Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Bekymmer i Berlin.

Carl Bildt (m) - 24 June, 2018 - 08:24

BERLIN: Denna morgon Àr det 70 Är sedan den vÀstliga luftbron till Berlin inleddes efter det att Sovjet skurit av alla landförbindelser till de tre vÀstallierades zoner av den fortfarande ockuperade staden.

Sovjet trodde alldeles sÀkert att man skulle kunna tvinga de vÀstallierade ut ur staden, men sÄ blev det inte. Mot alla odds inleddes en imponerande luftbron som under mer Àn ett Är försörjde staden.

Under det Är som luftbron fungerade flögs ca 550.000 flygningar som tillsammans förde in ca 2,1 miljoner ton brÀnsle, livsmedel och andra förnödenheter i de blockerade tre vÀstallierade zonerna av staden.

I den första av det kalla krigets mÄnga farliga konfrontationer tvingades Sovjet till slut att ta ett steg tillbaka.

VÀstberlin, inringat av sovjetiskt ockuperat omrÄde, överlevde. Och kom inte minst genom luftbron och blockaden att bli en symbol för frihet och demokrati under delningens decennier.

SjÀlv har jag nu Äter varit hÀr ett par dagar frÀmst i regi av Atlantic Council, men kulmen nÀr vi pÄ stor galamiddag i gÄr i det historiska museet delade ut Freedom Awards till bl a f d amerikanska utrikesministern Madeleine Albright.

Annars har det varit cybervÀrldens frÄgor och konfrontationer, och inte minst den nya informationskrigföringens realiteter, som stÄtt i centrum för vÄra diskussioner, ocksÄ med Tysklands inrikes- och justitieministrar under de senaste dagarna.

Det blev ocksÄ tid för ett lÀngre möte med förbundsdagens talman Wolfgang SchÀuble, som ju tveklöst Àr en av dagens Tysklands verkliga statsmÀn.

Mitt i kriser och pessimism hade han tillförsikt om bÄde Tyskland och det europeiska samarbetet. Den eurokris som inte minst han som finansminister var djupt engagerad ligger nu tydligt bakom oss, och han sÄg ingen anledning till att man inte pÄ ett eller annat sÀtt steg för steg skulle kunna lösa upp knutarna kring migrationspolitiken ocksÄ.

Det Àr ju annars den frÄga som helt dominerar hÀr just nu.

Bajerska CSU kĂ€nner djup oro inför sitt delstatsval tidigt i höst – makten i MĂŒnchen Ă€r viktigare Ă€n makten i Berlin – och tveklöst Ă€r det detta som driver dess tydliga konfrontationskurs i regeringen i Berlin just nu.

Men dÀr de insisterar pÄ ensidiga nationella tyska ÄtgÀrder för att visa sina vÀljare att man vill allvar argumenterar Angela Merkel starkt för en mer samlad europeisk lösning.

Och det ligger alldeles entydigt i hela EU:s intresse att det Àr hon som gör segrande ur denna strid. Annars Àr risken betydande för att vi kommer att se grÀnshindren gÄ upp inom EU igen med betydande Äterverkningar för en lÄng rad av frÄgor. Vi riskerar snabbt en dominoeffekt.

I sak Àr flyktingpolitiken i dag inget stort problem vad gÀller antalet ankommande.

Antalet flyktingar som söker asyl har minskat dramatiskt i Tyskland pÄ samma sÀtt som i Sverige.

OcksÄ flödet över Medelhavet har minskat högst pÄtagligt.

I den tyska koalitionsöverenskommelsen talade man om ett tak pĂ„ 180.000 – 220.000 flyktingar som inte fick överskridas under ett Ă„r. Och siffrorna hitintills tyder pĂ„ att det knappast finns nĂ„gon risk för att detta kommer att överskridas.

Och i Sverige Àr ju siffrorna nu lÀgre Àn vad de varit under Ätskilliga Är. Sedan 2015 har de minskat varje Är.

Men hÀr i Tyskland handlar det mindre om sakfrÄgan just nu Àn om efterskalven efter flyktingkrisen hösten 2015. Och de fortsÀtter att vara starka.

I dag samlas 16 av EU:s 28 regeringschefer till informellt möte i Bryssel i Àrendet, men nÄgon lösning kommer sannolikt inte ut ur detta möte, och bör knappast göra det heller.

Beslut skall rÀtteligen tas i EU-kretsen i dess helhet, och den trÀffas ju pÄ ordinarie toppmöte i slutet av den kommande veckan.

Och det mötet kommer med all sannolikhet att bjuda pĂ„ viss dramatik. Det Ă€r inte bara i Bayern man spelar inrikespolitik med denna frĂ„ga. Ungern, Österrike och Italien kan lĂ€tt lĂ€ggas till den listan.

Men steg för steg, pÄ samma sÀtt som med eurokrisen, tror jag att man kommer att arbeta sig fram till en lösning pÄ dessa frÄgor.

Inget land klarar ensamt av att hantera dessa utmaningar – sĂ„ enkelt Ă€r det i grunden.

Denna dag Àr det ocksÄ parlaments- och presidentval i Turkiet.

Media rapporterar att oppositionen har mer vind i seglen Àn vad man tidigare antagit, men det Äterresor sjÀlvfallet att se.

TvÄ frÄgor blir viktiga just nu.

Om AKP kan bibehÄlla en majoritet i parlamentet, och om president Erdogan mÄste gÄ till en andra och avgörande omgÄng i presidentvalet.

Men om detta vet vi mer i morgon.

Efter ett stopp hemma i dag kommer jag dÄ att vara pÄ vÀg till London. DÀr fortsÀtter konvulsionerna kring hur man skall hantera Brexit, och nÄgon klarhet förefaller fortfarande tvÄ Är efter folkomröstningen inte att kunna skönjas.

GrÀnsöverskridande brottslighet ska bekÀmpas mer effektivt

Moderaterna - 23 June, 2018 - 16:12
GrÀnsöverskridande brottslighet ska bekÀmpas mer effektivt klara.soderberg 23 jun 2018 I syfte att försvara EU-samarbetet och sÀkra mÀnniskors trygghet behöver vi stÀrka rÀttsstatens förmÄga att bekÀmpa de grÀnsöverskridande problemen. Den fria rörligheten var aldrig tÀnkt att gÀlla för kriminella eller terrorister, skriver Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, pÄ Svenska Dagbladets debattsida.

Tack vare EU-samarbetet kan vi i dag röra oss fritt mellan lÀnderna i stora delar av Europa. Det Àr i grunden positivt. Den fria rörligheten för oss samman som européer, men den för ocksÄ med sig problem. NÀr nationsgrÀnserna slipas ned kan Àven organiserad brottslighet röra sig mer fritt inom EU. Alla vi som vill vÀrna EU-samarbetet mÄste dÀrför bekÀmpa den grÀnsöverskridande brottsligheten. Annars kommer allt fler mista tron pÄ den fria rörlighetens fördelar och fÀrre brottsoffer kommer att fÄ upprÀttelse.

Ett Europa som samarbetar gynnar handeln, höjer vÀlstÄndet och skapar möjligheter att tillsammans hantera yttre hot. EU:s fyra friheter ses i dag som en sjÀlvklarhet som vi inte skulle klara oss utan. Att mÀnniskor, varor, tjÀnster och kapital kan röra sig fritt pÄ EU:s inre marknad Àr sÀrskilt gynnsamt för svensk del. VÄr ekonomi Àr exportdriven och vÄra företag Àr i stort behov av kompetent arbetskraft utifrÄn.
Men vi mÄste kunna hÄlla tvÄ tankar i huvudet samtidigt. Bara för att den fria rörligheten till stor del gynnar Sverige betyder inte det att den inte för med sig problem. För alla oss följt brottsutvecklingen i Sverige nÀra Àr detta uppenbart.

Över hĂ€lften av alla inbrott i Sverige begĂ„s av utlĂ€ndska stöldligor, internationell mĂ€nniskohandel leder till att personer tas till Sverige för att hĂ€r tvingas in i prostitution och tvĂ„ngsarbete och mer narkotika och fler skjutvapen importeras hit frĂ„n andra lĂ€nder. Den hĂ€r situationen gör Polisens arbete svĂ„rare och Sverige otryggare. Inte sĂ€llan drabbar den grĂ€nsöverskridande brottsligheten mĂ€nniskor i deras vardag. 

OvanpÄ alla de problem som den grÀnsöverskridande brottsligheten för med sig finns ocksÄ hotet frÄn terrorismen. Precis som i mÄnga andra europeiska lÀnder har Àven vi i Sverige tvingats bevittna skadan som den internationella terrorismen kan Ästadkomma. I fjol miste fem oskyldiga mÀnniskor livet pÄ Drottninggatan till följd av islamistisk terror. Den fria rörligheten kan utnyttjas av internationella terrornÀtverk. 

Tillsammans utgör den grÀnsöverskridande organiserade brottsligheten och terrorismen ett hot mot mÀnniskors trygghet och sÀkerhet. Ett hot som mÄste tas pÄ stort allvar. Det Àr inte ett alternativ att acceptera en situation dÀr illegal grÀnsöversidande handel med vapen, mÀnniskor och narkotika ska vara en naturlig konsekvens av Europasamarbetet. DÀrför har alla vi som i grunden tror pÄ EU ett ansvar att hantera de hÀr problemen pÄ riktigt. Det bÀsta försvaret för den fria rörligheten Àr att ocksÄ vÄga erkÀnna dess brister. Vi mÄste erkÀnna att det inte finns nÄgra system som bara för gott med sig.

I syfte att försvara EU-samarbetet och sÀkra mÀnniskors trygghet behöver vi dÀrför stÀrka rÀttsstatens förmÄga att bekÀmpa de grÀnsöverskridande problemen. Den fria rörligheten var aldrig tÀnkt att gÀlla för kriminella eller terrorister. Ur ett brottsofferperspektiv Àr det dessutom avgörande att grÀnsöverskridande brottslighet bekÀmpas med samma kraft som inhemsk sÄdan. 

DÀrför mÄste Europol stÀrkas, handeln med pass mÄste stoppas och det EU-gemensamma antiterrorarbetet mÄste intensifieras. Men vi mÄste ocksÄ vidta ÄtgÀrder pÄ nationell nivÄ hÀr i Sverige. 

Tullen mÄste fÄ mer resurser. Som lÀget Àr i dag hinner inte tulltjÀnstemÀnnen genomföra tillrÀckligt med kontroller för att pÄ allvar decimera inflödet av vapen och narkotika. 

EU-medborgare som döms till fÀngelse efter att ha begÄtt brott i Sverige ska inte sitta pÄ svenska anstalter. De ska istÀllet överföras till fÀngelse i sina hemlÀnder. Vi ska inte betala andra EU-lÀnders fÀngelsenotor. Sverige mÄste ocksÄ börja utvisa fler av de EU-medborgare som döms för upprepad brottslighet i vÄrt land. Det finns anledning att tro att svensk rÀttspraxis stÀller upp en alldeles för hög ribba i detta avseende. 

Fler inre utlÀnningskontroller mÄste ocksÄ genomföras för att se till att EU-medborgare som vistats i Sverige lÀngre Àn tillÄtet ÄtervÀnder hem. PÄ sikt bör Àven lÀnder som inte lever upp till Schengensamarbetets krav kunna uteslutas ur detsamma. Att missbruka den fria rörligheten mÄste fÄ konsekvenser. 

Att lantbrukare och villaÀgare blir utsatta för utlÀndska stöldligor Àr ingen naturlag som följer av EU-medlemskapet. Samma sak gÀller det omfattande tiggeriet eller den olagliga konkurrensen frÄn utlÀndska lastbilstransporter. De hÀr problemen gÄr att lösa om prioriteringarna Àr de rÀtta. 

Vi kan inte skylla pĂ„ EU för att vi underlĂ„tit att betala för vad nationell trygghet och sĂ€kerhet faktiskt kostar i vĂ„r tid. Nu krĂ€vs att vi rustar upp den svenska rĂ€ttsstaten. Poliserna behöver bli fler, Åklagarmyndigheten mĂ„ste stĂ€rkas och SĂ€po ska ha de resurser som krĂ€vs för att hantera det ökade hotet frĂ„n terrorismen. En ny moderatledd regering behöver stĂ„ upp för EU-samarbetet, men ocksĂ„ anpassa rĂ€ttsstaten efter den fria rörlighetens behov. 

Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson (M)
LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Grundlagsreformer för ett starkare skydd för individen och en mer robust rÀttsstat

Moderaterna - 20 June, 2018 - 08:43
Grundlagsreformer för ett starkare skydd för individen och en mer robust rÀttsstat erik.blom 20 jun 2018 Att vÄrda grundlagen Àr avgörande i ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter ska gÀlla lika för alla. I dag presenterar dÀrför Gunnar Strömmer, partisekreterare, och Andreas Norlén, ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, förslag till en ny grundlagsutredning. Syftet Àr att stÀrka individens rÀtt och rÀttsstaten.

Det har gÄtt 14 Är sedan den förra grundlagsutredningen tillsattes. Tiden Àr nu mogen att göra en ny översyn. Det handlar bland annat om att stÀrka individens fri- och rÀttigheter gentemot staten, men Àven om att göra vÄra domstolar och grundlagar mer motstÄndskraftiga mot krafter som kan hota rÀttsstaten och demokratin.

- Under senare Är har vi sett en utveckling pÄ flera hÄll i Europa som utmanar rÀttsstaten. DÀrför finns goda skÀl att i Sverige övervÀga reformer som bland annat stÀrker domstolarnas lÄngsiktiga oberoende, sÀger Gunnar Strömmer.

- Sveriges grundlagar utgör sjÀlva grunden för vÄrt samhÀllskontrakt. DÀrför bör tillsÀttandet av en ny grundlagsutredning ske i dialog mellan partierna, sÀger Andreas Norlén.

Moderaterna vill att en ny grundlagsutredning ska tillsÀttas under nÀsta mandatperiod och lÀmna förslag inom fyra omrÄden:

1. Domstolarnas sjÀlvstÀndighet ska stÀrkas

Vi har sett en utveckling pÄ flera hÄll i Europa som utmanar rÀttsstaten och de sjÀlvstÀndiga domstolarna. Det finns goda skÀl att Àven i Sverige övervÀga reformer som stÀrker domstolarnas lÄngsiktiga oberoende. Det handlar bland annat om att  inrÀtta ett frÄn regering och riksdag fristÄende domstolsrÄd ("Judicial Council") som bestÄr av en majoritet domare och som bl.a. fÄr i uppdrag att utse Domstolsverkets chef. Vidare bör tillsynen av domstolarna ses över för att begrÀnsa regeringens och riksdagens makt i detta avseende.

2. Skyddet för mÀnniskors fri- och rÀttigheter ska stÀrkas

Moderaterna vill införa en rÀtt till skadestÄnd nÀr staten har övertrÀtt en enskilds fri- och rÀttigheter i regeringsformen. Vi vill ocksÄ att staten i ett skadestÄndsmÄl som rör fri- och rÀttigheter i regeringsformen ska betala sina egna rÀttegÄngskostnader Àven om staten vinner mÄlet, om den enskilde haft skÀlig anledning att fÄ sitt fall prövat. Moderaterna vill vidare att flera av rÀttigheterna i regeringsformen stÀrks eller kompletteras samt att vissa nya rÀttigheter införs: ÀganderÀtten och nÀringsfriheten ska stÀrkas, och diskrimineringsförbudet bör breddas. Vidare bör en tydligare rÀtt till domstolsprövning införas, liksom ett uttryckligt skydd mot dubbel lagföring.

3. LagrÄdets stÀllning och domstolarnas lagprövning ska stÀrkas

Det behövs ett tydligare system för att kontrollera om en viss bestĂ€mmelse i lag eller annan författning strider mot grundlagen. LagrĂ„det genomför en förhandskontroll. Det finns flera sĂ€tt att stĂ€rka LagrĂ„dets stĂ€llning pĂ„ som bör övervĂ€gas.  LagrĂ„det bör inte ha ”vetorĂ€tt” mot ny lagstiftning – ytterst Ă€r lagstiftningen riksdagens ansvar, och vĂ€ljarna kan utöva sin kontroll av lagstiftaren i allmĂ€nna val. Men andra förstĂ€rkningar bör övervĂ€gas. Det kan till exempel handla om krav pĂ„ kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna bifalla ett förslag som LagrĂ„det avstyrkt. Det bör ocksĂ„ finnas möjlighet till efterhandskontroll genom att en vanlig domstol prövar en viss lagbestĂ€mmelse mot exempelvis grundlagen eller Europakonventionen, utan att frĂ„gan aktualiseras i ett konkret fall.

4. Det ska bli svÄrare att Àndra grundlagar

I ljuset av hÀndelserna i till exempel Polen och Ungern bör övervÀgas om det Àr för enkelt att Àndra en svensk grundlag. I uppdraget för den nya grundlagsutredningen bör ingÄ att övervÀga om det ska det stÀllas högre krav för att grundlag ska kunna Àndras. Exempelvis kan övervÀgas om det ska krÀvas kvalificerad majoritet utöver att det behöver ske genom tvÄ beslut med mellanliggande val. Det bör Àven övervÀgas om det mellanliggande valet behöver vara ordinarie eller om det Àven fortsatt ska rÀcka med att det Àr ett extra val.

 

Sammanfattning av förslagen. 

LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Presskonferens grundlagsbrott Dölj delningsalternativ Av

Det inte alldeles enade Italien.

Carl Bildt (m) - 19 June, 2018 - 18:56

CAGLIARI: Ett dygn pÄ Sardinien Àr ett dygn dÀr man stÀndigt hör nya italienske inrikesministern Salvini omnÀmnas i radions olika nyhetssÀndningar.

Och det Àr nog ingen tillfÀllighet just nu.

Med sin mycket robusta politiska agenda och sin rÀtt brutala politiska stil finns det nog en avsevÀrd risk för att han kommer att dominera den nya italienska regeringen.

Att avvisa flyktingbÄtar var hans första steg för att sÀtta den politiska agendan. Men nÀr han gick vidare och sade att nu skulle man rÀkna romer var det tydligt ett steg för lÄngt, och han tvingades relativt omgÄende att backa.

SĂ„ hade han inte menat, sades det.

Men det hade han alldeles sÀkert.

Att det finns en osÀkerhet om vad denna italienska regering kommer att innebÀra Àr högst naturligt.

Hur kommer dess agenda att de ut i EU? Och hur kommer dess nationella agenda i Italien att utformas?

I det första avseendet kommer det sannolikt att handla om tvÄ saker. Dels flyktingfrÄgan och dels manöverutrymmet i den ekonomiska politiken.

Den första Àr det lÀttare att tala yvigt om Àn att faktiskt lösa. Men faktum Àr att flykting- och migrationsströmmarna till EU, och inte minst till Italien, minskat dramatiskt under det senaste Äret.

Flyktingkrisen 2015 handlade först och frÀmst om Syrien, och den har nu delvis hanterats genom den inte okontroversiella men i huvudsak fungerande överenskommelsen med Turkiet.

NÀr UNHCR i dagarna kom med sin redovisning av flyktingsituationen i vÀrlden visade man att Turkiet med 3,5 miljon flyktingar i dag Àr det land i vÀrlden som tagit emot sÀrklassigt flest, om Àn Libanon med var sjÀtte person i landet en flykting tagit en större börda i förhÄllande till sin befolkning.

Bara i Istanbul torde finnas fler syriska flyktingar Àn i det övriga Europa tillsammans.

Men det som bekymrar Italien Àr frÀmst vad som Àr ett migrationsflöde frÄn frÀmst Afrika över centrala Medelhavet.

Det försöker man nu hantera med olika insatser i Libyen och Niger, liksom rÀddningsinsatserna till havs i Medelhavet, men det Àr i flera avseenden en mer besvÀrlig utmaning.

Och det ÄterstÄr att se hur lÄngt Salvinis retorik rÀcker i dessa sammanhang. Att upprÀtta interneringslÀger i Libyen, som man talar om, kommer knappast att vara en framkomlig vÀg.

LÄngsiktigt Àr det de ekonomiska frÄgorna som Àr de viktigaste.

Italien Àr förvisso ett land, men Àr pÄ sitt sÀtt tvÄ ekonomier. En norditaliensk som gör förhÄllandevis bra, och en syditaliensk som gÄr pÄfallande dÄligt. Och det Àr dessvÀrre inte sÄ mycket som Àr nytt i dessa avseenden.

Norra Italien har i dag en minst lika stark ekonomisk utveckling som södra Tyskland. Och fÄ kÀnner till att Italien Àr EU:s andra industrination efter Tyskland med rÀtt imponerande exportsiffror under senare Är.

Men detta tyngs ner av misslyckanden i övrigt, ocksÄ i den förda politiken. Och siffrorna för södra Italien fortsÀtter att se helt annorlunda ut, med resultat att den nationella tillvÀxten pÄ 1,5% inte Àr alltför imponerande. Sett i snitt har Italien inte haft nÄgon tillvÀxt alls per capita under pÄfallande lÄng tid.

Det Àr mer Àn ett sekel sedan Italien i formell mening enades och blev ett gemensamt land. Och man har förvisso ett gemensamt fotbollslag, Àven om det i tider som detta Àr ett Àmne man helst inte skall beröra.

Men i mÄnga avseenden i övrigt Àr det italienska enandet en i hög grad stapplande process.

Och sÄ har vi de offentliga finanserna.

Med en offentlig skuld pÄ 135% av BNP Àr manöverutrymmet i den italienska ekonomiska politiken högst begrÀnsat. Och börjar underskotten att öka Àr risken överhÀngande för att det Äter kommer att bli mycket kostsamt att klara av denna skuldbörda.

Det har vi sett förr, och marknaderna har nu Äter visat nervositet.

Den nye finansministern har dock ryckt ut och sagt alla de rÀtta sakerna: kvar i euron, fortsatta besparingar, underskottet skall elimineras. Och det har lugnat nÄgot.

Men hur detta skall klaras av ÄterstÄr att se.

BÀgge regeringspartierna har lovat att höja (!) pensionsÄldern, vilket ju Àr pÄtagligt kostsamt i flera olika avseenden. Salvini har dessutom varit frikostig med löften om sÀnkta skatter. Och sedan talas det olika investeringar i tron att detta skulle fÄ fart pÄ tillvÀxten.

Ekvationen gÄr knappast ihop, och avgörandets stund kommet nÀr man senare i Är mÄste fÄ fram en budget som tillfredstÀller regeringspartierna utan att tilltron till den italienska ekonomiska politiken havererar.

Det blir till att vÀlja.

Alldeles sÀkert kommer man att argumentera för att Bryssel skall lÀtta pÄ stabilitetspaktens strikta krav och medge budgetunderskott över 3% framöver.

Men oavsett vad Bryssel kommer att sĂ€ga – och jag tror att Rom kommer att fĂ„ mycket svĂ„rt att fĂ„ stöd – Ă€r det hur marknaderna reagerar som kommer att avgöra saken. Den gemensamma valutan finns, men marknaden prissĂ€tter i alla fall statsobligationer i olika lĂ€nder olika.

VÀnner i Rom lider och vÀntar.

Detta Àr den regering som vÀljarna valt, och dÄ mÄste det bli sÄ intill dess att nödvÀndighet eller misslyckande tvingar fram en annan regering och en annan vÀg.

Under tiden fortsÀtter den norditalienska ekonomin att vÀxa. StÀder som Milano, Turin och Modena ligger fortsatt i europeisk framkant.

Rom har alltid legat lÄngt borta.

Och i morgon Àr jag hemma i Stockholm igen.

Ett starkt försvar – för att sĂ€kra Sverige

Moderaterna - 19 June, 2018 - 10:23
Ett starkt försvar – för att sĂ€kra Sverige erik.blom 19 jun 2018 Ulf Kristersson och Hans Wallmark, försvarspolitisk talesperson, presenterar i dag Moderaternas försvarsrapport. Den syftar till att ange en riktning framĂ„t med konkreta förslag som ska stĂ€rka svensk försvarsförmĂ„ga.

Moderaterna har tidigare gett beskedet att Sveriges försvarsanslag ska höjas till tvÄ procent av BNP. Detta Àr en historiskt stor ambition och innebÀr en fördubbling av anslaget jÀmfört med dagens lÀge. Rapporten ger en bild av hur de extra resurserna bör prioriteras och vilka organisatoriska förÀndringar som bör genomföras. 

- Försvaret Àr en av statens kÀrnuppgifter. UtgÄngspunkten mÄste vara att ökade resurser ocksÄ kan omsÀttas i ökad försvarsförmÄga, sa Ulf Kristersson. 

- Försvaret ska bli starkare, mer tillgÀngligt och modernare. Sverige ska Äter ha ett försvar som har förmÄga att sÀkra freden i en tid av ökat hot frÄn Ryssland, asymmetriska vapensystem, pÄverkansoperationer, cyberattacker, artificiell intelligens och globala utmaningar, underströk Hans Wallmark.

Rapporten fokuserar pÄ fyra huvudomrÄden: 

1. Ökad nationell förmĂ„ga 

Försvaret av Sverige Àr den centrala uppgiften. Dagens tvÄ mekaniserade armébrigader ska utökas med en tredje brigad i SkÄne samtidigt som en lÀttare brigad upprÀttas i StockholmsomrÄdet samt att stridsgruppen pÄ Gotland förstÀrks. JÀgarförbanden i Arvidsjaur och Karlsborg utökas. PÄ marinsidan behöver anskaffningen av nÀsta generations ytstridsfartyg pÄbörjas och vi vill under nÀsta försvarsbeslutsperiod lÀgga till en ubÄt till de i dag existerande fyra. RobotluftvÀrn ska tillföras korvettsystemet. KÀrnan i flygstridskrafterna ska bestÄ av sex fullt uppfyllda stridsflygdivisioner, vilket motsvarar cirka 100 Jas Gripen. För att kunna rekrytera och behÄlla kompetent personal mÄste förmÄner och villkor för de anstÀllda inom Försvarsmakten förbÀttras. Vi kommer att öronmÀrka resurser för detta. 

2. Ett svensk Natomedlemskap och internationella samarbeten 

Nato Àr det enda försvarssamarbete som pÄ allvar stÀrker Sveriges sÀkerhet. Vid en alliansregering efter valet 2018 ska vi tillse att alla militÀra, politiska och juridiska förberedelser för ett svenskt intrÀde i Nato finns pÄ plats samt att en svensk Natooption skrivs in i regeringsförklaringen. 

3. En fungerande krisledning 

SÀkerhetshaveriet pÄ Transportstyrelsen Àr en tydlig indikator pÄ att den nationella krisledningen i dag har omfattande brister. Moderaterna vill dÀrför inrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd som ska utgöra den centrala statliga krisledningsorganisationen och vara en knutpunkt i frÄgor om rikets sÀkerhet i bred bemÀrkelse. 

4. Inre och yttre sÀkerhet 

 Vi mÄste i större utstrÀckning göra samlade analyser kring hur olika hÀndelser hemma och i andra lÀnder pÄverkar svensk sÀkerhet. Vi vill införa ett nationellt regelverk för utlÀndska direktinvesteringar som ytterst ger möjligheter att stoppa investeringar som strider mot svenska sÀkerhetsintressen. HemvÀrnet ska vÀxa numerÀrt. Försvarsberedningens förslag för att stÀrka det civila försvaret och totalförsvaret ska genomföras sÄ snart som möjligt.

Se presstrÀffen hÀr.

LÀs mer hÀr. 

LÀs hela rapporten hÀr. 

Se Försvarskartan för hur Moderaternas försvarssatsningar fördelar sig över landet.

Filer 297x630_karta_försvar_20juni.png(png394.51 KB) Förbund Riksorganisationen Bild PresstrĂ€ff Dölj delningsalternativ Av

Finland vill se ett starkare EU.

Carl Bildt (m) - 18 June, 2018 - 09:55

GULLRANDA: Varje sommar sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka samlar president Sauli Niinistö Ă„tskilliga av Finlands tyckare, tĂ€nkare och beslutsfattare till utrikespolitiska diskussioner hĂ€r pĂ„ sitt sommarresidens vid NĂ„dendal strax utanför Åbo.

Och i Är Àr det den vidare globala bilden som Àr i fokus, med diskussioner om vilka slutsatser av denna dom mÄste dras för Europas och Finlands del.

SÄ hÀr sitter alla partiledare, regering, opposition, ledande journalister, statsmaskineriets toppar, ledande i nÀringslivet och andra tillsammans i öppna diskussioner pÄ ett sÀtt som inte Àr alldeles lÀtt att förestÀlla sig i Sverige.

Och det allra mest sÀnds dessutom direkt pÄ TV för alla andra som kan vara intresserade. Mediaintresset Àr betydande.

Tonen Àr bekymrad, och jag fruktar dessutom att jag tillhör dem som bidragit till detta, om Àn med verksamma bidrag ocksÄ frÄn andra.

Vi lever i en tid av Trump, Putin och Xi Jinping.

Och till detta skall lÀggas Brexit och interna spÀnningar inom EU sjÀlvt med migrationsfrÄgan Äter i centrum.

Det finns starka krafter – internt och externt – som vill riva isĂ€r EU i en tid nĂ€r vi i stĂ€llet behöver ta oss samman allt mer. Och insikten om allvaret i denna situation lĂ€mnar nog dessvĂ€rre fortfarande en del övrigt att önska.

NÀr jag lyssnade till diskussionerna hÀr pÄ förmiddagen var det tydligt hur Finland tydligt ser ett behov av ett mer sammanhÄllet och stÀrkt EU. Och inom detta ser man synnerligen gÀrna ett bÀttre samarbete mellan vÄra nordeuropeiska lÀnder med likartade intressen.

Kring detta skulle vi nog behöva mer av en dialog ocksÄ i vÄr svenska valrörelse.

Jag ser att Sverigedemokraterna – föga förvĂ„nande – vill ha en folkomröstning om att Sverige skall lĂ€mna EU. Man vill kasta vĂ„rt land ut i det kaos och den kris som ju sĂ„ pĂ„tagligt prĂ€glat Storbritannien just nu.

Att lÀmna kan förefalla enkelt, men det brittiska exemplet visar ju hur komplicerad tillvaron dÄ snabbt blir. SkilsmÀssan Àr utdragen och lÄngt mer komplicerad Àn vad msn förestÀllt sig, och vad som skall komma dÀrefter har man intill denna dag inte kunnat uppnÄ enighet om ens inom det regerande konservativa partiet.

Just nu verkar det som om man helst skulle vilka vara med om det mesta utan att formellt vara med. Den brittiska önskelistan om vad man fortfarande vill vara med i Àr mycket lÄng.

Men detta kommer dessvÀrre inte att gÄ. Och dÀrmed kommer den brittiska EU-krisen att fördjupas under de kommande Ären.

Det Àr detta elÀnde Sverigedemokraterna tydligen vill kasta ut Sverige o.

Och detta förtjÀnar förvisso att diskuteras. Det Àr viktigt att de vanförestÀllningar de försöker att sprida inte fÄr fotfÀste.

Det vore farligt för Sverige.

Nu lÀmnar jag dock strax den nordiska sommaren för ett dygn pÄ södra Sardinien.

Det Àr Europas olika utmaningar som stÄr i centrum för de diskussioner jag skall delta i dÀr ocksÄ.

Inför nya toppmöten. Och kris i Berlin.

Carl Bildt (m) - 16 June, 2018 - 15:59

STOCKHOLM: Sommaren hÀr uppe i Norden bara fortsÀtter och fortsÀtter, och det finns ingenting att klaga pÄ i det avseendet.

För min del har det varit en behaglig vecka i Stockholm med diverse angelÀgenheter. Skolavslutning, sommarmottagningar och annat av motsvarande karaktÀr.

Ute i vÀrlden Àr det fortfarande efterdyningarna efter toppmötet i Singapore som dominerar.

Att det var Kim Jong-un som plockade flest poÀng i första omgÄngen, och att det rÄder betydande oklarhet om hur det hela kommer att utvecklas, torde det rÄda bred enighet om i de olika analyser som publicerats.

Men samtidigt finns det sjÀlvfallet en lÀttnad över att den omedelbara krigsrisken pÄtagligt reducerats.

Hur fortsĂ€ttningen kommer att bli Ă„terstĂ„r att se. Än vet vi ingenting alls om konkreta Ă„tgĂ€rder som Nordkorea kommer att vidta.

Men det Àr ocksÄ betydande efterdyningar efter G7-toppmötet i Canada.

Att president Trump utpekat Canada premiÀrminister som opÄlitlig och svag och samtidigt upphöjt Nordkoreas diktator till pÄlitlig vÀn finns sjÀlvfallet anledning att notera.

Och de senaste dagarna har sÄvÀl Canadas försvarsminister Chrystia Freeland som Tysklands dito Heiko Maas talat tydligt och tungt om en vÀrldsordning som skakar och om vikten av att ocksÄ kunna stÄ upp mot USA i viktiga frÄgor.

SÄdana tal hade varit alldeles otÀnkbara tidigare.

Konkret ser vi nu sÄvÀl Canada som EU vidta konkreta motÄtgÀrder mot USA pÄ det handelspolitiska omrÄdet. Bra Àr det förvisso inte, men nödvÀndigt har det förvisso blivit.

Förberedelserna i olika huvudstÀder Àr nu intensiva för först EU:s toppmöte 28-29 juni och dÀrefter Nato:s motsvarande övning 11-12 juli.

Det senare emotses ju nu med en betydande nervositet.

StÀmningslÀget mellan president Trump och de allierade Àr, lindrigt uttryckt, inte det bÀsta.

Och lÀnderna famlar lite i diskussionen om hur det hela skall hanteras. Charmlinjen, som den praktiserades av frÀmst president Macron, visade sig knappast ge nÄgonting. Men finns det över huvud taget nÄgot sÀtt att undvika att relationen försÀmras ytterligare?

Tanken var att man pÄ EU-toppmötet dessförinnan skulle kunna ta viktiga steg nÀr det gÀller den gemensamma flyktings- och migrationspolitiken, men om detta kommer att bli möjligt Àr lÄngt ifrÄn sÀkert.

Den nya italienska regeringen markerar en allmÀnt militant hÄllning, men vad denna kommer att leda till mer konkret ÄterstÄr nog att se. Att avvisa en och annan bÄt Àr inte detsamma som lÄngsiktigt hÄllbar europeisk politik.

Och samtidigt har det brutit ut inte storm i Tyskland i Àrendet mellan CDU och CSU.

Det senare partiet, med inrikesminister Seehofer, stÄr inför viktigt val i Bayern i höst och vill visa militans. Man vill vid grÀnsen omedelbart avvisa alla flyktingar som redan registrerats i nÄgot annat EU-land.

Men Merkel sÀger stopp. Det skulle bara leda till en dominoeffekt dÀr alla skulle göra samma sak och varje försök att fÄ ett samlat europeiskt system skulle misslyckas. För det kan inte Tyskland med dess centrala lÀge i Europa ta ansvaret.

Och sannolikt skulle det leda till att mindre nogrÀknade lÀnder slutade registrera flyktingarna och bara lÀt dem Äka vidare. Det har vi sett förr.

Hur detta kommer att utvecklas ÄterstÄr att se. Tysk politik lever fortfarande med efterdyningarna efter den dramatiska flyktingkrisen hösten 2015, och nu skÀr striden rakt genom alliansen mellan partierna CDU och CSU och rakt genom regeringskoalitionen i Berlin.

NödvÀndigt för att lösa ut detta blir nÄgon typ av bredare europeisk överenskommelse. En sÄdan ligger tveklöst ocksÄ i alla grannlÀnders intresse. PÄ mÄndag trÀffar Merkel den nya italienske premiÀrministern Conte och pÄ tisdags Àr ett dags för stora överlÀggningar med president Macron.

Berlin helt enkelt mÄste lÀgga in en extra vÀxel för att fÄ nÄgon form av europeisk överenskommelse pÄ plats under de nÀrmaste tvÄ veckorna.

För min del anlĂ€nder jag i morgon söndag till Åbo i Finland för att vara med om de utrikespolitiska diskussioner som Finlands president Niinistö har pĂ„ sitt sommarresidens Gullranda.

PÄ kvÀllen Àr det ordföranden i FN:s generalförsamling Lajcak, Finlands f d president Ahtisaari och jag som skall tala om utmaningar för vÀrldsordningen. Och pÄ mÄndagen ansluter FN:s generalsekreterare Guterres till diskussionerna.

DÀrefter blir det för mig en snabb utflykt till Sardinien innan jag Àr tillbaka i Stockholm i mitten av den kommande veckan, och dÀrefter bÀr det för min del Äter av till Berlin.

Men till allt detta finns det anledning att Ă„terkomma.

LÀrande, kunskaper och anstrÀngning - Reformförslag för en skola lika för alla

Moderaterna - 16 June, 2018 - 13:07
LÀrande, kunskaper och anstrÀngning - Reformförslag för en skola lika för alla erik.blom 16 jun 2018 Elevens egna anstrÀngning ska avgöra hur lÄngt den kan nÄ i skolan - inte var den kommer ifrÄn eller vem den Àr. I dag lÀmnar var sjÀtte elev grundskolan utan behörighet till gymnasiet, samtidigt som vi vet vÀldigt lite om vilka kunskaper eleverna faktiskt har. DÀrför presenterar Moderaterna idag en rapport med ÄtgÀrder för mer kunskap i skolan och bÀttre kunskapsuppföljning och ÄtgÀrder mot segregation. I rapporten presenteras nya förslag om införandet av centrala prov.

Alla barn ska fÄ en chans att forma sin egen framtid, oavsett var den kommer ifrÄn eller vilka förÀldrar de har. I dag fÄr inte alla elever den chansen Var sjÀtte elev lÀmnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Idag slÄs alldeles för mÄnga unga ut, utan överblickbara vÀgar tillbaka och in i vuxenlivet. Ett sÄdant Sverige vill vi inte ha. Skolan Àr dÀrför en av vÄra viktigaste delar i vÀlfÀrden för att möjliggöra social rörlighet för alla elever. DÀrför Àr Moderaternas frÀmsta prioritering att fler elever ska lÀra sig mer i skolan.

 

Alliansens skolreformer med fokus pÄ kunskap fick positiva effekter visade internationella kunskapsmÀtningar som Pisa och TIMSS. Men svenska elever presterar fortfarande under snittet i OECD. DÀrför föreslÄr Moderaterna reformer för mer kunskap i skolan. Det handlar om mer undervisningstid, en skolstart frÄn sex Ärs Älder och tydligare kunskapskrav som betonar faktakunskap.

 

Vi vet idag för lite om vad eleverna faktiskt lĂ€r sig i skolan. Verktygen för att mĂ€ta kunskaper Ă€r dĂ„liga och kan inte utgöra underlag för att fatta politiska beslut om skolan. DĂ€rför föreslĂ„r Moderaterna centrala, externt rĂ€ttade, rĂ€ttade nationella prov samt diagnostiska prov i de tidiga Ă„rskurserna. Moderaterna föreslĂ„r ocksĂ„ att vi ska mĂ€ta vilket tillskott skolan gjort till elevens kunskapsutveckling – vilket gör att man kan vĂ€lja skola utifrĂ„n hur mycket skolorna förbĂ€ttrar elevernas kunskaper och inte bara vilka betygsresultat de har. Moderaterna vill Ă€ven utreda nĂ„gon form av studentexamen eller intrĂ€desprov till högre utbildning.

 

Moderaternas nya förslag om centrala prov i korthet:

  • Diagnostiska prov i lĂ„gstadiet
  • Centralt rĂ€ttade nationella prov
  • Utreda införandet av studentexamen eller intrĂ€desprov till högre utbildning

 

Rapporten Àr bifogad nedan.

Filer Skolrapport 180614 lika (003).pdf(pdf1.49 MB) Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Lika möjligheter för alla barn – Ulf Kristerssons tal pĂ„ JĂ€rvaveckan

Moderaterna - 14 June, 2018 - 18:58
Lika möjligheter för alla barn – Ulf Kristerssons tal pĂ„ JĂ€rvaveckan erik.blom 14 jun 2018 I vĂ„rt Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter vara lika för alla. NĂ€r Ulf Kristersson idag talade pĂ„ JĂ€rvaveckan stod möjligheterna i fokus. Alla barn ska fĂ„ en chans att forma sin egen framtid, oavsett bakgrund eller bostadsort. DĂ„ behövs krafttag mot gĂ€ngkriminaliteten, mer kunskap i skolan och tydliga krav i integrationspolitiken.

- Sverige Àr ett land dÀr klassresan fortfarande Àr möjlig. Det gÄr att ta sig framÄt i vÄrt land. Det allra finaste i svensk jÀmlikhetstradition Àr att alla ska fÄ sin egen chans, att det efternamn du fÄtt inte bestÀmmer vem du Àr. Utan individuella val och egna prestationer, sa Ulf Kristersson.

- Men för att det löftet om social rörlighet inte ska ersÀttas med hotet om social Àrftlighet, mÄste vi ocksÄ ta de problem som finns i Sverige pÄ allvar, fortsatte Kristersson. 

- Det duger inte att polistÀtheten Àr den lÀgsta pÄ tio Är. Det duger inte att 60 procent i vissa skolor gÄr ut nian utan fullstÀndiga betyg. Och det duger inte med förskolor dÀr vare sig barn eller vuxna behÀrskar det svenska sprÄket, sa Kristersson.

- Integrationen Àr en ödesfrÄga. Den berör hela vÄrt land. NÀr mÄnga lever pÄ bidrag och inte pÄ eget arbete trÀngs annat undan. VÀlfÀrdens kÀrna blir lidande. Skatterna blir högre Àn vad de annars skulle ha varit. DÄ sjunker förtroendet för politiken. Tilliten i samhÀllet minskar. Misslyckas integrationen Àven de kommande 5 och 10 Ären, sÄ kommer vÄrt samhÀlle glida isÀr pÄ allvar, sa Ulf Kristersson. 

- De politiker som inte har reformer för integration har inget i den hÀr valrörelsen att göra, tillade Kristersson.

Den ökande psykiska ohĂ€lsan Ă€r ytterligare ett allvarligt problem bland barn och unga. Ulf Kristersson presenterade dĂ€rför en ny satsning pĂ„ suicidprevention. Moderaterna föreslĂ„r att för varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention – ska staten bidra med tre kronor. 

Varje Ă„r tar sammantaget 1 500 personer sina egna liv i Sverige, och bland mĂ€n i Ă„ldern 15-45 Ă€r sjĂ€lvmord den vanligaste dödsorsaken. SjĂ€lvmorden har minskat i alla Ă„ldersgrupper – utom bland de yngsta.

- Jag skulle nu vilja se en bred samling i Sverige – anhöriga, professionella, politiker och vanliga mĂ€nniskor som vill bidra – för att ta nĂ€sta steg i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga, avslutade Ulf Kristersson.

LÀs mer hÀr.
Se talet hÀr.
LÀs hela talet hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Ulf JÀrva Dölj delningsalternativ Av

Ulf Kristerssons inledningsanförande i partiledardebatt i riksdagen

Moderaterna - 13 June, 2018 - 10:09
Ulf Kristerssons inledningsanförande i partiledardebatt i riksdagen klara.soderberg 13 jun 2018 I dag Àr den sista partiledardebatten i riksdagen för mandatperioden. HÀr kan du lÀsa hela Ulf Kristerssons inledningsanförande.

Herr talman!

I förrgÄr var jag i Fittja utanför Stockholm och trÀffade poliser och lokala handlare.

De vittnar om tvÄ saker:

Att de allra flesta som bor dÀr Àr vanliga hederliga mÀnniskor. MÀnniskor som gÄr till jobbet varje dag. Barn som lyckas bra i skolan. MÀnniskor som tror pÄ framtiden. LÄngt ifrÄn de dramatiska kvÀllstidningsrubrikerna. Men de Àr trötta pÄ gÀngen som terroriserar och förstör.

De tycker ocksÄ att staten mÄste bli mycket tuffare mot dem som begÄr brott. Och ge 13- och 14-Äriga grabbar hopp om ett bÀttre liv, Àn det som kriminella gÀng kan erbjuda och finansiera.

AlltsĂ„ bĂ„de vara stenhĂ„rd mot brott – och förebygga brott. BĂ„de strĂ€ngare straff - och en bĂ€ttre skola. Samtidigt.  

BerÀttelsen frÄn Fittja kÀnns igen:

Det Ă€r stölder som sker helt öppet. Butiker som anvĂ€nds som knarklager. Man ringer inte polisen och berĂ€ttar – om man inte vill ha en bil körd rakt in i skyltfönstret.

Utpressning och beskyddarverksamhet. Hot och vÄld mot den som ens pratar med polisen.

Det som berörde mig allra mest var en ung kille som sjÀlv ville bli polis, men som till slut bestÀmt sig för att det helt enkelt inte gÄr: De andra killarna skulle inte acceptera det. Polisen jag pratade med hade ÀndÄ inte givit upp sin framtida adept.

Vi mÄste stoppa gÀngkriminaliteten. Annars gÄr samhÀllskontraktet sönder pÄ riktigt.

DĂ„ behövs strĂ€ngare straff, sĂ„ att fler blir inlĂ„sta lĂ€ngre. Fler polisiĂ€ra verktyg, och effektivare samarbete mellan olika myndigheter som ser och vet olika saker. Och fler poliser – som vill vara kvar i yrket.

PolistÀtheten Àr nu den lÀgsta pÄ tio Är. BrottsanmÀlningar lÀggs pÄ hög. Grova brott prioriteras ner, för att Ànnu grövre brott mÄste gÄ före.

Och hÀromdagen kom rapporter om fÀrre kvalificerade sökande Àn det finns platser pÄ polisutbildningen.

DÀrför lÀgger vi nÀra 6 miljarder mer pÄ polisen under nÀsta mandatperiod.

HÄrdare straff för grova brott. Mer resurser till polisen. Högre lön för poliser. Och betald polisutbildning. SÄ ser vÄra konkreta förslag ut.

De hÀr frÄgorna kommer valet handla om. Om lag och ordning och risken för parallella rÀttssystem. Om hur den som har kommit till vÄrt land, ocksÄ ska komma in i vÄrt samhÀlle. 

Leva pĂ„ lön och inte pĂ„ bidrag. LĂ€ra sig hygglig svenska, sĂ„ att deras barn lĂ€r sig riktgt bra svenska. Och sĂ„ handlar valet om vĂ€lfĂ€rdens kĂ€rna – om skolans kvalitet och sjukvĂ„rdens tillgĂ€nglighet.

Valet kommer handla om detta, för de Àr akuta problem som mÄste lösas. Problem: inte nÄgra spÀnnande utmaningar.

Men Moderaternas valrörelse kommer inte bara handla om svĂ„ra problem. Utan ocksĂ„ om det som verkligen Ă€r utmaningar. FrĂ„gor som avgör Sveriges framgĂ„ng pĂ„ lĂ€ngre sikt – inte bara nĂ€sta mandatperiod, utan de kommande tio, tjugo eller trettio Ă„ren.

Vi mÄste alltsÄ dessutom höja blicken och diskutera framtiden. LÄt mig ge fyra exempel.

För det första: Hur klarar sig Sverige i en allt mer globaliserad och digitaliserad ekonomi? DÀr gamla svenska företag som erövrar vÀrlden, mÄste konkurrera med nya asiatiska företag som erövrar Europa?

2011 kom Sverige trea i en internationell digitaliserings-ranking. 2016 hade vi fallit till nionde plats. Och till 2025 sÀger prognosen att vi rasar till plats 22. Vilka krav stÀller det pÄ svensk politik? PÄ utbildningssystemet? PÄ nÀringsklimatet? Och Àr vi rustade för det?

För det andra: Hur ska Sverige navigera i ett nytt internationellt landskap? Med vilka ska vi bygga europeiska allianser efter Brexit, för att vÀrna den inre marknaden och ett EU som gör rÀtt saker? Och vad Àr Sveriges Kina-strategi, för att förena öppen frihandel med svenska krav pÄ rÀttvisa kommersiella spelregler, och respekt för mÀnskliga rÀttigheter?

För det tredje: Hur klarar Sverige finansieringen av framtidens vÀlfÀrd, nÀr vi lever allt lÀngre - men inte jobbar allt lÀngre? Det handlar om bÀttre omstÀllning i arbetslivet. Att fler behöver uppmuntras att jobba lite lÀngre. 

Men det handlar ocksÄ om att det alltid ska löna sig att ha jobbat. Vi moderater sÀnker nu skatten för alla Sveriges pensionÀrer. Pension och lön kommer att beskattas lika. SÄ stÀrker vi arbetslinjen Àven i pensionssystemet.

Och för det fjÀrde: Hur agerar Sverige bÀst nationellt och internationellt sÄ att politiken och nÀringslivet, tekniken och konsumenterna gÄr hand i hand i klimatfrÄgan?

HÀr kommer vi moderater ocksÄ driva vÄr valrörelse. Inte för att söka konflikt, utan för att det Àr frÄgor som nÀsta generation behöver bra svar pÄ. För vÀrlden stÄr inte stilla medan vi i Sverige försöker lösa vÄra egna problem. 

Man mÄste kunna ha tvÄ tankar i huvudet samtidigt:

Problemen hÀr och nu mÄste lösas, pÄ goda grunder krÀver svenska vÀljare just det. Men de mÄste ocksÄ lösas om vi pÄ allvar ska kunna diskutera de lÄngsiktiga utmaningarna.

Jag vill dÀrför tillsammans med Alliansen leda en regering som stoppar gÀngen, bekÀmpar stöldligorna och bestraffar sexualbrotten.

Jag vill leda en regering som hjÀlper fler frÄn bidrag till arbete. Som ser till att den som Àr ny i vÄrt land snabbt fÄr sitt första jobb och blir en del av vÄr gemenskap. Och att den som fÄtt avslag snabbt lÀmnar landet. Ett Sverige som fungerar. 

Jag vill leda en regering som tar Sveriges problem pÄ allvar. Som inte kapitulerar, men inte heller nöjer sig med att peka finger.

Och jag vill leda en regering som Àr nyfiken pÄ den framtid som en dag blir vÄra barns och barnbarns vardag.

DÀr startar vÄr valrörelse. För en ny riktning för Sverige, och för en ny svensk regering.

Tack!

Ulf Kristersson Partiledare Jag Àr övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksÄ pÄ det som Àr riktigt svÄrt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fÄr en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: Skolreformer för att Sverige ska vara bland de tio bÀsta i kunskapsmÀtningen Pisa.

Moderaterna - 13 June, 2018 - 08:45
Alliansen: Skolreformer för att Sverige ska vara bland de tio bÀsta i kunskapsmÀtningen Pisa. klara.soderberg 13 jun 2018 Vi vill genomföra reformer för att Sverige inom tio Är ska vara bland de tio bÀsta i kunskapsmÀtningen Pisa. Förskoleklassen ska omvandlas till Ärskurs ett och grundskolan bli tioÄrig, elever pÄ högstadiet och gymnasiet ska fÄ skriftliga ordningsomdömen och fler som har högskoleexamen ska kunna genomgÄ kompletterande pedagogisk utbildning, skriver Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor pÄ DN-debatt.

Nu i tider av skolavslutningar och studentfiranden blir skolans roll för en bĂ€ttre framtid Ă€nnu tydligare. Elever som ser fram mot ett sommarlov, men ocksĂ„ mot nĂ€sta steg: mot nya kunskaper, fortsatta studier inom högre utbildning eller att börja jobba. En skola vars uppdrag Ă€r att förmedla kunskap och röja en vĂ€g – uppĂ„t och framĂ„t – ocksĂ„ för dem som har de svĂ„raste förutsĂ€ttningarna. Om det inte fungerar riskerar vi inte bara att barn och unga far illa, utan ocksĂ„ vĂ„r framtida sammanhĂ„llning och vĂ„rt vĂ€lstĂ„nd. 

DÀrför Àr dagens situation oroande. NÀrmare var femte elev som gick ut Ärskurs nio förra Äret blev inte behörig till gymnasiet. PÄ flera skolor runt om i landet nÄr inte ens hÀlften av eleverna tillrÀckliga kunskaper. Utan en fullföljd gymnasieutbildning Àr riskerna för utanförskap omfattande. Ett utanförskap som riskerar att bli permanent.

Efter decennier av fallandes kunskapsresultat i svensk skola var kunskapsmÀtningen Pisa 2015 en ljuspunkt; trenden bröts och förbÀttrade resultat uppvisades. Eleverna som mÀtningen fokuserade pÄ var ocksÄ de första som fullt ut fick ta del av Alliansens kunskapsreformer frÄn tidigare Är. Samtidigt var det arbetet lÄngt i frÄn tillrÀckligt. 

Vi mÄste göra mer för att fler elever ska lÀmna skolan med den kunskap som krÀvs för att kunna ta sig dit man vill.
Det finns ocksÄ tecken pÄ att utvecklingen Äterigen gÄr Ät fel hÄll vad gÀller elevernas kunskaper. Andelen elever som inte nÄdde tillrÀckliga kunskaper under 2017 var högre Àn nÄgonsin tidigare. LÀrarbristen i svensk skola har blivit Àn mer pÄtaglig. AnmÀlningarna till Arbetsmiljöverket om hot och vÄld i skolan har nÀra fördubblats under fem Är. 

Det finns ingen enkel lösning pĂ„ dagens problem. Det fick utbildningsministern erfara nĂ€r han 2014 slog fast att han skulle rĂ€dda skolan pĂ„ 100 dagar. Nu har över 1 000 dagar gĂ„tt, och tyvĂ€rr har mycket lite hĂ€nt. Vi Ă€r beredda pĂ„ att ta ett lĂ„ngsiktigt ansvar för den svenska skolan. 

Vi vill genomföra reformer som ska fÄ elever att klÀttra, sÄ att Sverige inom tio Är Àr bland de tio bÀsta i kunskapsmÀtningen Pisa. 

De viktigaste reformerna i vÄrt gemensamma arbete för att stÀrka svensk skola och nÄ detta mÄl Àr:

1. Reformpaket för ökad kunskap. Förskoleklassen ska omvandlas till Ă„rskurs ett och grundskolan blir dĂ€rmed tioĂ„rig, vilket ger mer tid att nĂ„ kunskapsmĂ„len. För att stöd ska kunna sĂ€ttas in sĂ„ tidigt som möjligt, för den som riskerar att halka efter, bör ett tydligare kunskapsmĂ„l införas – att kunna lĂ€sa och förstĂ„ enklare texter – redan under första skolĂ„ret. Av samma anledning ska lĂ„gstadiet avslutas med ett nationellt prov. För att förskollĂ€rare i förskoleklass ska bli behöriga att undervisa pĂ„ lĂ„gstadiet genomförs ett sĂ€rskilt lĂ€rarlyft. För att bĂ€ttre och tidigare kunna följa elevernas kunskapsutveckling ska betyg ocksĂ„ börja ges redan i Ă„rskurs fyra. 

Vi vill revidera lÀroplaner och kursplaner i syfte att stÀrka betoningen pÄ kunskaper i alla Àmnen. De nationella proven i grundskolan och i gymnasiet ska inte avvecklas utan behÄllas och utvecklas. Proven ska tydligare spegla lÀroplanens kunskapsmÄl. Digitaliseringen av proven ska pÄskyndas och de ska rÀttas externt, inte minst för en mer likvÀrdig betygssÀttning. 

JÀmfört med elever i andra lÀnder har elever i svensk grundskola betydligt mindre undervisningstid. Vi vill dÀrför utöka undervisningstiden, med fokus pÄ baskunskaper sÄsom matematik och svenska. Varje skoldag bör ocksÄ innehÄlla nÄgon form av fysisk aktivitet. För elever som behöver lÀngre tid för att nÄ kunskapsmÄlen ska skolplikten förlÀngas med ett Är, eller undervisningstiden utökas pÄ annat vis, för att fler ska kunna nÄ gymnasiebehörighet. 

NyanlÀnda elever, sÀrskilt de som kommit till Sverige högre upp i Äldrarna, har kanske de allra svÄraste förutsÀttningarna att klara skolan. De behöver dÀrför ges en bÀttre start. Rektorers befogenheter att fatta beslut om prioriterad timplan ska utökas, sÄ att fler elever kan fÄ kunskaper i framför allt de viktigaste basÀmnena. Generellt bör nyanlÀnda elever ges utökad undervisningstid i svenska sprÄket.
De skickligaste lÀrarna ska finnas dÀr de behövs som bÀst. Vi vill att fler karriÀrtjÀnster riktas till skolor i utsatta omrÄden. 

2. Reformpaket för ordning och studiero. Kunskap krÀver egna anstrÀngningar, men det krÀver ocksÄ att skolan Àr en trygg plats och att studiero rÄder. För ett stÀrkt fokus pÄ ordning och reda ska det vara möjligt, för de huvudmÀn som vill, att ge elever pÄ högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme, men som inte ingÄr i slutbetyget. 

FörÀldrar har ett stort ansvar för sina barns skolgÄng. Kontakterna mellan skolledare, lÀrare och förÀlder bör dÀrför stÀrkas ytterligare, dÀr roller, ansvar och skyldigheter tydliggörs. 

Skollagen ska skÀrpas för att underlÀtta för rektor att flytta elever som hotar, mobbar och trakasserar andra. Skolan ska vara fri frÄn dessa oacceptabla beteenden och ingen ska tillÄtas förstöra för elever som sköter sig. 

3. Reformpaket för lÀrare. Sverige behöver fler skickliga lÀrare och lÀrare ska fÄ anvÀnda sin tid till undervisning. Yrkets status ska stÀrkas. 

Kvaliteten pÄ lÀrarutbildningen ska höjas och i högre grad bygga pÄ forskning och beprövad erfarenhet. Antagningskraven till ÀmneslÀrarutbildningen ska dÀrför skÀrpas och antagningsprov och lÀmplighetstest ska anvÀndas mer. 

Fler som redan har en högskoleexamen ska snabbare kunna genomgÄ kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att kunna arbeta som lÀrare. KPU:n behöver dessutom bÄde kortas ned och lÀsas i en förhöjd studietakt. Alternativ som Teach for Sweden ska vidgas och fristÄende aktörer ska kunna starta och bedriva KPU. 

Tiden mellan lÀrare och elev Àr central. Fler yrkeskategorier bör dÀrför finnas i skolan för att lÀrarna ska kunna lÀgga sin tid pÄ undervisningen. Nationella riktlinjer ska tas fram för hur lÀrarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lÀrarna. 

Vi vill Àven stÀrka studie- och yrkesvÀgledarens roll. Varje skolas studie- och yrkesvÀgledare ska fÄ den utbildning och de verktyg som behövs för att alla elever ska kunna göra trygga och vÀlinformerade val. 

Sverige har stora samhÀllsproblem, inte minst i skolan. Men vi Àr övertygade om att de gÄr att lösa. Det hÀr Àr nÄgra av vÄra gemensamma vallöften för att göra svensk skola bÀttre. SÄ att fler barn och unga Àr rustade för att möta morgondagen.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Annie Lööf (C), partiledare 
Jan Björklund (L), partiledare
Ebba Busch Thor (KD), partiledare

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Föga betryggande frÄn Singapore.

Carl Bildt (m) - 12 June, 2018 - 17:29

STOCKHOLM: Det var ett i alla avseende storslaget och unikt toppmöte i Singapore, men man mÄste ha haft intill ytterligt smÄ förvÀntningar för att bli imponerad av det konkreta resultatet.

För Kim Jong-Un kan mötet inte beskrivas som annat Àn en spektakulÀr framgÄng.

I den gemensamma deklarationen förpliktar han sig inte till nÄgonting utöver vad Pyongyang tidigare förpliktat sig till, men lyftes ju upp till en nivÄ av prestige och erkÀnnande som han förmodligen bara kunnat drömma om.

Det kan och bör sÀgas att allt detta förvisso Àr bÀttre Àn krig och konflikt, och att det som i alla fall kommit ut ur det hela Àr en diplomatisk process som Àven om den inte skulle producera nÄgonting alls Àr ojÀmförligt mycket bÀttre Àn alternativet.

Men det var ju inte alls detta vare sig Trump eller Bolton talade om tidigare.

Inte minst den senare talade ju om att Pyongyang sÄ gott som omedelbart skulle fÄs att ge upp sina kÀrnvapen och missiler, men nu talar Trump i stÀllet om en process som han dessutom tror kommer att ta lÄng tid.

Och det kommer det sÀkert att göra.

Det var inför detta möte, med mycket hÄrda FN-sanktioner pÄ plats, som det möjligen fanns en chans att pressa Pyongyang till substantiella eftergifter de tidigare inte hade varit beredda till.

Alla stod i denna strĂ€van bakom Trump – EU, Ryssland, Kina, Japan.

Men den möjligheten utnyttjades tydligen inte – eller misslyckades man med.

Nu vidtar en process som ligger i utrikesminister Pompeos hÀnder, vilket i och för sig sannolikt Àr bÀttre Àn att den ligger i Vita Huset.

Pressen pÄ Pyongyang kommer nu sannolikt att successivt minska.

Att fÄ fram ytterligare sanktioner blir knappast möjligt, och sannolikt kommer de existerande sanktionerna att successivt börja vittra.

Och det stora pris som toppmötet onekligen var har man redan delat ut.

Ett besök i Vita Huset vore förmodligen vÀlkommet, men efter den storstilade behandling man fick i Singapore knappast sÀrskilt nödvÀndigt.

Man undrar var incitamenten för att nu verkligen förverkliga de allmÀnna orden finns. Det finns ju en del erfarenhet av hur de brukar behandla deklarationer som denna.

Det kommer sĂ€kert att diskuteras Ă„tskilligt över att Trump plötsligt sade att gemensamma amerikansk-koreanska militĂ€rövningar var ”provocerande” och antydde att han gĂ€rna skulle vilja reducera den amerikanska militĂ€ra nĂ€rvaron i regionen.

Som signal var det nÀppeligen betryggande. I Seoul och Tokyo hade man svÄrt att dölja sin fasa. Och sannolikheten för att försvarsminister Mattis var informerad Àr nog ganska liten.

Tanken pÄ att det vid nÄgot tillfÀlle blir ett toppmöte mellan Donald Trump och Vladimir Putin kÀnns efter uppvisningen i Singapore inte alldeles betryggande.

Ta tillbaka makten: 12-punktsprogram mot de kriminella gÀngen

Moderaterna - 11 June, 2018 - 09:47
Ta tillbaka makten: 12-punktsprogram mot de kriminella gÀngen erik.blom 11 jun 2018 PÄ ett besök i Fittja Centrum i Stockholm presenterade Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag ett 12-punktsprogram för att ta tillbaka makten frÄn de kriminella gÀngen. Det handlar dels om att ge polisen mer resurser och bÀttre verktyg, dels om att stoppa gÀngens rekrytering och skapa framtidstro i utsatta omrÄden.

Sverige har allvarliga problem med brott kopplade till kriminella uppgörelser. Enligt Polisen finns det i dag runt 5 000 kriminella aktörer och 200 kriminella gÀng i Sverige. GÀngens kriminalitet drabbar invÄnarna i Sveriges 61 utsatta omrÄden extra hÄrt. 

GÀngkriminaliteten mÄste bekÀmpas med flera olika typer av ÄtgÀrder. Polisen mÄste vara nÀrvarande i de utsatta omrÄdena och rekryteringen av nya gÀngmedlemmar mÄste stoppas. Detta krÀver betydande resurstillskott till Polismyndigheten, skarpare lagstiftning och bÀttre verktyg för de brottsbekÀmpande myndigheterna. Men det krÀver ocksÄ en generell politik för att bryta utanförskapet och skapa framtidstro i Sveriges utsatta omrÄden.

- Den enskilt viktigaste preventiva, brottsförebyggande ÄtgÀrden i vÄra förorter vore att nu krossa gÀngkriminaliteten. Inget kan vara vÀrre Àn att barn och unga utnyttjas av gÀngen, attraheras av livsstilen, pengarna, bilarna och drogerna, sÀger Ulf Kristersson. 

- NÀra 70 procent av boende i utanförskapsomrÄdena uppger att det finns kriminella personer eller grupperingar som har en inverkan pÄ omrÄdet i nÄgon form. Vi kan aldrig acceptera att kriminella gÀng styr pÄ vÄra gator och torg. Staten mÄste ta tillbaka makten, avslutade Tomas Tobé.

Moderaternas 12-punktsprogram i korthet: 

1. SkÀrpta straff för gÀngrelaterad brottslighet 

2. Inför en möjlighet att döma till vistelseförbud 

3. Aktiva gÀngmedlemmar ska frihetsberövas 

4. BÀttre verktyg för polisen att utreda gÀngrelaterad brottslighet 

5. StÀrkt vittnesskydd och bÀttre förutsÀttningar för bevisinhÀmtning 

6. Ta de kriminellas tillgÄngar 

7. Straffa den som skyddar kriminella 

8. AnvÀnd kommunernas verktyg för att stÀnga ner brottslig verksamhet 

9. FÄnga upp ungdomar och barn som redan rekryterats till gÀngen 

10. SkÀrpt straff för överlÄtelse av narkotika 

11. SkÀrpt straff för vapenbrott 

12. Erbjud gĂ€ngmedlemmarna en vĂ€g ut – ett nytt nationellt exitprogram 

LÀs hela programmet hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Ulf Kristersson och Tomas Tobé Dölj delningsalternativ Av

Och nu dramat i Singapore.

Carl Bildt (m) - 11 June, 2018 - 06:55

STOCKHOLM: Efter tumultet kring G7 i Canada fokuseras nu vÀrldens uppmÀrksamhet pÄ Singapore.

SÄvÀl Donald Trump som Kim Jong-Un anlÀnde redan i gÄr, och pÄ tisdag morgon lokal tid sÀtter de sig ner med varandra i ett möte som alldeles oavsett vad som hÀnder kommer att gÄ till historien.

BÀgge har ett mycket starkt intresse av att mötet blir en framgÄng, men om nÄgon av dem Àr beredd till omedelbara och signifikanta kompromisser vet vi Àn sÄ lÀnge ingenting om.

Att skriva pÄ ett papper Àr relativt enkelt.

Nordkorea har skrivit pÄ lÄngt gÄende dokument om avnuklearisering flera gÄnger tidigare. Och ocksÄ ett fredsavtal att ersÀtta vapenvilan frÄn 1953 har diskuterats vid ett betydande antal tillfÀllen. USA har ocksÄ tidigare lovat Nordkorea olika former av ekonomisk hjÀlp om dessa andra frÄgor kunde lösas.

DÀrmed Àr det i och för sig inte svÄrt att i morgon i Singapore Ästadkomma en vacker kommuniké enbart genom att klippa och klistra frÄn Àldre överenskomna dokument.

Möjligen Àr det detta som ocksÄ blir resultatet i Singapore, och till det lÀggs sÄ en överenskommelse om en serie av olika möten för att mer konkret gÄ in i frÄgorna och nÄ framsteg om hur de olika principerna skall förverkligas.

Och det vore alls inget dÄligt, om Àn inte alldeles sensationellt, resultat av toppmötet.

Problemet Àr bara att Trump i sin retorik skapat förvÀntningar om nÄgonting som gÄr avsevÀrt mycket lÀngre.

Om Pyongyang verkligen skall ge upp sina kĂ€rnvapen handlar det ju om att först och frĂ€mst med sĂ€kerhet faststĂ€lla hur mĂ„nga de faktiskt har. Att bara lita pĂ„ vad de sĂ€ger kommer knappast att rĂ€cka – risken för att ett antal göms undan Ă€r betydande. Och det handlar dĂ„ inte bara om slutmonterade laddningar, utan ocksĂ„ om olika kritiska komponenter.

Lyckas detta handlar det ju sedan om att under övervakning demontera dessa och sedan ocksÄ förstöra det klyvbara materialet. Det förra kan kanske ske i Nordkorea sjÀlvt, det senare knappast.

Men det rÀcker inte med delta. USA kommer att insistera pÄ att identifiera och demontera hela den infrastruktur för att producera kÀrnvapen som Nordkorea under decennier byggt upp.

Det handlar sÄvÀl om en infrastruktur för att upparbeta för produktion av vapenplutonium, som en annan för anrikning för att Ästadkomma höganrikat uran. Nordkorea antas ha bÀgge.

OcksÄ detta Àr ett omfattande arbete,

USA kommer dessutom med all sÀkerhet att inrikta sig mot Nordkoreas interkontinentala robotar, medan inte minst Japan ju har ett pÄtagligt intresse av ocksÄ dem med kortare rÀckvidd. HÀr ligger en möjlig spÀnning mellan Tokyo och Washington.

Det Àr detta som ligger pÄ den amerikanska krav- eller önskelistan.

PÄ den nordkoreanska ligger sjÀlvklart att fÄ alla ekonomiska sanktioner lyfta, liksom att fÄ regimens legitimitet och stabilitet sÀkrad inte minst genom ett fredsavtal.

Redan toppmötet betyder sjÀlvfallet Ätskilligt för regimens legitimitet. Ett sÄdant har stÄtt högt pÄ önskelistan under decennier.

Men Trump kan knappast slÀppa nÄgra sanktioner innan han Àr alldeles övertygad om att allt han krÀvt kommer att levereras, och detta kommer med all sannolikhet att ta ett antal Är.

FrÄn sydkoreansk sida kommer man med all sÀkerhet att i ett sÄdant lÀge vilja gÄ betydligt snabbare fram med ekonomiskt samarbete. Och det Àr inte heller sannolikt att Kina i ett sÄdant lÀge skulle se sanktionerna som speciellt sakrosanta.

PÄ den nordkoreanska listan kan ocksÄ finnas med olika typer av begrÀnsningar i den amerikanska militÀra nÀrvaron i Sydkorea, och olika media rapporterar att det Àr nÄgonsin som Trump hur som helst kan tÀnka sig. Den amerikanska Ättonde armén Àr det enda förband av denna storlek som USA numera har utanför den egna kontinenten.

Men skulle en överenskommelse antyda nÄgonting i den stilen skulle debatten i USA sannolikt bli hÄrd.

Till allt detta kommer sjÀlvfallet den alldeles avgörande frÄgan om regimen i Pyongyang politiskt kan överleva en nukleÀr avrustning och en ekonomisk öppning mot omvÀrlden.

Den har byggt sin inre legitimitet pĂ„ sin isolering och pĂ„ sin vĂ€pnade kraft – och vad hĂ€nder om man sĂ„ byter kurs i bĂ€gge dessa avseenden? Ingen, inte ens de sjĂ€lva, vet svaret pĂ„ den frĂ„gan.

Och den Àr viktig ocksÄ mot bakgrund av att genomförandet av ett avtal, och att fÄ de ekonomiska fördelar man pÄ ett eller annat sÀtt rÀknar med, kommer att strÀcka sig över ett antal Är.

Under tiden kan mycket hÀnda i Pyongyang som ocksÄ förÀndrar förutsÀttningarna för genomförandet av avtalet.

Jag tror knappast det gÄr att leta upp ett toppmöte i modern tid inför vilket osÀkerheten har varit sÄ stor.

Men grundtipset Ă€r att de kommer överens om en kommunikĂ© – det har gjorts förr – och att det Ă€r dĂ€refter som det verkliga dramat börjar.

Vilket elÀnde


Carl Bildt (m) - 10 June, 2018 - 14:53

STOCKHOLM: Efter sju sorger och Ätta bedrövelser lyckades man pÄ G7-lÀndernas toppmöte i Charlevoix i Canada i alla fall till slut komma överens om en gemensam kommunike. Det var inte alldeles sjÀlvklart nÀr mötet började.

Att det bara kompromissens karaktÀr var alldeles ofrÄnkomligt.

FrĂ„n Trump-teamets sida motsatte man sig enligt uppgift bestĂ€mt formuleringar om ”rules-based international order” som varit standard under decennier i kommunikeer som dessa.

Men till slut kom det in en formulering om ”a rules-based international trading system” som visserligen kunde tolkas lite olika men som i alla fall förhindrade ett totalt sammanbrott. President Macron hade tidigare sagt att man i vĂ€rsta fall kunde tĂ€nka sig att ha ett uttalande som bara sex av de sju lĂ€nderna stod baked.

Men sÀg den glÀdje som varar bestÀndigt i dessa tider av Trump.

Det tog bara nÄgon timma innan president Trump retade upp sig pÄ vad den kanadensiske premiÀrministern Trudeau sade pÄ den avslutande presskonferensen, och med ett tweet som sÀndes ut frÄn Air Force One pÄ vÀg till först mellanlandnig pÄ Kreta och sedan Singapore förkunnade han att USA inte lÀngre stod bakom det tdigare gemensamma uttalandet.

Det var med all sÀkerhet inte bara i de övriga G7-lÀndernas delegationer som man tog sig för pannan över detta tÀmligen spektakulÀra uttryck för president Trumps still.

Och vilka Àr konsekvenserna?

Vad Àr numera ett papper med den amerikanske presidentens namnteckning vÀrt? Vad tjÀnar det för syfte att förhandla och kompromissa om president Trump i ett plötsligt anfall av irritation sedan kan sÀga att han inte lÀngre stÄr för vad hans och hans medarbetare sagt?

Att motsÀttningarna gÄr djupt i handelsfrÄgorna Àr knappast nytt.

HÀr företrÀder presidenten personligen en linje som ocksÄ i hans egen administration framstÄr som extrem. Media Àr fyllda av berÀttelser om hur sÄvÀl finans- som handelsministern, som förvisso inte Àr nÄgra frihandlare heller, regelbundet körs över av presidenten sjÀlv.

Den nya frontlinje som nu avtecknar sig Àr bilar, och president Trump Äterkommer ju gÄng pÄ gÄng till att han sett alldeles för mÄnga Mercedes pÄ Fifth Avenue i New York. Han förefaller nÀrmast besatt av denna frÄga.

Det som mer Àn nÄgonting annat retat upp Canada i den pÄgÄende konflikten om stÄl och aluminium Àr ju att Trump vidtagit sina ÄtgÀrder med stöd av en hÀnvisning till att denna import hotar USA:s nationella sÀkerhet.

Och samma sak har förvisso framhÄllits frÄn europeisk sida.

Det Àr ett argument som Canada, som slagits och blött pÄ USA:s sida under alla det senaste seklets krig, finner direkt förolÀmpande.

Och det alldeles bortsett frÄn att det i sak saknar varje grund.

I sitt arga tweet Äterkommer nu Trump till bilimporten. Och hÀr har han ju beordrat handelsminister Ross att göra en studie av om inte denna ocksÄ hotar USA:s nationella sÀkerhet.

Detta kan förefalla helt snurrigt, och Àr det ocksÄ, men uppenbart Àr att Trump Àr fast besluten för att göra vad han kan för att utnyttja bestÀmmelsen om nationell sÀkerhet för att slÄ till mot importen av fordon till USA.

Om det sedan blir sÄ Àr en annan sak. MÄnga kommer att försöka att kasta vÄta filtar över honom i frÄgan, men det finns ingen garanti för att det till slut kommer att stoppa honom.

Och det Ă€r ju att notera att detta i sĂ„ fall mycket riktar sig mot USA:s nĂ€rmaste allierade – inte minst Europa och Japan – och inte alls mot det Kina som ju Ă€r den verkliga lĂ„ngsiktiga utmaningen.

Relationerna pĂ„ handelsomrĂ„det Ă€r dĂ„liga som de Ă€r – men skulle han gĂ„ den vĂ€gen kommer de att bli betydligt mycket vĂ€rre.

Och det gÄr inte att bortse frÄn att detta riskerar att fÄ effekter pÄ relationerna i övrigt. Jag ser framför mig sömnlösa nÀtter hos dem som efter spektaklet vid G7 har att förbereda Nato:s toppmöte i början av juli.

Tydligt Àr att det Àr relationerna med Tyskland som Trump alldeles speciellt hakat upp sig pÄ.

Mercedes Àr som bekant ett tyskt bilmÀrke, och dÀrtill kommer att han inte tycker att landet satsar tillrÀckligt mycket pÄ sitt försvar. Den frÄgan kommer dessutom tydligt att stÄ i centrum pÄ Nato-toppmötet.

Alla europeiska regeringar Àr dock inte lika tveksamma i Trumps ögon.

I anslutning till G7-mötet trÀffade Trump ocksÄ den nya italienske premiÀrministern Conte och förkunnade att Italien med den nya regeringen med dess koalition mellan allmÀnpopulister och högerpopulister hade gjort ett riktigt val. Och det förkunnades att han mycket snart kommer att vÀlkomnas i Vita Huset.

För att fullborda bilden bör det ocksÄ noteras att Trump ville att Putin skulle bjudas in till G7, och ansÄg att det vara Obamas fel att Ukraina förlorat Krim.

FörstÄss.

Den kÀmpande liberalen Per Ahlmark.

Carl Bildt (m) - 10 June, 2018 - 10:40

STOCKHOLM: NÀr Per Ahlmark nu gÄtt ur tiden har vi förlorat en av vÄra mest stridbara och engagerade politiska gestalter under de senaste decennierna.

Det Àr ett tag sedan han fanns med i den mer aktiva samhÀllsdebatten, men under de Är dÄ han var folkpartiets i mÄnga avseenden klart ledande gestalt gick var han desto mer nÀrvarande.

Per var en glödande och stridande liberal med det ideologiska arvet frÄn Herbert Tingsten som den stÀndiga inspirationen. Men dÀr den senare förklarat ideologiernas död var Per alldeles övertygad om att de levde och att striden för de egna liberala idealen krÀvde ett stÀndigt engagemang.

SjÀlv kom jag att ha Ätskilligt med honom att göra i mitten och slutet av 1970-talet. Min roll som medarbetare till Gösta Bohman handlade inte sÀllan om att minska de spÀnningar som stundtals fanns mellan dessa tvÄ mycket olika personligheter.

Det innebar inte nödvÀndigtvis att de, nÀr dammet lagt sig, intog olika positioner. De var bÀgge, var och en pÄ sitt sÀtt, stridbara liberaler.

Men vÀgarna dit var ofta mycket olika. Det var personligheternas, snarare Àn idéernas, konfrontation det handlade om.

Inför slutskedet av valrörelsen 1976 sÄgs det vara av avgörande betydelse att de tre borgerliga partiledarna Torbjörn FÀlldin, Gösta Bohman och Per Ahlmark kunde visa upp nÄgon typ av enighet.

Och efter sju sorger och Ätta bedrövelser lyckades vi förhandla fram att en fotograf skulle stÄ vid ingÄngen till ledamotshuset i dÄvarande provisoriska riksdagshuset vid Sergels Torg i samband med att de gav sig ivÀg till TV:s avslutande debatt och dÄ fÄnga dem nÀr de bytte nÄgra ord tillsammans.

SĂ„ blev det, och den bilden kom sedan att dominera Ă„tskilliga bĂ„de förstasidor och löpsedlar pĂ„ lördagsmorgonen – dagen före det val som ledde till det historiska regeringsskiftet.

Om regeringsförhandlingarna 1976 har det skrivits Ätskilligt.

Alldeles bra för stÀmningen var det vÀl inte nÀr Expressen med mycket braskande rubriker krÀvde PENSIONERA BOHMAN och det dessutom var tydligt att Per Ahlmark inte var alldeles ovetande om den kampanjen.

SÄ blev det dock inte, och den första regeringen FÀlldin kom att bildas efter mer Àn en generation av socialdemokratiskt dominerade regeringar. Det var ett maktskifte som gav syre Ät vÄr demokrati.

Per Ahlmark var lika entusiastisk som han var famlande inför sjÀlva regeringsuppdraget. Jag minns nÀr vi hade en sista genomgÄng inför det faktiska skiftet att han frÄgade mig var arbetsmarknadsdepartementet egentligen lÄg. Han skulle just tilltrÀda som dess chef.

Och det var i sig ett mÀrkligt val som passade honom föga.

Men det valet var hans eget, och utgick frÄn den taktiska tanken att vi nu skulle visa socialdemokraterna att vi kunde bedriva mycket mer av det som dÄ kallades AMS-politik Àn vad de hade gjort.

I valrörelser pÄ 1960-talet och senare hade det varit en stÀndig socialdemokratisk refrÀng att borgerlig regeringsmakt skulle medföra att 1930-talets massarbetslöshet kom tillbaka, och att det var den undermedicin som socialdemokratiska AMS innebar som höll detta borta.

Denna taktiska tanke av Per ledde till en hel del interna slitningar. Den s k sysselsÀttningsutredning som socialdemokraterna tillsatt, och som arbetade med premisser vi i dag tveklöst skulle betrakta som direkt stolliga, ville han inte i nÄgon del förÀndra, medan Gösta Bohman, mannen frÄn nÀringslivet, helst hade velat skrota allt frÄn första sekund.

Per var förvisso en glödande icke-socialist, men medan Gösta Bohman var det inte minst med utgÄngspunkt i ekonomi och företagande, hade Per mindre tydlig förankring i just dessa frÄgestÀllningar.

DÄ var han desto tydligare, skarpare och viktigare i de idémÀssiga konfrontationerna med totalitÀra frestelser till höger och vÀnster.

Vad han skrev efter det att han lÀmnat den aktiva politiken om vÀnstern och tyranniet var briljant i ordets allra klaraste bemÀrkelse, och förtjÀnar att lÀsas igen och igen och igen. Ingen har gjort det bÀttre.

Engagemanget för Israel Àrvde han mÄhÀnda frÄn Herbert Tingsten, men var dÄ knappast sÀrskilt onaturligt. Den unga staten Israel hade ett starkt och brett stöd i vÄrt land, ocksÄ i en socialdemokrati som tyckte sig se en del av sina socialistiska ideal förverkligade dÀr.

Men successivt kom ju den bilden att förÀndras, och medan svensk och europeisk opinion under kommande decennier blev tilltagande kritisk mot inte minst den israeliska ockupations- och bosÀttningspolitiken kom Per Ahlmarks solidaritet med staten Israel att fördjupas i takt med att Àn mer kom att engageras i arbetet mot varje form av anti-semitism.

Förintelsen och dess lÀrdom blev för honom successivt allt viktigare, och den roll han kom att spela i den debatten var viktig.

FrÄn goda bÄde personliga och politiska relationer under den tid han var politiskt aktiv kom vÄra relationer att förÀndras. Jag kom att i olika positioner, senare ocksÄ som utrikesminister, inta en stÀllning nÀr det gÀllde frÀmst den palestinska frÄgan som Per djupt och innerligt tog avstÄnd frÄn.

Och det kom för honom att prÀgla allt annat mellan oss.

SÄdan var Per Ahlmark i sitt engagemang. GrÄskalan var ingenting för honom. Engagemang skulle helst vara till 1000%. Den politiska vardagens kompromisser och den globala verklighetens nyanser var inte för honom.

Och för allt detta skall vi vara honom djupt tacksamma.

VÄr samhÀllsdebatt behöver inspirerande röster och engagerade individer som Per Ahlmark. Och inte minst behöver de liberala idéerna i tider som vÄra röster med den klarhet som Per Ahlmarks hade.

Mina minnen Àr mÄnga. Jag minns honom med stor tacksamhet.

Ulf Kristerssons sommartal: Moderaterna sÀnker skatten för Sveriges pensionÀrer

Moderaterna - 9 June, 2018 - 14:00
Ulf Kristerssons sommartal: Moderaterna sĂ€nker skatten för Sveriges pensionĂ€rer erik.blom 9 jun 2018 Det ska löna sig att arbeta – och att ha arbetat. DĂ€rför presenterade Ulf Kristersson i sitt sommartal, i StrĂ€ngnĂ€s i dag, reformer för att sĂ€nka skatten med sammantaget 15,5 miljarder kronor för Sveriges pensionĂ€rer. Det innebĂ€r bland annat att det inte kommer att finnas nĂ„gon skatteskillnad mellan lön och pension. Kristersson fokuserade Ă€ven pĂ„ att en politik som ser hela landet behöver sĂ€kerstĂ€lla goda kommunikationer och infrastruktur, en bra skola och fungerande vĂ€lfĂ€rd samt att lag och ordning upprĂ€tthĂ„lls – Ă€ven utanför de stora stĂ€derna.

- En tredjedel av Sveriges befolkning bor pĂ„ landsbygden – 3,5 miljoner mĂ€nniskor. Det Ă€r tre gĂ„nger fler Ă€n i Stockholm. Det finns en tendens i debatten att se landsbygden och de som bor hĂ€r som lĂ€tt hjĂ€lplösa inför urbaniseringens starka krafter. NĂ€stan vĂ€rnlösa mot globalisering och strukturomvandling utanför deras kontroll. SĂ„ Ă€r det inte, men ingenting kommer utan anstrĂ€ngning, betonade Ulf Kristersson. 

- Ska hela Sverige leva krĂ€vs goda kommunikationer – tĂ„g som gĂ„r i tid och respekt för att bilen Ă€r mer nödvĂ€ndig hĂ€r Ă€n för den som har gĂ„ngavstĂ„nd till tunnelbanan. Det behövs bra skola och en fungerande vĂ€lfĂ€rd för att hela Sverige ska leva. Som gör att förĂ€ldrar kan lita pĂ„ barnens utbildning Ă€ven om man inte bor i en storstad. Att man sjĂ€lv fĂ„r vĂ€lja skola. Och att man kan lita pĂ„ att man fĂ„r vĂ„rd i tid nĂ€r man blir sjuk. Du ska ocksĂ„ kunna lita pĂ„ statens grundlĂ€ggande funktioner – i hela Sverige. Att staten stĂ„r för sin del av det ömtĂ„liga samhĂ€llskontraktet. Som att polisen kommer nĂ€r brott begĂ„s, Ă€ven om man bor i gles- och landsbygd.  

Ulf Kristersson fokuserade Àven pÄ villkoren för Sveriges pensionÀrer. 

 - MÄnga pensionÀrer fÄr inte ekonomin att gÄ ihop. DÀrför Àr det bra att det finns en politisk överenskommelse om att förstÀrka grundskyddet i pensionssystemet. Problemet Àr bara att skillnaden i pension dÄ minskar rejÀlt mellan de som har jobbat hela livet och de som inte har jobbat alls. Det stÀrker inte arbetslinjen och dÀrför behöver vi göra mer för Sveriges pensionÀrer, sa Ulf Kristersson. 

- PensionÀrer som har jobbat, men har lÄg pension, fÄr inte nÄgon sÀnkt skatt alls med regeringens förslag. Vi tar dÀrför ett steg till. VÄrt förslag innebÀr att de med lÄga inkomstpensioner fÄr runt 2500 kronor mer per Är kvar i pension. Sammantaget sÀnker vi dÀrmed skatten för pensionÀrer med nÀrmare 13 miljarder kronor, fortsatte Kristersson. 

- Med vÄra skattesÀnkningar för pensionÀrer kommer det inte lÀngre finnas nÄgon skatteskillnad alls mellan lön och pension. Utan det kommer alltid löna sig att jobba, att vilja jobba och att ha jobbat. Det Àr rÀtt och det Àr rÀttvist, avslutade Kristersson. 

Sammanfattning av förslaget: 

Moderaterna har tidigare lovat sÀnkt skatt för pensionÀrer med 8,5 miljarder kronor. I dag lovar Moderaterna att sÀnka skatten ytterligare med 4,4 miljarder kronor under den kommande mandatperioden. Det ger en skattesÀnkning pÄ 200-300 kronor i mÄnaden för den som har en mÄnatlig pension pÄ 13 000-17 000 kronor. NÀr dessa bÄda skattesÀnkningar Àr genomförda kommer det inte att finnas nÄgon skatteskillnad mellan arbete och pension. Det stÀrker arbetslinjen och det vÀrnar vÄrt pensionssystem. 

Totalt vill Moderaterna sÀnka skatten för Àldre med 7 miljarder kronor mer Àn regeringen: 4,4 miljarder kronor pÄ pension och 2,6 miljarder kronor för dem över 64 Är som arbetar. 

Sammantaget handlar det om 15,5 miljarder kronor i skattesÀnkningar för pensionÀrer och erfarna medarbetare som fortsÀtter arbeta. 

LÀs mer hÀr. 

Se talet hÀr.

LÀs talet hÀr. 

Se presentationen frÄn presstrÀffen hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Pension Dölj delningsalternativ Av

Moderaterna sÀnker skatten för pensionÀrerna

Moderaterna - 9 June, 2018 - 12:32
Moderaterna sÀnker skatten för pensionÀrerna klara.soderberg 9 jun 2018 Moderaterna föreslÄr reformer för att sÀnka skatten med sammantaget 15,5 miljarder kronor för landets pensionÀrer. Det innebÀr att det med Moderaternas politik inte skulle finnas nÄgon skatteskillnad mellan lön och pension.

PÄ en presstrÀff i samband med sitt sommartal i StrÀngnÀs presenterade Moderaternas partiledare, Ulf Kristersson, reformer för sÀnkt skatt pÄ pensioner. Moderaterna har tidigare lovat sÀnkt skatt för pensionÀrer med 8,5 miljarder kronor. I och med dagens besked vill Moderaterna sÀnka skatten ytterligare med 4,4 miljarder kronor under den kommande mandatperioden.

- MÄnga pensionÀrer fÄr inte ekonomin att gÄ ihop. DÀrför Àr det bra att det finns en politisk överenskommelse om att förstÀrka grundskyddet i pensionssystemet. Problemet Àr bara att skillnaden i pension dÄ minskar rejÀlt mellan de som har jobbat hela livet och de som inte har jobbat alls. Det stÀrker inte arbetslinjen och dÀrför behöver vi göra mer för pensionÀrerna, sade Ulf Kristersson.

Totalt vill Moderaterna sÀnka skatten för Àldre med 7 miljarder kronor mer Àn regeringen: 4,4 miljarder kronor pÄ pension och 2,6 miljarder kronor för dem över 64 Är som arbetar.

- PensionÀrer som har jobbat, men har lÄg pension, fÄr inte nÄgon sÀnkt skatt alls med regeringens förslag. Vi tar dÀrför ett steg till. VÄrt förslag innebÀr att de med lÄga inkomstpensioner fÄr runt 2500 kronor mer per Är kvar i pension. Sammantaget sÀnker vi dÀrmed skatten för pensionÀrer med nÀrmare 13 miljarder kronor, fortsatte Kristersson.

Sammantaget rör det sig om 15,5 miljarder kronor i skattesÀnkningar för pensionÀrer och erfarna medarbetare som fortsÀtter arbeta. För den som har en mÄnatlig pension pÄ 13 000-17 000 kronor innebÀr Moderaternas förslag en skattesÀnkning pÄ 200-300 kronor i mÄnaden.

- Med vÄra skattesÀnkningar för pensionÀrer kommer det inte lÀngre finnas nÄgon skatteskillnad mellan lön och pension, utan det kommer alltid löna sig att jobba, att vilja jobba och att ha jobbat. Det Àr rÀtt och det Àr rÀttvist, avslutade Kristersson.

LÀs om förslagen hÀr.


Presentation frÄn presstrÀff hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Pension Dölj delningsalternativ Av

Viktiga initiativ frÄn Berlin.

Carl Bildt (m) - 8 June, 2018 - 21:32

BERLIN: Snabb utflykt fram och tillbaka till Berlin i dag. Tillbaka ÄterstÄr visserligen att utreda.

SAS-planet Àr rejÀlt försenat, och fungerar det trots allt blir det den sÀrklassigt sista maskinen som lyfter frÄn Tegel denna kvÀll. Vi hÄller tummarna.

Berlin Àr för nig alltid fyllt av historia.

NÀr vi landade hÀr i dag pÄ morgonen blickade jag bort mot den kulla som byggdes upp av resterna av ruinerna av det bombade Berlin efter kriget, och som USA sedan byggde en massiv station för signalspaning mot de sovjetiska stridskrafter som omringade VÀstberlin under det kalla kriget.

Elektroniken Àr borta, men de stora domer som skyddade de kÀnsliga antennerna finns kvar och syns över hela landskapet.

Och vi svepte ner förbi det gamla kastellet i Spandau. HĂ€r hölls Hitlers arkitekt och Ă„tskilligt annat Albert Speer fĂ€ngslad av de allierade under Ă„tskilliga decennier efter det att han dömts i NĂŒrnberg.

Samarbetet mellan de forna allierade hade brutit samman, men hÀr i Spandau liksom vid den gemensamma flygkontrollen vid Tempelhof fanns ocksÄ Sovjet tillsammans med de vÀstallierade under hela det kalla kriget.

Men nu Àr vi ett annorlunda Europa.

Angela Merkel lyfte tidigt i dag pÄ morgonen i riktning G7-toppmötet i Canada. En icke alldeles lÀtt affÀr.

Men under de senaste dagarna har hon, visserligen huvudsakligen i rubrikform, lanserat en rad förslag om hur EU-samarbetet kan utvecklas pÄ viktiga omrÄden.

Till viss del Àr det ett svar pÄ olika initiativ frÄn president Macron i Paris, men pÄ andra omrÄden bÄde breddar och fördjupar hon förslagen.

För Sveriges del handlar det om en rad förslag som vi mÄste förhÄlla oss till. Och nÀr Storbritannien lÀmnar EU blir den redan viktiga relationen med Berlin Ànnu mycket viktigare.

Att förslagen Àn sÄ lÀnge mest Àr rubriker skall ses som en möjlighet. Det finns en öppning för att pÄverka med olika initiativ och inspel. Om ett Sverige pÄ vÀg in i en valrörelse klarar det Àr vÀl tveksamt, men dÀrefter kommer det inte att finnas mycket utrymme för att vÀnta.

SÄ nu lÀmnar jag Berlin för denna gÄng.

Det blev samtal i förbundskanslerns kansli, avslutningstal pÄ Herti School of Governance och middag och samtal med Svensk-Tyska Handelskammaren pÄ dess Ärsmöte.

Men snart Àr jag tillbaka i Berlin igen.

Reformer för att motverka fusk i asylprocessen

Moderaterna - 7 June, 2018 - 10:26
Reformer för att motverka fusk i asylprocessen klara.soderberg 7 jun 2018 I dag presenterar Moderaternas migrationspolitiska talesperson Johan Forssell förslag för att motverka fusk i asylprocessen. Förtroendet för svensk migrationspolitik bygger pÄ att fattade asylbeslut Àr rÀttssÀkra och hÄller hög kvalitet. Att lÀmna felaktiga uppgifter i asylprocessen ska aldrig löna sig.

Sverige har tagit emot ett stort antal asylsökande de senaste Ären. Samtidigt konstaterar Migrationsverket att handlÀggningen av asylÀrenden har stora brister. En stor del av besluten i asylÀrenden riskerar att bli felaktiga, till exempel genom att en person som uppgett falska uppgifter om sin identitet, Älder eller asylberÀttelse ÀndÄ beviljas uppehÄllstillstÄnd. 

- Det finns information som pekar pÄ att personer har lÀmnat felaktiga uppgifter i asylprocessen, men att Àrenden av den hÀr typen inte prioriteras av Migrationsverket. Det Àr allvarligt eftersom det riskerar en situation dÀr mÀnniskor beviljas uppehÄllstillstÄnd trots att det egentligen inte föreligger nÄgra skyddsskÀl, sÀger Johan Forssell. 

Migrationsverket mÄste dÀrför ges ett tydligt uppdrag att prioritera och driva Àrenden gÀllande Äterkallelse av uppehÄllstillstÄnd. För att kunna upprÀtthÄlla den reglerade invandringen kan inte utredning och beslut gÀllande Äterkallelse av uppehÄllstillstÄnd vÀnta. Det handlar i grunden om att bibehÄlla legitimiteten för vÄrt asylsystem. 

Se inslaget i TV4-Nyheterna hÀr.
LÀs mer hÀr.

Johan Forssell Migrationspolitisk talesperson Jag vill ocksÄ uppvÀrdera det svenska medborgarskapet genom att stÀlla tydliga krav pÄ att tala svenska och ha grundlÀggande kunskaper om hur samhÀllet fungerar.   Mer om Johan Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 07:58.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2018, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson