ„r det mer sĂ€llan att göra effektiv utrikespolitik. Det var lite besvĂ€rande att medan EU harvade pĂ„ med sin mantra om en âhumanitĂ€r pausâ – det var sĂ„ lĂ„ngt man lyckats komma – tog den amerikanska politiken ny sats och började att tala om en âomedelbar vapenvilaâ, vilket ju i varje avseende Ă€r en starkare stĂ„ndpunkt. Nu blev det ryskt och kinesiskt veto pĂ„ den resolution med denna innebörd man lade fram i FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d i fredags, men i morgon görs ett nytt försök i New York att se om de spridda globala skarorna kan samlas till ett tydligt stĂ€llningstagande. Risken Ă€r vĂ€l att texten förskjuts dĂ„ sĂ„ att det nu blir USA som lĂ€gger in veto. Kriget i öster har i alla fall delvis gĂ„tt in i en ny fas med mer av fjĂ€rrangrepp och det nu frĂ„n bĂ€gge sidor. Ukraina har visat pĂ„taglig förmĂ„ga att bygga drönare som kan anfalla mĂ„l pĂ„ stora distanser och med stor precision. Ă tskilliga av dessa skjuts förvisso ner av det ryska luftförsvaret, men de ukrainska anfallen under de senaste tvĂ„ veckorna mot ryska oljeraffinaderier anses nu ha reducerat kapaciteten hos dessa med kring 10%. SĂ„dant mĂ€rks. Det sĂ€gs i media att USA har anmĂ€lt viss avvikande mening i Kiev eftersom det hela skulle kunna pĂ„verka bensinpriserna och dĂ€rmed det amerikanska valet. Det förefaller som om man i Kiev – och det med all rĂ€tt – lagt den synpunkten Ă„t sidan och fortsatt attackerna. PĂ„ rysk sida har man nu under tre dygn riktat mycket omfattande attacker mot Ukrainas möjligheter till elproduktion. Den andra största staden Kharkov slogs ut helt, och speciellt allvarligt var att man i alla fall till del slog ut produktionen vid det mycket stora vattenkraftverket i Dnjepr. HĂ€r utnyttjade man ballistiska robotar som det i just det omrĂ„det inte finns nĂ„got försvar mot. Och föregĂ„ende natt riktade sĂ„ Ukraina ett större anfall mot militĂ€ra mĂ„l i den ryska flottbasen Sevastopol. Det var brittiska eller franska lĂ„ngdistansrobotar som anvĂ€ndes, flottans ledningscentral slogs möjligen ut och dĂ€rtill skadades i alla fall de Ă„terstĂ„ende tvĂ„ stora landstigningsfartygen i Svarta Havet. Det var med all sannolikhet en mycket svart dag för den flottchefen. Men en Ă€n svartare dag var det sjĂ€lvfallet för Ryssland med terrorattacken mot konserthallen i utkanten av Moskva som hitintills kostat 133 mĂ€nniskor livet. Det var i början av mĂ„naden som den amerikanska ambassaden i Moskva gick it med en varning till amerikanska medborgare att undvika större arrangemang i regionen eftersom man ansĂ„g att det fanns en risk för en terrorattack. OcksĂ„ den svenska ambassaden instĂ€mde i den varningen. Bakgrunden var med all sĂ€kerhet att en amerikansk underrĂ€ttelsetjĂ€nst som fortfarande har sina stora antenner riktade mot olika terrororganisationer snappat upp indikationer som tydde i denna riktning. DĂ„ varnade man offentligt, men varnade ocksĂ„ i direkt kontakt med de ryska myndigheterna. SĂ€rskilt uppskattat var detta dock inte. NĂ€r president Putin bara fyra dagar före det stora attentatet framtrĂ€dde inför ett större möte med sĂ€kerhetstjĂ€nsten FSB avfĂ€rdade han de amerikanska varningarna som provokationer avsedda att destabilisera Ryssland. Det var alldeles tydligt att Putin inte ville lyssna pĂ„ det örat. Och ty följande var av allt att döma sĂ€kerheten kring den stora konserten svag grĂ€nsande till obefintlig. Putin hade ju nĂ€rmast sagt Ă„t FSB att detta var varningar som skulle ignoreras. I varje annat land hade detta lett till ett offentligt raseri mot en ledning som alldeles uppenbart försummat en av sina mest grundlĂ€ggande skyldigheter, men Ă€ven om mĂ„nga sĂ€kert knyter nĂ€varna i fickorna finns det knappast utrymme för den saken i dagens Ryssland. Terroristerna kom frĂ„n IS, och dĂ„ sannolikt den gren av rörelsen som kallas IS-Khorasan och opererar med frĂ€msta bas i Afghanistan och Centralasien, och som f ö ser talibanerna i Kabul och regimen i Teheran som sina kanske viktigaste mĂ„l. De aktuella individernas ursprung var sannolikt Tadzjikistan. Om detta sade president Putin dock ingenting alls nĂ€r han sent omsider framtrĂ€dde i ett TV-tal, utan i stĂ€llet handlade det om ett lĂ€tt desperat försök att misstĂ€nkliggöra Ukraina, och instruktioner om att sprida det budskapet hade tydligen ocksĂ„ getts till ryska media. Och det kommer man med all sannolikhet att försöka att spinna vidare pĂ„. Putin och hans omgivning Ă€r besatta av sitt krig mot Ukraina – och öppnade ju med detta faktiskt ocksĂ„ för det fruktansvĂ€rda terrordĂ„det. Efter de varningar som kom borde det ha varit pĂ„tagligt förstĂ€rkt sĂ€kerhet vid en mycket stor konset som denna – men varningen avfĂ€rdades, och oskyldiga unga mĂ€nniskor förlorade livet. Det Ă€r dessvĂ€rre pĂ„tagligt att kriget nu hĂ„ller pĂ„ att trappas upp, och ett tecken pĂ„ detta Ă€r att man nu ocksĂ„ i Moskva inte bara hĂ„ller sig till att sĂ€ga âspeciella militĂ€ra operationenâ utan nu ocksĂ„ sĂ€ger att detta Ă€r ett krig. SĂ„ har det förvisso varit sedan 24 februari 2022, men tidigare har man riskerar att hamna i fĂ€ngelse om man talat i dessa termer. Att man nu officiellt justerar sprĂ„kbruket kan nog ses som en föraning om en ytterligare militarisering av den ryska ekonomin och sannolikt ocksĂ„ som en förberedelse för större mobilisering lĂ€ngre fram. Och sĂ€kert kommer ocksĂ„ allt detta att diskuteras under mina dygn hĂ€r i Washington. NĂ€r pĂ„sken nĂ€rmar sig kommer jag dock att vara hemma igen. Sedan Ă€r jag dock tillbaka hĂ€r redan om nĂ„gon vecka. Categories: Partier & Politiker
Om det s k valet i Ryssland, EU:s stöd till Ukraina, fortsatta elĂ€ndet kring Gaza och en del annat.STOCKHOLM: Det Ă€r ingen alltför djĂ€rv gissning att vi kommer att fĂ„ höra att Vladimir Putin vunnit en övervĂ€ldigande seger i det ryska presidentvalet. Ingenting annat vore möjligt. Alla kandidater med antydan till opposition har blockerats, och varje aktivitet som uppfattas som att störa valet genom olika typer av opposition kan bestraffas med upp till fem Ă„r i fĂ€ngelse. ĂndĂ„ ser vi hur oppositionen hittar sĂ€tt att markera att den finns. Det var Alexej Navalny och hans organisation som tog initiativet till Noon Against Putin med uppmaningen att man skulle komma till vallokalen mitt pĂ„ dagen denna söndag. Och bilder visar nu massiva köer framför vallokalerna sĂ„vĂ€l i Ryssland som vid olika ryska ambassader just vid denna tidpunkt. I den repressiva diktaturens Ryssland Ă€r det vad som Ă€r möjligt att göra. Inne i vallokalen skulle jag sedan tro att mĂ„nga röstar blankt eller pĂ„ nĂ„gon obetydlig kandidat. Det cirkulerar mycket bilder pĂ„ nĂ€tet av valsedlar dĂ€r man skrivit in Navalny, men det torde sannolikt krĂ€va en del djĂ€rvhet. Men oavsett allt detta kommer det att basuneras ut ett resultat med rekordhögt valdeltagande och rekordhögt stöd för Putin. Allting annat vore otĂ€nkbart. Den reella situationen i Ryssland Ă€r dock annorlunda. I en ny podcast frĂ„n ECFR försökte olika personer med insikt i de olika opinionsundersökningar som görs att reda ut situationen, och sammanfattade den som att det handlar om ett samhĂ€lle som frusit fast. Ă tskilliga stöder Putin, Ă„tskilliga Ă€r tydligt mot, och Ă„tskilliga Ă€r bara resignerade. Kanske 20 – 20 – 60. Men nĂ„got massivt stöd menar dessa att det knappast gĂ„r att tala om. Resignerad acceptans. Ett samhĂ€lle som frusit fast. Men Putin kommer sĂ€kert att göra allt för att fĂ„ det att se ut som en seger. Möjligen kommer vi att fĂ„ se förĂ€ndringar i regimens personbesĂ€ttning nu efter valet. Det har spekulerats Ă„tskilligt om det. Men nĂ„gon förĂ€ndring av politisk inriktning blir det nĂ€ppeligen. Snarare en konsolidering. Och dĂ€rmed Ă€r kursen fortsatt krig, ett allt mer militariserat samhĂ€lle, en ytterligare stĂ€rkt repression och en ekonomi i sakta men sĂ€ker nedgĂ„ng. Att ekonomin just nu till dels hĂ„lls upp av den stegrade krigsproduktionen förĂ€ndrar ingenting i detta. SjĂ€lva kriget har nu allt mer blivit ett drönarnas krig i och med att Ukraina nu pĂ„tagligt intensifierat sina attacker med drönare. MĂ„let under de senaste dagarna har alldeles tydligt varit raffinaderier runt om i Ryssland, och tydligt Ă€r att det ryska luftförsvaret inte förmĂ„tt att förhindra alla attacker. En tidig uppskattning var att attackerna Ă„tminstone tillfĂ€lligt slagit ut ca 7% av den ryska raffinaderikapaciteten, och det som skett sedan dess har kanske gjort att den siffran krupit upp en bit. Det ryktas om att ett förbud för export av bensin kommer att införas – i sĂ„ fall ett tydligt tecken pĂ„ att attackerna haft effekt. Samtidigt fortsatta sjĂ€lvfallet de ryska attackerna mot Ukraina om Ă€n ocksĂ„ mot civila mĂ„l. Ett 20-tal personer dog vid ett robotanfall mot centrala Odessa för nĂ„gra dygn sedan. Inom EU fortsĂ€tter diskussionerna om hur stödet till Ukraina skall kunna förstĂ€rkas. Viktigt Ă€r att det nu blivit enighet om att EU kan anvĂ€nda pengar för att köpa upp ammunition var som helst i vĂ€rlden, och det borde underlĂ€tta situationen. Det var tidigare Paris som hade invĂ€ndningar pĂ„ den punkten. . Sverige tillhör dem som nu stĂ€llt upp med ytterligare finansiering för detta. PĂ„ torsdag och fredag Ă€r det dags för EU-toppmöte och sjĂ€lvfallet stĂ„r frĂ„gan högt upp pĂ„ dagordningen dĂ€r. Ett möte mellan Tyskland, Frankrike och Polen i fredags kvĂ€ll var ocksĂ„ viktigt för att ge inriktning och för slĂ€ta över en del konstigheter i diskussionen under de senaste veckorna. Men sedan har vi OrbĂĄn, som nu varit och hĂ€lsat pĂ„ Trump i Florida och basunerat ut att det ekonomiska stödet till Ukraina mĂ„ste strypas. Jag har sĂ€llan eller aldrig sett en regeringschef i EU sĂ„ öppet direkt sabotera en gemensam politik i en sĂ„ viktig frĂ„ga. Det kan nog bli rĂ€tt spĂ€nt pĂ„ mötet pĂ„ torsdag. Det borde bli det. Och fortfarande Ă€r det skrivet i stjĂ€rnorna hur det kommer att gĂ„ med amerikanskt stöd. Det finns ett tydligt stöd i den allmĂ€nna opinionen, en tydlig majoritet i kongressen – men en mycket tydlig strĂ€van frĂ„n Trump att sabotera. Hitintills har det dessvĂ€rre varit Trump som hĂ„llit i taktpinnen i frĂ„gan. FortsĂ€tter detta kommer Europa förvisso att stĂ€llas inför svĂ„ra avgöranden redan detta Ă„t. Lika bra Ă€r kanske det – orovĂ€ckande mycket talar för att de kommer nĂ€sta Ă„r i alla fall. I den muslimska vĂ€rlden har Ramadan inletts, antalet döda i Gaza uppskattas till över 31.000 personer, olika nödlösningar prövas för att kringgĂ„ de israeliska begrĂ€nsningarna av humanitĂ€r hjĂ€lp och hitintills har samtalen om vapenvila/gisslan inte gett nĂ„got resultat. Att de i dag Ă„terupptagits i Qatar Ă€r möjligen en indikation pĂ„ att situationen inte Ă€r alldeles hopplös. Mellan Washington och Tel Aviv blir stĂ€mningen allt mer spĂ€nd. Senatens demokratiska majoritetsledare Chuck Schumer sade i föga inlindande ordalag att Israel borde göra sig av med premiĂ€rminister Netanyahu, och president Biden tyckte att Schumer hade uttryckt sig vĂ€l. Det Ă€r nog ett historiskt lĂ„gvattenmĂ€rke i den relationen. Och inleder Israel nu en stor militĂ€r offensiv mot Rafah i södra delen av Gaza kommer den situationen knappast att förĂ€ndras. Dilemmat för den amerikanska politiken blir allt mer besvĂ€rligt – stöd till Israel ingĂ„r i USA:s utrikespolitiska DNA, men Netanyahus krig blir samtidigt en allt tydligare inrikespolitisk belastning för Joe Biden inför presidentvalet i november. Detta dĂ„ sjĂ€lvfallet utöver den blockering av möjligheten att kanske fĂ„ en ny möjlighet till en tvĂ„statslösning och framtida fred som hans politik nu tydligt innebĂ€r. I dag Ă€r ett antal EU-ledare i Kairo med ocksĂ„ ett betydande ekonomiskt stödpaket. Min egen entusiasm för regimen Sisi dĂ€r Ă€r ytterst begrĂ€nsad, och jag hoppas att man Ă€r tydlig i samtalen om vad som behöver göras för arr möjligen fĂ„ Egypten pĂ„ fötter. Betydligt mer entusiastisk var jag nĂ€r Ursula von det Leyen i veckan besökte Nuuk pĂ„ Grönland tillsammans med Danmarks statsminister Mette Fredriksen och öppnade ett nytt EU-kontor och lanserade en del nya samarbeten. USA öppnade ett konsulat för nĂ„gra Ă„r sedan – bortsett frĂ„n att Trump ju ville köpa hela Grönland – och det Ă€r viktigt att ocksĂ„ EU finns pĂ„ plats. Grönland Ă€r viktigt. VĂ€rlden i övrigt ser ut som den gör. Den elĂ€ndiga situationen i Haiti hĂ„ller pĂ„ att bli allt vĂ€rre. USA kastas ut frĂ„n sin bas i Niger. De s k tvĂ„ sessionerna i Peking skapade ingen klarhet om den ekonomiska politiken. Och Gert Wilders blir i alla fall inte premiĂ€rminister i NederlĂ€nderna. Categories: Partier & Politiker
Om asiatiskt perspektiv frĂ„n Hanoi, Nato pĂ„ plats och val i Portugal och â nĂ„ja â Ryssland.HANOI: Mina asiatiska veckor fortsĂ€tter dessa dagar hĂ€r i Vietnam i samband med den största nordiska affĂ€rsdelegation som nĂ„gonsin besökt detta land i snabb och imponerande utveckling. För alltför mĂ„nga Ă€r nog Vietnam fortfarande ett krig snarare Ă€n ett land, och förvisso Ă€r de tre s k indokinesiska krigen under andra hĂ€lften av förra Ă„rhundradet viktiga för att kunna förstĂ„ detta lands utveckling. Det första indokinesiska kriget var mot Frankrike och slutade 1954, det andra var mot USA och slutade med avtalet 1973 och det tredje mot Kina och pĂ„gick framför allt i Kambodja intill 1991. Det andra indokinesiska kriget var sjĂ€lvfallet ocksĂ„ ett vietnamesiskt inbördeskrig. Den strikta kommunistiska regim som hade tagit över i norr efter segern över Frankrike hade en fast ambition att ta över landet i sin helhet, och det var ocksĂ„ detta som ledde till det tĂ€mligen hĂ„rdhĂ€nta övertagandet tvĂ„ Ă„r efter avtalet som avslutade det amerikanska militĂ€ra engagemanget i landet. Det var ett brutalt krig. Upp mot fyra miljoner vietnameser berĂ€knas ha förlorat livet, och dessutom 60.000 amerikanska soldater. Decenniet efter övertagandet var mycket dystert. Den sydliga delen av landet skulle tvingas in i den sovjetiska ekonomiska modell som Nord hade, och resultaten i form av ekonomisk misĂ€r och massflykt med bĂ„tflyktingar blev de man kunde förvĂ€nta sig. Samtidigt var landet totalt internationellt isolerat. USA hade en total handelsbojkott och frĂ„n 1979 hamnade man dessutom i direkt krig med Kina med anledning framför allt av att de olika intressena kolliderade i Kambodja. Till detta kom att frĂ„n 1985 stödet frĂ„n Sovjet, som hade betytt mycket under de föregĂ„ende decennierna, gradvis försvann. Situationen var desperat, och detta vad som ledde till den betydande politiska omlĂ€ggning som inleddes 1986. PĂ„ det ekonomiska omrĂ„det övergavs den sovjetiska modellen till förmĂ„n för en radikal öppning av ekonomin för internationell handel och internationella investeringar, och diplomatiskt började det arbete som 1991 ledde till att relationerna med Kina kunde Ă„terupprĂ€ttas och 1995 till att sĂ„dana kunde etableras ocksĂ„ med USA. Det var rejĂ€la politiska omlĂ€ggningar – framdrivna av desperat nödvĂ€ndighet. Sedan dess har den ekonomiska utvecklingen varit imponerande, och landet i dessa hĂ€nseenden i grunden förĂ€ndrats. Man har inte mindre Ă€n 17 olika frihandelsavtal, fler Ă€n nĂ„got annat land i vĂ€rlden, och en andel av utrikeshandel i ekonomin som ocksĂ„ Ă€r unikt hög. Jag hör dem sĂ€ga att upp mot 90% av ekonomin i landet i dag Ă€r beroende av utrikeshandel. Med marxism har situationen hĂ€r inte mycket med att göra, men politisk förblir landet en leninistisk enpartistat med ett kommunistiskt parti för vilket bibehĂ„llande av den egna makten har prioritet före allt annat. Medborgerliga fri- och rĂ€ttigheter har ty följande mycket betydande begrĂ€nsningar. Men landet balanserar skickligt mellan USA och Kina. Förra Ă„ret hade man besök av sĂ„vĂ€l Joe Biden som Xi Jinping, och bĂ€gge lĂ€nderna uppgraderade sina förbindelser med landet. Att vĂ€lja mellan Kina och USA Ă€r inte aktuellt – landet behöver dem bĂ€gge. Nu har Vietnam kommit i ökad fokus i och med att det finns tilltagande frĂ„getecken dels om den kinesiska ekonomin och dels om effekterna av spĂ€nningen mellan USA och Kina. Förtag ser pĂ„ Vietnam som ett intressant komplement till Kina, och paradoxalt nog gĂ€ller detta i betydande utstrĂ€ckning ocksĂ„ företag frĂ„n Kina sjĂ€lvt. Koreanska och taiwanesiska företag har sedan Ă„tskilliga Ă„r investerat stort i landet med Samsung som det största utlĂ€ndska företaget i landet med mer Ă€n 60.000 anstĂ€llda. Och bland nordiska företag Ă€r Lego störst med en ny mĂ„ngmiljardinvestering. För Ă„tskilliga Ă„r sedan besökte jag en Lego-fabrik i Guangdong i södra Kina, men nu Ă€r det Vietnam som gĂ€ller. SĂ„ det Ă€r spĂ€nnande diskussioner hĂ€r om sĂ„vĂ€l de ekonomiska som politiska utsikterna i denna viktiga del av Asien. I Bryssel hissas i dag den svenska flaggan utanför Nato-högkvarteret i Bryssel, och dĂ€rmed inleds en ny fas i vĂ„r integration i det vĂ€stliga sĂ€kerhetspolitiska samarbetet. Och det sker samtidigt som ocksĂ„ svenska förband ingĂ„r i den stora Nato-övningen i norra Skandinavien. Den integrationen kommer att ta sin tid. Att komma in i alla olika staber, anpassa alla operativa planer och tĂ€nka om frĂ„n ett nationellt till ett nordeuropeiskt försvar gĂ„r inte i en handvĂ€ndning. Men med flaggan pĂ„ plats i Bryssel Ă€r allt detta riktigt pĂ„ riktigt – och ett viktigt steg för oss och hela Nordeuropas sĂ€kerhet. I gĂ„r var det val i Portugal med ett regeringsskifte riktning höger som resultat, Ă€ven om det kompliceras av ett överraskande starkt resultat av ett mer högernationalistiskt parti. Och pĂ„ söndag Ă€r det sĂ„ presidentval i Ryssland – om nu denna beteckning Ă€r passande pĂ„ den starkt regisserade tillstĂ€llning som skall ge ett nytt mandat till regimen Putin. SĂ„ blir det sĂ€kert ocksĂ„. NĂ„gon opposition vĂ€rd namnet tillĂ„ts ju inte. Det skall dock bli intressant att se om det Ă€r mĂ„nga som kommer att följa Navalny-organisationens uppmaning att dyka upp kl 12 mitt pĂ„ dagen för att pĂ„ det sĂ€ttet tyst markera vad man tycker. Under tiden blir situationen kring Gaza och konflikten i Mellersta Ăstern allt mer bekymmersam. Ett USA som Ă€r tilltagande frustrerat över regeringen Netanyahu tar nu till flygfĂ€llningar och andra tillfĂ€lliga Ă„tgĂ€rder för att fĂ„ in i alla fall viss humanitĂ€r hjĂ€lp till de desperata miljonerna i Gaza. Det förblir mĂ€rkligt att den amerikanska makten inte förmĂ„r att fĂ„ Tel Aviv att öppna upp mer för de kolonner av lastbilar som vĂ€ntar pĂ„ att fĂ„ komma in i Gaza. Och det Ă€r bara pĂ„ det sĂ€ttet som tillrĂ€ckligt med hjĂ€lp kan komma in. Nu inleds Ramadan, och vi kommer sĂ€kert att se betydande spĂ€nningar kring Jerusalem och al-Aqsa. Förra Ă„rets Ramadan besöktes moskĂ©n av 1,4 musliner, men nu talas om betydande begrĂ€nsningar för inte minst palestinier frĂ„n VĂ€stbanken med de spĂ€nningar som detta med all sĂ€kerhet kommer att leda till. SjĂ€lv styr jag under de nĂ€rmaste dagarna tillbaka till Stockholm och kommer sedan efter mina asiatiska veckor att vara hemma under i alla fall denna och kommande vecka. Det kan behövas. Categories: Partier & Politiker
Om asiatiska perspektiv frĂ„n Tokyo och annorstĂ€des.MUMBAI: Ytterligare en intressant vecka i Asien gĂ„r nu till Ă€nda för min del. De utrikespolitiska samtalen i Japan var pĂ„tagligt spĂ€nnande. Som stats- och utrikesminister var jag i Tokyo vid Ă„tskilliga tillfĂ€llen, men jag har faktiskt inte varit dĂ€r pĂ„ mer Ă€n ett decennium. Imponerande Ă€r hur tydliga man i Tokyo Ă€r vad gĂ€ller betydelsen av att stĂ„ upp mot det ryska anfallskriget. âUkraina i dag och Ăstasien i morgonâ var tesen som premiĂ€rminister Kishida upprepade nĂ€r han inledde dagarna med Tokyo Global Dialogue. Och i mina inlĂ€gg pĂ„ konferensen Ă„terkom sjĂ€lvfallet ocksĂ„ jag till just detta. Det har talats mycket under de senaste Ă„ren om det som kommit att kallas âIndo-Pacificâ och dĂ€r man ser det vĂ€ldiga omrĂ„det av Stilla Havet och Indiska Oceanen som ett mer eller mindre sammanhĂ€ngande territorium. Begreppet föddes ursprungligen i Australien, dĂ€r man naturligt nog blickar pĂ„ bĂ€gge de stora haven, men anammades sedan av först USA och sedan EU och Europa. Land efter land publiceras strategipapper för regionen. Men begreppet har sitt ursprung i en maritimt dominerad bild av vĂ€rlden som Ă€r tĂ€mligen naturlig i den mer anglosaxiskt orienterade delen av vĂ€rlden. Makten över haven var grundlĂ€ggande för sĂ„vĂ€l brittisk som amerikansk maktutveckling under de senaste decennierna. Det gĂ„r dock att ocksĂ„ tala om ett eurasiatiskt sammanhĂ€ngande strategiskt omrĂ„de, och jag skulle tro att det Ă€r ett perspektiv som faller sig mer naturligt frĂ„n Moskvas eller Pekings utgĂ„ngspunkt. I det mongoliska vĂ€ldets efterföljd Ă€r de makter mer orienterade pĂ„ den vĂ€ldiga euroasiatiska landmassan. Med det perspektivet Ă€r det alldeles uppenbart att Ukraina och Ostasien hĂ€nger samman – tydligare Ă€n det Ă€r i det hos oss dominerande indopacifikiska perspektivet. De centrala makterna i omrĂ„det trĂ€nger utĂ„t – i Rysslands fall mot vĂ€ster och i Kinas fall i alla fall potentiellt Ă„t öster. Sedan Korea-kriget i början av 1950-talet har USA varit den oundgĂ€ngliga balanserande makten i Ostasien. Det skall inte glömmas att det var Stalin i Moskva som gav klartecknet till det nordkoreanska angreppet, och att det var nödvĂ€ndigheten av att slĂ„ tillbaka detta som förde den amerikanska makten pĂ„ allvar tillbaks till den koreanska halvön och som ocksĂ„ kom den att ta ett intresse för Taiwans framtid. Och i allt detta Ă€r Japans roll sjĂ€lvfallet central. Det Ă€r de amerikanska baserna i Japan och dess öar som gör det möjligt för USA att balansera den kinesiska makten och göra ett försvar av Sydkorea – och potentiellt Taiwan – möjligt. De senaste Ă„ren har amerikansk diplomati varit instrumentellt med att överbrygga den historiska motsĂ€ttningen mellan Sydkorea och Japan, och det nĂ€rmare trilaterala samarbete som dĂ€rmed etablerats har blivit pĂ„tagligt betydelsefullt för stabiliteten i omrĂ„det. Det innebĂ€r inte att utmaningar saknas. Den mĂ€rkliga regimen i Pyongyang har fĂ„tt luft under vingarna av att plötsligt ha blivit betrodd partner till Moskva nĂ€r den ryska armĂ©n desperat söker efter ammunition. Leveranserna har varit stora, och sĂ€kert har Pyongyang fĂ„tt mer Ă€n bara prestige i utbyte. Och nya tongĂ„ngar frĂ„n Pyongyang om att man inte lĂ€ngre söker Ă„terförening bĂ„dar möjligen för kommande överraskningar. Jag tillhör inte dem som varnar för mer omedelbart förestĂ„ende militĂ€ra ambitioner frĂ„n Pekings sida mot Taiwan. Jag tror att regimen i Peking har helt andra bekymmer som dominerar. Det hindrar inte att vĂ„rt stöd till Taiwan Ă€r viktigt i det lĂ€ngre perspektiv som per definition alltid Ă€r mer osĂ€kert. Sedan toppmötet i San Francisco nyligen har tonlĂ€get mellan Peking och Washington förĂ€ndrats. Man söker en fungerande balans mellan samarbete och konkurrens, men med en begynnande valrörelse i USA och osĂ€kerhet om dess utgĂ„ng Ă€r utvecklingen lĂ„ngt ifrĂ„n stabil. Och skulle jag hissa orosflagga för nĂ„gonting i regionen Ă€r det vĂ€l konflikten kring Sydkinesiska Sjön. Kring det sönderrostade filippinska fartyget Sierra Madre pĂ„ ett rev som Kina allt mer aggressivt ocksĂ„ gör ansprĂ„k pĂ„ Ă€r det lĂ€tt att se att det kan uppstĂ„ problem som krĂ€ver balanserad hantering för att inte eskalera. PĂ„tagligt i Tokyo var att perspektiven pĂ„ en möjlig kommande Trump-administration i Washington var betydligt mer avspĂ€nda Ă€n vad som pĂ„ goda grunder Ă€r fallet i Europa. Samarbetet mellan Japan och USA uppfattas som fast förankrat i det amerikanska politiska landskapet, och Kina-politiken Ă€r ju ett av de fĂ„ omrĂ„den i amerikansk politik dĂ€r det rĂ„der lite av samstĂ€mmighet. Oron finns förvisso vad gĂ€ller handelspolitiken, för vad en Trump igen kan fĂ„ för sig vad gĂ€ller Nordkorea och dessutom för hur lĂ€get i Europa med dess betydelse ocksĂ„ för stabiliteten i Ostasien kan komma att pĂ„verkas. FrĂ„n Tokyo Ă„tervĂ€nde jag till Indien om Ă€n för mer blandade politiska och sociala engagemang. Mellan Tokyo och Delhi spinns de strategiska trĂ„darna successivt allt starkare. Delstaten Gujarat med sina 60 miljoner invĂ„nare och starka industriella bas – dĂ€r jag tillbringat ett par dygn – har just haft sin premiĂ€rminister pĂ„ besök i sĂ„vĂ€l Tokyo som Singapore. HĂ€r har jag ocksĂ„ haft möjlighet till samtal med personer verksamma i landets framgĂ„ngsrika företagsamhet. De har en snabbt vĂ€xande egen ekonomi – men tydligt med globala perspektiv med Dubai och Silicon Valley flitigt förekommande i de olika samtalen. Nu stundar nĂ„got dygn i Stockholm innan jag Ă„ter styr kosan mot Asien men nu med Hanoi i Vietnam som destination. HĂ€r handlar det om Vietnams nya roll med sina ca 100 miljoner invĂ„nare och med en starkt vĂ€xande ekonomi i en situation dĂ€r frĂ„getecknen kring Kina gradvis hĂ„ller pĂ„ att bli allt fler. Förra veckan skrev jag att jag utgick frĂ„n att vĂ„r Nato-frĂ„ga skulle vara utlöst innan jag hade anledning att skriva igen, men det visade sig dessvĂ€rre felaktigt. Inrikespolitiskt tumult kring presidentposten i Ungern har försenat ytterligare – men i allt vĂ€sentligt Ă€r ju utvecklingen nu pĂ„ rĂ€ls. Vad gĂ€ller Ungern finns det vĂ€l i övrigt anledning att notera att den ambitiösa Victor Orban i dagarna Ă„kt pĂ„ besök till Donald Trump i hans fĂ€ste i Florida. DĂ€r smids en allians som kan komma att bli pĂ„tagligt besvĂ€rande. I diskussioner borta i Tokyo var det inte alldeles enkelt att hantera frĂ„gor om den europeiska politiken vad gĂ€ller stödet till Ukraina. En middag president Macron kallat till i Paris för att visa sammanhĂ„llning kom ju i stĂ€llet – och han fĂ„r nog ta pĂ„ sig ansvaret för det – att visa splittring och förvirring. Det var inte den franska utrikespolitikens mest gloriösa stund. Men trots detta tror jag det sker en samling kring en starkare politik. Och jag trĂ€ffar nu ocksĂ„ insatta bedömare som trots allt ser en försiktig ljusning vad gĂ€ller det amerikanska tumultet i frĂ„gan. Vi fĂ„r se hur det blir med den saken. Nu lĂ€mnar jag för denna gĂ„ng ett Indien dĂ€r den vĂ€xande tillförsikten över det egna landets framtid Ă€r allt mer pĂ„taglig. Jag ser reklamen som stolt förkunnar att man nu bygger ut 5G-nĂ€t snabbare Ă€n pĂ„ nĂ„got annat hĂ„ll i vĂ€rlden. Och det Ă€r sant – i detta viktiga avseende gĂ„r det i dag snabbare i Indien Ă€n i Europa. Vi har anledning att se upp. Categories: Partier & Politiker
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik â som gör skillnad pĂ„ riktigtAlliansen: Klimat- och miljöpolitik â som gör skillnad pĂ„ riktigt
erik.blom
14 aug 2018
I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslÀppen och förbÀttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregÄngsland krÀvs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt. Men under bÄde 2016 och 2017 har utslÀppen i stÀllet ökat. Klimatet behöver en ny regering.
KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat. Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet. Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn. De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt. Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt: Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken
Fler gröna företag
Ett grönare flyg
VÀrna vÀxande skogar
Rena hav, sjöar och vattendrag
Categories: Partier & Politiker
M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valetM: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet
erik.blom
13 aug 2018
Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.
Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned. Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras. Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är. Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.
Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst. Ulf Kristersson (M), partiledare LÀs artikeln hÀr. Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktetNu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet
erik.blom
9 aug 2018
Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.
Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Ă€r polistĂ€theten den lĂ€gsta pĂ„ tio Ă„r, vĂ„rdköerna har fördubblats, var sjĂ€tte elev lĂ€mnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Ă€r underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fĂ„tt vĂ€rldens högsta marginalskatter. â NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson. â De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson. För att Ă„terupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet, fĂ„ fler i jobb och vĂ€rna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pĂ„ den ekonomiska politiken. SamhĂ€llets resurser mĂ„ste prioriteras till grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktioner sĂ„ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhĂ€llskontraktet. VĂ€lfĂ€rden mĂ„ste gĂ„ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Ă€r bĂ„de rĂ€tt och rĂ€ttvist och en förutsĂ€ttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ă„stadkomma ett samhĂ€lle med lika möjligheter för alla. Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden 1. Starka offentliga finanser 2. Ă
terupprÀtta samhÀllskontraktet genom ökad kvalitet i vÄrden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar 3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb 4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten Se presstrÀffen hÀr. Categories: Partier & Politiker
Nu tar vi tag i Sverige!Nu tar vi tag i Sverige!
erik.blom
8 aug 2018
Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap â en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.
Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen â inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet. Med bara nĂ„gra veckor kvar till valdagen Ă€r det dags för kampanjspurt. Vi tar nĂ€sta steg i vĂ„r valrörelse genom att nu möta vĂ€ljarnas efterfrĂ„gan pĂ„ att nĂ„gon pĂ„ allvar tar tag i Sveriges problem. â Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer. â Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen. â Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal. â Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna â varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.
 Se presstrÀffen hÀr. Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan: Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttrasSÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras
erik.blom
4 aug 2018
Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.
Moderaternas vision Ă€r att Sverige ska vara ett land dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€ller lika för alla. För att vĂ„r vision ska bli verklighet mĂ„ste situationen för hbtq-personer i Sverige förbĂ€ttras. Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pĂ„ plats sĂ„som en könsneutral Ă€ktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frĂ€mja hbtq-personers rĂ€ttigheter. Den hĂ€r mandatperioden har vi drivit pĂ„ genom att lĂ€gga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen. Vi lovar att fortsĂ€tta detta arbete. Det handlar om att vĂ€rna de landvinningar som skett och att genomföra nya. Alla â oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck â ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g â hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder. Risken att utsĂ€ttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stĂ€rka polisen och öka tryggheten för alla. För att nĂ„ mĂ„let om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frĂ„n polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsĂ€tta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rĂ€ttsvĂ€sendet för att den nya lagstiftningen ocksĂ„ ska anvĂ€ndas. Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin âhederâ. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet. Barns rĂ€ttigheter â och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp â men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. Det budskapet tar vi ocksĂ„ med oss i dag nĂ€r vi gĂ„r i EuroPride Parade Stockholm.  Ulf Kristersson (M) Partiledare Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson LĂ€s artikeln hĂ€r. Förbund Riksorganisationen Bild rĂ€ttighrter Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
SkÀrp kraven för anhöriginvandringSkÀrp kraven för anhöriginvandring
erik.blom
1 aug 2018
Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.
Under de senaste fem Ă„ren har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehĂ„llstillstĂ„nd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mĂ€nniskor ansöka om asyl och uppehĂ„llstillstĂ„nd för anknytning Ă€ven under kommande Ă„r. Det Ă€r personer som ska komma i arbete, lĂ€ra sig sprĂ„ket och bli en del av det svenska samhĂ€llet. Samtidigt Ă€r det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrĂ€ckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Ă€r arbetslösheten nĂ€stan fem gĂ„nger sĂ„ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige. En förutsĂ€ttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Ă€r att antalet asylsökande kommande Ă„r hĂ„lls pĂ„ en lĂ€gre nivĂ„ Ă€n idag. Trots de skĂ€rpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Ă€r det inte alls en sĂ€rskilt lĂ„g siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Ă€r behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeĂ„terförening. Ănskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er. Ibland hĂ€vdas att den tillfĂ€lliga asyllagen, som löper ut nĂ€sta sommar, inte lĂ€ngre tillĂ„ter familjeĂ„terförening. Det Ă€r inte korrekt. Dels pĂ„verkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skĂ€rpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fĂ„r sitt tillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Ă€r att personen har ett kvarstĂ„ende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete. Samtidigt stĂ€ller nuvarande lagstiftning inte alls tillrĂ€ckliga krav pĂ„ anstrĂ€ngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dĂ„varande Alliansregeringen. En god idĂ©, men som i praktiken omfattande vĂ€ldigt fĂ„ pĂ„ grund av mĂ„nga undantag. Kravet skĂ€rptes i samband med flyktingkrisen, men Ă€r fortfarande inte tillrĂ€ckligt för att sĂ€kerstĂ€lla att det finns en tillrĂ€cklig försörjningsförmĂ„ga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstĂ€llande incitament för den nyanlĂ€nde att lĂ€ra sig svenska, göra sig anstĂ€llningsbar och söka sig ut pĂ„ arbetsmarknaden. För att möjliggöra familjeĂ„terförening bör det krĂ€vas permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd, en förmĂ„ga att försörja sig sjĂ€lv samt en möjlighet att stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skĂ€rpningar av lagstiftningen skulle sĂ€kerstĂ€lla att sĂ„ blir fallet: 1. Nuvarande begrĂ€nsningar ska förlĂ€ngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Ă€r lĂ„ngsiktig och utan de tvĂ€ra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nĂ€sta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfĂ€lliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrĂ€nsningar för anhöriginvandring som gĂ€ller idag för nyanlĂ€nda med tillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd, bör dĂ€rför förlĂ€ngas till dess att en lĂ„ngsiktig migrationspolitik kommer pĂ„ plats. 2. Arbete och egen försörjning mĂ„ste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhĂ„lla ett permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfĂ€lle utan att göra en tillrĂ€cklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DĂ„ ökar risken för att den försörjningsförmĂ„ga som kan framstĂ„ som tillrĂ€cklig, i sjĂ€lva verket Ă€r undermĂ„lig. För att sĂ€kerstĂ€lla att inkomsten Ă€r stabil över tid ska ett nytt krav införas pĂ„ arbete och egen försörjning under minst ett Ă„r innan permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nĂ„ upp till kravet genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. En sĂ„dan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstĂ€llningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark. 3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet â till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring. 4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Ăven hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan. Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frĂ„n asylsökande till nyanlĂ€nd och nyanstĂ€lld. För oss moderater Ă€r det sjĂ€lvklart att egna anstrĂ€ngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NĂ€sta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. Tobias Billström (M) gruppledare Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskapAlliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap
erik.blom
31 jul 2018
I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.
Det Ă€r fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brĂ€nder. Men det stĂ„r klart att bĂ„de rĂ€ddningstjĂ€nsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsĂ€tter göra, enorma insatser. Den hĂ€r kraften behöver tas tillvara och förvaltas. Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brĂ€nderna, mĂ„ste vi redan nu se till att vĂ„rt samhĂ€lle Ă€r bĂ€ttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VĂ€stmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pĂ„ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmĂ„ga att förebygga och hantera kriser. VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen â och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent. Alliansen föreslĂ„r tio reformer för att stĂ€rka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmĂ„gan: 1. InrĂ€tta ett nationellt sĂ€kerhetsrĂ„d under statsministern. 2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 3. Etablera en nationell krisfond. 4. FörstĂ€rk hemvĂ€rnet. 5. Bygg ut utbildning av rĂ€ddningstjĂ€nstpersonal. 6. FörbĂ€ttra villkoren för deltidsbrandmĂ€n. 7. Satsning pĂ„ nationell brandbekĂ€mpningsförmĂ„ga frĂ„n luften. 8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 9. Inför sĂ€rskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 10. Ăkat statligt stöd för skogsbrandsbevakning. Utdelnings-PM finns hĂ€r. Presentation finns hĂ€r. Se presskonferensen hĂ€r.  Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskapPresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap
erik.blom
31 jul 2018
I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.
PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan. Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkanSamlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan
erik.blom
26 jul 2018
Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. Ă
tgÀrderna, som presenterades pÄ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Är kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och kunna undvika nödslakt av djuren.
- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdieselâ istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. - Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hĂ„llbar livsmedelsproduktion. LĂ€get nu Ă€r allvarligt och visar Ă€ven det som Moderaterna lĂ€nge har pĂ„pekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lĂ„ga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrĂ„krati. De har dĂ€rmed svĂ„rt att bygga upp tillrĂ€ckliga skyddsvallar och Ă€r extra utsatta vid missvĂ€xt. Stefan Löfvens regering behöver dĂ€rför agera omgĂ„ende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjĂ€lpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Ă„r kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och slippa utslaktning av sina djur, sĂ€ger Maria Malmer Stenergard. - Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dĂ€r vi kommer att stĂ€lla krav pĂ„ att de Ă„tgĂ€rder vi föreslĂ„r snabbt kan komma pĂ„ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan:Â
Se presstrÀffen hÀr. PM med de samlade förslagen. Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄJonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han. Categories: Partier & Politiker
Jonas Sjöstedt sommartalarSnart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning. Categories: Partier & Politiker
|