Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Dimmor om robotar och kris i Sydasien.

Carl Bildt (m) - 22 February, 2019 - 10:40

STOCKHOLM: Fortfarande ser jag Ă„tskilliga svallvĂ„gor i den globala debatten efter den föregĂ„ende helgens möte i MĂŒnchen. SjĂ€lv har jag bidragit med artiklar i bĂ„de Washington Post och för Project Syndicate med dess spridning i olika tidningar i Ă€rendet.

Sedan dess har president Putin hÄllit sitt Ärliga tal till nationen, om man nu skall anvÀnda denna amerikanska parallell.

DÀr sades att utlÀndska investerare i Ryssland kan kÀnna sig trygga, vilket rimmade sÀrskilt dÄligt dagen efter det att den störste individuella utlÀndske investeraren hade blivit arresterad, och dagen före han presenterades med ett massivt Ätal.

Pressade av fallande opinionssiffror talades om olika sociala satsningar, men samtidigt Àr tillvÀxtkraften i den ryska ekonomin under nuvarande förhÄllanden relativt svag.

Som vanligt spelade olika strategiska vapensystem en betydande roll i framstĂ€llningen. Åter var det hypersoniska missiler, och nu sades man ocksĂ„ vara redo att snart ta den atomdrivna strategiska jĂ€ttetorpeden i bruk. Den senare kommer f ö mycket tydligt att fokusera ny uppmĂ€rksamhet pĂ„ Nordatlanten och Norska Havet.

Dock sades att Ryssland inte kommer att utplacera nÄgra nya system som skulle vara spÀrrade av INF-avtalet sÄ lÀnge inte USA gör det. Och Àn sÄ lÀnge Àr signalerna frÄn Washington att man inte avser att göra det i Europa.

DÀremot tÀtnar snarast dimmorna kring det robotsystem som USA och dess allierade sÀger har brutit mot avtalet.

Kreml visade ju upp delar av det s k 9M729-systemet utanför Moskva för nÄgra veckor sedan, och vidhöll att dess robot hade en rÀckvidd under 500 km. Man gav inte information om allt, men dock betydligt mer Àn tidigare. Och man var rÀtt detaljerad om skillnaderna mellan 9M728-roboten i det ordinarie Iskander-systemet och denna robot.

Men nu sÀger mer eller mindre sanktionerade artiklar i media i Washington att man dÀr inte alls anser att det Àr denna robot det handlar om, och det trots att andra motsvarande artiklar pekat pÄ just den.

Och man undrar hur mÄnga nya robotsystem det kan finnas. Dimmorna i denna frÄga framstÄr som tÀmligen tÀta.

Den potentiellt farligaste utvecklingen pÄ den vidare globala scenen just nu Àr dock alldeles tydligt mellan Indien och Pakistan.

Ett terrordÄd i den indiska delen av Kashmir har lett regionen in i en ny kris. En terrorlistad organisation med sÀte i Pakistan har tagit pÄ sig ansvaret, och i New Delhi pekar man dessutom pÄ kopplingar till den pakistanska sÀkerhetstjÀnsten ISI.

Alldeles bortsett frÄn att det Àr valrörelse i Indien, och att premiÀrminister Modi alls inte Àr ohotad, Àr det en politisk nödvÀndighet för Indien att pÄ ett eller annat sÀtt svara. Man sÀger nu att man gett det indiska försvaret fria hÀnder att slÄ tillbaka.

Förra gÄngen detta skedde var jag i New Delhi, och minns vÀl en skickligt koreograferad operation med mycket kraftfulla uttalanden, stort buller men tÀmligen liten faktisk militÀr insats och pÄtagligt internationellt stöd.

Men frÄgan Àr om det gÄr att upprepa denna gÄng. DÄ gjordes det faktiska tillslaget sÄ begrÀnsat att Pakistan kunde sÀga att de ingenting noterat och inte behövde slÄ tillbaka.

Men nu Àr retoriken frÄn bÀgge sidor uppe pÄ betydligt högre nivÄ. Och Àven om man inte alltför tydligt skall mÄla det spöket pÄ vÀggen handlar det ju om tvÄ kÀrnvapenstater.

Indien har sin valrörelse, och Pakistan har sin utomordentligt prekÀra finansiella situation. Man gav i dagarna den saudiske kronprinsen MBS det stÄtligaste mottagande som tÀnkas kan i hoppet om stora mÀngder miljarder i stöd, men ett brutalt IMF-program gÄr sannolikt inte att undvika i alla fall.

Pakistan speglar dessutom just nu en viktig och tydligen i huvudsak konstruktiv roll i de amerikanska samtalen med talibanerna. En ny omgÄng samtal Àr planerad för den kommande veckan.

Och sÄ har vi givetvis Kinas roll i det hela. Landet Àr ju Pakistans s k allvÀdersvÀn, och har tidigare blockerat försök att i FN terrorlista den person som leder den terrorgrupp som nu tagit pÄ sig ansvaret. Nu sÀgas Frankrike göra en ny framstöt i FN i just denna frÄga, och hur Kina stÀller sig dÀr blir betydelsefullt,

Det finns all anledning att följa utvecklingen.

Men helgen innebÀr ocksÄ viktiga val.

Dels presidentval i Nigeria av uppenbar betydelse, och dels parlamentsval i betydligt mindre Moldavien som inte Àr helt utan betydelse heller.

Klyftan vidgas. Tre dagar i MĂŒnchen.

Carl Bildt (m) - 18 February, 2019 - 09:54

MÜNCHEN: NĂ€r det kommer att blickas tillbaka pĂ„ raden av sĂ€kerhetskonferensen hĂ€r i MĂŒnchen skulle jag tro att Angela Merkels anförande hĂ€r 2019 kommer att noteras pĂ„ samma sĂ€tt som Vladimir Putins anförande 2007 kommit att göras.

Han sÀnde tydliga signaler om att en kallare tid höll pÄ att komma, medan hon signalerade en övertygelse om en multilateral vÀrldsordning i bÀr kontrast mot dagens signaler frÄn Washington.

Årets konferens slutade vid lunchtid i gĂ„r, men en kĂ€rna fanns kvar för en traditionell middag för att summera upp i gĂ„r kvĂ€ll.

Och det handlade dĂ„ mycket om de tvĂ„ talen hĂ€r detta Ă„r – Angela Merkels och vicepresidentens Pences och kontrasten mellan dem. Och i detta fĂ„ngades mycket av substansen i detta Ă„rs möte.

Skall ett tal lÀggas till som mer vÀrt att notera skulle det vara den iranske utrikesministern Zarif. Han Àr skicklig i en klass som tidigare Rysslands Lavrov, och demonstrerade det i ett anförande som polemiserade med vad han kallade USA:s nÀrmast patologiska besatthet med Iran i olika avseenden.

Och i motsats till vicepresidenten Pence, som vÀgrade att besvara nÄgra frÄgor, utsatte han sig för en pÄtagligt tuff utfrÄgning efterÄt.

Alldeles utan poÀnger var det inte.

Andra framtrÀdande var nÄgot avslagna. Sergey Lavrov verkade trött pÄ det mesta. Och av europeiska utrikesministrar var det vÀl ingen som direkt lyste.

Norges statsminister Erna Solberg och Finlands president Sauli Niinistö visade dock styrka i sina framtrÀdanden.

Att Greklands och Nordmakedoniens premiÀrministrar Tsipras och Zaev belönades för sitt genombrott var mer Àn vÀl förtjÀnt, men Serbiens och Kosovos presidenter demonstrerade samtidigt att nÄgot nÀrmande i alla fall inte Àr omedelbart förestÄende.

KlimatfrÄgorna och dess konsekvenser stod högre pÄ dagordningen denna gÄng Àn tidigare, Afrika framstÄr allt mer som den viktiga europeiska utmaningen för framtiden och frÄgor om teknologi och Kina trÀnger sig ju ocksÄ allt tydligare pÄ.

Men nÀr dagens tyska tidningar sammanfattar sÄ Àr det Merkel och Pence och den allt tydligare klyftan över Atlanten som dominerar.

Och det nog en korrekt summering av de tre viktiga dygnen hÀr.

Merkel och Pence. TvÄ mycket olika tal.

Carl Bildt (m) - 16 February, 2019 - 19:21

MÜNCHEN: I dag har varit huvuddagen pĂ„ sĂ€kerhetskonferensen hör med en stĂ€ndig serie av viktiga anföranden.

TvÄ finns anledning att nÀmna speciellt.

Angela Merkel höll ett engagerat och starkt anförande som mÄnga, mig inkluderad, ansÄg vara det bÀsta de hört denna hÄlla.

Det var en politisk ledare med vision, kunskap och styrka som framtrÀdde. Och hon fick ocksÄ ett synnerligen varmt mottagande.

Hennes försvar för den multilaterala globala ordningen var lika tydligt som det var uppenbart Ät vilket hÄll de orden var riktade. Ryssland fick sig sina fiskar relativt varma pÄ grund av konflikten med Ukraina, men pikarna Ät Vita Huset var inte mindre tydliga.

Mottagandet för USA:s vicepresident Pence var dÄ mer ÄterhÄllsamt. Men sjÀlvfallet artigt.

Åtskilligt skulle kunna sĂ€gas om det anförandet, men avsnittet om det nukleĂ€ra avtalet med Iran var kanske det mest anmĂ€rkningsvĂ€rda. Vicepresidenten kom ju dessutom frĂ„n det lite mĂ€rkliga möte de hade ordnat i Warszawa.

Han sade direkt att Europa borde lÀmna det nukleÀra avtalet med Iran. Men det han dÀrmed sÀger Àr att man vill att Iran skall lÀmna detta avtal och Äteruppta nukleÀra aktiviteter som stoppas av detta avtal.

För mig verkar detta nÀrmast huvudlöst. Kan detta verkligen ligga i USA:s nationella intresse? Att det inte ligger i Europas Àr alldeles uppenbart.

Och misstanken smyger sig in att man vill tvinga fram en utveckling som kan provocera fram en vidare konflikt. Att Israels premiĂ€rminister Netanyahu i Warszawa twittrade om krig mot Iran – Ă€ven om ordvalet efter en halvtimme justerades – var ocksĂ„ det illavarslande i dessa avseenden.

Dessutom sade han att Europa mÄste sluta underminera USA:s sanktioner mot Iran. Och det mÄste avse den mekanism för finansiering av leveranser av bl a medicinsk utrustning som faktiskt Àr helt tillÄtna ocksÄ enligt de amerikanska sanktionerna.

Man fÄr ett intryck av att den amerikanska politiken vad gÀller Iran har lÀmnat rationaliteten och gÄtt över till renodlad konfrontation.

Till de stora frÄgorna hÀr hör ocksÄ frÄgan om rustningskontroll efter det att INF-avtalet med all sannolikhet gÄr i graven.

USA Àr tydliga i att de anser att den ryska roboten 9M729 har provskjutits med rÀckvidder vÀl över de 500 km som Àr grÀnsen i INF-avtalet. Och ryssarna Àr lika tydliga med att systemets rÀckvidd ligger under denna grÀns.

PÄ sina hÄll odlar man förhoppningen att en breddning av avtalet till att inkludera ocksÄ Kina skulle kunna rÀdda det hela. Men det ter sig orealistiskt. Skulle INF-avtalet omfatta Kina skulle det förbjuda 85-95% av den samlade kinesiska arsenalen av ballistiska missiler, och varför Kina skulle gÄ med pÄ detta utan nÄgra fördelar för landet i övrigt Àr inte lÀtt att se.

Mycket annat har det ocksÄ handlar om hÀr.

KlimatfrÄgan sjÀlvklart. Samarbetet med Afrika. Den kinesiska utvecklingen. MotsÀttningar men ocksÄ framgÄngar pÄ Balkan.

Och för min del tillsammans med Madeleine Albright presentationen av förslaget till principer för frihet, vÀlstÄnd och stabilitet i en förÀndrad tid.

Det mesta pĂ„ agendan i MĂŒnchen.

Carl Bildt (m) - 16 February, 2019 - 09:29

MÜNCHEN: Nu drar den stora dagen hĂ€r pĂ„ den 55:e sĂ€kerhetskonferensen i gĂ„ng. En serie av anföranden av stats- och regeringschefer i förening med nĂ€rmast en myriad av olika möten i marginalen pĂ„ vad som hĂ€nder i den stora lokalen.

Men det var Ätskilligt av betydelse redan i gÄr.

Tysklands och Storbritanniens försvarsministrar diskuterade europeiskt sÀkerhetssamarbete i vÀrlden bortom Brexit. Och det Àr början pÄ en mycket vikigaste diskussion.

Nato:s generalsekreterare och andra diskuterade konsekvenser av om INF-avtalet havererar, vilket förefaller övervÀldigande sannolikt, och flera prövade olika idéer om hur ett samarbete om rustningskontroll skulle kunna rÀddas.

Och Tyskland förbereder olika initiativ i detta syfte under de nÀrmaste mÄnaderna.

SjĂ€lv började jag gĂ„rdagen i en spĂ€nnande och alls inte enkel diskussion om skilda amerikanska och europeiska perspektiv pĂ„ Mellersta Östern med fokus pĂ„ Israel och Iran.

Nyanserna i Trump-administrationen politik i dessa frÄgor Àr inte alldeles lÀtta att upptÀcka. Och dÄ uttrycker jag mig försiktigt.

Jag förklarade att vi européer ser det som viktigast att försöka att mildra spÀnningar och lösa konflikter i en del av vÀrlden som vi Àr intimt sammanvÀvda med. Det nukleÀra avtalet med Iran och en fungerande och legitim tvÄststatslösning för Israel och Palestina Àr tvÄ mycket viktiga delar av detta.

PĂ„ plats hĂ€r i MĂŒnchen finns den största amerikanska delegationen i denna konferens historia. I dag skall vi lyssna pĂ„ sĂ„vĂ€l vicepresident Pence som representanthusets talman Nancy Pelosi. Och bland andra amerikanska talare finns ocksĂ„ f d vicepresidenten Joe Biden, som alldeles uppenbart övervĂ€ger att kasta sig in i spelet inför valet 2020.

Men det saknar aldrig intresse att lyssna pÄ Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov.

För min del har ECFR en diskussion hÀr med ett antal utrikesministrar kring det europeiska försvars- och sÀkerhetssamarbetets framtid och tillsammans med bl Madeleine Albright presenterar jag vÄrt arbete om nya principer för demokrati och samarbete i dagens vÀrld.

SÄ det blir till att springa mellan olika anföranden att lyssna pÄ och olika andra arrangemang som jag har förpliktat mig till.

Ukraina inför de dubbla valen.

Carl Bildt (m) - 12 February, 2019 - 13:03

KIEV: Strax lyfter jag tillbaka mot Stockholm igen efter mindre Àn ett dygn hÀr.

Det blev middag i gÄr kvÀll med nÄgra av de bÀst informerade ambassadörerna hÀr, och i dag diskussion om Ukrainas ekonomi och framtidsutsikter pÄ konferens med bl a president Poroshenko och premiÀrminister Groysman.

Inte mindre Àn 44 kandidater stÀller upp i presidentvalet med en fördra omgÄng 31 mars och en andra och avgörande mellan de tvÄ ledande 21 april.

UtgÄngen Àr helt öppen. Just ju har TV-producenten och komikern Zelensky tagit ledningen i opinionsundersökningarna, f d premiÀrministern Tymoshenko förlorat lite mark och president Poroshenko seglat upp pÄ andra platsen.

Men mycket kan förÀndras. Ingen av kandidaterna har ett omedelbart stöd över 20%, vilket vÀl illustrerar osÀkerheten.

Och efter presidentvalet kommer sÄ parlamentsval i slutet av oktober. MÀngden av kandidater i presidentvalet förklaras mindre av att de alla tror sig kunna vinna Àn av att de börjar positionera sig för en position i parlamentet.

Även om presidentmakten informellt Ă€r stark i landet, Ă€r dess formella makt mer begrĂ€nsad, med undantag för utrikes- och sĂ€kerhetspolitiken. All makten över den ekonomiska politiken ligger i parlamentet och i den regering som mĂ„ste ha dess stöd.

SÄ det kommer att dröja en bra bit in i höst innan vi fÄr större klarhet om landets kurs under kommande Är. I vÀrsta fall kan regeringsbildningen ta Àn lÀngre tid.

Jag talade hÀr om lÀrdomar av landets vÀg under de senaste decennierna.

SjĂ€lvstĂ€ndigheten frĂ„n Sovjetunionen. De förlorade decennierna av misskötsel. EU:s Östliga Partnerskap för ett decennium sedan och avtalen med EU som följde. President Putins försök att tvinga in landet i en ny union med Ryssland och den ekonomiska, politiska och militĂ€ra aggressionen mot landet i detta syfte frĂ„n sommaren 2013 fram till i alla fall vapenvilan efter de stora striderna pĂ„ slĂ€tterna i östra Ukraina i augusti/september 2014.

I kombination med den massiva misskötseln av ekonomin och den massiva korruptionen under dÄvarande presidenten Yanukovich ledde detta till att landet bokstavligen stod pÄ avgrundens rand. Dess sjÀlva överlevnad som sjÀlvstÀndig sat hotades.

Men i stÀllet för att splittras under trycket kom Ukraina att enas.

VĂ€gen tillbaka har inte varit lĂ€tt. Även om man nu registrerar tre Ă„t av allt bĂ€ttre tillvĂ€xt Ă€r ekonomin fortfarande inte tillbaka pĂ„ nivĂ„n frĂ„n Ă„r 2013. Och gapet till EU-medlemmen Polen fortsĂ€tter att vidgas.

Men reformerna har varit genuint imponerande, och med en fortsÀttning efter valen Àr det inte alls omöjligt att hoppas pÄ en tillvÀxt pÄ 5-7% som premiÀrminister Groysman talade om i dag

DÄ skulle man börja att komma ikapp Polen.

Men det krÀver fortsatt makroekonomisk stabilitet, reform av möjligheten till Àgande av land, privatisering av de mÄnga statsföretag som blöder pengar och göder korruption, steg mot energiberoende och Ätskilligt mera.

Och att man hĂ„ller stĂ„ngen mot den farliga populism som alltid har en tendens att breda ut sig i valrörelser – och inte minst i detta land.

SÄ farorna och riskerna finns förvisso. Men möjligheterna Àn mer.

Men nu fÄr jag sluta. Det Àr dags att lyfta hem mot Stockholm.

Dragkamp kring Mellersta Östern. Inför MĂŒnchen.

Carl Bildt (m) - 10 February, 2019 - 17:27

STOCKHOLM: En solig och vacker helg gÄr nu mot sitt slut, och nu drar det ihop sig till en politiskt mer laddad vecka ute i Europa och vÀrlden.

För min del inleds den med ett besök i Kiev i morgon kvĂ€ll och delar av tisdagen. De bĂ€gge valen i Ukraina under Ă„ret – först presidentval i mars-april och sedan parlamentsval tidigt i höst – tillhör ju de viktigaste hĂ€ndelserna i Europa under detta Ă„r.

SÄ det blir en uppföljning till en del av de samtal och kontakter kring detta som jag hade i Davos för nÄgra veckor sedan.

Men mot slutet av veckan Ă€r det sĂ„ dags för den stora Ă„rliga sĂ€kerhetskonferensen i MĂŒnchen. Dit Ă€r det Ă„tskilliga som vallfĂ€rdar.

Mycket dÀr kommer att handla om de transatlantiska förbindelserna. Efter försvarsminister Mattis avgÄng finns det frÄgetecken som man vill se om det kommer att gÄ att rÀta ut.

Och nÀrvaron frÄn Washington blir betydande. SÄvÀl vicepresident Pence som utrikesminister Pompeo har aviserat sin ankomst, och dÀrtill den största delegationen frÄn kongressen nÄgonsin till denna konferens.

Men ocksÄ andra delar av vÀrlden finns dÀr.

FrÄn Moskva kommer i sedvanlig ordning utrikesminister Sergey Lavrov, och intressant Àr att Peking representeras pÄ högre nivÄ Àn tidigare genom Yang Jiechi, som Àr den högste ansvarige för utrikesfrÄgor i det samlade kinesiska systemet.

Dit kommer ocksÄ Irans utrikesminister Javal Zarif, men Àn intressantare Àr kanske att han inleder veckan med ett tre dagars besök i Beirut. DÀr har det ju nu bildats en ny bred koalitionsregering, och i denna sitter inte mindre Àn tre representanter för Iran-stödda Hezbollah.

Hur det kommer att se ut frÄn europeisk sida ÄterstÄr att se.

Den ursprungliga planen med ett gemensamt framtrÀdande av Angela Merkel och Emmanuel Macron har fÄtt överges eftersom den senare funnit det lÀmpligare att stanna kvar i Frankrike.

Innan konferensen öppnas i MĂŒnchen pĂ„ torsdag eftermiddag kommer mycket annat att ske, och inte minst tvĂ„ viktiga möten om Mellersta Östern.

I Warszawa pÄ onsdag har utrikesminister Pompeo med bistÄnd av Polen försökt att dra ihop en stor konferens var avsikt alldeles uppenbart har varit att splittra Europa i frÄga om politiken gentemot Iran.

Att man sedan frĂ„n frĂ€mst polsk sida försökt att ge mötet en nĂ„got bredare inriktning om sĂ€kerhet i Mellersta Östern har nog inte förĂ€ndrat sĂ„ mycket av den saken.

Israel Àr inbjudet, vilket sjÀlvfallet Àr korrekt, och premiÀrminister Netyanhu ser sÀkert sitt anförande dÀr som en del av sin kampanj inför det viktiga valet i april. Iran Àr dÀremot inte inbjudet, vilket visar vad det handlar om i den amerikanska politiken.

Och USA har ju talat vagt om att man vill skapa nÄgon form av sÀkerhetsallians i regionen riktad mot Iran, och försöker att fÄ sÄvÀl den arabiska halvöns stater som Israel som delar av detta. Hittills har framgÄngen dock varit begrÀnsad.

NÀrvaron frÄn europeisk sida pÄ ministernivÄ i Warszawa kommer av allt att döma att bli tÀmligen skral. EU.s stöd för det nukleÀra avtalet med Iran Àr starkt.

Storbritannien stĂ€ller upp, och det skall nog till betydande del ses i perspektivet av Brexit och förhoppningar om polskt stöd. Inte heller i Lonfonm Ă€r entusiasmen för den amerikanska politiken i Mellersta Östern pĂ„taglig.

Att konferensen kommer i dagarna nÀr det Àr 40 Är sedan den islamska revolutionen i Iran Àr möjligen mer Àn en tillfÀllighet.

Det kommer dock sÀkert att skrivas mycket kring vad som hÀnde dÄ. Det var förvisso en genuin revolution med mycket omfattande konsekvenser, och delar av dem lever vi ju med Àn i dessa dagar. Alldeles sÀkert kommer vi att fÄ höra en del frÄn Irans president Rouhani nÀr han talar pÄ ett stort möte i Teheran pÄ tisdag.

Dagen efter mötet i Warszawa blir det ett möjligen mer intressant möte i Sochi mellan Rysslands, Turkiets och Irans presidenter med fokus pÄ nÀsta steg nÀr det gÀller utvecklingen i Syrien.

USA drar sig ju tillbaka, och i Sochi handlar det inte minst om hur situationen i norra Syrien och i enklaven Idlib skall hanteras. I bÀgge fallen besvÀrliga frÄgor av betydelse för den lÄngsiktiga stabiliteten.

Kontrasten mellan mötena i Warszawa och Sochi, och deras respektive betydelse, kommer att sĂ€ga Ă„tskilligt om den politiska situationen i och kring Mellersta Östern just nu.

Och det skall bli spĂ€nnande att höra hur det lĂ„ter nĂ€r de som varit i Warszawa, Sochi och Beirut dagarna innan anlĂ€nder till sĂ€kerhetskonferensen i MĂŒnchen och dĂ€r ger sina olika perspektiv.

Mycket kommer att stĂ„ pĂ„ agendan pĂ„ den 55:e sĂ€kerhetskonferensen i MĂŒnchen, men Ă„tskilligt kommer sĂ€kert att kretsa kring den dynamik kring Mellersta Östern och dess utmaningar som illustreras av de olika mötena och besöken under dagarna omedelbart före.

Mot deadlines – Brexit och Kina/USA.

Carl Bildt (m) - 8 February, 2019 - 16:54

STOCKHOLM: För varje dag som gÄr blir det allt svÄrare att tÀnka sig att det kommer till en harmonisk process i samband med att Storbritannien den sista mars förvÀntas lÀmna den Europeiska Unionen.

I gÄr var Theresa May i Bryssel igen men hade tydligen ingenting nytt att komma med. I kvÀll Àr hon pÄ middag i Dublin och att det skulle komma nÄgon lösning under det mötet ter sig heller inte sÀrdeles sannolikt.

Samtidigt Àr det ett starkt intresse att undvika en regelrÀtt krasch. Och möjligen hoppas Theresa May kunna stÀlla parlamentet mot vÀggen och tvinga fram ett stöd för uttrÀdesavtalet nÀr kraschen med allt vad detta innebÀr hotar.

Det Àr en pÄtagligt riskfylld strategi, men det enda rimliga sÀtt pÄ vilket hennes tÀmligen rigida agerande kan tolkas. Om den misslyckas kommer konsekvenserna att bli omfattande för betydande tid framöver.

Förr eller senare mÄste det ju till olika avtal om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien, men det sÀger sig sjÀlvt att de förhandlingarna riskerar att bli allt annat Àn harmoniska om allt börjar med en krasch.

SÄ lÄt oss hoppas att det hela löser upp sig genom nÄgon typ av mirakel under de nÀrmaste veckorna.

OcksÄ förhandlingarna om handelsfrÄgor mellan USA och Kina gÄr nu in i sitt slutskede. Den amerikanske finansministern Mnuchin vÀntas till Peking under de nÀrmaste dagarna, och han ses ju som en av dem i Vita Huset och dess nÀrhet som argumenterat för nÄgon typ av lösning.

Signalerna frÄn presidenten sjÀlv under den senaste tiden har ju pÄ denna punkt ocksÄ varit nÄgot mindre konfrontatoriska.

Sannolikt börjar han fundera pÄ valet 2020 och vill ogÀrna göra nÄgonting som Àventyrar den goda ekonomiska tillvÀxt som han sannolikt hoppas att vinna en ny mandatperiod med.

Men Àven om man nu klarar nÄgon typ av överenskommelse i början av mars innebÀr detta föga mer Àn att man undvikit ett kortsiktigt sammanbrott i relationen mellan USA och Kina. De bÀgge makterna Àr pÄ en rad omrÄden pÄ kollisionskurs pÄ ett sÀtt som kommer att fÄ omfattande konsekvenser under kommande Är.

För mig har det varit en vecka helt och hÄllet hemma i Sverige, vilket Àr nog sÄ angenÀmt, och sÄ kommer det att förbli under den kommande helgen.

Efter en helg vid Donau.

Carl Bildt (m) - 3 February, 2019 - 18:46

WIEN: Efter en helg vid Donau, huvudsakligen dock i Bratislava, Àr jag nu pÄ vÀg hem till Stockholm för en vecka som för mon del faktiskt i dess helget skall tillbringas inom fÀderneslandets grÀnser.

Det blev en kvÀll och en dag av samvaro och samtal med olika personer frÄn det Centraleuropa som ofta tycker att Bryssel ligger lÄngt borta och dÀr frÄgor om nationell identitet efter ett plÄgsamt Ärhundrade ofta Àr betydligt mycket viktigare Àn hos oss.

Det Àr lÀtt att kritisera en politik som förs av en Orban i Ungern eller en Kaczynski i Polen, och förvisso viktigt att se till att grundlÀggande regler för en rÀttsstat respekteras, men ocksÄ viktigt att förstÄ stÀmningslÀgen och perspektiv som formats av en historia annorlunda Àn vÄr egen.

I Ungern konsoliderar Victor Orban sin maktstÀllning med hjÀlp av propaganda om en hotande muslimsk massinvasion driven av byrÄkrater i Bryssel i förening med av George Soros finansierade organisationer.

Med verkligheten har detta sÄ gott som ingenting alls att göra. De enda flyktingar som finns i Ungern Àr vÀl de pÄ de affischer som vill skrÀmma mÀnniskor med dem.

Det hindrar dock inte att agitationen har viss kraft i lÀnder dÀr den nationella identiteten, och kÀnslan av utsatthet, ibland Àr pÄfallande. PÄ sikt kommer ocksÄ dessa ekonomier att behöva de tillskott som ocksÄ invandring utgör, men vÀgen dit mÄr nog bÀst av att vara i huvudsak nationell och i huvudsak gradvis.

Annars Àr risken för bakslag som spelar de mörka krafter som ofta finns under ytan i hÀnderna.

Viktigt Àr att dessa ekonomier tuffar pÄ och att gapet till det demokratiska Europa i övrigt successivt minskar.

BÄde den polska och den ungerska ekonomin gÄr pÄfallande bra, och Bratislava kan i dag visa upp en genomsnittsinkomst som till och med ligger över den i Wien. Slovakien tillverkar fler personbilar per capita Àn nÄgot annat land i vÀrlden.

Men en ny generation i dessa lĂ€nder mĂ„ste hitta sin egen vĂ€g till det europeiska samarbetet. Medlemskapet i bĂ„de EU och Nato Ă€r pĂ„tagligt populĂ€rt, men samarbetet i olika delfrĂ„gor samtidigt mindre sjĂ€lvklart Ă€n för den tidigare generation som under fĂ€ltropet ”tillbaks till Europa” kastade av sig det kommunistiska och sovjetiska oket.

Och dÄ Àr det viktigt att den ocksÄ kÀnner att det övriga Europa lyssnar, och inte drar alla över en kam.

I veckan som kommer fÄr vi höra president Trump leverera sitt Ärliga tal till nationen pÄ tisdag. Det har ju försenats pÄtagligt av det utdragna budgetbrÄket med kongressen.

SÀkert kommer det att talas Ätskilligt om den berömda mur han vill bygga lÀngs grÀnsen till Mexico och de fasor som hotar den amerikanska nationen om han inte fÄr de pengar han begÀrt för detta.

Och med all sannolikhet kommer ocksÄ krisen i Venezuela att figurera pÄtagligt i hans anförande. HÀr stÄr USA i huvudsak enigt, och dessutom tillsammans med huvuddelen av vÀstvÀrldens demokratier.

Inom EU har det inte varit alldeles lÀtt att komma fram till en alldeles enig linje.

Regeringar i Rom och Athen har inte velat vara lika tydliga i att Nationalförsamlingens talman Juan Guaidó Àr landets legitime statschef, och andra lÀnder, dÀribland vÄrt eget, verkar ocksÄ ha varit angelÀgna om att hÄlla dörrar öppna Ät olika hÄll. Det talas om en kontaktgrupp som lite av en ersÀttning för en klar linje.

Men hur utvecklingens dynamik kommer att utvecklas internt i Venezuela Àr det viktiga. Tidigare intensiva försök till medling mellan regim och opposition, inte minst genom Vatikanen, har mest utnyttjats av den förra till att fördröja och förhala.

Nu ökar dock det ekonomiska trycket markant i och med att USA inte lÀngre kommer att köpa nÄgon olja och riktar sanktioner mot oljebolaget PDVSA. Att Moskva och Peking skulle stÀlla upp och kompensera för detta med nya miljarder Àr vÀl inte alldeles sannolikt, men ingenting Àr uteslutet. TonlÀget i pressen i Moskva Àr i alla fall kritiskt mot ytterligare dyra engagemang.

Men den kubanska sÀkerhetstjÀnstens slÄr en jÀrnring kring regimen och torde inte minst fokusera sina insatser pÄ att sÀkra fortsatt stöd frÄn landets ca 2.000 generaler och allt vad de disponerar.

Nu bÀr det hem till Stockholm.

I morgon blir det diskussioner dÀr om olika sÀkerhetsfrÄgor med insiktsfulla bedömare frÄn bÄde Storbritannien och USA.

Och pÄ tisdag bÀr det av till Skövde.

Dagens INF-besked – vart Ă€r detta pĂ„ vĂ€g?

Carl Bildt (m) - 1 February, 2019 - 20:45

STOCKHOLM: NÄgon direkt blixt frÄn klar himmel var det knappast nÀr USA:s utrikesminister Pompeo i dag meddelade att USA avser att lÀmna det s k INF-avtalet.

Lite historia kan vara pÄ sin plats.

NÀr den nukleÀra kapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen inleddes hade man forfarande inte utvecklat missiler med interkontinental rÀckvidd. USA utvecklade bombflygplan för att kunna nÄ Sovjet, medan Sovjet satsade hÄrdare pÄ missiler som med bas i den teknologi frÄn tyska V2 man hÀmtat in efter andra vÀrldskriget kunde nÄ mÄl i vÀstra Europa.

SS4 och SS5 kallades dessa system med Nato-terminologi, och de placerades ut i rÀtt stort antal. Det var innan man hade möjligheten att i nÄgon omfattning bygga system med interkontinental rÀckvidd.

I vÄrt nÀromrÄde baserades dessa bl a i Litauen, och förbandet dÀrifrÄn fick sin speciella historia nÀr det i största hemlighet om ombaserades till Cuba och dÀrmed föranledde det kalla krigets allvarligaste kris 1962.

Men sÄ smÄningom började dessa V2-baserade system bli omoderna, och en ersÀttning planerades, och det blev de lÄngt mer avancerade rörliga SS20-robotar med multipla stridsdelar som började dyka upp mot slutet av 1970-talet.

FrÄn sovjetisk utgÄngspunkt sÄgs de sannolikt bara som en ersÀttning för de Àldre systemen, men frÄn vÀsteuropeisk utgÄngspunkt sÄgs de som ett kvalitativt nyt och allvarlig hot.

Den som larmad tidigast och tydligast var den dÄvarande vÀsttyske förbundskanslern Helmut Schmidt. Utan ett tydlig svar frÄn Nato sÄg han en risk för sovjetisk kÀrmvapenutpressning av VÀsteuropa i en krissituation.

Resultatet av den omfattande strategiska debatt som detta utlöste blev Nato:s s k dubbelbeslut 1979.

Om inte Sovjet avvecklade sina SS20 skulle Nato börja placera ut kĂ€rnvapenladdade missiler – kryssningsmissiler och ballistiska sĂ„dana – i VĂ€steuropa.

Detta kom i sin tur att utlösa en pĂ„tagligt inflammerad debatt i de olika lĂ€nder dĂ€r dessa nya kĂ€rnvapensystem skulle placeras ut – kryssningsrobotar i bl a Storbritannien och ballistiska robotar i Tyskland.

Och det politiska och diplomatiska spelet blev omfattande. Mycket av den dÄvarande s k fredsrörelsen, med hÀftigt understöd frÄn den sovjetiska propagandan, argumenterar för en s k frysning, men en sÄdan skulle innebÀra att Sovjet hade kvar sina SS20 medan Nato inte hade nÄgonting.

Men Nato-lÀnderna, och inte minst den vÀsttyska regeringen i Bonn, stod fast. Och resultatet blev till slut att Sovjet vek ner sig och accepterade att skrota alla sina SS20 och andra landbaserade system med rÀckvidder mellan 500 och 5.500 km i utbyte mot att USA inte placerade ut sina motsvarande nya system.

Det s k INF-avtalet undertecknades av Michael Gorbatjov och Ronald Reagan i Washington i december 1987.

Det var en betydande framgÄng. Ett mycket stort antal vapensystem skrotades. En farlig spiral av kÀrnvapenrustning bröts.

I dag kan nÄgra av dessa skrotade missiler ses som nÄgon typ av konstverk utanför FN-högkvarteret i New York, och den intresserade kan se en komplett SS20 med sina tre stridsspetsar pÄ museum i Washington.

Och dÀrvid har det förblivit under en lÄng tid.

Sedan nÄgra Är har emellertid USA rest frÄgetecken för huruvida Sovjet verkligen respekterar avtalets bestÀmmelser. Detta förbjuder bl a testning, tillverkning eller utplacering av landbaserade kryssningsmissiler med en rÀckvidd som överstiger 500 km.

Och USA har hÀvdat att Sovjet testat ett sÄdant system. Under det senaste Äret har man ocksÄ hÀvdat att detta robotsystem utplacerats pÄ förband. Tidigare har det talats om ett begrÀnsat antal, men nu talas det om upp till fyra bataljoner. Efter att ha delgetts underrÀttelseinformation, och efter viss tvekan, har Nato-krisen accepterat denna slutsats.

Ryssland erkÀnner att robotsystemet med namnet 9M729 finns, men sÀger att USA har fel om dess rÀckvidd, och hÀr blir det svÄrt att definitivt avgöra vad som Àr rÀtt och vad som Àr fel. Ryssland har för diplomater i Moskva visat upp delar av systemet, men inte roboten som sÄdan, och att förlÀnga en robots rÀckvidd genom att förlÀnga brÀnsletankar Àr knappast sÀrdeles svÄrt.

Relevansen av systemet kan ifrÄgasÀttas.

INF-avtalet förbjuder inte sjö- eller luftbaserade system, och i samband med konflikten i Syrien har ju Ryssland anvÀnt sjö- och luftbaserade kryssningsrobotar med pÄtagligt lÄng rÀckvidd. Varför man skulle behöva ett landbaserat system med dessa rÀckvidder ocksÄ Àr inte alldeles uppenbart.

Hur som helst sÀger Pompeo nu att Rysslands brott mot avtalet nu gör att USA kommer att lÀmna detta.

Till saken hör att Ryssland sjÀlvfallet kommer med motanklagelser mot USA vad gÀller brott mot avtalet. Dessa Àr nÄgot skruvade, och tÀmligen tekniska, men rysk klassisk misstÀnksamhet mot vad USA har för sig borde kunna hanteras.

I den amerikanska debatten framhÄlls som ett motiv för att sÀga upp avtalet att Kina inte Àr en del av det, och att sÄ borde vara fallet

Och faktum Àr att upp mot 90% av Kinas strategiska missiler har rÀckvidder som skulle omfattas av INF-avtalet. De har byggt upp regionala system, med Taiwan i uppenbart fokus, men deras interkontinentala kapacitet mot USA Àr mer begrÀnsad.

FrÄgan Àr nu vad som hÀnder om avtalet gÄr i graven.

Ryssland har om man sÄ skulle vilja möjligheten att accelerera tillverkningen av sin kryssningsrobot, sannolikt relativt snabbt.

USA har dock knappast omedelbart nÄgra motsvarande system. Det krÀver tid och resurser att utveckla, och dessutom skulle tanken att placera ut nya kÀrnvapensystem i de olika lÀnderna i Europa omedelbart leda till mycket infekterade debatter.

Det Àr nog fÄ regeringar i dessa lÀnder som Àr beredda att gÄ den vÀgen. MÄnga minns fortfarande debatterna kring det s k dubbelbeslutet. Det spekuleras om Polen som en möjlighet, men Àven det skulle bli osÀkert.

Diskussionen just nu i Tyskland om att anförskaffa nya flygplan som ocksÄ kan bÀra taktiska kÀrnvapen illustrerar vÀl svÄrigheterna. HÀr sÀgs SPD i regeringen sÀga nej till at fortsÀtta en kapacitet som man faktiskt har i dag.

Och att placera ut landbaserade system i Ostasien för att balansera Kina förefaller heller inte helt rationellt. Japan och Sydkorea förefaller knappast tÀnkbara som platser, förvisso inte heller Taiwan, andra möjliga platser ligger pÄtagligt lÄngt bort. DÄ förefaller luft- eller sjöbaserade system mer möjliga, och hÀr finns inte heller i dag nÄgra begrÀnsningar.

SÄ rationaliteten i den amerikanska instÀllningen Àr inte alldeles uppenbar.

Det Ă€r inte svĂ„rt att se vilka problem den riskerar att skapa – betydligt mycket svĂ„rare att se vilka problem den skulle kunna lösa.

Och dĂ€rför Ă€r det inte svĂ„rt att förstĂ„ den pĂ„tagliga olusten – försiktigt uttryckt – runt om i Europa med anledning av dagens besked frĂ„n Washington.

Alltid viktigt i Helsingfors.

Carl Bildt (m) - 30 January, 2019 - 07:44

HELSINGFORS: Relationerna mellan Sverige och Finland har alltid varit av alldeles sÀrskild betydelse.

Under mÄnga decennier handlade det mycket om en direkt eller indirekt sÀkerhetspolitisk relation dikterads geografi men med en tyngd ocksÄ sprungen ur historien.

Men under senare decennier har det dÀrtill ocksÄ blivit en allt nÀrmare dels ekonomisk relation mellan viktiga delar av vÄra respektive nÀringsliv och dels ett viktigt partnerskap i det europeiska samarbetet.

Samtidigt har den sÀkerhetspolitiska relationen fÄtt en högst konkret försvarspolitisk dimension. Det var inte sÄ mÄnga Är sedan som det under den allra största sekretess inleddes vissa samtal om försvarssamarbete mellan statsministerkontoren i Helsingfors och Stockholm, och det samarbetet har ju sedan dess vuxit pÄtagligt pÄ bÄde bredden och djupet.

För mig har det nu varit ett dygn hÀr med olika samtal och funderingar kring bÄde denna viktiga relation och vÄr plats i den vidare vÀrld vars ordning ter sig betydligt mindre stabil Àn för nÄgra Är sedan.

Det blev en diskussion med och inför intresserad publik i gÄr eftermiddag med de grönas partiledare Pekka Haavisto om hur vÀrldsordningen förÀndras och vilka konsekvenser det för pÄ oss. Pekka Àr en varm EuropavÀn med bred internationell erfarenhet.

Och sedan middag med ocksÄ Ätskilliga kollegor i olika funktioner under gÄngna Är de perspektiv bÄde bakÄt och framÄt mot och efter det riksdagsval som Finland gÄr mot den 14 april.

Efter det, och efter att en regering bildats, kommet Finland att överta det roterande ordförandeskapet i EU under den viktiga perioden omedelbart efter valet till Europaparlamentet.

BĂ„de Sverige och Finland har ett pĂ„tagligt intresse av ett starkt EU, men det sĂ€gs mer naturligt och med större kraft pĂ„ denna sida Östersjön Ă€n vad som ofta Ă€r fallet hos oss.

Historien har visat detta land betydelsen av fasta freds- och samarbetsordningar, och den utveckling vi nu ser i olika avseenden gör inte den övertygelsen mindre stark.

Den kartlÀggning av olika nÀtverk av samarbeten inom EU som vi gjort inom ECFR har visat att Finland skaffat sig en starkare plats Àn Sverige i dessa. Medan vi har en tendens att anmÀla reservationer, gÄr Finland mer ofta in i olika frÄgor med föresatsen att faktiskt vara med.

Och jag tror att det pÄ sikt ger större möjligheter till inflytande.

HÀr Àr den gemensamma valutan en sjÀlvklarhet. Jag har inte hört att det finns nÄgon som Ängrar Finlands beslut att ansluta sig till den. Och samma sak gÀller sjÀlvfallet bankunionen.

OcksÄ nÀr det gÀller sÀkerhetssamarbete ligger man ett steg före genom att man gÄtt med i det av Paris initierade s k europeiska interventionsinitiativet E2I. Det har sin speciella betydelse inte minst genom att hÀr ocksÄ Storbritannien finns med.

Det Àr inte lÄngt frÄn Helsingfors till Ryssland, och sÄ har det ju alltid varit. Geografin Àndrar man inte pÄ, och dess betydelse för politiken gÄr heller aldrig att bortse frÄn.

I grunden skiljer sig knappast synen pÄ utvecklingen i Ryssland mellan de som i Stockholm och hÀr har anledning att syssla med dessa frÄgor, men det hindrar inte att det finns ibland pÄtagliga skillnader i attityder och uttrycksÀtt.

Hos oss kan ju ibland t o m finnas nÄgot av en beröringsÄngest med Ryssland som man inte hittar nÄgon förstÄelse för i ett land dÀr nÄgon typ av relation med det stora landet i öster Àr en nödvÀndighet.

HÀr kan en middagskonversation naturligen röra sig om detaljer i den historiska relationen österut pÄ ett sÀtt som vore otÀnkbart i Stockholm. Historien har lÀmnat tydligare spÄr i en nation som den ju behandlat nÄgot mer omilt Àn vad som gÀllt oss. Det har ju handlat om det skyddade och om det utsatta landet.

Men vÄr relation handlar förvisso inte bara om historia. I högst konkret avseende handlar den ocksÄ om framtiden.

Med Nokia och Ericsson har vi tvÄ företag som, Àven om det inte sÀgs, ju stÄr i frontlinjen nÀr USA nu drar i krig mot kinesiska Huawei och nÀr den global makten över den digitala framtiden har blivit en pÄtagligt aktuell frÄga.

Är det kinesiska eller nordiska företag som skall leverera infrastrukturen för 5G över vĂ€rlden? Den frodas saknar förvisso inte betydelse, och har Ă„tskilliga dimensioner av intresse.

Men nu bÀr det hem till Stockholm igen.

Hopp och förtvivlan i Afghanistan och Venezuela.

Carl Bildt (m) - 27 January, 2019 - 16:05

STOCKHOLM: Det saknas förvisso inte intressanta utvecklingar pÄ den internationella arenan i dessa dagar.

Efter sex dagar av förhandlingar i Qatar mellan företrÀdare för USA och för talibanerna talas det frÄn bÀgge sidor i termer av framsteg i riktning mot nÄgon form av fredsuppgörelse om Afghanistan.

Samtalen i Qatar har tydligen resulterat dels i ett amerikanskt Ätagande om ett totalt militÀrt tillbakadragande frÄn Afghanistan inom 18 mÄnader efter en överenskommelse och dels ett Ätagande frÄn talibanerna att inte acceptera att vare sig Al-Qaeda eller Daesh anvÀnder landet för att förbereda attacker mot andra lÀnder.

Och i dessa avseenden handlar det ju om att tillgodose de tvÄ grundlÀggande intressena för dessa bÀgge sidor.

Men dessa bilaterala samtal Àr bara en del av en fredsprocess. Till denna mer bilaterala del mÄste fogas dels den interna afghanska och dels den bredare regionala den. Och i slutÀndan Àr alla delarna beroende av varandra

Kommande steg som det nu talas om Àr en vapenvila, en provisorisk regering i Afghanistan och direkta samtal mellan vad som kan beskrivas som Kabul och Talibanerna.

Och hÀr kommer svÄrigheterna sannolikt att bli större.

En komplicerande faktor Àr att det skall hÄllas presidentval i Afghanistan i sommar. NÀr jag trÀffade f d presidenten Karzai för nÄgra veckor sedan undrade han om det var sÄ ÀndamÄlsenligt i en situation nÀr man börjar diskutera nÄgon typ av övergÄngsregering.

FrÄgorna som finns pÄ bordet i den interna afghanska processen Àr vÀl kÀnda, och handlar med ett perspektiv om i vilken utstrÀckning talibanerna kan acceptera landets konstitution och med ett annat perspektiv om hur andra kan acceptera att denna Àndras efter krav frÄn talibanerna.

Till den avgörande interna afghanska dimension som nu mÄst fogas till dessa bilaterala samtal skall sÄ lÀggas den inte mindre viktiga regionala dimensionen.

FrÄn Pakistans sida framhÀver man nu den roll man haft nÀr det gÀller att möjliggöra de framsteg som gjorts, och det Àr sÀkert korrekt.

Den iranska rollen Ă€r ocksĂ„ betydelsefull – höga företrĂ€dare för talibanerna har besökt Teheran – och nĂ€r jag trĂ€ffade det amerikanska sĂ€ndebudet Khalilzad ville han prata om hur man kan fĂ„ till stĂ„nd det regionala ramverk för Afghanistan dĂ€r ju ocksĂ„ Iran mĂ„ste spela en viktig roll.

Det Ă€r för regionens olika aktörer en sjĂ€lvklarhet – men komplicerat för de i Washington som har konfrontation med Teheran som del av sin livsluft.

SÄ det bilaterala framstegen mellan USA och talibanerna mÄste nu leda till att dels den rent afghanska delen och dels den viktiga regionala delen av en fredsprocess förs framÄt.

Och till slut Àr det sjÀlvfallet den afghanska som Àr den avgörande. Det Àr trots allt afghanernas land och dess framtid som konflikten handlar om.

NÀr denna konflikt möjligen tar ett steg framÄt mot en möjlig lösning efter decennier av vÄld och motsÀttningar seglar situationen i Venezuela upp som en avgörande ny utmaning.

Landets successiva sammanbrott under dess socialistiska styre Ă€r en första klassens tragedi – inflationen uppskattas till tio miljoner procent, för att ta ett exempel – och det har diskuterats Ă„tskilligt om hur den nedĂ„tgĂ„ende cirkeln för landet kan brytas. För Latinamerikas lĂ€nder Ă€r detta den utrikespolitiska frĂ„gan före snart sagt alla andra.

NÀr den demokratiska oppositionen nu samlats under en ny ledare, och denne valts till parlamentets talman, har en ny situation skapats i och med att i alla fall den demokratiska omvÀrlden inte accepterat legitimiteten i det riggade Ätervalet av Nicolas Maduro som landets president. Landets författning sÀger att om det inte finns nÄgon president Är det parlamentets talman som skall fungera som statschef.

I onsdags kvÀll blev Canadas utrikesminister Chrystia Freeland lite försenad till den middag vi hade i Davos eftersom den s k Lima-gruppen av amerikanska lÀnder diskuterade situationen och enades om ett uttalande som hamnade pÄ samma linje som USA genom att erkÀnna Juan Guaidó som landets legitime statschef.

Och det var synnerligen betydelsefullt. Vad USA sÀger har förvisso kraft, men nÀr samma sak sÀgs ocksÄ av bl a Canada, Colombia and Chile har det en helt annan legitimitet.

Den europeiska instĂ€llningen var inledningsvis nĂ„got mer kluven. Man erkĂ€nner inte Maduro legitimitet, men var inte omedelbart beredd att erkĂ€nna ….. budskapen frĂ„n Bryssel var inledningsvis inte alldeles kongruenta. Kravet pĂ„ fria val sattes i centrum.

Men nu har situationen klarlagts. Om inte Maduro inom en vecka accepterar att det hÄlls fria val kommer Àven EU att anse att det Àr parlamentets talman som Àr landets legitime ledare.

Dessa stÀllningstaganden har högst pÄtagliga konkreta konsekvenser. Just nu pÄgÄr en dragkamp om rÀtten till olika finansiella tillgÄngar och kommersiella kontakter. Ett redan ruinerat land kan mycket snabbt ruineras ytterligare.

PÄ Maduro sida stÄr sjÀlvfallet Cuba, men mer substantiellt ocksÄ Ryssland och Kina.

BĂ€gge lĂ€nderna har investerat tungt i landet och dess regim, och har Ă„tskilligt att förlora om denna skulle falla helt och hĂ„llet. Och bĂ€gge har dessutom – tĂ€nk pĂ„ Damaskus! – en stark motvilja mot möjligheten av regimvĂ€xlingar av denna art.

Tidigare försök frÄn latinamerikansk sida att engagera Moskva och Peking i en diplomatisk process för att förhindra en djupare kris i landet har varit resultatlösa.

Under den senaste tiden har vi i stĂ€llet sett Moskva markera stöd genom att sĂ€nda tvĂ„ strategiska bombplan pĂ„ besök, och rapporter talar nu om ryska ”frivilliga” som sĂ€nts för att stĂ€rka Maduros sĂ€kerhet.

SÄ landets nu allt djupare inre kris har plötsligt fÄtt en högst pÄtaglig global geopolitisk dimension.

Vi kommer att fÄ höra Ätskilligt mer om detta under veckorna som kommer. Det finns ingen enkel och snabb vÀg ur denna kris.

Min vecka framöver börjar som vanlig hemma i Stockholm, men pÄ tisdag bÀr av till Helsingfors.

Det Àr f d utrikesministern PÀr StenbÀck som organiserat ett samtal om lÀget i vÀrlden som ursprungligen skulle omfatta ocksÄ Norges f d utrikesminister Jonas Gahr Störe, men eftersom Jonas nu Àr oppositionsledare och det blir begivenheter i Stortinget i Oslo dessa dagar har han tvingats backa ur.

Erna Solberg har ju lyckats att bredda sin regering, och nu tilltrÀder formellt den pÄ detta sÀtt förstÀrkta borgerliga regeringen i Norge.

Men arrangemanget Àr mer Àn fulltecknat i alla fall, och det blir sÀkert mÄnga spÀnnande samtal i Helsingfors Àven i övrigt.

Sedan blir det Äter Stockholm innan det bÀr av i riktning mot Europas mer centrala delar den kommande helgen.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 04:43.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2019, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson