Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Trumpskt tumult i turbo.

Carl Bildt (m) - 17 July, 2018 - 17:45

ĆœRNOVO: Det har varit trumpskt tumult i turbo de senaste dagarna med ett pĂ„tagligt tumultartat toppmöte med Nato i slutet av förra veckan, dĂ€refter president Trump i Storbritannien med en serie av uttalanden och som kulmen pĂ„ de trumpska hĂ€rjningarna pĂ„ denna sida Atlanten toppmötet med Putin i Helsingfors i gĂ„r.

Om det senare har redan mycket sagts.

Jag sammanfattade min bedömning i en artikel för WorldPost och Washington Post som det finns lÀnk till i mitt twitterflöde, och det har dessutom för min del blivit kommentarer sÄvÀl för CNN som för SVT.

Nato-toppmötet grÀnsade till tumultartat nÀr Trump föll ut i olika anklagelser mot landets formella allierade. Det började med en frontalattack mot Tyskland för Northstream 2 och fortsatte med osammanhÀngande ifrÄgasÀttande av lÀndernas vilja att satsa tillrÀckligt pÄ sina försvar.

Om dessa Àmnen kan Ätskilligt sÀgas, men vÀrt att speciellt notera Àr ju hur tonlÀget pÄtagligt Àndrades nÀr Trump kom till Helsingfors och trÀffade Putin.

PÄ en frÄga om Nordstream 2 pÄ presskonferensen dÀr lÀt det som om detta inte var mycket att haka upp sig pÄ, medan Putin kunde haka pÄ med nÄgra nya krav pÄ Ukraina som dock knappast noterades av media.

Och medan det i Bryssel talades om dramatiska och omedelbara ökningar av försvarsanslagen var det harmoni i snart sagt varje frÄga i relationen med Ryssland som framtonade i Helsingfors. Att det skulle finnas nÄgot potentiellt sÀkerhetspolitiskt hot frÄn rysk sida verkade i Helsingfors vara en för Trump fullstÀndigt frÀmmande tanke.

Konsistensen i politik lÀmnade en del övrigt att önska.

Ökade försvarsanslag Ă€r i sig önskvĂ€rt, och samma sak gĂ€ller sjĂ€lvfallet stabila relationer med Ryssland. Ett visst samband mellan dessa tvĂ„ finns dessutom.

Men att plötsligt börja tala om att mer Àn tredubbla de tyska försvarsanslagen Àr inte alldeles seriöst, och saknar dessutom varje form av politisk realism.

Det pÄgÄr en successiv förstÀrkning av försvaret runt om i Europa, och en del nya viktiga steg beslutades dessutom pÄ Nato-mötet.

Men allt detta drunknade i det allmÀnna tumultet.

Under inflygning till Helsingfors skickade Trump en högst anmÀrkningsvÀrd tweet dÀr han sade att försÀmringen av relationerna mellan USA och Ryssland i huvudsak var USA:s fel, och föga förvÄnande fick detta tweet ett snabbt instÀmmande av utrikesdepartementet i Moskva.

Men med det fyra timmar lÄnga toppmötet förÀndrades detta i grunden, förklarade Trump pÄ presskonferensen.

Och eftersom det mesta tydligen var USA:s fel stÀlldes knappast nÄgra krav pÄ förÀndringar i den ryska politiken.

PÄ presskonferensen var Putin tydlig med Rysslands olika krav och positioner, medan Trump inte hade ett ord att sÀga om Rysslands politik, och i stÀllet riktade sin ilska mot det amerikanska rÀttsvÀsendet och delvis de amerikanska underrÀttelsetjÀnsterna. Det var i sanning remarkabelt.

Med all rÀtt har detta nu lett till en storm av kritik i USA. Ordvalen har varit anmÀrkningsvÀrt hÄrda, medan de röster som trÀtt upp till presidentens försvar, med undantag av vicepresidenten, har varit pÄfallande fÄ.

Om Ukraina verkade Trump inte ha nÄgonting alls att sÀga, och konflikten i Syrien reducerades till en frÄga om Israels sÀkerhet pÄ Golan-höjderna. DÀremot lade han ner betydande möda pÄ att de facto underminera de mycket detaljerade anklagelser för inblandning i den amerikanska valrörelsen som den specielle undersökaren riktat mot den ryska militÀra underrÀttelsetjÀnsten GRU.

SvallvÄgorna efter detta möte kommer nog att vara ett bra tag. Och det pÄ goda grunder.

Alldeles bortom medias intresse har det i dagarna varit viktigt toppmöte mellan EU och Kina i Peking, och det följs i dag av ett liknande med Japan i Tokyo.

PĂ„ det senare undertecknas nu ett nytt och viktigt frihandelsavtal mellan EU och Japan – tillsammans svarar de för omkring 30% av den globala handeln.

Det handlar faktiskt om det största bilaterala frihandelsavtalet nÄgonsin.

SÄ dÀr Trump just nu underminerar den globala ordningen genom handelskrig och allmÀnt politiskt tumult arbetar EU för att bevara och om möjligt stÀrka den.

Nato och Trump och vad hÀnder sedan


Carl Bildt (m) - 11 July, 2018 - 14:47

TABIANO: SÄ inleds dÄ i Bryssel det toppmöte med Nato som mÄnga i frÀmst Europa sett fram mot nÀrmast med skrÀck.

Och Donald Trump har hitintills levt upp till förvÀntningarna i dessa avseende.

Före sin avresa frÄn Washington lÀt han meddela att mötet med Nato och USA:s klassiska allierade nog blir mer besvÀrligt Àn mötet med Putin, och frÄn Air Force One kom sedan ett antal tweets som reflekterade en totalt annorlunda syn pÄ den transatlantiska lÀnken.

Att sĂ€ga att lĂ€nder bör satsa mer pĂ„ försvaret Ă€r förvisso inte fel, och försvarsutgifterna Ă€r dessutom pĂ„tagligt pĂ„ vĂ€g upp i snart sagt hela Europa. Men att sĂ€ga att det faktum att flertalet lĂ€nder Ă€nnu inte satsar 2% av BNP pĂ„ försvaret innebĂ€r att dessa skall ”Ă„terbetala” till USA Ă€r rent bisarrt.

Det bör pÄpekas att det berömda Ätagandet om 2% Àr tÀmligen mjukt formulerat. Det sÀgs i slutsatserna frÄn Nato-toppmötet 2014 i Wales att man har som mÄl att inom ett decennium vara pÄ vÀg mot 2% av BNP. Vare sig mer eller mindre.

Jag minns. Som utrikesminister var jag dÀr. Jag ville först och frÀmst se till att vi gick i mÄl med vÄrt vÀrdlandsavtal. Vi hade ju pÄtagligt accelererat den processen för att fÄ det klart före riksdagsvalet.

Men Ätskilliga andra frÄgor var ocksÄ i luften. Mycket handlade om Ukraina, men ocksÄ om Syrien. Och i kulisserna dragkampen om orden i just formuleringen om försvarsutgifterna.

Hur relevant det Àr med detta mÄtt kan pÄ goda grunder diskuteras.

MÄlet kan ju nÄs pÄ tvÄ sÀtt. Antingen genom att försvarsutgifterna ökar, eller att den totala ekonomin minskar. Ju svagare den ekonomiska tillvÀxten Àr desto mindre behöver ett land höja försvarsutgifterna för att klara mÄlet.

Helt rationellt och relevant Àr det inte.

Inför Nato-toppmötet har USA:s försvarsminister Mattis nu lanserat mÄl som jag tycker verkar viktigare i den strategiska situation vi dag Àr.

Hans tankar om att Nato skall ha 30 bataljonsstridsgrupper, 30 stridsflygplansdivisioner och 30 örlogsfartyg redo för insats inom 30 dagar handlar ju om konkreta förmÄgor som skulle öka möjligheterna att hantera olika kriser.

Mycket tillkommer sjÀlvfallet. Transportflygplan och flygtankning anges ofta. UnderrÀttelse- och ledningsresurser. Möjligheten att snabbt och smidigt förflytta och koncentrera stridskrafter Àr ocksÄ av avgörande betydelse.

Att detta sedan kostar avsevÀrda pengar Àr sjÀlvklart. Men det Àr sjÀlvfallet rimligare att sÀtta upp mÄl i form av konkreta förmÄgor Àn av bara en andel av den samlade ekonomin.

Det Ă€r ocksĂ„ ett sĂ€tt att se till att pengarna anvĂ€nds relevant – annars kan man ju t ex Ă€gna dig Ă„t att bara höja löner eller pensioner för att göra av med dem.

Men presidentens tweet över Atlanten handlar inte om detta.

Förutom tanken att olika europeiska lĂ€nder skulle ”Ă„terbetala” till USA antyder han att om inte EU Ă€ndrar sin gemensamma jordbrukspolitik, som förvisso har pĂ„tagligt protektionistiska drag, kommer USA inte att betala för Nato och dess insats för Europas sĂ€kerhet.

Tack och lov tror jag att den omedelbara risken för att stolligheter som dessa omsÀtts i konkret politik Àr relativt begrÀnsade. I Pentagon och kongressen finns Àn sÄ lÀnge solid förankring för ett mer traditionellt transatlantiskt tÀnkande.

Men det som oroar Ă€r sjĂ€lvfallet hur denne man skulle hantera en konkret kris och utmaning som Nato skulle stĂ€llas inför. Och i en sĂ„dan situation innebĂ€r det hĂ„rt centraliserad amerikanska systemet – presidenten Ă€r ÖB för hela den amerikanska försvarsmakten – att vad som sĂ€gs i det Ovala Rummet Ă€r av alldeles avgörande betydelse.

Nato-alliansen bygger pÄ att det finns en grundlÀggande politisk solidaritet mellan medlemsstaterna. I konkreta situationer innebÀr denna att man gemensamt kan sÀtta in ocksÄ militÀra resurser. Men finns inte den politiska solidariteten sÄ spelar det föga roll hur stora stridskrafter man har.

I grunden finns den politiska solidariteten mellan Nato-staterna. Och det Àr viktigt ocksÄ för Sveriges sÀkerhet.

Men om denna politiska solidaritet Àven omfattar USA:s nuvarande president Àr högst tveksamt. Han sprutar ut sig uttalanden som ser forna allierade nÀrmast som motstÄndare, och forna motstÄndare som de godaste av vÀnner.

Skulle det gÀlla ocksÄ i en krissituation nÀr den transatlantiska solidariteten skall omvandlad i högst handfasta beslut?

Ingen vet, och det Àr djupt oroande i sig.

Men ocksÄ för Sverige Àr Nato:s sammanhÄllning och styrka viktig.

DÀrför Àr det ocksÄ bra att sÄvÀl Finlands president som Sveriges statsminister finns med pÄ middagen i Bryssel i kvÀll.

Toppmöten och trubbel.

Carl Bildt (m) - 8 July, 2018 - 15:27

STOCKHOLM: Almedalsveckan Àr slut, och Àven om ett eller annat försök att fÄ uppmÀrksamhet sÀkert kommer att sjunker nog den inrikespolitiska debatten nu undan tills de olika valrörelserna drar igÄng om en mÄnad eller sÄ.

Vi har ju val redan den 9 september i Är, sÄ Àven valrörelserna kommer sÀkert att starta lite tidigare.

Utrikes- och sÀkerhetspolitiken var skÀligen frÄnvarande i Almedalen detta Är. Försvarsmakten hade tydligen inte rÄd att delta pÄ det sÀtt man gjort tidigaste, vilket vÀl sÀger en del om det akuta tillstÄndet i dess ekonomi.

Det borde inte ha kostat mycket att köra en stridsvagn nerför slÀnten för att fysiskt visa i alla fall viss nÀrvaro. Men dÀrav blev tydligen intet.

En viss diskussion om Europa-politiken blev det med anledning av att SD i alla fall delvis visade fĂ€rg i frĂ„gan. I en debattartikel i DI i gĂ„r försökte jag reda ut vad de egentligen sĂ€ger – och de betydande farmor som ligger i detta.

Om det blir lugnare pÄ den inrikes fronten kan sammanlinda förvisso inte sÀgas om den yttre fronten.

Sedan i fredags rÄder vad som mÄste betecknas som öppet handelskrig mellan frÀmst USA och Kina, om Àn med betydande bataljer ocksÄ mellan USA och EU, Canada och Mexico.

Och det finns inga tecken pÄ att handelskriget kommer att avblÄsas. Allt tyder, som jag skrivit tidigare, pÄ att det kommer att trappas upp ytterligare genom olika ÄtgÀrder frÄn Trump-administrationen.

Den kommande veckan kommer att bli en vecka rik pÄ olika toppmöten.

EU har toppmöten med Ukraina, Japan och Kina. Och i samband med det kommer det nya och viktiga handelsavtalet mellan EU och Japan att undertecknas. Viktiga blir sjÀlvfallet ocksÄ de handelspolitiska diskussionerna mellan EU och Kina.

Men den stora begivenheten Àr sjÀlvfallet Nato-toppmötet i Bryssel med början pÄ torsdag.

Efter vad som intrÀffade pÄ G7-mötet i Canada Àr det nÀrmast med skrÀck som Ätskilliga ledare ser fram mot Ànnu ett möte med Donald Trump. Mötets officiella slutsatser lÀr vara fÀrdigförhandlade och klara, men det lÀrde man sig pÄ G7-mötet att det inte behöver betyda sÄ mycket.

Trump kommer att krÀva att alla Nato-lÀnder sÄ snart som möjligt avsÀtter 2% av sin BNP till försvarsÀndamÄl, och det Àr lÄngt ifrÄn uteslutet att han kommer att hota med minskade amerikanska satsningar pÄ Europas försvar om sÄ inte blir fallet.

Nu Àr det tidigare Ätagande som ofta Äberopas om dessa 2% inte fullt sÄ fast i sina formuleringar, och till detta kommer ju dessutom att försvarsÄtagandena generellt hÄller pÄ att öka.

I siktet för Trump finns som vanligt Tyskland med dess inriktning nu mot ca 1,5% av BNP i försvarskostnader. Att detta innebÀr en ökning av försvarsanslagen med kring 50% Àr inte obetydligt, men för Trump förefaller varje möjlighet att gÄ till front mot Tyskland vara viktig.

NÀr jag ser pÄ det officiella programmet Àr det uppenbart att man begrÀnsat utrymmet för mer allmÀnna diskussioner högst avsevÀrt. SkÀlet Àr inte svÄrt att förstÄ.

Middagen har vattnats ur genom att ocksÄ partnerlÀnder och andra finns runt bordet, och dagen dÀrpÄ Àr det mer speciella inriktningar pÄ operationerna mot Daesh och i Afghanistan som föranleder separata möten.

Med akuta motsÀttningar om Iran, ett handelskrig som hÄller pÄ att trappas upp och bittra minnen efter G7-mötet Àr stÀmningen i den transatlantiska kretsen just nu direkt usel. FrÄgan inför Nato-toppmötet Àr bara hur mycket av detta som kommer att Äterspeglas ocksÄ vid detta möte.

Och alldeles sjÀlvklart kommer det att finnas en strÀvans frÄn olika ledares sida att försöka fÄ till stÄnd olika mer eller mindre röda linjer inför president Trumps möte med president Putin i Helsingfors veckan dÀrefter.

I vilken utstrÀckning allt detta kommer att pÄverkas av Trumps vilja att visa att hans möte med regummera i Pyongyang i Singapore var en vÀldig framgÄng spekuleras det en del kring, och det samtidigt som det Àr uppenbart att smolk har smugit sig in i den glÀdjebÀgaren.

I ett officiellt uttalande sĂ€ger nu Pyongyang att den amerikanske utrikesministern Pompeos olika krav under hans Bersjön dĂ€r nyligen var ”gangsterlika”, och man sĂ€ger ocksĂ„ att om detta fortsĂ€tter kan man komma att ompröva sin förpliktelse till s k avnuklearisering.

SÀrskilt förvÄnande Àr detta knappast. Mötet i Singapore var ju intill ytterlighet ytligt i vad man kom överens om, och att nu Àr det tydligt att man börjar nÀrma sig de olika problem som sjÀlvfallet borde ha klarats av före det mötet.

Vad Pompeo krÀvt i sina samtal förefaller ha varit en nordkoreansk redovisning av alla sina nukleÀra installationer och produkter och dessutom medgivande till mycket noggranna inspektioner för att kontrollera denna. Kravet Àr i sig alldeles rimlig om en avnuklearisering vÀrd namnet skall kunna Ästadkommas.

PÄ nordkoreansk sida sade man sannolikt inte tvÀrt nej, men vill ha en process dÀr bÀgge tar steg i olika etapper. Konkret innebÀr det att ett nordkoreanskt steg skall se parallellt med ett frÄn USA. Och frÄn nordkoreansk sidas handlar det sÄvÀl om ett snabbt fredsavtal som om successiva lÀttnader i olika sanktioner.

Och dÀr körde man föga förvÄnande fast. USA Àr inte villig till nÄgra medgivande förrÀn en total avvÀpning av Nordkorea i dessa avseenden skett. Det Àr den officiella linjen, om Àn realismen i den kan diskuteras. Och det finns ju redan tecken pÄ att den gods atmosfÀr som utstrÄlades i Singapore leder till att andra aktörer Àndrar sin strikta instÀllning till Nordkorea.

Det kommer att bli en lÄng resa.

Alliansen: Ökad trygghet - för alla

Moderaterna - 5 July, 2018 - 11:42
Alliansen: Ökad trygghet - för alla erik.blom 5 jul 2018 I dag lĂ€gger Alliansen fram en gemensam reformagenda för ökad trygghet. Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presenterade förslagen som bland annat innehĂ„ller satsningar pĂ„ fler poliser, krafttag mot gĂ€ngkriminaliteten, insatser mot hedersrelaterad brottslighet samt för att bekĂ€mpa vardagsbrottsligheten och stoppa sexualbrotten

Sverige Àr i grunden ett tryggt och sÀkert land dÀr det finns mycket som fungerar bra. De senaste Ären har vi samtidigt sett en orovÀckande utveckling i Sverige dÀr utsattheten för vissa brott ökar samtidigt som andelen brott som klaras upp ligger pÄ lÄga nivÄer. Otryggheten ökar och Àr sÀrskilt pÄtaglig bland kvinnor och i utanförskapsomrÄdena. 

Lag och ordning Àr en kÀrnuppgift som staten inte fÄr svika. Alliansens riktning Àr tydlig. Vi ska vÀnda utvecklingen. Med hjÀlp av nya förslag och nya angreppssÀtt Àr det möjligt. 

Det handlar om att Äterskapa tryggheten genom fler poliser i hela landet. Brott ska förebyggas och Polisens utredningsförmÄga ska förbÀttras. Hela rÀttsvÀsendet mÄste prÀglas av ett brottsofferperspektiv. Den som har blivit utsatt för ett brott ska fÄ stöd och tas pÄ allvar. Den som har begÄtt brott ska straffas pÄ ett sÀtt som Àr proportionerligt till den skada och krÀnkning som brottet faktiskt har inneburit samtidigt som rÀttssÀkerheten upprÀtthÄlls. FrÄn samhÀllets sida krÀvs ocksÄ fler ÄtgÀrder för att fÄ fler livsstilskriminella att lÀmna brottsligheten bakom sig. 

Arbetet med att upprÀtthÄlla lag och ordning i hela landet och sÀkra trygghet mÄste prioriteras. Alliansen Àr beredd att göra de Àndringar och avsÀtta de resurser som krÀvs för att bryta utvecklingen. 

LÀs mer om de förslag som Alliansen gemensamt lÀgger fram för en ny rÀttspolitik. 

Förbund Riksorganisationen Bild alliansen Dölj delningsalternativ Av

De nationalistiska krafterna Àventyrar.

Carl Bildt (m) - 4 July, 2018 - 13:01

WIEN: Det ser lite stökigt ut hÀr och var i Europa denna försommar.

I gÄr var jag Äter i London som hastigast för olika diskussioner, och dÀr handlade allt i sedvanlig ordning om oredan med regeringen och Brexit.

PÄ fredag samlar premiÀrminister May sin regering pÄ lantresidenset Chequers för att försöka ena dem kring nÄgon form av lösning nÀr det gÀller frÀmst grÀnsfrÄgorna i samband med att man lÀmnar EU.

Hitintills har det inte lyckats, och om det kommer att lyckas nu ÄterstÄr att se. Brexit-talibanerna i det konservativa partiet Àr pÄ krigsstigen, men nÀringslivet varnar i allt skarpare ordalag för konsekvenserna av grÀnskrÄngel och kontroller.

Bilindustrin Àr bara ett exempel. Honda har t ex etablerat sig i Storbritannien för att producera för hela EU-marknaden, och har tusentalet underleverantörer runt om i EU. Skall det nu till byrÄkrati vid grÀnserna förÀndras mycket. Kapaciteten vid kanaltunneln Àr dessutom relativt begrÀnsad.

Att man nu över lag stoppar nyinvesteringar Àr uppenbart.

I media spekuleras om att Theresa May nu skall försöka sÀlja in nÄgon typ av s k tredje vÀg som kan ena de olika fraktionerna.

Men problemet Àr nog att det som antyds om denna s k tredje vÀg knappast kommer att vara förenligt med de röda linjer som EU har lagt fast vad gÀller den framtida relationen.

Klockan tickar, och ju lÀngre tiden gÄr innan det kommer till en lösning desto större Àr risken att det blir det katastrofscenario som en s k hÄrd Brexit utan ett avtal kommer att innebÀra. DÄ stiger de ekonomiska kostnaderna för elÀndet högst markant.

FrÄn London flög jag i gÄr hit till Wien för samtal med mer europeiska perspektiv.

Och hÀr Àr det följdeffekterna av den politiska flyktingkrisen mellan CDU och CSU i grannlandet Tyskland som dominerar. Sida efter sida i tidningarna försöker att reda ut saken, och det med rÀtt begrÀnsad framgÄng.

Lite kan man sĂ€ga att de nationalistiska strömningarna nu fĂ„r Ă€ta upp det man lagat till. HĂ€r i Österrike har det talats mycket om grĂ€nser och att avvisa flyktingar, och banden med CSU i dessa frĂ„gor har stundtals varit pĂ„fallande starka.

Men nu hinner verkligheten ikapp.

Om CSU nu tvingar fram nĂ„gon typ av avvisning vid den tysk-österrikiska grĂ€nsen Ă€r det ju Österrike som sitter med problemet, och dĂ„ blir det vĂ€l sĂ„ att man fĂ„r göra nĂ„gonting motsvarande vid sina grĂ€nser.

Det talas redan om risken för timslÄnga köer vid den viktiga grÀnsövergÄngen till Italien i Brenner-passet. PopulÀrt blir det förvisso inte.

Och man skall inte underskatta de betydande ekonomiska skadeverkningar som kan komma. Hela omrĂ„det mellan södra Tyskland och Centraleuropa – med Österrike i mitten – Ă€r ett i mĂ„nga avseende integrerat produktionsomrĂ„de för bilindustrin byggt pĂ„ att det i praktiken inte finns nĂ„gra grĂ€nser. Komponenter flyter fritt mellan de olika anlĂ€ggningarna.

Men skall det nu plötsligt bli lÄnga köer vid grÀnserna kommer mycket att förÀndras. Kostnaden kan mycket snabbt bli mycket hög.

BÄde tumultet i London och nervositeten hÀr i Wien visar ju hur viktigt ett fungerande europeiskt samarbete Àr, och vilken hÀrva av problem man snabbt hamnar i om man börjar vÀlja mer nationalistiska lösningar.

Till denna bild av ökade grÀnsproblem i den vÀxande nationalismens tid skall sjÀlvfallet lÀggas effekterna av det av president Trump initierade handelskrig som nu hÄller pÄ att vÀxa fram.

PÄ fredag slÄr USA till med nya tullar mot Kina. Och Kina har hotat med motsvarande som svar. Och dÄ har Trump satt igÄng maskineriet för dramatiska ytterligare tullar pÄ Kina. Vi kan strax vara upp i berörda belopp pÄ hundratals miljarder dollar omfattande huvuddelen av handeln mellan de bÀgge lÀnderna.

Och med EU finns det en pĂ„taglig risk för att det blir Ă€nnu vĂ€rre. Trump mal stĂ€ndigt pĂ„ om dessa europeiska bilar, och allt tyder pĂ„ att han kommer att sĂ€ga att importerade Volvo eller Audi hotar USA:s nationella sĂ€kerhet – hĂ„rresande bisarrt! – och klippa till med rejĂ€la tullar.

Skulle det i bÀgge dessa fall gÄ sÄ lÄngt Àr det ofrÄnkomligt att vÀrldshandel, tillvÀxt och sysselsÀttning kommer att börja att pÄverkas högst pÄtagligt. BÄde den europeiska och den amerikanska ekonomin tuffar fortfarande pÄ i god fart, men den utvecklingen riskerar dÄ att brytas.

Det Àr bekymmersamma tider.

Krafter som talar om nya grÀnser och nya hinder har vÀxt sig allt starkare.

Men nu börjar vi ocksÄ att se de klart negativa effekterna av en sÄdan politik.

Desto viktigare dÄ för oss som stÄr för öppna samhÀllen, öppna ekonomier och en öppen global ekonomi att vara tydliga om de faror detta nu mycket konkret innebÀr.

En ny ekonomisk reformagenda

Moderaterna - 2 July, 2018 - 13:28
En ny ekonomisk reformagenda erik.blom 2 jul 2018 PĂ„ Moderaternas ekonomiska seminarium i Almedalen presenterade Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, en ny ekonomisk reformagenda. Efter flera Ă„r av högkonjunktur blir tecknen allt fler pĂ„ att tuffare tider vĂ€ntar. Det kommer pĂ„verka möjligheterna att lösa Sveriges problem – vĂ„rdköerna, gĂ€ngkriminaliteten och integrationen. DĂ€rför behövs nu en samlad politik för att ta Sverige i en ny riktning.

Att de kommande Ären riskerar att bli svÄra understryker behovet av en ny ekonomisk reformagenda. Viljan att lösa akuta problem mÄste gÄ hand i hand med förmÄgan att genomföra reformer som svarar mot Sveriges lÄngsiktiga utmaningar. 

I ett större perspektiv handlar detta om att det svenska samhÀllskontraktet ska gÀlla lika för alla. MÀnniskor ska kÀnna sig trygga med att nÀr de bidrar till det gemensamma, sÄ hÄller kÀrnstaten och det offentliga sin del av kontraktet. Det yttre försvaret fungerar. Tryggheten upprÀtthÄlls. VÄrden Àr tillgÀnglig. Skolan rustar barnen med kunskaper. Och om livet stÀlls pÄ kant finns ett yttersta skyddsnÀt. 

Moderaterna ser tre omrÄden dÀr det Àr sÀrskilt viktigt att genomföra reformer:

1. Sverige ska fungera för alla genom att resurserna till vÀlfÀrden ökar och integrationen förbÀttras. 

Arbete Ă€r grunden för vĂ„r gemensamma vĂ€lfĂ€rd – och arbete mĂ„ste alltid löna sig bĂ€ttre Ă€n bidrag. Men allt för mĂ„nga mĂ€nniskor lever idag pĂ„ bidrag och andra ersĂ€ttningar, i stĂ€llet för att jobba. MĂ„nga nyanlĂ€nda riskerar att hamna i utanförskap om de inte tar steget in pĂ„ arbetsmarknaden under sina första Ă„r i Sverige. Moderaternas centrala reformer av bidragssystemen, för förbĂ€ttrad integration och ökad resurser till vĂ€lfĂ€rden, Ă€r: 

‱ Tydliga krav i hela landet för att fĂ„ försörjningsstöd.

‱ Ett bidragstak. 

‱ Kvalificering till bidrag genom arbete eller permanent, laglig bosĂ€ttning i Sverige 

‱ Införa högre krav pĂ„ godkĂ€nda sprĂ„kkunskaper för invandrare som deltar i SFI.

2. Ökad tillvĂ€xt – sĂ„ att vĂ€lstĂ„ndet kan öka. 

TillvĂ€xt Ă€r grunden för nya jobb och en nödvĂ€ndighet för att öka resurserna till vĂ€lfĂ€rden och statens kĂ€rnuppgifter. Ökade resurser till vĂ€lfĂ€rden ska inte finansieras av högre skatter eller sĂ€mre kvalitet i vĂ€lfĂ€rden. Sverige har goda förutsĂ€ttningar för tillvĂ€xt, men det finns ocksĂ„ i hinder i form av höga marginalskatter, regelkrĂ„ngel och kompetensbrist. För att lĂ„ngsiktigt frĂ€mja tillvĂ€xt vill Moderaterna: 

‱ Ge elever mer undervisningstid – för en skola i vĂ€rldsklass. 

‱ Genomföra en skattereform, som bland annat innebĂ€r sĂ€nkt skatt pĂ„ de lĂ€gsta inkomsterna och att fĂ€rre ska betala statlig inkomstskatt. 

‱ TillsĂ€tta en produktivitetskommission. 

‱ FörbĂ€ttra innovationsklimatet.

3. Sverige ska dra nytta av, och leda, förÀndringar i ekonomin till följd av teknikutveckling och digitalisering. 

Kraven pÄ att kunna stÀlla om ökar pÄ en arbetsmarknad som förÀndras, och dÀr allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. NÀr arbetslivet dessutom förlÀngs ökar Àven kraven pÄ kompetensutveckling och karriÀrbyten blir regel snarare Àn undantag. Trygghet pÄ arbetsmarknaden kommer i hög grad att handla om att fÄ goda möjligheter att lÀra om och att lÀra nytt. DÀrför vill Moderaterna: 

‱ FörbĂ€ttra möjligheterna att finansiera studier mitt i livet, bl.a. genom höjt fribelopp och höjd Ă„ldersgrĂ€ns för studiemedel. 

‱ Införa ett omstĂ€llningsavdrag sĂ„ att mĂ€nniskor kan fĂ„ skatteavdrag för egna utbildningskostnader. 

‱ Införa en skattelĂ€ttnad för företag som köper utbildning till sina anstĂ€llda. 

‱ Ge universitet och högskolor ett omstĂ€llningsavdrag. 

‱ Öppna upp universitetens uppdragsutbildning för fler.

 

Elisabeth Svantesson skriver om reformagendan i Dagens Industri.  

LÀs rapport om reformagendan hÀr. 

LÀs ocksÄ: 

Elisabeth Svantesson skriver om M:s skattesÀnkning för pensionÀrer i Aftonbladet.  

Elisabeth Svantesson tillsammans med Saco i Dagens Nyheter om att reformera LAS .  

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Och det var Almedalen.

Carl Bildt (m) - 2 July, 2018 - 13:11

ARLANDA: Det blev ett rÀtt kort besök vid Almedalen för mig detta Är.

Jag landade lördagpÄ morgon frÄn Helsingfors, hade en angenÀm dag i ett dÄ fortfarande lugnt Visby, och deltog sedan i minglet under moderaternas dag dÀr i gÄr för att avsluta med en diskussion i kongresshallen om europeiska frÄgor med Peter Wolodarski i dag pÄ förmiddagen.

Med riksdagsvalet den 9 september snabbt nÀrmande sig Àr det naturligt att det dess frÄgestÀllningar som dominerar. Och mycket i medias olika spekulationer handlar om hur Sverigedemokraterna skall hanteras före och efter valet. HÀr kan det enkelt mÄlas i svart och vitt.

NÀr Ulf Kristersson stod pÄ scenen i gÄr var det emellertid en betydligt bredare bild av de politiska utmaningarna han mÄlade upp.

Talet rekommenderas till lĂ€sning – politiken i helfigur Ă€r alltid bĂ€ttre Ă€n de snuttar som finns i media eller de kommentarer som annars tenderar att dominera.

Viktigt tyckte jag det var att han markerade mycket tydligt mot Sverigedemokraterna nÀr det gÀller Europapolitiken. De förordar ju en folkomröstning för att fÄ Sverige att lÀmna EU.

Att det skulle kasta oss ut i det kaos som Storbritannien i dag gÄr igenom, och att det skulle ha pÄtaglig negativa effekter pÄ vÄr ekonomi, förefaller inte vara nÄgonting som man bryr sig nÀmnvÀrt om.

PÄ samma sÀtt som socialdemokraterna verkar tro att alla problem kan lösas med höjda skatter verkar Sverigedemokraterna att tro att alla problem kan lösas med stÀngda grÀnser.

SĂ„ Ă€r det inte – snarare tvĂ€rt om. SĂ„vĂ€l höjda skatter som stĂ€ngda grĂ€nser skulle skada Sverige.

PÄ det vÀlbesökta seminariet i dag pÄ förmiddagen frÄgades varför EU-frÄgorna knappt finns i diskussionen inför vÄrt riksdagsval, och det Àr en högst relevant frÄga.

Möjligen kan man hoppas att Sverigedemokraternas krav pÄ att lÀmna EU kommer att leda till tydligare stÀllningstaganden frÄn alla övriga partier. Ulf Kristerssons tydlighet i anförandet i gÄr kvÀll manar till efterföljd.

Men nu Àr det London som Àr min destination för middag och möte i morgon förmiddag, och dÀrefter Àr det Wien för middag och möte onsdag förmiddag.

Men dĂ€rmed Ă€r det slut pĂ„ dessa resor – nĂ€sta gĂ„ng blir det mer lĂ€ttsamma destinationer och syften.

Sommaren Àr ju faktiskt hÀr.

Bokslutet – en granskning av Socialdemokraternas fyra Ă„r i regering

Moderaterna - 2 July, 2018 - 09:36
Bokslutet – en granskning av Socialdemokraternas fyra Ă„r i regering erik.blom 2 jul 2018

I dag presenterade Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson för Moderaterna, en granskning av Socialdemokraternas fyra Är vid makten. LÀs rapporten hÀr.

Filer Bokslutet - en granskning av S fyra Är i regering(pdf7.89 MB) Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

VĂ€lkommen till Moderaternas ekonomiska seminarium

Moderaterna - 2 July, 2018 - 08:34
VÀlkommen till Moderaternas ekonomiska seminarium erik.blom 2 jul 2018 NÀsta mandatperiod behöver Sverige lösa problemen med bristande integration och vÀlfÀrd samtidigt som vi tar tag i utmaningarna kopplade till tillvÀxtkraft och digitalisering. Vilka reformer krÀvs och hur ser samhÀllskontraktet ut i en tid av internationalisering, globalisering och digitalisering?

Datum: MÄndag 2 juli


Tid: 13.00 – 15.00


Plats: Wisby Strand
Lokal: Wisby
Adress: StrandvÀgen 4


Medverkande:

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, Moderaterna
Annika Wallenskog, chefsekonom, SKL
John Hassler, professor i nationalekonomi, Stockholms Universitet
Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro Universitet
Karin Svanborg-Sjövall, moderator


Facebook:
https://www.facebook.com/events/185816355398960/?notif_t=plan_user_invited&notif_id=1530098846133263

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

VĂ„r nya ekonomiska plan

Moderaterna - 1 July, 2018 - 21:57
VÄr nya ekonomiska plan klara.soderberg 1 jul 2018 Under mÄndagen hÄller Moderaterna sitt ekonomiskpolitiska seminarium i Almedalen. TvÄ saker krÀvs för att Sverige ska lyckas: ett lÀgre skattetryck, sÄ att anstrÀngning och företagande lönar sig, och vÀrldens bÀsta skola, skriver Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Elisabeth Svantesson skriver pÄ DI Debatt om moderaternas reformagenda för den ekonomiska politiken.

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Ulf Kristerssons tal i Almedalen: Rivstart för Sverige

Moderaterna - 1 July, 2018 - 18:51
Ulf Kristerssons tal i Almedalen: Rivstart för Sverige klara.soderberg 1 jul 2018 Under sitt Almedalstal i Visby fokuserade Ulf Kristersson pÄ tre Àmnen: hur Sverige ska skydda demokratin frÄn dem som hotar och hatar, hur alla barn och ungdomar i Sverige ska fÄ bÀttre möjligheter i livet och hur den organiserade brottsligheten ska knÀckas. Kristersson presenterade ocksÄ ett rivstartspaket med reformer som kan pÄbörjas direkt efter ett regeringsskifte i höst. Bland annat satsningar pÄ 400 miljoner kronor redan i höstÀndringsbudgeten.

- Demokratin mĂ„ste vinnas för varje generation. Det gĂ€ller Ă€ven Sverige 2018. Till alla dem som hatar och hotar vĂ„r demokrati, har jag ett budskap - vi kommer jaga er med den fulla kraften i vĂ„r demokrati. Vi svarar – som de sa i Norge efter Utöya 2011 – med Ă€nnu mera öppenhet. Men inte bara med öppenhet. Utan ocksĂ„ med rĂ€ttsstatens samlade medel. Sveriges demokratiska kraft Ă€r mycket starkare Ă€n ert hat, inledde Kristersson. 

- NÀr orden tar slut, fÄr inte nÀvarna ta vid. DÀrför mÄste vi dra en grÀns vid det politiska vÄldet. Precis det föreslÄr vi. Det mÄste bli brottsligt att engagera sig i organisationer som anvÀnder hot och vÄld för att störa eller störta vÄr demokrati. 

- Att skydda vÄra grÀnser och vÀrna demokratin Àr en av statens mest grundlÀggande uppgifter. Det finns en till. Alla barn och unga ska fÄ goda möjligheter i livet. Arbetslöshet och bidragsberoende, missbruk och skolmisslyckanden fÄr inte gÄ i arv frÄn en generation till nÀsta. 

- Det mÄste börja i förskolan: Inför sprÄkförskola för alla nyanlÀnda barn, sÄ att de verkligen lÀr sig bra svenska. Det fortsÀtter i skolan: De barn som gÄr ut nian med hyggliga betyg klarar sig ofta bra, trots en tuff start. SÄ vi behöver mer matte och mer svenska. Och mer ordning och reda i klassrummen. Riktiga kunskaper som mÀts och följs upp innan det Àr för sent. 

- Jag vill ha ett samhĂ€lle dĂ€r alla av egen kraft – men ofta med andras hjĂ€lp – frĂ„n nĂ€stan ingenting kan ta sig nĂ€stan hur lĂ„ngt som helst. DĂ€r Ă€r vi inte idag, men dit ska vi, betonade Kristersson. 

- GĂ€ngkriminaliteten mĂ„ste helt enkelt knĂ€ckas. Och dĂ„ rĂ€cker det inte lĂ€ngre att sĂ€ga att ”detta Ă€r helt oacceptabelt.” Nu krĂ€vs reformer. Den som skjuter pĂ„ öppen gata ska lĂ„sas in lĂ€nge. Den som lockar ungdomar in i kriminella gĂ€ng ska lĂ„sas in vĂ€ldigt lĂ€nge. Inte frĂ€mst för sin egen skull, utan för ungdomarnas skull. Och dĂ€rför föreslĂ„r vi dubbla straff för den som begĂ„r brott inom kriminella gĂ€ng. Och vi vill dessutom se sĂ€rskilda vistelseförbud för dömda gĂ€ngkriminella. 

- Inget vore mer förebyggande Àn att krossa de kriminella gÀngen. Finns inte gÀngen som lockar 12- och 13-Äringar, sÄ blir barnen inte heller gÀngens imponerade hantlangare. Ibland Àr prevention rÀtt handgriplig. Alla barn mÄste fÄ uppleva, att det Àr bÀttre att bygga framtiden pÄ att lÀra sig rÀkna och kunna bra engelska, Àn att langa knark och springa frÄn polisen. 

 - Efter valet kommer Sverige fÄ en ny regering. Om inte Stefan Löfven avgÄr frivilligt, kommer Alliansen rösta bort honom. Inte en till mandatperiod som den hÀr, konstaterade Ulf Kristersson. 

Under dagen presenterades ocksÄ ett nytt program, Rivstart för Sverige, med omedelbara reformer som en ny regering kan genomföra redan i höst. Reformerna omfattar totalt 400 miljoner kronor för att stÀrka polisen och försvaret, förbÀttra integrationen och fokusera pÄ kunskap i skolan. 

- Reformer tar tid. Tro mig, jag vet – jag har gjort det förr. DĂ€rför mĂ„ste man börja omedelbart. Och nĂ€sta regering kommer inte vila sig i form. Jag tar ingenting för givet – intecknar inga segrar i förskott, inte heller nĂ„gra förluster. Men vi Ă€r förberedda för uppgiften. Vi har ett program för 100 dagar – 100 veckor – och 100 mĂ„nader. Som gör Sverige tryggare, friare och starkare. Ett land dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldighet och möjligheter verkligen blir lika för alla, avslutade Ulf Kristersson. 

Se talet hÀr. 
LÀs mer om Rivstartspaketet hÀr. 
Presentation frÄn Ulf Kristerssons presstrÀff. 
LÀs hela talet hÀr. 
Ulf Kristersson skriver pÄ Expressens debattsida. 
Intervju med Ulf Kristersson i Svenska Dagbladet om Sveriges försvarspolitik.
 

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Rivstart för Sverige

Moderaterna - 1 July, 2018 - 13:55
Rivstart för Sverige erik.blom 1 jul 2018 I dag höll Ulf Kristersson presstrÀff inför sitt tal i Almedalen, ikvÀll. Om Moderaterna fÄr vÀljarnas förtroende efter höstens val kommer vi att börja vÄrt reformarbete med en rivstart.

I dag höll Ulf Kristersson presstrÀff inför sitt tal i Almedalen, ikvÀll. Om Moderaterna fÄr vÀljarnas förtroende efter höstens val kommer vi att börja vÄrt reformarbete med en rivstart.

Ulf Kristersson presenterar idag 19 konkreta reformer som en moderatledd regering kan sÀtta igÄng redan i höst. Riktningen Àr tydlig:

✅ Sveriges försvar ska stĂ€rkas.

✅ GĂ€ngkriminaliteten ska knĂ€ckas.

✅ Tryggheten ska öka och polisen ska stĂ€rkas.

✅ En lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar migrationspolitik.

✅ Snabba pĂ„ integrationen.

✅ Mer kunskap i skolan.

✅ Korta vĂ„rdköerna.

En moderatledd regering kommer att vara en reformregering. Sverige behöver en rivstart.

Filer Rivstart för Sverige - PM.pdf(pdf1.35 MB) Rivstart för Sverige - presentation.pdf(pdf1.34 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Rivstart för Sverige Dölj delningsalternativ Av

M: Vi sÀnker skatten för pensionÀrer pÄ riktigt

Moderaterna - 1 July, 2018 - 07:57
M: Vi sĂ€nker skatten för pensionĂ€rer pĂ„ riktigt erik.blom 1 jul 2018 VĂ„r skattesĂ€nkning gĂ€ller alla Ă€ldre – och Ă€r dubbelt sĂ„ stor som Socialdemokraternas, skriver Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, i Aftonbladet i dag.

Moderaterna Ă€r ett parti för de som arbetar, vill arbeta och har arbetat. VĂ„ra samlade vallöften till landets pensionĂ€rer Ă€r dĂ€rför skattesĂ€nkningar för alla – inte bara för vissa pensionĂ€rer.

Under Ätta Är med en moderatledd alliansregering sÄg vi till att sÀnka skatten bÄde för alla som arbetar och för landets pensionÀrer. Skatten sÀnktes visserligen mer för löntagare och det har gjort att en pensionÀr med samma inkomst som en löntagare i dag betalar högre skatt.

Detta Àr nÄgot vi tÀnker Àndra pÄ genom att sÀnka skatten för alla pensionÀrer. Det kommer inte lÀngre att finnas nÄgon skatteskillnad mellan lön och pension.

Även Socialdemokraterna har insett att skatten mĂ„ste sĂ€nkas för alla som lever pĂ„ pension – det Ă€r bra. Men man kan undra om de överhuvudtaget hade sĂ€nkt skatten för Sveriges Ă€ldre om vi inte hade sĂ€nkt skatten pĂ„ arbete först. Det Ă€r ocksĂ„ anmĂ€rkningsvĂ€rt att det tagit sĂ„ lĂ„ng tid att göra verklighet av retoriken. Stefan Löfven och Magdalena Andersson har haft fyra Ă„r i regeringsstĂ€llning pĂ„ sig – men skatteskillnaden kvarstĂ„r.

Nu har de dock lovat att de ska fortsÀtta sÀnka skatten för pensionÀrerna om de vinner valet. Deras löfte Àr dock bara cirka hÀlften av vÄrt. Dessutom Àr det bara för dem med en pension pÄ över 17 000 kronor i mÄnaden som kan rÀkna med sÀnkt skatt om Stefan Löfven fÄr regera vidare.

Med Moderaterna i regeringen kan man dock vara sÀker pÄ att landets Àldre fÄr mer kvar i plÄnboken i slutet av mÄnaden. Vi gÄr till val pÄ skattesÀnkningar för alla pensionÀrer. Eftersom vi vill fortsÀtta sÀnka inkomstskatten med ytterligare ett jobbskatteavdrag riktat mot de med lÄga inkomster kommer vi ocksÄ sÀnka skatten med motsvarande nivÄ för pensionÀrer med lÄg pension. 

För den som har lÀgre Àn 17 000 kronor i mÄnaden i pension Àr Moderaterna dÀrför det parti som sÀnker skatten.

Det ska ocksÄ löna sig för den som vill fortsÀtta arbeta. Erfarna medarbetare behövs pÄ arbetsmarknaden. Vi vill dÀrför ytterligare förstÀrka de sÀrskilda jobbskatteavdrag som finns för personer över 65 Är som fortsÀtter jobba. Dels vill vi att den sÀrskilda skattesÀnkningen för Àldre som jobbar ska gÀlla redan frÄn det att man Àr 64 Är och dels vill vi göra avdraget mer generöst.

Det handlar om rÀttvisa. I Sverige ska det löna sig att ha anstrÀngt sig, bidragit under ett lÄngt arbetsliv och hjÀlpt till med att bygga upp vÄrt land.

Att stÀrka arbetslinjen och sÀnka pensionÀrsskatten samtidigt som vi ökar resurserna till vÀlfÀrden Àr bara möjligt om man förmÄr att prioritera. 

För att skapa detta utrymme anser vi att de samlade bidragskostnaderna behöver minska, att kostnaderna för asyl- och anhöriginvandring sÀnks och att överskottsmÄlet nÄs.

För att det ska bli verklighet krÀvs ocksÄ de viktiga strukturreformer som ekonomin behöver. Det handlar om att reformera arbetsmarknaden för att fÄ integrationen att fungera bÀttre, införa ett bidragstak sÄ att det aldrig lönar sig bÀttre att leva pÄ bidrag jÀmfört med att jobba och förbÀttra villkoren för företag och entreprenörer.

FÄr vi moderater vÀljarnas förtroende blir det sÀnkt skatt för alla pensionÀrer. I vÄrt Sverige ska rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀlla lika för alla. 

 

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson (M) 

 

LÀs hela artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild skatt pÄ pension Dölj delningsalternativ Av

GÀngen ska knÀckas och straffas hÄrdare

Moderaterna - 1 July, 2018 - 07:38
GÀngen ska knÀckas och straffas hÄrdare erik.blom 1 jul 2018

Idag skriver Ulf Kristersson, partiledare, och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, pÄ Expressen Debatt om hur Moderaterna vill komma till rÀtta med problemet med det eskalerande gÀngvÄldet.

LÀs artikeln hÀr: 

Förbund Riksorganisationen Bild Tobé Dölj delningsalternativ Av

M: Förbjud deltagande i vÄldsbejakande organisationer

Moderaterna - 30 June, 2018 - 19:51
M: Förbjud deltagande i vÄldsbejakande organisationer erik.blom 30 jun 2018 För att vÀrna demokratin vill vi göra det kriminellt att aktivt delta i eller stödja vÄldsbejakande organisationers verksamhet, skriver partiledare Ulf Kristersson och partisekreterare Gunnar Strömmer i Svenska Dagbladet. Ett sÄdant förbud mÄste vara tydligt avgrÀnsat och endast omfatta aktivt deltagande i organisationer eller grupperingar som begÄr allvarliga brott.

Man brukar sÀga att demokratin mÄste vinnas för varje generation. Det gÀller Àven Sverige 2018. Vi ser hur olika former av extremism tar sig allt ljudligare uttryck i offentligheten. Judar hotas och hatas av bÄde nynazister och islamistiska fundamentalister. Muslimer hotas och moskéer brÀnns.

Att stÀrka demokratin - men ocksÄ rÀttsstaten och den enskildes fri- och rÀttigheter - har lÀnge varit helt centralt för moderaterna och för vÄra liberalkonservativa vÀrderingar. Det Àr extra viktigt just nu nÀr de principerna utmanas bÄde i Sverige och i Europa. Verkliga principer prövas inte i högtidstal, utan i praktisk politik. Utvecklingen i Polen och Ungern Àr djupt orovÀckande. 

För att Sverige ska fortsÀtta vara ett land som prÀglas av tillit, tolerans, rÀttvisa och jÀmlikhet krÀvs att den demokratiska rÀttsstaten byggs starkare och robustare.

Det Àr dÀrför Moderaterna - 14 Är efter den förra - vill tillsÀtta en ny grundlagsutredning och i ordnade former se över nÄgra viktiga frÄgor kring regeringsformen

Vi vill att individuella fri- och rĂ€ttigheter stĂ€rks gentemot staten, och att Sveriges domstolar och grundlagar görs mer motstĂ„ndskraftiga mot dem som hotar rĂ€ttsstat och demokrati. Även LagrĂ„dets roll bör stĂ€rkas, inte minst i ljuset av det senaste Ă„rens allt skarpare kritik frĂ„n LagrĂ„det. 

Mot samma bakgrund finns det skÀl för demokratin att nu rusta upp nÀr den angrips av grupper som vill pÄverka med vÄld och hot. Det handlar bÄde om att skydda de enskilda mÀnniskor som drabbas av angreppen, och att skydda alla andra. Extremisterna skapar otrygghet och göder misstro - det ska de inte fÄ göra. Men de tystar i praktiken ocksÄ andra genom att seriösa politiker kÀnner obehag och drar sig undan. Det som hÀnder i Ludvika som följd av NMR: s aktivitet Àr ett varnande exempel. Heder Ät de kommunalpolitiker som stÄr upp mot nynazisterna. 

De hedrar den motstÄndskraft som i sig finns i en vital och livaktig demokrati. Men de behöver starkare nationellt stöd och bÀttre skydd mot vÄld, hot och hat. 

Enligt SÀkerhetspolisen har antalet personer i de vÄldsbejakande extremistiska miljöerna i Sverige pÄ bara nÄgra Är ökat frÄn hundratals till tusentals. I dag bestÄr de miljöerna av cirka 3 000 individer. Av dem Àr drygt 2 000 vÄldsbejakande islamistiska extremister och resten tillhör antingen nynazistisk vit makt-miljö eller den autonoma vÀnstern.

Enligt SÀkerhetspolisen Àr hotet störst frÄn de vÄldsbejakande islamistiska extremisterna. Samtidigt ser vi att aktiviteten bland högerextrema och nazister ökar, och under samma period har personer frÄn just de organisationerna begÄtt grova vÄldsbrott. 

Att misshandla, hota eller krÀnka andra Àr förstÄs straffbart redan idag. Men det rÀcker inte. VÀrnet av demokratin krÀver mer. Vi vill dÀrför införa en bredare kriminalisering som trÀffar den som aktivt deltar i eller stödjer vÄldsbejakande organisationers verksamhet. 

Ett sÄdant förbud mÄste vara tydligt avgrÀnsat och bör endast omfatta aktivt deltagande i organisationer eller grupperingar som begÄr allvarliga brott. Det kan till exempel röra sig om vÄldsbrott eller grova hot. 

Det finns en grundlagsskyddad rÀtt att hysa och ge uttryck för odemokratiska Äsikter. Den ska vÀrnas. Att endast lyssna pÄ ett tal, att nÀrvara vid ett arrangemang eller pÄ annat sÀtt delta utan att ge uttryck för nÄgon egen aktivitet bör inte heller förbjudas. 

Att dÀremot sprida information, vÀrva, utbilda eller samla in pengar för vÄldsbejakande organisationens rÀkning bör betraktas som ett aktivt deltagande mot demokratin, och ska kunna straffas.

Efter den sÄ kallade terroröverenskommelsen mellan Alliansen och regeringen förra Äret, finns nu ett fÀrdigt förslag som innebÀr att deltagande i terroristorganisationers verksamhet ska förbjudas och ska kunna leda till fÀngelse upp till sex Är (Ds 2017:62). Det har dock inte lett fram till ny lagstiftning och resonemangen i utredningen kretsar i huvudsak kring islamistiska terrororganisationer. 

Vi stÀller oss bakom utredningen, men det finns goda skÀl att pÄ en gÄng bredda frÄgan och göra tydligt att Àven andra och inhemska vÄldsbejakande organisationer omfattas av förbudet. 

Ett förbud mot "olovlig kÄrverksamhet" finns redan i brottsbalken. Den bestÀmmelsen Àr skriven för en svunnen tid och tillÀmpas vÀldigt sÀllan, eftersom den olagliga verksamheten ska ha karaktÀren av "militÀr trupp eller polisstyrka". Den trÀffar dÀrför inte dagens vÄldsbejakande rörelser i Sverige. 

Det bredare förbud som vi nu föreslÄr ska utformas sÄ att det inte kommer i konflikt med Äsiktsfriheten, föreningsfriheten eller andra grundlÀggande fri- och rÀttigheter. 

DÀrför ska ett förbud inriktas mot den som aktivt deltar i en vÄldsbejakande organisations verksamhet, och inte som ett förbud mot en förening i sig eller mot en viss Äsikt. Föreningsfriheten har aldrig inneburit rÀtt att missbruka föreningsformen för att bedriva brottslig verksamhet och komma undan med det. 

Ett förbud mot deltagande i vÄldsbejakande organisationers verksamhet kommer inte lösa alla problem med vÀxande extremism i Sverige. 

Ett förbud kommer dÀremot försvÄra för vÄldsbejakande organisationer att utöva sin farliga verksamhet. Och det skulle vara en kristallklar markering mot alla dem som anvÀnder hot och vÄld i politiska syften. DÄ slÄr demokratin och rÀttsstaten nÀmligen hÄrt tillbaka. 

 

Ulf Kristersson, partiledare (M) 

Gunnnar Strömmer, partisekreterare (M)

 

LÀs hela artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Ulf Kristersson Dölj delningsalternativ Av

Tillbaka i Helsingfors.

Carl Bildt (m) - 29 June, 2018 - 12:20

HELSINGFORS: SÄ Àr jag dÄ tillbaka i vÄrt östra grannland för tredje gÄngen pÄ relativt kort tid.

Den Ärliga Northern Light konferensen hÀr samlar företagsledare och olika analytiker för att diskutera trender i vÄr allt mer osÀkra vÀrld.

Och hÀr lyssnar vi i dag pÄ sÄvÀl Estlands president Kersti Kaljulaid som Googles tidigare styrelseordförande Eric Schmidt.

Min traditionella roll hÀr Àr att tillsammans med bl a Francois Heisbourg inleda och ange en del av de teman som mÄste diskuteras, och det gjorde vi i gÄr eftermiddag nÀr konferensen drog igÄng.

I dag handlar diskussionerna om hur ny teknologi omvandlar de finansiella systemen, om klimatutmaningen och vad den innebÀr och om olika aspekter pÄ utvecklingen nÀr det gÀller artificiell intelligens.

Men omvÀrlden trÀnger sig pÄ.

Presidenterna Trump och Putin kommer att trÀffas hÀr i Helsingfors den 16 juli, och jag skrev i gÄr för Washington Post om en del av de frÄgetecken som finns kring frÀmst president Trump och det mötet.

Risken finns att Trump stÄr för show och Putin stÄr för substans. Det var ju lite av det som vi sÄg pÄ mötet i Singapore. Och jag ser att den farhÄgan Àr relativt allmÀn runt om i Europa i dag.

Det innebÀr inte att ett möte inte Àr viktigt och nödvÀndigt.

Det behövs en djupare dialog mellan de tvÄ ledande kÀrnvapenmakterna inte minst om de olika frÄgestÀllningarna kring strategisk stabilitet. Att bibehÄlla existerande ramverk för rustningskontroll Àr mycket viktigt, och Àn bÀttre vore sjÀlvfallet om man kunde gÄ vidare pÄ denna vÀg.

SÄ lÄt oss avvakta och se vad mötet i Helsingfors kommer att medföra.

I Bryssel lyckades EU-ledarna under natten komma överens om s k slutsatser om migrationspolitiken, vilket alldeles sjÀlvklart Àr positivt. Utan gemensamma lösningar finns det inga lösningar alls. Den nationella vÀgen finns i realiteten inte.

Men det innebÀr inte att allt Àr löst.

Kompromissens olika formuleringar mÄste fyllas med konkret innehÄll i form av konkreta ÄtgÀrder, och det kommer att ta sin tid. Toppmötet i oktober kommer att ha anledning att Äterkomna till alla dessa frÄgor.

Men viktigt var att till slut ocksÄ den nya italienska regeringen insÄg att bara gemensamma lösningar Àr möjliga. Utan sÄdana kommer f ö just den italienska situationen att bli alldeles omöjlig, och efter alls retoriska utbrott var det vÀl det man insÄg.

Hur detta kommer att bedömas i den interna tyska debatten ÄterstÄr att se, men jag skulle tro att detta tillsammans med olika bilaterala överenskommelser Àr tillrÀckligt för Angela Merkel för att kunna hantera spÀnningarna med partivÀnnerna i Bayern. Om det vet vi mer efter helgen.

Och utgÄngen av den debatten Àr viktig. Min mÄnadskrönika för Project Syndicate handler om just detta.

Det blir middag hÀr i Helsingfors i kvÀll.

Men i morgon bÀr ett vidare till Visby inför de Ärliga arrangemangen pÄ Almedalen.

Jag Ă€r dĂ€r pĂ„ den moderata dagen söndag – skall sjĂ€lvklart lyssna pĂ„ Ulf Kristersson – och förmiddagen mĂ„ndag – dĂ„ skall jag samtala om EU:s framtid med Peter Wolodarski.

Och sedan dÀr det vidare.

SÄ vill vi lÀgga grunden för en ny migrationspolitik

Moderaterna - 29 June, 2018 - 09:06
SÄ vill vi lÀgga grunden för en ny migrationspolitik klara.soderberg 29 jun 2018 I dag skriver Ulf Kristersson pÄ DN Debatt om Moderaternas villkor för att kunna bilda en ny regering och om hur grunden kan lÀggas för en stram och lÄngsiktigt hÄllbar migrationspolitik.

Sverige kommer att ha ett komplicerat parlamentariskt lÀge efter valet den 9 september. Vi kan stÄ inför den svÄraste svenska regeringsbildningen i modern tid. Det stÀller nya krav pÄ det politiska ledarskapet. En ny regering mÄste bÄde ha en tydlig politisk idé om vart den vill föra Sverige, och förmÄgan att samarbeta med andra.

Erfarenheterna frÄn den hÀr mandatperioden förskrÀcker. En regering byggd pÄ VÀnsterpartiets veto har inte kunnat nÄ brett samförstÄnd. Regeringen har blivit en följetong i LagrÄdet och nyss prickades Stefan Löfven tillsammans med sju av statsrÄden av ett enigt Konstitutionsutskott. PÄ fyra Är har regeringen fÄtt fler eniga anmÀrkningar frÄn KU Àn vad samtliga tidigare regeringar fÄtt pÄ ett kvartssekel.

Även Alliansen bör vara sjĂ€lvkritisk. Decemberöverenskommelsen blev förödande. En svag regering som inte klarat av att regera har mött en opposition som inte verkade vilja regera. Det har inte imponerat pĂ„ vĂ€ljarna.

Alliansen har dĂ€rför givit ett mycket viktigt gemensamt besked: inte en mandatperiod till som denna. Om Stefan Löfven inte avgĂ„r frivilligt efter valet kommer vi att rösta bort honom som statsminister. DĂ€refter kommer nĂ€sta viktiga fas – hur fĂ„r Sverige en bĂ€ttre regering?

Min utgÄngspunkt Àr enkel: Jag gÄr till val pÄ Moderaternas politik. Jag kommer göra allt för att vÄra idéer ska fÄ maximalt genomslag. Mitt mÄl Àr att bilda regering tillsammans med Alliansen. Jag inser att det kommer att bli en minoritetsregering.

En minoritetsregering mÄste vara lyhörd och inse sina begrÀnsningar och förstÄ att det ytterst Àr riksdagen som bestÀmmer, inte regeringen. Sverige har i praktiken en helt ny parlamentarisk situation. Det krÀver ett vuxet ledarskap, som verkligen kan det politiska hantverket.

Men Àven pragmatismen har grÀnser. För att kunna ge Sverige en framgÄngsrik regering mÄste man ocksÄ stÄ för det man tror pÄ.

LĂ„t mig dĂ€rför klargöra Moderaternas premisser för att jag ska kunna – och vilja – bilda nĂ€sta regering:

Jag kommer bara att bilda och leda en regering som driver en ansvarsfull ekonomisk politik. En politik för arbete, företagande och tillvÀxt i hela Sverige. Vi Àr pÄ vÀg mot en lÄgkonjunktur och mÄste rusta för svÄrare tider. Det mÄste alltid löna sig bÀttre att jobba Àn att leva pÄ bidrag och svenska företagare mÄste uppskattas mer Àn de beskattas.

Jag kommer bara att bilda och leda en regering som driver en ansvarsfull svensk utrikes- och sĂ€kerhetspolitik. Sverige behöver ett starkare försvar och ska delta i det försvars- och sĂ€kerhetspolitiska samarbetet med andra vĂ€stliga demokratier. Sverige borde fullt ut bli medlem av Nato och vi ska sjĂ€lvklart förbli medlem i EU. 75 procent av Sveriges handel sker inom EU:s inre marknad och varje tanke pĂ„ ”Swexit” Ă€r utesluten.

Jag kommer slutligen bara att bilda och leda en regering som driver en ansvarsfull migrationspolitik. Stefan Löfven hÀnvisar alltid till EU, men ytterst kan bara vi sjÀlva skapa en hÄllbar svensk migrationspolitik. Sverige kan inte Àn en gÄng tappa kontrollen över flyktingmottagandet. Dessutom har vi redan en vÀldig uppgift att integrera de flera hundra tusen mÀnniskor som redan har kommit. Den uppgiften blir bara möjlig med en stram flyktingpolitik som begrÀnsar antalet asylsökande under lÄng tid framöver.

En stor del av valrörelsen har hittills handlat om migrationspolitiken. Men lÄt oss vara Àrliga: I en av valets viktigaste frÄgor kan inget regeringsalternativ pÄ egen hand lösa problemen. Det rÄder oenighet i migrationsfrÄgan bÄde i Alliansen och inom de rödgröna partierna.

Just dÀrför mÄste Sveriges problem lösas pÄ annat sÀtt. Eftersom Socialdemokraterna och Moderaterna har nÀrmat sig varandra i denna frÄga finns det i stÀllet en unik möjlighet för oss att gemensamt ta ansvar för landet. Jag har flera gÄnger sedan i höstas strÀckt ut en hand till Stefan Löfven för att nÄ fram till en vettig, lÄngsiktig och blocköverskridande migrationspolitik. Det Àr nog svÄrt men kan inte vara omöjligt.

Historiskt har vÄra partier förenats i den svÄra balansen mellan internationell öppenhet och ekonomisk realism. Vi har bÄda insett att Sverige har ett ansvar, men att Àven vi har begrÀnsade resurser. Vi har dessutom varit basen för andra blocköverskridande reformer om pensionssystemet, energipolitiken och försvars- och sÀkerhetspolitiken.

Nu behöver Sverige ett sÄdant politiskt ledarskap inom migrationspolitiken. Man kan Àgna sig Ät politiskt spel, eller sÄ kan man rÀcka ut handen till huvudmotstÄndaren och ta sig an en gemensam uppgift för landets bÀsta. För egen del vill jag hellre fÄ saker gjorda Àn bara prata om allt som borde göras. 

Grunden för en ny svensk migrations­politik skulle kunna se ut sÄ hÀr:

  1. Moderaterna och Socialdemokraterna kommer före valet överens om att försöka bilda basen för en block­överskridande och lÄngsiktig migrationspolitik, Àven efter valet.
  2. Alla riksdagspartier bjuds in till en stor parlamentarisk utredning om migrationspolitiken. Det Àr samma princip som tillÀmpats i exempelvis Riksbanksutredningen och Försvars­beredningen.
  3. Utredningens direktiv söker en samlad svensk migrationspolitik som Àr rÀttssÀker, civiliserad och lÄngsiktigt hÄllbar. Sverige ska ta internationellt ansvar som ocksÄ Àr förenligt med vÄra vÀlfÀrdssystem och vÄr egen förmÄga till integration av nyanlÀnda. Givet de stora integrationsproblemen mÄste politiken vara stram under överskÄdlig tid.
  4. Svensk migrationspolitik ska vara förenlig med ingÄngna internationella konventioner och med EU:s politik pÄ omrÄdet. FramvÀxande skuggsamhÀllen mÄste stoppas.
  5. Den nuvarande temporÀra lagen löper ut nÀsta sommar om inget nytt beslut fattas. Det skulle fÄ allvarliga konsekvenser och dÀrför förlÀngs den tills en ny permanent lagstiftning Àr pÄ plats.

Görs detta finns historiska förutsÀttningar för en migrationspolitik med brett stöd bÄde i riksdagen och hos svenska folket. Annars kommer migrationspolitiken fortsÀtta paralysera svensk politik under lÄng tid. Det vore förödande.

Jag förstÄr att Stefan Löfven har interna bekymmer med denna frÄga, och han har hittills avvisat mitt förslag, eller inte svarat alls. Men vi ska inte göra detta för att det Àr enkelt, eller bra för ett enskilt parti, utan för att det Àr viktigt för Sverige.

Efter sommaren Àr det val. Jag hoppas pÄ en hederlig valrörelse, dÀr partierna förklarar sin egen politik, inte förtalar motstÄndarnas. Ska vi begÀra av medborgarna att de Àr vuxna nog att gÄ och rösta, sÄ har de ocksÄ rÀtt att krÀva vuxna politiker att rösta pÄ. Jag kommer att göra allt jag kan.

Ulf Kristersson, partiledare (M) 

LÀs hela artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Löfven sviker mÀnniskor utanför storstÀderna

Moderaterna - 28 June, 2018 - 09:08
Löfven sviker mÀnniskor utanför storstÀderna klara.soderberg 28 jun 2018 PÄ Stockholms gator och i departementens korridorer Àr regeringens landsbygdsfientliga politik knappt mÀrkbar. Men för dem som bor utanför storstÀderna Àr priset högt, skriver Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, och Jessica Rosencrantz, trafikpolitisk talesperson, pÄ Expressens debattsida.

Sveriges lands- och glesbygd och mÀnniskorna som bor hÀr Àr en viktig del av det som driver vÄrt land framÄt. DessvÀrre visar Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringen Äterkommande, sÄvÀl i ord som i handling, att de knappast Àr mÄna om att hela landets potential ska tas tillvara.

Regeringen driver en landsbygdsfientlig politik, och det Àr mÀnniskor i hela landet som fÄr betala priset. Rödgröna skattehöjningar slÄr hÄrt mot vardagslivet utanför storstaden. I maj passerade bensinpriset rekordnivÄn 16 kronor per liter. Under Stefan Löfvens ledning har skatten höjts gÄng pÄ gÄng. Det ger klirr i statskassan. Pengar som regeringen bland annat spenderar pÄ miljardsubventioner till byggherrar och elcyklar. Men för dem som inte har nÄgot alternativ till bilen blir livspusslet desto svÄrare nÀr bensinpriset rusar.

Dessutom behöver underhĂ„llet förbĂ€ttras i stora delar av vĂ€gnĂ€tet, och Trafikverket varnar för att resurserna Ă€r otillrĂ€ckliga. ÄndĂ„ sĂ€ger regeringen fortsatt nej till vĂ„ra förslag om att skjuta till de pengar som faktiskt krĂ€vs för underhĂ„llet. IstĂ€llet ska mĂ€nniskor nöja sig med sĂ€mre vĂ€gar och sĂ€nkta hastighetsbegrĂ€nsningar. 

Flyget utgör en annan central del av Sveriges infrastruktur. DÀrför Àr det obegripligt att regeringen vÀljer att införa en flygskatt som straffar nÀringsliv och lokalt företagande samt mÀnniskors kommunikationsmöjligheter och inte har nÄgon klimatnytta att tala om. Nu ser vi konsekvenserna: orter stÄr utan flyg och flygbolag planerar att bromsa sin expansion inrikes. Det Àr mycket allvarligt. 

Även regeringens oförmĂ„ga – eller ovilja – att agera i viktiga frĂ„gor drabbar landsbygden. Landsbygdsministern har haft nĂ€stan fyra Ă„r pĂ„ sig att ta itu med problemen kring strandskyddet, men inte förrĂ€n fyra mĂ„nader innan valet ansĂ„g han att det var lĂ€mpligt att begĂ€ra en översyn av reglerna.

Samma mönster upprepar sig i frĂ„gan om skogsbruket. ÄganderĂ€tten har urholkats, bland annat i samband med att sĂ„ kallade nyckelbiotoper pekats ut. Det innebĂ€r att skogsĂ€gare i praktiken belagts med avverkningsförbud pĂ„ sin egen mark, utan ersĂ€ttning. Regeringen behövde 695 dagars betĂ€nketid för att ens börja utreda frĂ„gan. Det slĂ„r mot skogsbruket, men ocksĂ„ mot omstĂ€llningen till ett mer hĂ„llbart samhĂ€lle.

Inte heller har regeringen gett Polisen och Tullverket tillrÀckliga resurser för att stoppa de utlÀndska stöldligor som plÄgar hela bygder. Ligorna stÄr för hÀlften av alla bostadsinbrott. Samtidigt Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är. En polisbil ska tÀcka hela södra Lappland.

PĂ„ Stockholms gator och i departementens korridorer Ă€r kanske allt detta knappt mĂ€rkbart, men för dem som bor utanför storstĂ€derna Ă€r priset högt – för den som vill starta företag, bygga ett nytt hem eller helt enkelt fĂ„ vardagen att gĂ„ ihop.

Moderaterna ser hela Sverige. DÀrför sÀger vi nej till flygskatt, vi satsar pÄ vÀgnÀtet och vi ökar skattenedsÀttningen pÄ diesel som anvÀnds i lantbruket. Vi vill tillsÀtta en ÀganderÀttsutredning och reformera strandskyddet i grunden. Vi gör en kraftig förstÀrkning av Tullverket, för att stÀnga grÀnsen för vapen, narkotika och stöldgods. 

Vi vill att rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter ska vara lika för alla - oavsett var i landet man bor. 

Elisabeth Svantesson,  Ekonomisk-politisk talesperson (M) 
Maria Malmer Stenergard,  Miljö- och jordbrukspolitisk talesperson (M) 
Jessica Rosencrantz, Trafikpolitisk talesperson (M)

LÀs hela artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Brexit betyder fortsatt kaos.

Carl Bildt (m) - 26 June, 2018 - 17:23

LONDON: Denna stad en sommardag som denna, fylld med turister frÄn vÀrldens alla hörn, har förvisso sina högst attraktiva sidor.

Men annars Àr mina besök hÀr tÀmligen deprimerande.

I gÄr lyssnade jag pÄ nÄgra av de mest insatta parlamentsledamöternas försök att reda ut hur Brexit-processen kan komma att utvecklas i olika avseenden.

Men sÄ vÀrst mycket klokare blir man dessvÀrre inte av det. OsÀkerheten Àr genuin.

Det spekuleras om att premiÀrminister May mÄhÀnda hÄller pÄ att manövrera för ett mjukare uttrÀda med bevarad tullunion eller möjligen bevarad inre marknad i alla fall för varuhandeln.

Men det spekuleras ocksÄ om att allt detta kommer att misslyckas och att det slutar i en krasch utan nÄgot avtal alls.

Ingen kan ge besked. Allt flyter. Och regeringen Àr alldeles uppenbart djupt oenig.

Men besked efterlyses med allt större allvar av nÀringslivet. Skall man investera, eller skall man inte?

De senaste dagarna har sĂ„vĂ€l Airbus – vingarna till alla deras flygplan tillverkas hĂ€r – som BMW – som ocksĂ„ Ă€ger mĂ€rken som Rolls-Royce och Mini – sagt att de i frĂ„nvaro av besked mĂ„ste börja flytta.

Och bara i dessa tvÄ fall kan det handla om Ätskilliga tusentals arbetsplatser.

VÄra diskussioner i Centre for European Reform, i den angenÀma miljö som det finska residenset med dess trÀdgÄrd utgör, handlade sjÀlvklart ocksÄ om den viktiga framtida sÀkerhetsrelationen mellan EU och Storbritannien.

Storbritannien Àr ca en femtedel av EU:s samlade militÀra resurser, upp mot en tredjedel av dess försvarsforskning och försvarsindustri och tveklöst en mycket tung aktör nÀr det gÀller diplomat och underrÀttelsetjÀnster.

Och hÀr Àr det uppenbart att EU borde visa mer flexibilitet Àn vad som varit fallit i förhandlingarna hitintills. Kommissionens jurister inte kÀnda för flexibilitet, men hÀr handlar det om frÄgor som rÀtteligen borde lyftas till en högre nivÄ.

Dessa frÄgor Àr mycket viktiga i dessa allt osÀkrare tider, och de fÄr inte ramla mellan stolarna pÄ det sÀtt som nu riskerar att bli fallet.

Det Àr slÄende nÀr man Àr i andra huvudstÀder hur lite som Brexit diskuteras dÀr, och det Àr slÄende hÀr i London hur problemen med Brexit trÀnger ut sÄ gott som allting annat.

NÄja, Trump finns sjÀlvfallet.

FörfĂ€rande historien om vad som hĂ€nde pĂ„ toppmötet i Canada. Djup oro för hur Nato-toppmötet skall hanteras. Bekymmer för hur Trumps besök hĂ€r skall hanteras – sĂ„ mycket golf som möjligt och sĂ„ lite London som möjligt. Och Ă€n mer av detta om vad som kan hĂ€nda nĂ€r Trump och Putin omfamnar varandra dĂ€refter.

Men nu bÀr det hemÄt för en dag i Stockholm innan det bÀr av till Helsingfors igen.

Bekymmer i Berlin.

Carl Bildt (m) - 24 June, 2018 - 08:24

BERLIN: Denna morgon Àr det 70 Är sedan den vÀstliga luftbron till Berlin inleddes efter det att Sovjet skurit av alla landförbindelser till de tre vÀstallierades zoner av den fortfarande ockuperade staden.

Sovjet trodde alldeles sÀkert att man skulle kunna tvinga de vÀstallierade ut ur staden, men sÄ blev det inte. Mot alla odds inleddes en imponerande luftbron som under mer Àn ett Är försörjde staden.

Under det Är som luftbron fungerade flögs ca 550.000 flygningar som tillsammans förde in ca 2,1 miljoner ton brÀnsle, livsmedel och andra förnödenheter i de blockerade tre vÀstallierade zonerna av staden.

I den första av det kalla krigets mÄnga farliga konfrontationer tvingades Sovjet till slut att ta ett steg tillbaka.

VÀstberlin, inringat av sovjetiskt ockuperat omrÄde, överlevde. Och kom inte minst genom luftbron och blockaden att bli en symbol för frihet och demokrati under delningens decennier.

SjÀlv har jag nu Äter varit hÀr ett par dagar frÀmst i regi av Atlantic Council, men kulmen nÀr vi pÄ stor galamiddag i gÄr i det historiska museet delade ut Freedom Awards till bl a f d amerikanska utrikesministern Madeleine Albright.

Annars har det varit cybervÀrldens frÄgor och konfrontationer, och inte minst den nya informationskrigföringens realiteter, som stÄtt i centrum för vÄra diskussioner, ocksÄ med Tysklands inrikes- och justitieministrar under de senaste dagarna.

Det blev ocksÄ tid för ett lÀngre möte med förbundsdagens talman Wolfgang SchÀuble, som ju tveklöst Àr en av dagens Tysklands verkliga statsmÀn.

Mitt i kriser och pessimism hade han tillförsikt om bÄde Tyskland och det europeiska samarbetet. Den eurokris som inte minst han som finansminister var djupt engagerad ligger nu tydligt bakom oss, och han sÄg ingen anledning till att man inte pÄ ett eller annat sÀtt steg för steg skulle kunna lösa upp knutarna kring migrationspolitiken ocksÄ.

Det Àr ju annars den frÄga som helt dominerar hÀr just nu.

Bajerska CSU kĂ€nner djup oro inför sitt delstatsval tidigt i höst – makten i MĂŒnchen Ă€r viktigare Ă€n makten i Berlin – och tveklöst Ă€r det detta som driver dess tydliga konfrontationskurs i regeringen i Berlin just nu.

Men dÀr de insisterar pÄ ensidiga nationella tyska ÄtgÀrder för att visa sina vÀljare att man vill allvar argumenterar Angela Merkel starkt för en mer samlad europeisk lösning.

Och det ligger alldeles entydigt i hela EU:s intresse att det Àr hon som gör segrande ur denna strid. Annars Àr risken betydande för att vi kommer att se grÀnshindren gÄ upp inom EU igen med betydande Äterverkningar för en lÄng rad av frÄgor. Vi riskerar snabbt en dominoeffekt.

I sak Àr flyktingpolitiken i dag inget stort problem vad gÀller antalet ankommande.

Antalet flyktingar som söker asyl har minskat dramatiskt i Tyskland pÄ samma sÀtt som i Sverige.

OcksÄ flödet över Medelhavet har minskat högst pÄtagligt.

I den tyska koalitionsöverenskommelsen talade man om ett tak pĂ„ 180.000 – 220.000 flyktingar som inte fick överskridas under ett Ă„r. Och siffrorna hitintills tyder pĂ„ att det knappast finns nĂ„gon risk för att detta kommer att överskridas.

Och i Sverige Àr ju siffrorna nu lÀgre Àn vad de varit under Ätskilliga Är. Sedan 2015 har de minskat varje Är.

Men hÀr i Tyskland handlar det mindre om sakfrÄgan just nu Àn om efterskalven efter flyktingkrisen hösten 2015. Och de fortsÀtter att vara starka.

I dag samlas 16 av EU:s 28 regeringschefer till informellt möte i Bryssel i Àrendet, men nÄgon lösning kommer sannolikt inte ut ur detta möte, och bör knappast göra det heller.

Beslut skall rÀtteligen tas i EU-kretsen i dess helhet, och den trÀffas ju pÄ ordinarie toppmöte i slutet av den kommande veckan.

Och det mötet kommer med all sannolikhet att bjuda pĂ„ viss dramatik. Det Ă€r inte bara i Bayern man spelar inrikespolitik med denna frĂ„ga. Ungern, Österrike och Italien kan lĂ€tt lĂ€ggas till den listan.

Men steg för steg, pÄ samma sÀtt som med eurokrisen, tror jag att man kommer att arbeta sig fram till en lösning pÄ dessa frÄgor.

Inget land klarar ensamt av att hantera dessa utmaningar – sĂ„ enkelt Ă€r det i grunden.

Denna dag Àr det ocksÄ parlaments- och presidentval i Turkiet.

Media rapporterar att oppositionen har mer vind i seglen Àn vad man tidigare antagit, men det Äterresor sjÀlvfallet att se.

TvÄ frÄgor blir viktiga just nu.

Om AKP kan bibehÄlla en majoritet i parlamentet, och om president Erdogan mÄste gÄ till en andra och avgörande omgÄng i presidentvalet.

Men om detta vet vi mer i morgon.

Efter ett stopp hemma i dag kommer jag dÄ att vara pÄ vÀg till London. DÀr fortsÀtter konvulsionerna kring hur man skall hantera Brexit, och nÄgon klarhet förefaller fortfarande tvÄ Är efter folkomröstningen inte att kunna skönjas.

 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 19:48.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2018, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson