Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

En kris som tyvÀrr var möjlig att förutse.

Carl Bildt (m) - 13 October, 2019 - 14:19

VENEDIG: Efter en minst sagt laddad vecka i Europa och dess nÀromrÄde lÀmnar jag i dag denna del av vÀrlden för att tillbringa huvuddelen av den kommande veckan pÄ andra sidan jordklotet i Sydney och Canberra.

Min vecka började med synnerligen intressanta samtal i Istanbul som handlade mer om den inrikespolitiska situationen i Turkiet Àn den allvarliga kris med norra Syrien som akut tog sin början med telefonsamtalet mellan presidenterna Trump och Erdogan pÄ söndagkvÀllen och det gröna ljus för den turkiska militÀra invasionen som dÄ gavs.

Och den inrikespolitiska situationen i landet Àr mer dynamisk Àn vad den mer ytliga rapporteringen ger intryck av.

Landet Àr med stor sannolikhet pÄ vÀg mot en ny förÀndring och öppning, Àven om den utvecklingen nu sannolikt dessvÀrre kommer att fördröjas av den nationalistiska mobilisering som utvecklingen i Syrien och krisen med USA och EU dessvÀrre leder till. Det gÄr att dra spÀnnande paralleller med tidigare skeden av den komplexa turkiska historien.

Krisen med operationen i Syrien kommer dessvÀrre inte som en överraskning, utan har legat i farans riktning Ànda sedan USA 2015 trÀffade valet att förlita sig pÄ och bygga upp de YPG-styrkor som dess underrÀttelsetjÀnst i sin Ärliga rapport till kongressen beskrev som den syriska delen av terrorstÀmplade PKK för att driva tillbaka Daesh i Syrien.

Det alternativ som fanns – turkisk- och tidigare USA-stödda s k moderata syriska grupperingar – ansĂ„gs inte ha den erforderliga militĂ€ra potentialen. De ville dessutom ha stöd ocksĂ„ för att bekĂ€mpa regimen i Damaskus, vilket inte var den amerikanska prioriteten.

SÄ blev det som det blev. YPG byggdes upp med resurser och vapen och kom enligt egna uppgifter att förlora ca 11.000 soldater i de strider som sÄ smÄningom ledde till att Daesh berövades sitt territorium i Syrien. Det var en kortsiktig viktig framgÄng. I det omedelbara perspektivet lyckades politiken.

NÀr det skett fanns det i grunden tvÄ alternativ för den kommande utvecklingen.

Den ena var att mer lÄngsiktigt etablera en kurdisk YPG-stat i framför allt nordöstra Syrien stödd av och i grunden garanterad av ocksÄ amerikansk militÀr nÀrvaro. Det rÄder ingen tvekan om att det var detta YPG strÀvade efter.

Det andra alternativet var att i en mer lÄngsiktig politisk process som ocksÄ inkluderade en uppgörelse med Damaskus förhandla fram ett politiskt varaktigt arrangemang för omrÄdet. Det Àr lÀtt att se svÄrigheterna med det alternativet, men vÀgar fram mot nÄgonting liknande den kurdiska regionen i Irak borde ha varit möjliga.

Problemet med den amerikanska politiken Àr att den aldrig trÀffade nÄgot val. PÄ marken signalerades amerikanska militÀrer sannolikt att den första optionen kanske var möjlig, och samtidigt blockerade man tydligt alla anstrÀngningar i den senare riktningen.

Och frĂ„nvaron av politik ledde till oklarhet som bara fördjupade den lĂ„ngsiktiga krisen. BĂ€ttre blev det inte av att presidenten hela tiden var tydlig med att detta var en ” kvicksand” som han sĂ„ snabbt som möjligt ville dra sig ur.

För Erdogan innebar detta sjĂ€lvklart en möjlighet. Han anser sig inte kunna tolerera vad en mycket stod opinion i Turkiet ser som en YPG/PKK-stat omedelbart vid landets 900 km lĂ„nga grĂ€ns mot Syrien. I en sĂ„dan ser man – rĂ€tt eller fel – en avgörande fara ocksĂ„ för sjĂ€lva Turkiets lĂ„ngsiktiga sĂ€kerhet.

Och till det kom flyktingfrÄgan. Inte nog med att problemen med ca 3,5 miljoner syriska flyktingar i landet ökat pÄtagligt, utan man fruktar dessutom en ny allvarlig flyktingvÄg frÄn framförallt Idlib-enklaven i Syrien. Erdogan hÀvdar att det skulle vara möjligt att fÄ mÄnga att ÄtervÀnda till en av Turkiet skyddad sÀkerhetszon i norra Syrien.

Turkiet har tveklöst sĂ„vĂ€l ett sĂ€kerhets – som ett flyktingproblem som man mĂ„ste respektera, men sjĂ€lv tillhör jag dem som inte ser den militĂ€ra operation som nu inletts som en möjlig lösning pĂ„ nĂ„gon av dem. Jag ser en allvarlga risk för att den snarare kommer att förvĂ€rra framför allt det förra.

TyvÀrr Àr det inte osannolikt att PKK kommer att svara ocksÄ med upprepade attacker inne i Turkiet, vilket skulle fÄ mycket allvarliga effekter pÄ landets politiska utvecklingen.

Och till det kommer sjĂ€lvfallet de rent humanitĂ€ra konsekvenserna. Även om de direkta stridhandlingarna hitintills förefaller att ha varit mer begrĂ€nsade talar rapporter frĂ„n FN-organ om 100.000 eller Ă€n mer mĂ€nniskor som flyr vad de fruktar kan komma.

Hur detta kommer att utvecklas ÄterstÄr att se. NÄgra goda alternativ finns knappast. Den politiska lösningen har nu skjutits i bakgrunden, och det kommer att att ta tid och vara förenat med betydande nya svÄrigheter att göra den möjlig.

Den vidare internationella bilden Àr ocksÄ viktig.

I FN:s sÀkerhetsrÄd satte Kina och Ryssland stopp för Àven ett relativt försiktigt uttalande.

EU har idiotiskt nog i juli fattat beslut om att avbryta alla politiska högnivÄkontakter med Turkiet, och eftersom kontakter pÄ lÀgre nivÄ knappast har nÄgon större betydelse innebÀr det att det nu frÀmst Àr Putin och Trump som Erdogan har direkt kontakt med.

Sedan kan man sÀkert besluta om alla möjliga andra s k restriktiva ÄtgÀrder, men sÄdana har nÄgra möjligheter att Ästadkomma nÄgonting konkret i den rÄdande situationen om de inte gÄr hand i hand med politiska och diplomatiska kontakter. Och sÄdan har man blockerat sig sjÀlv frÄn.

För mig ÄterstÄr att följda den fortsatta utvecklingen frÄn andra sidan jordklotet.

Och dÀr nere kommer man alldeles sÀkert ocksÄ att noggrant följa det fortsatta spelet kring Brexit som gÄr in i en avgörande fas denna vecka.

Intensiva möten leder upp till EU-toppmötet torsdag och fredag, och finns det inte pÄ lördag en överenskommelse om att ordnat uttrÀde har det brittiska parlamentet beslutat att man mÄste be EU om ett uppskov, vilket premiÀrminister Boris Johnson sagt att han aldrig kommer att acceptera.

Det Àr ett synnerligen högt spel, men jag skulle tro att sannolikheten för en uppgörelse dock ökat nÄgot, Àven om processen kring denna mycket vÀl kan komma att krÀva ett ytterligare mindre uppskov med sjÀlva uttrÀdet.

Till veckans hÀndelser hör ocksÄ handelsförhandlingarna mellan USA och Kina med deras stora betydelse. I fredags skrev jag i New York Times tillsammans med Australiens och Nya Zealands f d premiÀrminister om betydelsen av en överenskommelse för den globala ekonomin.

Och det kommer alldeles sÀkert att talas Ätskilligt i Sydney och Canberra ocksÄ om detta.

Samtal om Turkiets vacklande vÀg.

Carl Bildt (m) - 6 October, 2019 - 21:50

ISTANBUL: Efter tvÄ kvÀllar i Bodrum har jag nu anlÀnt till den fascinerande staden vid Bosporen för att under ett dygn försöka att ta lite av temperaturen pÄ den politiska utvecklingen i detta stora och komplicerade land.

Sedan i synnerhet det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016, men med början dessförinnan, har den politiska utvecklingen hÀr, sett frÄn europeisk utgÄngspunkt, gÄtt tydligt Ät fel hÄll. Situationen för inte minst mÀnskliga rÀttigheter har försÀmrats dramatiskt.

Landet har fjÀrmat sig frÄn EU och det övriga Europa.

Bakgrunden till detta Àr komplex.

Det mÄngfasetterade tumultet i omgivningen och farhÄgor som har sina rötter i landets komplicerade historia tillhör bakgrunden, men ocksÄ tydligt auktoritÀra tendenser i landets politiska tradition som nu kommit till ytan pÄ ett tydligt sÀtt.

Och resultatet Àr bl a den turkiska EU-processen upphört och djupfrysts, och nÄgon förÀndring i det avseendet finns det nÀppeligen förutsÀttningar för. De senaste mÄnaderna har konflikterna med Cypern dessutom fördjupas med de effekter ocksÄ detta har pÄ EU-processen.

I diskussionerna i Bodrum var det i allt vÀsentligt andra frÄgestÀllningar som stod pÄ agendan, men ofrÄnkomligen diskuterades Àven detta.

Den regionala situationen Àr allvarlig, och flyktingsituationen stÄr i centrum för mycket. Turkiet har nu inom sina grÀnser fler flyktingar Àn nÄgot annat land i vÀrlden, och Àven om den officiella attityden fortfarande Àr vÀlkomnande finns det en tydligt vÀxande opinion mot denna situation.

Och det sÀtter press pÄ politiken.

Officiellt talar man om att skapa förutsÀttningar för att flyktingar skall kunna ÄtervÀnda till Syrien, men det Àr avsevÀrt lÀttare sagt Àn gjort. Och under tiden ökar ocksÄ antalet som trots spÀrrar av olika slag tar sig in i EU. Under augusti handlade det om ca 18.000 som sökte sig över det Egeiska Havet.

Och det ledde till besök i Ankara i dagarna av sÄvÀl EU-kommissionÀren för migrationsfrÄgor som den tyske inrikesministern. Den franska skulle ocksÄ ha kommit, men attentatet pÄ polisstationen i Paris förÀndrade den saken.

Mer flyktingar riskerar att komma om situationen i den ÄterstÄende enklaven Idlib i Syrien förvÀrras.

HÀr finns miljoner mÀnniskor sant förvisso Ätskilliga anhÀngare av anhÀngare av fundamentalistiska och terroristiska organisationer. Förr eller senare mÄste den situationen sorteras ut.

I juli sade EU som reaktion pÄ turkiska aktiviteter i den cypriotiska ekonomiska zonen att man stoppade alla politiska samtal med Turkiet, men de senaste dagarnas besök visar att det finns ett pÄtagligt behov av dialog i en lÄng rad olika frÄgor.

Till dessa hör förvisso ocksÄ hanteringen av IS-personer som i dag finns i norra Syrien och som mÄste hanteras pÄ ett eller annat sÀtt. Allt tyder pÄ att IS hÄller pÄ att omgruppera, och för det mÄste vi förbereda oss sÄ gÄtt det gÄr. Hela situationen i och kring Syrien krÀver förvisso uppmÀrksamhet.

Bara i ett av lÀgren dÀr finns just nu 70.000 personer pÄ ett eller annat sÀtt associerade med IS. Och vi vill inte att detta skall bli deras trÀningslÀger för framtiden. FÄ har vi kommit ur asken och in i elden.

Men nu blir det ett dygn av samtal hÀr med gamla och nya vÀnner.

Trots den hÄrda situationen finns tecken pÄ att den politiska situationen hÄller pÄ att förÀndras. Oppositionen vann det viktiga lokalvalet hÀr i Istanbul i vÄras med 58%, och kontroller nu ocksÄ stÀderna Ankara och Izmir.

Och en rad prominenta personer har hoppat av frÄn eller uteslutits frÄn det regerande AK-partiet och arbetar nu med att sÀtta upp nya partiet. Det kan mycket fundamentalt förÀndra den politiska bilden i landet Àven om det inte Àr val planerade förrÀn 2023.

Intill dess kan mycket komma att hÀnda i detta land.

En del samtal med i sammanhanget viktiga personer har jag redan hunnit med, men om allt detta kommer jag att veta betydligt mycket mer nÀr jag lÀmnar Istanbul tidigt tisdag morgon.

Brexit, riksrÀtt i USA, Iran och diverse val i Europa.m

Carl Bildt (m) - 2 October, 2019 - 14:28

STOCKHOLM: Det kÀnns pÄfallande höstligt hÀr hemma just nu, och det i all synnerhet efter nÄgra mycket vackra och skönt varma dagar nere i norra Italien.

Just i dag förvÀntas den brittiske premiÀrministern Boris Johnson avleverera sitt konkreta fördrag till kommissionen i Bryssel om hur uttrÀdesavtalet skall kunna modifieras framför allt nÀr det gÀller frÄgan om grÀnsen pÄ Irland.

Och efter att ha utvÀrderat drev nya brittiska positionen kommer man i Bryssel att kunna ger besked om detta kan anses vara vÀrt en mer detaljerad förhandling eller inte. Jag skulle knappast tro att det blir nÄgot konkret besked i den frÄgan förrÀn tidigast i morgon.

Men oavsett detta har Boris Johnson sagt att Storbritannien kommer att lÀmna EU den 31 oktober. FÄr han ett modifierat uttrÀdesavtal blir det sÀkert sÄ, men om sÄ inte blir fallet blir det stor ny konfrontation med majoriteten i det brittiska parlamentet.

PÄ den pÄgÄende konservativa partikongressen Àr det annars det kommande nyvalet som man förefaller att sikta in sig pÄ. Budskapet Àr att bli av med Brexit sÄ att man kan koncentrera sig pÄ polisen, sjukvÄrden och skolan.

Och det Àr ett budskap som i alla fall lÄter tydligare Àn den allmÀnna vÀnstersoppa som Labour-oppositionen lyckades servera pÄ sin kongress förra veckan.

PÄ andra sidan Atlanten fördjupas den politiska kris som nu med stor sannolikhet leder till ett riksrÀttsÄtal mot president Trump.

Att han kommer att fÀllas i det torde vara sÄ gott som uteslutet. Processen blir ju att representanthuset med dess demokratiska majoritet fungerar som Äklagare och senaten med dess republikanska majoritet som domare.

Att presidentens agerande Àr ytterligt klandervÀrt och skadligt rÄder det dock ingen tvekan om.

Tydligt Àr att han Àr besatt av olika mÀrkliga konspirationsteorier med ursprung i kontroverserna kring det förra presidentvalet.

Han förefaller att vÀgra att tro att Ryssland försökte pÄverka detta, och vill i stÀllet leta bevis för att det var Ukraina som gjorde det. Och nÀr han ÀndÄ Àr igÄng voll han försöka leta fram dynga om Joe Bidens sons engagemang i ett ukrainskt företag för att pÄ det sÀttet kunna svÀrta ner en möjlig motstÄndare.

Det Àr politik pÄ lÀgsta möjliga nivÄ bedrivit frÄn ett av vÀrldens sÀrklassigt mÀktigaste politiska Àmbeten.

Att hela processen tydligt skadar Ukraina och utvecklingen dÀr Àr tydligt.

Hur USA:s politik framöver kommer att se ut ÄterstÄr att se. I stort sett alla pÄ nÄgon nivÄ vÀrd namnet som har kunskap om denna del av Europa har nu lÀmnat administrationen. Kvar finns tydligen mest smutskastande konspirationsteoretiker.

Under tiden sker vissa framsteg i möjliga samtal mellan Ukraina och Ryssland, Àven om det finns mÄnga och svÄra frÄgetecken som mÄste rÀtas ut. Jag tror att vi nu gÄr mot ett toppmöte mellan Ryssland, Ukraina, Tyskland och Frankrike i Paris för att se om nÄgra steg kan tas.

Tydligt Àr att det Àr i Paris som den utrikespolitiska kraften i Europa just nu ligger.

President Macron Àgnade betydande energi under FN-veckan i New York Ät att försöka att lösa upp situationen mellan Iran och USA, och vad som nu blivit kÀnt tyder pÄ att han kom en bra bit Àven om det hela i slutÀndan inte lyckades.

Dels fanns det motstÄnd frÄn mer hÄrdföra cirklar i Teheran mot varje form av kontakt med Trump och dels var det dubbla budskap frÄn USA nÀr det gÀllde den viktiga frÄgan om framtiden för sanktionerna.

Men tydligt Àr att det nu finns ett intresse att undvika att man bara glider in i ett nytt stort krig.

T o m frÄn annars sÄ militanta Saudiarabien kommer signaler med den inriktningen, och det förefaller som om ledningen i Bagdad försöker att förhandla fram ett möte mellan Riyadh och Teheran. Irak har ett nÀrmast vitalt intresse av att undvika en konfrontation.

PĂ„ den nĂ€rmare europeiska fronten – bortsett frĂ„n Brexit – pĂ„gĂ„r nu kraftmĂ€tningen i Europaparlamentet kring de olika föreslagna kommissionĂ€rerna. SĂ„ brukar det vara – Ă€ven om det Ă€r lite mer av den varan denna gĂ„ng.

Förra helgen var det val i Österrike, och ÖVP-ledaren Sebastian Kurz, som gjorde ett mycket bra val, har nu att vĂ€lja mellan att bilda regering med högerpopulistiska FPÖ igen med allt vad detta innebĂ€r eller med de ocksĂ„ framgĂ„ngsrika Gröna med de kompromisser som detta kommer att krĂ€va.

Den processen kommer med all sannolikhet att ta sin tid.

Och kommande helg Àr det val i Portugal och Kosovo. Mindre sannolikt med större förÀndringar i det förra fallet, men mer sannolikt i det senare.

SjÀlv har jag ytterligare en dag i Stockholm.

I morgon börjar jag med ett samtal med den amerikanske f d generalen och CIA-chefen David Petreus och fortsÀtter pÄ eftermiddagen med stort arrangemang pÄ China-teatern om EU-frÄgor med Cecilia Malmström och LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson.

Och pÄ torsdag bÀr det av till en sedvanlig konferens med ett antal tankesmedjor i Bodrum i sydvÀstra Turkiet.

En förfĂ€rande inblick


Carl Bildt (m) - 26 September, 2019 - 11:20

TABIANO: Det Àr en inblick i en förfÀrande verklighet vi fÄtt nÀr det politiska tumultet i USA lett till ett offentliggörande av en uppteckning av ett viktigt telefonsamtal mellan president Trump och Ukrainas nya president Zelensky.

Relationen mellan USA och Ukraina Àr viktig.

Utan ett fast stöd frÄn EU och USA kommer den ryska politiken att utgÄ frÄn att man steg för steg kan destabilisera Ukraina och lÀgga landet till sin kontrollerade sfÀr. Och det har avgörande implikationer för den samlade europeiska sÀkerheten.

Av detta finns inte ett spÄr i detta det första samtalet mellan USA:s president och Ukrainas nyvalde dito.

I stÀllet Àr Trump tydligt uppfylld av en amerikansk inrikespolitik agenda och sina egna mer eller mindre bisarra konspirationsteorier.

Han refererar obskyrt till bisarra sÄdana som skulle gÄr tillbaka pÄ vad som hÀnde i presidentvalrörelsen 2016 men Àr frÀmst intresserad av att fÄ Ukraina att bidra med dynga som kan anvÀndas mot den Joe Biden som leder opinionsundersökningarna som demokraternas möjliga utmanare i nÀsta Ärs presidentval.

Att det Àr höggradigt otillstÀndigt att mer eller mindre uppmana en frÀmmande stat att bidra till en inrikespolitisk smutskastning borde vara uppenbart. SÄdant fÄr helt enkelt inte förekomma i demokratiska rÀttsstater.

Men det Ă€r just detta som Ă€r Trumps tydliga fokus i detta viktiga samtal. Rysslands aggression, Ukrainas utsatta lĂ€ge, Europas sĂ€kerhet – ingenting av detta anses tydligen vara av nĂ„gon vikt.

Sedan bör det nog noteras att president Zelensky inte gör saken sÄ mycket bÀttre genom att spela med.

Man kan förstÄ den utsatta nationens nödvÀndighet av goda relationer med Vita Huset, men de anstrÀngningarna bör inte omfatta baktalande av de europeiska nationernas betydande anstrÀngningar att hjÀlpa landet.

Till detta kan sjÀlvfallet lÀggas detaljer som sÀkert kommer att malas mÄnga gÄnger i den amerikanska debatten, inte minst om behandlingen av den förra amerikanska ambassadören i landet.

Och nÀr det nu i kongressen inleds ett förfarande syftande till riksrÀtt Àr det ofrÄnkomlig att varje detalj i detta drama kommer att bli föremÄl för debatt och kontrovers under de kommande mÄnaderna.

Ukraina har kommit i centrum för den förgiftad inrikespolitiska konfrontationen i USA. Illa, illa.

Vad som sedan utspelade sig i det bilaterala mötet mellan de bÀgge presidenterna i gÄr vet jag sjÀlvfallet inte.

Men nÀr president Trump pÄ den efterföljande presstrÀffen sÀger att nu fÄr Zelensky göra upp det hÀr med Putin, och lÀgger till formuleringar som ger budskapet att han sÀtter tilltro till Putins goda vilja i detta avseende, sÄ signalerar detta knappast ett tydligt stöd för Ukraina. Snarare tvÀrt om.

I rÀttvisans namn skall dock sÀgas att Trump-administrationen stött Ukraina genom bl a leveranser av pansarvÀrnsvapen som Obama-administrationen inte var beredd till. Och militÀrt inriktat stöd kommer nu av allt at döma att fortsÀtta.

Men bilden som framtrÀder ut uppteckningen av detta samtal Àr djupt oroande.

En amerikansk president som ser avgörande utrikespolitiska utmaningar frÀmst ur ett förvridet inrikespolitiskt perspektiv, som förefaller att tro Putin om gott i de flesta avseenden och vars hela vÀrld snurrar runt hans egen person.

Det Àr, försiktigt uttryckt, inte sÀrskilt betryggande.

Dubbla dramer denna dag.

Carl Bildt (m) - 24 September, 2019 - 21:34

STOCKHOLM: Det saknas sannerligen inte dramatik i den anglosaxiska vÀrlden i dessa dagar,

Just denna mÄndag har Högsta Domstolen i Storbritannien i ett dramatiskt och historiskt utslag sagt att beslutet att hemförlova parlamentet, som drevs fram av Boris Johnson, var olagligt och ogiltigt.

Och det Àr hÄrda formuleringar som de elva domarna alldeles enigt levererar. SÄ gott som ingen hade vÀntat sig detta utslag. Det skrivs konstitutionell historia i landet med detta avgörande.

De omedelbara följderna Àr att Boris Johnson fÄr lÀmna New York, dÀr ju ocksÄ han Àr i samband med FN:s generalförsamling, och skynda hem till ett London dÀr parlamentet i morgon Äterupptar sitt arbete.

Vad allt detta kommer att innebÀra i övrigt ÄterstÄr att se.

Vi har en situation dÀr regeringen Johnson förlorat sin majoritet i parlamentet, förlorat samtliga voteringar av betydelse, sett ett strömhopp av avgÄngar och uteslutningar och nu fÄtt en historisk baklÀxa av nationens högsta juridiska instans.

Detta Ă€r – försiktigt sagt – inte vardagsmat i den brittiska demokratin.

Samtidigt tickar klockan mot Brexit den 31 oktober. Samtal Àger rum, men det verkar ÄterstÄ Ätskilligt innan det finns realistiska möjligheter till ett avtal som skulle kunna undvika ett uttrÀde med krasch.

Vilken inverkan det som nu intrĂ€ffat kommer att fĂ„ pĂ„ denna process Ă„terstĂ„r att utreda. Möjligen skulle det kunna göra regeringen Johnson lite mjukare – det borde finnas en grĂ€ns för hur mĂ„nga smĂ€llar man klarar av.

Senare i kvÀll skall jag vara pÄ CNN och kommentera utvecklingen. Men att göra berömda prognoser Àr Ànnu svÄrare i dag Àn vad det var i gÄr.

Samtidigt rullar utvecklingen i Washington tydligen pÄ i riktning mot att demokraterna vill inleda ett riksrÀttsÄtal mot president Trump.

Den politiska visheten i detta Àr jag inte alldeles övertygad om, men det Àr en annan sak. Tydligen Àr det de senaste uppgifterna om vad Trump sagt och inte sagt i sina kontakter med och om Ukraina i det tydliga syftet att försöka grÀva fram dynga mot demokraternas Joe Biden.

Det Ă€r – det mĂ„ste sĂ€gas – politik pĂ„ allra lĂ€gsta nivĂ„.

Och att det dessutom Àr utrikespolitiskt skadligt Àr mycket tydligt. I ett inlÀgg i Washington Post tidigare i dag har jag försökt att ge mitt bidrag till att belysa just detta.

Mitt i allt detta inleddes i dag den sedvanliga generaldebatten vid FN:s generalförsamling i New York.

I gĂ„r var det klimatfrĂ„gan som var i fokus – i dag var det de stora elefanternas dans.

Jag lyssnade noga pÄ president Trumps anförande.

Det Àr möjligt att man blivit lite avtrappad, men med trumpska mÄtt mÀtt var det inte sÀrdeles upphetsande. Nationalism, unilateralism och merkantilism i parti och minut Àr vi vid det hÀr laget vana vid. Och ingen nation hotades med krig eller förstörelse.

Kraven stÀlls ju inte sÄ högt numera.

Vi fÄr se vad morgondagen kommer att innebÀra.

I London, Washington och New York.

Nu vÀnds blickarna mot New York.

Carl Bildt (m) - 22 September, 2019 - 08:36

STOCKHOLM: Sent i gÄr eftermiddag kom jag hem efter dygn i angenÀm miljö ute pÄ den engelska landsbygden som Àgnades Ät att reflektera över de kommande Ärens olika utmaningar.

Det var ledningen för anrika internationella institutet Chatham House som hade samlat ett tiotal personer med olika bakgrund för att reflektera kring detta. Och det blev pÄtagligt mycket Kina, Ätskilligt teknologi, en hel del dollarns stÀllning i vÀrldsekonomin och förvisso ocksÄ Ätskilligt klimat och dess konsekvenser.

Brexit var ett i stora drag förbjudet Àmne, Àven om vi inte lyckades undvika det helt. NÄgra centrala f d aktörer i dramat tillhörde kretsen.

Men nÄgon större klarhet stÄr knappast att fÄ.

I början pÄ nÀsta veckan kommer Storbritanniens Högsta Domstol att avgöra om det var lagligt eller ej av regeringen Johnson att hemförlova parlamentet under en period. Eftersom ju landet inte har nÄgon skriven konstitution Àr det inte sÄ lÀtt att avgöra vad dom Àr lagligt och vad dom mÄhÀnda inte Àr det.

Men annars tar landet nu politisk paus för först Labours partikongress den kommande veckan och dÀrefter de konservativas dito veckan dÀrefter.

Viss rörelse finns uppenbarligen frÄn London nÀr det gÀller ett avtal med EU om uttrÀde, och det som diskuteras Àr frÀmst frÄgan om grÀnsen pÄ Irland. Men det som hitintills presenterats ligger tydligen en bra bit frÄn de minimikrav som EU har nÀr det gÀller att vÀrna den inre marknaden.

En frĂ„ga som tydligare seglar upp Ă€r ocksĂ„ den om skillnader i olika regler. Storbritannien sĂ€ger sig vilka avvika frĂ„n olika regler dom gĂ€ller inom EU, och ju mer man avviker desto mer av grĂ€ns mĂ„ste det ju definitionsmĂ€ssigt bli. Med denna politik frĂ„n Londons sida pekar mycket pĂ„ et tĂ€mligen ”tunt” frihandelsavtal som bas för den framtida relationen.

Men det kommer att rinna mycket vatten under broarna i dess frÄgor under de kommande veckorna.

Veckan som kommer förskjuts dock vÀrldens uppmÀrksamhet till New York. PÄ tisdag inleds den traditionella generaldebatten i FN:s generalförsamling med de stora elefanternas dans, men redan pÄ mÄndag samlar FN:s generalsekreterare Antonio Guterres till sÀrskilt toppmöte om klimatfrÄgan.

Att inte bygga nÄgra nya kolkraftverk efter 2020 tillhör de krav som han vill att de deltagande lÀnderna skall ansluta sig till. För EU-lÀnderna bör detta inte vara nÄgot problem, ocksÄ i USA minskar kolkraftens betydelse eftersom gas plötsligt har blivit mycket billigare, men för Indien och Kina Àr detta ett krav som Àr betydligt mer besvÀrligt.

Kina bromsar visserligen in sin ökning av utslÀppen, men har i alla fall planer pÄ att öka sin kolkraftproduktion med ca en fjÀrdedel under kommande Är. Bara den ökningen Àr större Àn hela USA:s produktion av kolkraft.

Det blir nog Ätskilligt med vackra tal i dessa frÄgor i New York pÄ mÄndag, men det intressanta blir ju att höra om ledande lÀnder kommer med nya Ätaganden.

I Berlin enades regeringen dock i fredags om ett nytt klimatpaket som gör att man nu bör klara sina Ätaganden för 2030 och 2050. Det Àr viktigt för Europa i dess helhet.

PÄ tisdag förskjuts sÄ uppmÀrksamheten i New York till de stora talen i generaldebatten, och föga förvÄnande kommer Donald Trump att vara i centrum. Detta Àr ju det Ärliga tillfÀlle dÄ han mÄste sÀga nÄgonting rimligt samlat om internationella frÄgor.

Om klimat kommer han med all sÀkerhet inte att sÀga nÄgonting. Men hur han lÀgger orden i konfrontationen med Iran blir dock viktigt. NÄgot möte med Irans president Rouhani, som ocksÄ kommer att betrÀda talarstolen, kommer det dock med all sannolikhet inte att bli.

Den konfrontation han skapat har nu försatt honom i ett lĂ€ge dĂ€r han tvingas vĂ€lja mellan ett sannolikt krig – vilket han inte vill ha – och nĂ„gonting som kommer att uppfattas som en retrĂ€tt – vilket han alldeles definitivt inte vill se.

Antagandet att Iran skulle vika ner sig och kollapsa som ett resultat av Trumps politik har inte infriats – i stĂ€llet ser det ut som motsatsen. Och just nu ser det ut som om det rĂ„der betydande osĂ€kerhet i Vita Huset om hur denna situation skall hanteras.

Men den upptrappade konfrontationen har ocksÄ lett till att Frankrikes försök att mildra spÀnningarna för stunden har strandat. President Macrons anförande tillhör fick de som sÀkert kommer att följas med uppmÀrksamhet. Han har ju pÄtagligt höjt sitt lands utrikespolitiska profil.

Till de som inte kommer till New York hör Israels premiÀrminister Netanyahu. Det tillhör annars lite av tradition att han skall leverera ett svavelosande anförande som normalt gÄr ut pÄ att Iran inom kort kommer att ha kÀrnvapen.

Men nu tvingar valresultatet honom att stanna hemma, och med all sannolikhet kommer det första uppdraget att försöka att bilda en regering i Israel att nu gÄ till oppositionens Benny Gantz. Men enkelt kommer det nog inte att bli.

Till de bilaterala möten som sÀkert kommer att följas med uppmÀrksamhet i New York hör det mellan Trump och Ukrainas nye president Zelensky. Det Àr planerat till pÄ onsdag.

Relationen mellan lÀnderna Àr viktig, men har nu dragits in i ett smutsigt spel av Vita Huset och blivit en del av de mörkare delarna av USA:s inrikespolitik. Men för Ukrainas del ligger betydande faror i detta.

Jag bortser frĂ„n detaljerna – de skulle föra lĂ„ngt in i den trumpska vĂ€rldens konspirationer och fördomar.

Det blir allt farligare i Gulf-regionen.

Carl Bildt (m) - 17 September, 2019 - 21:09

STOCKHOLM: Dessa dygn finns det all anledning att GA uppmĂ€rksamheten riktad mot Mellersta Östern.

NÀr detta skrivs tyder vallokalsundersökningarna pÄ att premiÀrminister Netyahu kan komma att fÄ det svÄrt att sitta kvar vid makten i Israel efter dagens val.

Men det Àr bog klokt att avvakta tydligare resultat i morgon. Med all sÀkerhet vÀntar en lÄng och besvÀrlig regeringsbildning.

I slutskede av valrörelsen har Netanyahu kommit med uttalanden som orsakat kraftig internationell kritik, inte minst nÀr det gÀllt avsikten att efter valet annektera viktiga delar av den ockuperade VÀstbanken.

Och han har ocksÄ trappat upp konfrontationen med Iran pÄ ett sÀtt som lett till nya farhÄgor för ett krig med och i Libanon.

Annars Àr det sjÀlvfallet situationen efter attacken pÄ de saudiska oljeanlÀggningarna som Àr i fokus.

PÄ ett eller annat sÀtt finns det med all sannolikhet en iransk roll i detta. Om den sedan Àr direkt eller indirekt ÄterstÄr att se. Men en sÄ avancerad attack mÄste ha genomförts av en kvalificerad aktör, och dÄ begrÀnsas urvalet mycket snabbt.

Det Ă€r ett farligt spel man bedriver. Men logiken Ă€r vĂ€l att om Trump vill ha instabilitet och konfrontation i regionen sĂ„ Ă€r man ocksĂ„ beredd att Ă„stadkomma det pĂ„ ett sĂ€tt som inte Ă€r alldeles lĂ€tt att hantera. USA bedriver sin politik av ”maximalt tryck” pĂ„ sitt sĂ€tt, och Iran gör det pĂ„ sitt.

Saudiarabien och USA kan sjÀlvfallet slÄ tillbaka militÀrt pÄ ett eller annat sÀtt. Problemet Àr bara att i en upptrappad situation Àr det nog Saudiarabien och Förenade Arabemiraten som Àr i den mest utsatta positionen.

Attacken visade ju en förmÄga att slÄ till mot kritisk infrastruktur som inte Àr lÀtt att hantera. Och kritisk infrastruktur finns det Ätskilligt av i regionen. De stora flygplatserna Àr ju t ex viktiga nav, och olje- och avsaltningsanlÀggningar Àr pÄtagligt sÄrbara.

Man har nog fler punkter av sÄrbarhet Àn vad Iran har. Och dÀrmed Àr bilden av vad som nu kommer att hÀnda komplicerad.

Jag har en kÀnsla av att Förenade Arabemiraten nu manar till ÄterhÄllsamhet, att Saudiarabien helst vill att USA skall göra nÄgonting och att man i Washington tittar noga pÄ bÄde legaliteten och de möjliga konsekvenserna av olika optioner.

USA har ju inte attackerats, och nÄgot formellt Ätagande mot Saudiarabien har man inte. Det reses ocksÄ frÄgor om huruvida presidenten har ett tillrÀckligt mandat frÄn kongressen för ett militÀrt tillslag i en situation som denna.

Till bilden hör ju ocksÄ att i mitten av nÀsta vecka öppnas den stora debatten pÄ FN:s generalförsamling i New York. Att det i detta lÀge dÀr skulle kunna bli ett möte mellan Trump och Rouhani Àr vÀl mindre sannolikt, men konfrontationen i regionen efter det att USA lÀmnat avtalet med Iran kommer ofrÄnkomligen att bli en stor frÄga dÀr. President Trump talar i FN pÄ onsdag förmiddag.

Tas inte nÄgon form av diplomatisk initiativ Àr det nog ofrÄnkomligt att konfrontationen pÄ ett eller annat sÀtt kommer att trappas upp. Ingen av partnerna vill nog ha ett öppet krig, men ingen Àr heller beredd att backa tillbaka och kapitulera. USA trappar upp sanktioner, och Iran trappar upp olika former av attacker.

Det Àr ett mycket farligt spel.

I nÄgon mÄn kan det komma att pÄverkas av vad som hÀnder i Israel. Ett skifte dÀr kan nÄgot lÀtta pÄ trycket frÄn dess sida att ta till dramatiska ÄtgÀrder. Dock kommet det sannolikt att ta en betydande tid att fÄ en ny regering pÄ plats om röstsammanrÀkningen skulle ge ett resultat liknande vallokalsundersökningarna.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

Jonas Sjöstedt sommartalar

VĂ€nsterpartiet - 16 August, 2012 - 11:41

Snart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning.

 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 17:51.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2019, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson