Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Allvarligt men inte alarmerande i Seoul.

Carl Bildt (m) - 19 October, 2017 - 14:37

SEOUL: Nu Àr det sen kvÀll i den sydkoreanska huvudstaden, och i morgon bitti bÀr det för min del vidare mot New York efter knappt tvÄ dygn hÀr.

Men det har varit intessanta samtal, sĂ„vĂ€l med koreanska kontakter – FN:s f d generalsekreterare Ban KI-Moon bland dem – som med amerikansk vĂ€nner med djup erfarenhet av omrĂ„det och dess utmaningar, bland dem tvĂ„ som under olika perioder varit USA:s chefsförhandlare med Nordkorea.

Att lÀget Àr spÀnt rÄder det knappt nÄgon tvekan om, men hÀr finner man knappast nÄgon alarmism, och de som har till uppgift att mer i detalj följa utvecklingen i norr ser inte heller nÄgra tecken pÄ omedelbar detonation.

Men risken för att nÄgonting bara hÀnder finns dÀr förvisso. En plötslig incident som leder till reaktioner. En provokation frÄn nordkoreansk sida av det ena eller det andra slaget. Ett amerikanskt felsteg. Listan kan göras lÀngre.

Snart ger sig president Trumps ut pĂ„ en tolv dagar lĂ„ng reda till Öst- och Sydostasien. Det Ă€r en lĂ„ng tid för en amerikansk president, och en viktig reda.

Den 7 november kommer han hit frÄn Tokyo, och det finns en pÄtaglig nervositet för vad han kan tÀnkas sÀga och göra. Relationen med USA Àr avgörande för Sydkoreas sÀkerhet, men den militanta retoriken frÄn Vita Huset ses som Àventyrlig och potentiellt farlig.

Och hÀrifrÄn Seoul fortsÀtter presidenten sedan till Peking för samtal medlen stats- och partiledning med sin partikongress bakom sig.

SjÀlvfallet har mÄnga av mina samtal hÀr handlat om just den nordkoreanska krisen, och mina intryck och slutsatser skall jag sammanfatta i min mÄnadskrönika för Project Syndicate.

Den 14 timmar lÄnga flygningen till New York i morgon ger tid att samla ihop intrycken och slutsatserna. Jag Äterkommer.

I morgon blir det sÄ över Stilla Havet, datumlinjen och den amerikanska kontinenten till New York.

DÀr Àr det i morgon kvÀll middag med styrelsen för International Crisis Group.


Vi vÀrnar asylrÀtten och mÀnniskors rÀtt till skydd

Moderaterna - 19 October, 2017 - 07:51
Vi vÀrnar asylrÀtten och mÀnniskors rÀtt till skydd erik.blom 19 okt 2017 Det Àr centralt att kunna hÄlla tvÄ tankar i huvudet samtidigt: Dels att med respekt för asylrÀtten driva en hÄllbar svensk migrationspolitik inom ramen för dagens EU-system. Dels att parallellt med detta peka ut fÀrdriktningen för ett reformerat flyktingmottagande inom EU, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och tidigare migrationsminister, och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, pÄ DN Debatt.

Moderaterna vÀrnar asylrÀtten, vars kÀrna Àr att mÀnniskor pÄ flykt ska fÄ skydd och fÄ sina fall prövade i ett sÀkert land. Dessa principer fÄr för svensk del sin konkreta utformning inom ramen för EU:s gemensamma asylsystem. Sverige ska givetvis fullt ut respektera denna ordning. DÀremot finns skÀl att i framtiden övervÀga en reformering av EU-systemet. Detta sÄ att asylrÀtten som regel utövas vid EU:s yttre grÀns, och flyktingar fördelas mellan EU:s lÀnder utifrÄn kvoter. Om en sÄdan förÀndring ska bli aktuell Àr det sÄledes pÄ lÀngre sikt, inom ramen för EU och med respekt för asylrÀtten. Steg i denna riktning har redan tagits i och med genomförandet av EU:s avtal med Turkiet.

Bakgrunden till denna diskussion Ă€r förstĂ„s den ökande migrationen i kombination med det nuvarande EU-systemets svĂ„righeter att hantera situationen. FN berĂ€knar att omkring 65 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden i dag befinner sig pĂ„ flykt. Kriget i Syrien rasar vidare. Konflikt hotar Ă€ven i kurdiska Irak. I Jemen flyr mĂ€nniskor undan brutalt krig. Över 400 000 mĂ€nniskor har lĂ€mnat Burundi. Samtidigt ser vi en stor ekonomisk migration frĂ„n Afrika till Europa. Under sitt Sverigebesök nyligen betonade William Swing vid FN:s migrationsorgan IOM att migrationen de nĂ€rmaste decennierna kommer öka – inte minska.

Till bilden hör ocksĂ„ att mĂ€nniskosmugglare i dag utsĂ€tter hundratusentals mĂ€nniskor för livsfara pĂ„ deras vĂ€g till Europa. De senaste tre Ă„ren har omkring 12 000 mĂ€nniskor drunknat pĂ„ Medelhavet; bara under 2017 har nĂ€rmare 3 000 mĂ€nniskor drunknat eller rapporterats saknade. Nyligen rapporterade FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, hur man arbetat dygnet runt för att frita 15 000 mĂ€nniskor som tillfĂ„ngatagits av mĂ€nniskosmugglare i Libyen.

Det internationella rÀttsliga ramverk som ligger till grund för sÄvÀl Sveriges som EU:s flyktingpolitik har sin grund i FN:s flyktingkonvention frÄn 1951, ofta kallad GenÚvekonventionen. Den skapades ursprungligen för att ge skydd Ät dem som flytt Europa till följd av andra vÀrldskriget. Konventionen reglerar staternas skyldigheter i förhÄllande till mÀnniskor som flyr frÄn ett land. AsylrÀtten har sedan dess utvecklats i flera steg. Det sÄ kallade New York-protokollet frÄn 1967 innebar att konventionen Àven omfattade flyktingar utanför Europa.

Dublinkonventionen frÄn 1990 och sedan Dublinförordningen frÄn 2003 begrÀnsar inom EU rÀtten för den asylsökande att sjÀlv vÀlja land för sin asylsökan, genom principen om första asylland. Det sÄ kallade transportöransvaret innebÀr i praktiken att personer som saknar giltiga identitetshandlingar och/eller visum ofta hindras frÄn att resa till SchengenomrÄdet och söka asyl dÀr. Id-kontroller vid grÀnsen mot Danmark fick samma effekt i frÄga om möjligheterna att söka asyl i Sverige. Om man vidgar perspektivet till utanför EU finns stora skillnader i hur asylrÀtten uttolkas och tillÀmpas.

Till detta kommer en rad praktiska begrĂ€nsningar i form av olika ekonomiska och fysiska hinder. Det Ă€r fler mĂ€n Ă€n kvinnor som söker asyl i Sverige och Europa. Statistiken talar sitt tydliga sprĂ„k: under 2015, det Ă„r dĂ„ Sverige tog emot 163 000 asylsökande, var sju av tio asylsökande som sökte sig hit pojkar eller mĂ€n.

Migration Àr utan tvivel en av framtidens viktigaste och svÄraste ödesfrÄgor. DessvÀrre har EU som helhet haft stora svÄrigheter att hantera flyktingsituationen och asylpolitiken har inte fungerat. Det Àr i grund och botten oacceptabelt med en asylpolitik som i praktiken utsÀtter de svagaste för orimliga prövningar och som gör skrupelfria smugglare rika. Det finns en vÀxande insikt om att EU:s asylsystem pÄ sikt mÄste reformeras för att blir mer rÀttvist och sÀkert samt för att erbjuda skydd till dem som behöver det som mest.

Diskussioner kring EU:s framtida flyktingmottagande pÄgÄr i dag pÄ olika nivÄer. I slutet av augusti trÀffades bland annat Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron och flera ledare frÄn afrikanska lÀnder. Vid mötet diskuterades möjligheterna att söka asyl frÄn sÀkra omrÄden utanför EU, för att sedan kunna sÀtta de som har störst behov av skydd i sÀkerhet sÄ snabbt som möjligt.

Europaparlamentets partigrupp EPP, till vilken Merkels CDU och Moderaterna i Sverige hör, Àr inne pÄ liknande möjliga lösningar. Detta inkluderar prövning av asylansökan i sÀkra omrÄden utanför EU, fördjupade samarbeten med tredje lÀnder och ett ökat fokus pÄ mottagande i form av kvotflyktingar. Som kvotflykting fÄr man sitt Àrende prövat utanför EU och tas sedan via en sÀker resvÀg till det land dÀr man fÄtt uppehÄllstillstÄnd.

Asylprövningen skulle dÄ ske i sÀkra omrÄden utanför EU och inte i varje enskilt land. DÀremot skulle asylprövning, precis som i dag, bygga pÄ en individuell prövning utifrÄn den enskildes behov av skydd. Ingen skulle sÀndas tillbaka till ett omrÄde, som inte Àr sÀkert. Detta förutsÀtter en förÀndring av EU:s tillÀmpning av asylrÀtten samt av EU:s nuvarande asylsystem, men handlar under inga omstÀndigheter om att överge asylrÀtten.

Även innan ett nytt asylsystem trĂ€der i kraft behöver Sverige en migrationspolitik som Ă€r lĂ„ngsiktig och hĂ„llbar. Lagar och regler behöver vara utformade pĂ„ ett sĂ€tt som ligger i linje med andra lĂ€nder i vĂ„r nĂ€rhet. Moderaterna har bland annat pekat pĂ„ vikten av tillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd och ett skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Vi har ocksĂ„ presenterat reformer för att uppvĂ€rdera medborgarskapets betydelse och stĂ€rka arbetslinjen i integrationspolitiken.

Samtidigt ska understrykas att mycket talar för att behoven kommer vara fortsatt vÀldigt stora. Vid sidan av ett mer lÄngsiktigt asylsystem mÄste dÀrför migrationsfrÄgorna pÄ ett tydligare sÀtt framöver kopplas samman med sÄvÀl insatser som lÄngsiktiga reformer för att stÀrka demokrati och ekonomisk utveckling.

I det fortsatta arbetet samt i debatten Àr det centralt att kunna hÄlla tvÄ tankar i huvudet samtidigt. Dels att med respekt för asylrÀtten driva en hÄllbar svensk migrationspolitik inom ramen för dagens EU-system. Dels att parallellt med detta peka ut fÀrdriktningen för ett reformerat flyktingmottagande inom EU och bidra till den diskussion som redan Àr inledd av regeringschefer i andra EU-lÀnder.

Tobias Billström (M), gruppledare i riksdagen, tidigare migrationsminister (2006-2014)

Johan Forssell (M), migrationspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

LÀs mer Migrationspolitik Förbund Riksorganisationen

Med de tyska tidningarna. Strax mot Seoul.

Carl Bildt (m) - 17 October, 2017 - 16:21

FRANKFURT: Efter ett snabbt besök i Monaco för ett anförande om globala trender sitter jag nu hÀr och vÀntar pÄ att lyfta genom natten mot Seoul borta i Sydkorea.

Tidningarna hĂ€r handlar inte minst om den kommande regeringsbildningen i Berlin, om valet i Niedersachsen och om den politiska utvecklingen i Österrike efter valet dĂ€r.

Men ocksÄ om att premiÀrminister Mays middag i Bryssel i gÄr inte verkade ha fört de besvÀrliga Brexit-förhandlingarna nÀmnvÀrt framÄt.

Och det Àr alltid rejÀl journalistik i de stora tyska tidningarna.

Till valet i Österrike Ă„terkommer jag med en liten krönika i Washington Post som jag just sĂ€nt ivĂ€g. Jag skrev dĂ€r om det österrikiska presidentvalet för tio mĂ„nader sedan, och bilden nu Ă€r ju i alla fall delvis annorlunda.

Vallokalsundersökningarna innebÀr alltid spÀnnande lÀsning.

Och jag noterar att av de som betraktar sig som arbetare röstade denna gĂ„ng 59% pĂ„ högernationalistiska FPÖ och vĂ€nde klassiska socialdemokratiska SPÖ ryggen.

Och det Àr ett mönster vi kÀnner igen frÄn andra lÀnder. Socialdemokratin förlorar sina klassiska kÀrnvÀljare till den nya högerpopulismen.

Borgerliga ÖVP valde i Österrike strategin att mycket tydlig Ă„t gĂ„ en vĂ€g mycket liknande FPÖ i framför allt invandringspolitiken.

Det betalade sig i den meningen att man Ätererövrade vÀljare frÄn dem, sÀkrade platsen som största parti och nu kommer att kunna bilda regering.

Ensamma om den strategin var man inte. Med svenska mĂ„tt mĂ€tt förvĂ„nande Ă€r att ocksĂ„ socialdemokraterna förklarade att de kunde tĂ€nka sig att bilda koalitionsregering med FPÖ.

SÄ tror jag knappast det blir, men signalen Àr inte utan intresse.

Efter ett val 1999 nĂ€r de blev lika stora bildade ÖVP och FPÖ en dĂ„ kontroversiell koalitionsregering under ledning av Wolfgang SchĂŒssel. Övriga EU-regeringar reagerade med olika typer av bojkotter.

SÄ blir det sÀkert inte nu. Det var fel redan dÄ.

Men den regeringen innebar att FPÖ förlorade mycket kraftigt. Man gick frĂ„n kring 26% i det valet till strax över 10% i det kommande, och dĂ€refter blev det Ă€nnu vĂ€rre.

Populism fungerar inte nĂ€r man sitter vid makten, och SchĂŒssel var skicklig pĂ„ att manövrera dem in omöjligheter. Det Ă€r först under senare Ă„r som FPÖ hĂ€mtat sig frĂ„n det regeringsdebaclet.

Hur det blir nu ÄterstÄr att se.

Sannolikt kommer de att krĂ€va poster med mer inflytande Ă€n vad som blev fallet dĂ„, och det blir intressant att se hur lĂ„ngt ÖVP och dess ledare Sebastian Kurz Ă€r beredd att strĂ€cka sig.

Via media följer jag sjÀlvfallet ocksÄ utvecklingen i Irak, dÀr det dessvÀrre visade sig att folkomröstningen om sjÀlvstÀndighet i den kurdiska regionen KRG var ungefÀr sÄ illa genomtÀnkt som man kunde befara.

Bagdad stÀngde alla flygförbindelser, och nu har dess soldater ocksÄ gÄtt in och etablerat kontroll över det omstridda Kirkuk-omrÄdet med dess viktiga oljeresurser.

Det en plÄgsam symbolisk förlust för KRG, men dessutom en ekonomiskt mycket bekymmersam sÄdan. Jag har svÄrt att se annat Àn att man nu mÄste sÀtta sig ner med Bagdad och förhandla fram en gemensam lösning av den ena eller andra arten.

I grunden har man ju redan det allra mesta av sjÀlvstÀndighet, men det mÄste till klarhet om regionens grÀnser och det mÄste till ekonomiska överenskommelser inte minst om de viktiga oljeintÀkterna.

FN har erbjudit sina tjÀnster, och det Àr bara att hoppas att man i Erbil och Bagdad tar upp det erbjudandet.

Men nu Àr det som sagt till Seoul och den koreanska problematiken jag styr hÀn.

I gÄr inleddes stora amerikanska och sydkoreanska försvarsövningar, och sÄdana brukar alltid leda till ökad spÀnning. I en situation dÀr spÀnningen redan Àr pÄtaglig hög leder det sjÀlvklart till viss ytterligare nervositet.

Men jag rÀknar med att solen lyser i sedvanlig ordning nÀr jag landar pÄ stora Incheon-flygplatsen i morgon mitt pÄ dagen lokal tid.

NÀr man flyger in mot den kan man se bort mot höjderna dÀr den demilitariserade zonen skiljer de bÀgge Korea Ät.

AvstÄnden Àr korta, och artillerirÀckvidderna Àr lÄnga.

Och frĂ„n Incheon – dĂ€r ju f d generalen MacArthur gjorde sin berömda invasionen i ryggen pĂ„ de nordkoreanska trupperna i september 1950, och dĂ€rmed kunde Ă„tererövra Seoul – bĂ€r det via de eleganta vĂ€garna in mot centrum i den bubblande 20-miljonersstaden.


Med blicken mot Peking,

Carl Bildt (m) - 15 October, 2017 - 17:35

STOCKHOLM: Eftermddag och kvĂ€ll hĂ€r hemma efter en framgĂ„ngsrik och bra moderatstĂ€mma i Örebro.

Vad framtiden kommer att innebÀra vet man aldrig, men Ulf Kristersson har utan tvekan fÄtt en bra start som ny ordförande för moderaterna.

Veckan framöver blir intressant och viktig.

DÄ samlas i Peking det kinesiska kommunistpartiets 19:e partikongress, och förvÀntningarna Àr att Xi Jinping dÄ ytterligare kommer att konsolidera sin redan mycket starka makt över partiet och landet.

SÀkert kommer vissa antydningar om framtidens politik att ges i de stora talen pÄ kongressen, men mest uppmÀrksamhet knyts till sammansÀttningen av det s k stÄende utskottet i politbyrÄn för kommunistpartiets centralkommitté.

Det Àr hos dess i dag sju ledamöter som den verkliga makten i Kina i dag ligger, och det Àr i dess sammansÀttning som nyckeln till makten under de kommande Ären ocksÄ ligger.

Normalt vore att vi nu skulle kunna se vem som skulle ersÀtta Xi Jinping om fem Är, men mÄnga förefaller tro att han nu Àr inriktad pÄ att bibehÄlla makten utöver denna period.

Reformpolitiken har tydligt satts pÄ undantag, och maktpolitiken i centrum. Den kinesiska ekonomin vÀxer förvisso fortfarande, men jag noterar allt fler varningar för vart den betydande ökningen av skuldbördan kan komma att leda till under kommande Är.

I Bryssel samlas i slutet av veckan EU:s stats- och regeringschefer till toppmöte.

En diskussion om Turkiets kommer sÀkert att leda till olika markeringar men knappast nÄgra formella beslut just nu. Man kommer att vilja vÀnta till den utvÀrdering av utveckling i landet som kommissionen kommer att göra mot slutet av Äret.

Alldeles sÀkert kommer man ocksÄ att diskutera president Trumps beslut att inte lÀngre intyga att Iran följer det nukleÀra avtalet, och det trots att alla andra med stor tydlighet sÀger att sÄ Àr fallet. HÀr finns en enig och klar europeisk front mot den amerikanska politiken just nu.

NÄgot beslut att gÄ vidare med nÀsta steg i Brexit-förhandlingarna, som man hade hoppats pÄ, kommer det dÀremot knappast att bli. PÄ viktiga punkter förefaller förhandlingarna att stÄ och stampa, och nu blir det toppmötet i december som fÄr ta stÀllning till frÄgan.

Men klockan tickar, och i mars 2019 lÀmnar Storbritannien EU. Tills dess mÄste rimligen ett avtal om den kommande relationen, eller ett avtal om en övergÄngslösning, rimligen vara fÀrdigt och klart.

OsÀkerheten i London förblir det avgörande hindret.

SjÀlv kommer jag denna vecka att styra kursen mot en annan region i centrum för den ökade geopolitiska spÀnningen i vÀrlden just nu.

Efter ett stopp i Monaco landar jag pÄ tisdag i Seoul för nÄgra dagar dÀr som alldeles sjÀlvklart ocksÄ kommer att innehÄlla diskussioner om den nordkoreanska utvecklingen.

TvÄ av USA:s tidigare förhandlare med Nordkorea kommer ocksÄ att finnas med i de diskussionerna.

Och med de diskussionerna i bagaget fortsÀtter jag sedan till New York för styrelsemöte dÀr under den kommande helgen med International Crisis Group.

DÀr stÄr raden av kriser runt om i vÀrlden pÄ agendan för vÄra samtal med bl a FN:s generalsekreterare Antonio Gueterres.


Moderat nystart i Örebro.

Carl Bildt (m) - 14 October, 2017 - 13:56

ÖREBRO: Att stĂ€mningen Ă€r mycket god hĂ€r pĂ„ den moderata arbetsstĂ€llen omvittnas inte minst av den mĂ€ngd av journalister som tagit sig hit för att ta temperaturen pĂ„ partiet efter en pĂ„tagligt besvĂ€rlig period.

SjÀlv kom jag hit i gÄr kvÀll för att vara med pÄ middag med partiets internationella gÀster, och sedan för att i dag inte minst lyssna pÄ Ulf Kristerssons anförande.

Och det gjorde jag tillsammans med inte minst Ulf Adelsohn och Fredrik Eeinfeldt.

I sitt tal satte Ulf Kristersson tydligt de viktigaste prioriteringarna för inrikespolitiken under de kommande Ären: Jobben. Bidragen. RÀttstaten.

Och det tror jag ligger i huvudsak alldeles rÀtt.

Av dessa prioriteringar följer sÄ steg för steg de olika sakpolitiska förslagen, och Ätskilliga av dem finns alldeles sÀkert i det omfattande material som under Anna Kinberg Batras ledning tagits fram inför denna stÀmma.

Mycket handlar de facto om uppgiften att se till att alla de som inte minst i den stora vÄgen 2015 kom som flyktingar till Sverige.

InvandringsfrĂ„gorna Ă€r nu mindre kontroversiella Ă€n tidigare – det har skett betydande förskjutningar under de senaste Ă„ren – och det Ă€r nog inte dĂ€r de största utmaningarna ligger.

Nu handlar det frÀmst om integrationspolitiken, och hÀr Àr motsÀttningarna fortfarande betydande. Den griper ju in i skattepolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik, men ocksÄ i utformningen av bidragssystemen.

Och hÀr har Sverige inte rÄd att misslyckas under de kommande Ären. Konsekvenserna skulle bli allvarliga för stabiliteten i vÄrt samhÀlle.

Sedan behöver vi ju ocksÄ en politik för att göra det möjligt för mÀnniskor att komma frÄn andra delar av vÀrlden till oss för att arbeta.

Innan jag satte mig pĂ„ tĂ„get hit till Örebro i gĂ„r Ă„t jag lunch pĂ„ ett av vĂ„ra under de senaste Ă„ren mest framgĂ„ngsrika nya digitala företag. Och lĂ€rde mig att 80% av de programmerare de nu rekryterar kommer frĂ„n andra landet eftersom de helt enkelt inte httar tillrĂ€ckligt mĂ„nga i Sverige.

Samma sak har jag hört frÄn andra liknande snabbvÀxande framgÄngsföretag tidigare. LÄter vi inte mÀnniskor flytta till Sverige finns det lÄngsiktigt en risk för att vÄra framgÄngsrika nya företag kommer att flytta till dem.

Av utrikespolitik fanns det inte mycket i Ulf tal i dag, men han gjorde en stark markering och en tydlig utfÀstelse om försvarspolitiken, och det Àr sjÀlvfallet viktigt.

Utrikes- och Europa-politiken kommer.

Jag vet att han mot slutet av den kommande veckan styr kursen mot Bryssel för sÄvÀl EPP-toppmöte som andra möten och samtal dÀr.

De frĂ„gorna Ă€r viktiga för varje svensk regering – ocksĂ„ en ny alliansregering nĂ€sta höst.


Ulf Kristersson: En hoppfull framtid för Sverige

Moderaterna - 14 October, 2017 - 10:42
Ulf Kristersson: En hoppfull framtid för Sverige hampus.knutsson 14 okt 2017 NĂ€r Ulf Kristersson talade pĂ„ arbetsstĂ€mman i Örebro i dag var huvudbudskapet att det finns möjlighet till en hoppfull framtid för Sverige. Det krĂ€ver dock att vi tar vĂ„r tids problem pĂ„ allvar och presenterar förslag pĂ„ lösningar.

Kristersson framhöll bland annat problemen med den svenska arbetsmarknaden som utestĂ€nger unga mĂ€nniskor utan utbildning och invandrare utan svenska sprĂ„ket. GĂ€ngkriminaliteten breder ut sig, otryggheten ökar och polisen rĂ€cker inte till. Utvecklingen mĂ„ste vĂ€ndas. Sverige mĂ„ste vĂ„ga reformera – och jobben, bidragen och kĂ€rnstaten Ă€r sĂ€rskilt viktiga. 

- Bra socialpolitik och rĂ€ttvis fördelningspolitik handlar inte om högre skatt och mer bidrag. Det handlar om att fler barn ska gĂ„ i bra förskola, att fler ungdomar ska möta höga förvĂ€ntningar i skolan och att fler vuxna ska gĂ„ till jobbet och försörja sig sjĂ€lva – en politik som vill att mĂ€nniskor ska vĂ€xa av egen kraft, sa Ulf Kristersson. 

- Man löser inte allt med fler och vÀlutrustade poliser, med skÀrpta straff för brott mot ambulanser och akutmottagningar eller med nya övervakningskameror, men det Àr uppenbart att just nu behövs just det. 

Ulf Kristersson talade ocksÄ om att Moderaternas lag Àr Alliansen. Medan Stefan Löfven hÄller tummarna sÄ kavlar vi upp Àrmarna. 

- Vi moderater ska ge Sverige en bÀttre regering och jag vill bilda den tillsammans med Alliansen. Nu fokuserar vi pÄ uppgiften, nu anstrÀnger vi oss hÄrt och nu jobbar vi tillsammans, avslutade Ulf Kristersson. 

Ulf Kristerssons tal i sin helhet. 

Filer Ulf Kristerssons tal pÄ arbetsstÀmman(pdf128.79 KB) Ulf Kristersson Partiledare

Efter gymnasiet i Eskilstuna gjorde Ulf Kristersson militÀrtjÀnst vid signalregementet i Enköping. Han var ordförande i Moderata Ungdomsförbundet mellan 1988 och 1992.

Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen Bild Ulf Kristersson

Gunnar Strömmers tal pÄ arbetsstÀmman

Moderaterna - 13 October, 2017 - 14:11
Gunnar Strömmers tal pĂ„ arbetsstĂ€mman hampus.knutsson 13 okt 2017 I dag talade partisekreterare Gunnar Strömmer pĂ„ moderaternas arbetsstĂ€mma i Örebro. LĂ€s talet hĂ€r.

KÀra vÀnner,
I valrörelsen 2014 körde Moderaterna valfilmer pĂ„ temat ”Fler ska fĂ„ uppleva sin första dag pĂ„ jobbet”. Kommer ni ihĂ„g dem?
En av filmerna handlar om en kille som gör sin första dag pÄ ett bygge. Hans nya kollegor utsÀtter honom för rÄa men hjÀrtliga skÀmt. En annan film handlar om en kvinna som börjar pladdra osammanhÀngande nÀr hon ska presentera sig pÄ första förmiddagsfikat.

IgĂ„r var det min första dag pĂ„ nya jobbet som partisekreterare för Moderaterna. Även jag har mötts av mĂ„nga rĂ„a men vĂ€ldigt hjĂ€rtliga skĂ€mt. Och jag har nog ocksĂ„ pladdrat en del, bĂ„de i samtal med er och med en annan journalist.

Jag kan inte tĂ€nka mig en trevligare och mer givande start pĂ„ det nya jobbet Ă€n det hĂ€r: PĂ„ partistĂ€mma i Örebro. I arbetsgemenskap med alla hĂ€r inne – moderata företrĂ€dare frĂ„n hela landet. Tack för en fin start! Jag ser fram emot vĂ„rt kommande samarbete!

Jag vill ocksÄ nÀmna tvÄ personer sÀrskilt. Först Tomas Tobé. Vi har arbetat nÀra varandra under flera Är, först under Tomas tid som partisekreterare, och nu senast under hans ledarskap i utvecklingen av vÄr rÀttspolitik. Oftast tycker vi lika, ibland olika, men alltid i ett öppet och för mig vÀldigt givande samarbete. Det Àr tryggt att veta att Tomas bara sitter nÄgra rum bort nÀr jag kommer till kontoret pÄ mÄndag.

Och sedan vill jag lyfta fram en person till: Och det Àr Anders Edholm. Han har stÄtt upp och hÄllit ihop det hÀr i en stökig tid för vÄrt parti. Det sÀger allt om Anders lojalitet och prestigelöshet att han vill jobba vidare som min parhÀst. Du Àr verkligen en förebild, Anders.
Res pÄ er bÄda tvÄ: Jag vill att vi alla ger Anders och Tomas en varm applÄd!

VĂ€nner,

Det Àr 17 Är sedan jag sist hade ett avlönat politiskt uppdrag. DÄ var det som förbundsordförande i Moderata ungdomsförbundet.
DĂ„ var det jag som var föremĂ„l för partiledningens hantering pĂ„ partistĂ€mmorna – ungefĂ€r som Benjamin Dousa och hans gĂ€ng hanteras pĂ„ ett lĂ€mpligt sĂ€tt av dagens partiledning.

DĂ„ var Anders Åhrlin en lite stökig distriktsordförande för Muf i Dalarna – det kĂ€ndes mycket bra att igĂ„r mötas av Anders vĂ€lkomsthĂ€lsning hĂ€r pĂ„ stĂ€mman. Numera som lĂ€nsförbundsordförande hĂ€r i Örebro.

Jag sÀger inte det hÀr av nostalgiska skÀl. Utan för att pÄminna om att det finns lÄnga linjer i vÄrt parti. Relationer, kunskaper och erfarenheter som i mÄnga fall strÀcker sig över flera decennier. En tid som rymmer bÄde fantastiska framgÄngar, men ocksÄ en del motgÄngar. Jag Àr övertygad om att det hÀr Àr en enorm tillgÄng i det lÀge vi befinner oss nu.

Med 11 mÄnader till valet Àr naturligtvis allt annat ett stickspÄr. Men jag vill ÀndÄ pÄminna om att vÄrt gemensamma uppdrag strÀcker sig mycket lÀngre Àn till nÀsta val. För att hamna rÀtt i det korta perspektivet mÄste vi ta ut kursen pÄ lÀngre sikt.
Det handlar om att över lÄng tid vÀrna idéer som individuell frihet, personligt ansvar, marknadsekonomi och rÀttsstat. Det handlar om att formulera och förverkliga de reformer som Sverige behöver de kommande fem, tio och 15 Ären.

Moderaterna har en unik roll som en konstruktiv och ansvarstagande reformkraft till höger i svensk politik. Och det Ă€r vĂ„rt gemensamma ansvar att se till att det förblir sĂ„ Ă€ven i framtiden. Inte för att partier har ett egenvĂ€rde – det har inte ens Moderaterna. Utan dĂ€rför att vi pĂ„ goda grunder kan sĂ€ga att Sverige, och de utmaningar som vĂ„rt land stĂ„r inför, behöver moderata vĂ€rderingar och moderat reformpolitik.
Vi moderater tar ocksĂ„ ansvar. Även för svĂ„ra beslut. Det kĂ€nnetecknar vĂ„rt parti. Nationellt, men inte minst lokalt i vĂ„ra kommuner, landsting och regioner.

NĂ€r vi nu blickar framĂ„t sĂ„ tror jag att vi kan lĂ€ra oss vĂ€ldigt mycket av Ă„ren mellan 2003 och 2006. Det var dĂ„ som grunden lades för Moderaternas senare valframgĂ„ngar. Det handlar inte minst om en attityd till politiken: att identifiera samhĂ€llsproblem, hitta pragmatiska lösningar och genomföra dem. Och, nĂ„got som jag uppfattar som helt avgörande: Att gĂ„ pĂ„ djupet – bĂ„de i förstĂ„elsen av verkligheten och i de konkreta politiska förslagen.

För oss hÀr och nu handlar det förstÄs inte om att upprepa alla politiska svar frÄn den tiden. Och det betyder inte att vi ska köra 80- eller 90-talet i repris. Vi mÄste stÀlla avsevÀrt högre krav pÄ oss sjÀlva Àn sÄ. VÄr relevans avgörs av vÄr förmÄga att anvÀnda vÄra vÀrderingar och att hitta praktiskt genomförbar politik för de utmaningar vÄrt land stÄr inför idag.

SÄ var befinner sig dÄ det svenska samhÀllet hösten 2017? Var finns de vÀrderingsmÀssiga konflikterna? För mig Àr det tydligt att det under senare Är har skett en kantring i vÀrderings- och debattklimatet. DÀr grupptÀnkande och kollektiva lösningar Äterigen stÄr i centrum.

Ett uttryck för det Àr att identitetspolitiken har fÄtt en ny renÀssans. Vi har fÄtt en vÀnster som vill bygga ett samhÀlle dÀr kön, etnisk bakgrund och andra faktorer vi sjÀlva inte kan pÄverka sÀtts i förgrunden.

Vi ser ocksÄ hur en osund och ofta obehaglig nationalism har fÄtt vind i seglen. En nationalism som Sverigedemokraterna inte bara utnyttjar utan underblÄser. Att exploatera missnöje och presentera enkla lösningar pÄ svÄra problem har aldrig varit en framgÄngsvÀg.

En annan vÀrderingskonflikt gÀller Àgandet och valfriheten. Som Ulf sade i sitt installationstal förra söndagen: Reepalu var ett efternamn, men har blivit ett begrepp för en ny sorts lagförslag, som har till enda syfte att vara kanonmat och skÄdespel för VÀnstern. Reepalus förslag Àr cyniska och destruktiva i sig. Om de blir verklighet kommer de att undergrÀva valfriheten för elever, förÀldrar, Àldre över hela Sverige. Dessutom finns stor risk för att de skruvade resonemang om företagande som Reepalus förslag bygger pÄ sprider sig och kommer att utmana villkoren för privat företagande i stort.

En annan avgörande framtidsfrÄga gÀller det som vi ofta kallar för social rörlighet: Möjligheten för mÀnniskor att förbÀttra sin tillvaro genom egna anstrÀngningar.

Som Ulf konstaterade förrförra söndagen Àr det inte kön, klass eller klan som ska sÀtta dina grÀnser. Utan vad du vill, och vad du gör. För alltför mÄnga mÀnniskor i Sverige bryts den egna kraften ned och ersÀtts av en vÀxande vanmakt. SÄ Àr det nÀr skolan sviker de som har de sÀmsta sociala förutsÀttningarna. NÀr gÀngledaren blir viktigare Àn lÀraren. NÀr brÄk och stök pÄ vÄra bibliotek hindrar barn som kanske just kommit till Sverige frÄn att lÄna böcker eller lÀsa lÀxor. NÀr skatter och bidrag gör det ekonomiskt nÀrmast meningslöst för deras förÀldrar att jobba extra.

NĂ€r samhĂ€llet bryter löftet om att mĂ€nniskor med egen kraft ska kunna förbĂ€ttra sin egen och sin familjs situation: DĂ„ slocknar hoppet. DĂ„ blir samhĂ€llet orĂ€ttfĂ€rdigt. Att visa pĂ„ de lösningar som kan vĂ€nda vanmakt till egenmakt – dĂ€r ligger en av Moderaternas stora framtidsuppgifter.

VĂ€nner,
Den amerikanska presidenten Thomas Jefferson konstaterade en gÄng att han tror pÄ tur. Och att hans erfarenhet var att ju hÄrdare han jobbade, desto mer tur hade han. Ingemar Stenmark var inne pÄ samma spÄr: Ju mer jag trÀnar desto mer tur har jag.
NÀr det nu stÄr pÄ löpsedlarna att partiledaren gjort succé i sin första partiledardebatt har vi naturligtvis all anledning att vara bÄde glada och stolta.

Men vi mÄste vara Àrliga mot varandra: Vi har ett mycket tufft utgÄngslÀge. Vi har alla möjligheter att klara uppgiften, men det kommer krÀva en enorm arbetsinsats av oss alla. Om vi kan prestera det kan vi ocksÄ förtjÀna lite tur pÄ slutet.

Ulf har talat om laget framför jaget. Det Àr aldrig mer sant Àn i en valrörelse. Vi mÄste jobba tillsammans, för varandra och med varandra.
Det har börjat bra de hÀr första 12 dagarna. Men det kommer komma sÀmre dagar. DÄ Àr det bra att komma ihÄg att vi har politiken, allvaret och företrÀdarna som mÀnniskor kan ta till sig och lyssna till.

För vÄra möjligheter att vinna det hÀr bygger pÄ allas vÄr förmÄga att vinna förtroende. I samtalen pÄ jobbet. I mötet med vÀljarna utanför stormarknaden. I debatten i fullmÀktige.    

Partiledardebatten i Agenda i söndags var ju rĂ€tt mycket kĂ€bbel, som vi sĂ€ger hemma i Ö-vik. Men Ulf kunde stĂ„ fast och berĂ€tta om det som Ă€r viktigt pĂ„ riktigt. Och det i tydlig och skarp kontrast mot en regering och en statsminister som inte verkar vilja se Sveriges stora problem. Eller som i varje fall vill skylla problemen pĂ„ andra. Jag tror att det sĂ€ger nĂ„got om vĂ„r samtid att tittarna faktiskt gillade vad de sĂ„g. Saklighet, lugn och respekt för frĂ„gornas komplexitet. Det vinner förtroende. Det tycker jag att vi ska ta med oss.

Inte för att vi ska göra det för svÄrt för oss. Eller för att inte ocksÄ vi ska argumentera med kÀnsla. Eller för att vi ska lÄta vÄra motstÄndare komma undan med felaktigheter eller till och med rena lögner om verkligheten och vÄr politik. Men vi ska försöka driva valrörelse med blanka vapen, gott humör och genom att presentera det vi tror pÄ. Vi ska berÀtta vad vi stÄr för, vad vi vill Ästadkomma, och vinna stöd för det.

VĂ€nner,
Jag inledde med att ta fasta pÄ att detta var mina första dagar i mitt nya uppdrag som partisekreterare. Det hÀr Àr ocksÄ de första dagarna i det avstamp som ska leda till valframgÄng för Moderaterna och för Alliansen.

Jag ser verkligen fram emot att vara en del av vÄrt lag och arbeta tillsammans med er alla.

Tack för idag! Vi ses och hörs framöver!

 

 

Gunnar Strömmer Partisekreterare Mer om Gunnar Förbund Riksorganisationen Bild Gunnar Strömmer

Är fred möjlig i Donbas?

Carl Bildt (m) - 12 October, 2017 - 17:38

BRYSSEL: Nu bÀr det strax hemÄt efter tvÄ dagar med diskussioner i den europeiska EU-politikens i alla fall geografiska centra.

I Örebro har moderatstĂ€mman med Ulf Kristersson inletts, och i morgon kvĂ€ll kommer Ă€ven jag att ansluta mig till den.

Fredsmöjligheter i konflikten mellan Ryssland och Ukraina i Donbas, möjligheter för EU i försvarspolitiken liksom allmÀnna diskussioner om samarbetets framtid har stÄtt i centrum för mina samtal hÀr.

Och det har alltid sitt intresse att lyssna runt pÄ vad som sÀgs, skvallras om och tÀnks pÄ i den s k bubblan i Bryssel.

Av det var det Ă„tskilligt pĂ„ den stora middagen pĂ„ Palais d’Egmondt med Friends of Europe i gĂ„r. 85-Ă„riga Etienne Davignon presiderade tillsammans med det estniska EU-ordförandeskapet.

Jag hamnade mellan EU-kommissionÀren Julian King och belgiska vice premiÀrminister Alexander De Croo.

Ämnen att tala om saknades inte.

Innan pÄ dagen var det konflikten pÄ Donbas som stod pÄ schemat för min del.

Med Nato:s f d generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen och ordföranden i det ukrainska parlamentets utrikesutskott Hanna Hopko diskuterade vi kring de ryska tankarna om en FN-operation i Donbas.

Jag lade fram ett ECFR-papper med tankar pĂ„ hur en möjlig sĂ„dan skulle kunna utformas – annorlunda Ă€n de ryska tankar som hitintills ventilerats.

I grunden handlar det om en internationell operation för att sÀkerstÀlla att fria och rÀttvisa val kan hÄllas i det omrÄde som de Rysslands-stödda separatisterna i dag kontrollerar.

Det Àr i sÄ fall en stor operation det handlar om.

Snart kommer ocksÄ den svenska regeringen att drabbas av informella sonderingar om man skulle kunna tÀnkas bidra ned styrkor till en sÄdan operation.

Men dit Àr det forfarande pÄtagligt lÄngt.

Ingenting tyder Ànnu pÄ att det nödvÀndiga omtÀnkandet i Kreml efter den misslyckade politiken gentemot Ukraina kommit tillrÀckligt lÄngt. SjÀlv skulle jag gissa att presidentvalet i mars nÀsta Är först mÄste passera.

Men nu bÀr det hem till Stockhom.

Och i morgon till Örebro och moderatstĂ€mma.


Ulf Kristerssons öppningstal

Moderaterna - 12 October, 2017 - 10:46
Ulf Kristerssons öppningstal hampus.knutsson 12 okt 2017 I dag startar moderaternas arbetsstÀmma. Ulf Kristersson öppningstalade - lÀs hela talet hÀr.

Öppningstal

VÀlkomna hit, kÀra vÀnner.
VĂ€lkomna till moderaternas arbetsstĂ€mma i Örebro.

Och tack till Anders Åhrlin för att vi Ă€n en gĂ„ng fĂ„r komma hit och bli sĂ„ vĂ€l omhĂ€ndertagna.

De flesta av oss sÄgs för bara 11 dagar sedan, men det kÀnns som en annan tiderÀkning. Det har varit tvÄ intensiva veckors arbete - för mig men ocksÄ för mÄnga av er.

Men först av allt: mina varmaste tack för alla uppmuntrande hÀlsningar; alla glada tillrop och alla vÀnliga kommentarer under dessa lite absurda dagar. Jag kÀnner allvaret och beslutsamheten, men ocksÄ stödet för vÄr gemensamma uppgift.

Och jag Àr glad och tacksam över att fÄ göra jobbet tillsammans med sÄ mÄnga begÄvade och hÀngivna kollegor, medarbetare och medlemmar. Mitt i alla tidiga morgnar och sena kvÀllar Àr den kÀnslan mitt allra starkaste intryck hittills.  

Det kÀnns ocksÄ som att vi har anvÀnt tiden rÀtt vÀl sedan sist vis sÄgs, och hunnit med mycket:

För exakt en vecka sedan presenterade Elisabeth Svantesson vÄr budgetmotion. I stÀllet för att försöka ge allt till alla sÄ prioriterar vi att göra sÄdant som Àr absolut nödvÀndigt, och sÄdant som vi verkligen vill.

Dagen efter bar det av till Jönköping och MUF:s arbetsstÀmma, som hade temat "social rörlighet", och jag passade pÄ att bidra med nÄgra opassande farbroderliga förmaningar om att fler vuxna i rummet alltsÄ gÀller alldeles oavsett vilken Älder man har.

NÄgra förvÄnade medarbetare fick dessutom Äka 65 mil minibuss den dagen. Det var bara sÄ vi kunde fÄ loss nÄgra timmars förberedelser för min debut i partiledardebatten nÄgra dagar senare.

Och sÄ har vi byggt laget, och byggt om laget. En del nya ansikten, som kommer Äter till politiken efter nyttig samhÀllstjÀnst pÄ annat hÄll.

VÀlkommen hem igen, Gunnar Strömmer!

Andra har bytt jobb och fÄtt nya roller. Att just Elisabeth Svantesson tar över rollen som ekonomisk-politisk talesperson Àr en uppgradering jÀmfört med hennes företrÀdar. Jag Àr en enkel företagsekonom frÄn Uppsala, medan Elisabeth Àr licad nationalekonom. Nu Àr det din tid, Elisabeth, att nörda ner dig i Excelark och vackra grafer. Jag kommer in till dig nÀr jag saknar dem!

Och sÄ Àr jag glad över att Tobias Billström nu kliver av talmanspodiet, ner till oss dödliga och stÀller sig mitt pÄ riksdagsgolvet igen - med sin encyklopediska kunskap och  breda utblick.

Jag kan inte hÀr idag nÀmna alla som nu kommer göra nya, och Ànnu större insatser. Inte heller alla som fortsÀtter att vara precis sÄ bra som de varit hittills. Men lÄt mig ÀndÄ nÀmna en person till:

Med Maria Malmer Stenergard kommer vi nu lÄngsiktigt vÀxla upp arbetet med de stora och miljö- och hÄllbarhetsfrÄgorna. För oss som gillar skog och mark har ansvar för miljön alltid varit sÄ sjÀlvklart, att vi ibland glömt att ocksÄ sÀga det. Men nu gÄr hÄllbarhetsfrÄgorna in i en ny fas.

Det parti som pÄ allvar begriper kopplingen mellan ekonomisk hÄllbarhet och ekologisk; mellan internationella problem och nationella beslut; och mellan gemensamma insikter och individuellt ansvar - det partiet kommer forma framtidens miljöpolitik. Jag vill att vi, och Maria, ska ta rejÀl plats i den viktiga framtidsdiskussionen.

"Laget före jaget" har jag sagt nÄgra gÄnger de senaste veckorna. Och jag menar det. Att vi som jobbar med, och för, Moderaterna bygger lag tillsammans. Och att vi nu pÄ alla nivÄer bygger vÄrt lag tillsammans med Alliansen. Det hann jag ocksÄ med i veckan: att trÀffa mina partiledarkollegor, som generöst delade med sig av erfarenheter inför tv-debatten i söndags.

Det Àr ocksÄ ett lagarbete som ligger bakom allt som hÀnder hÀr pÄ stÀmman. Allt det praktiska som sköts av medarbetare, tjÀnstemÀn och företag som vill jobba med oss. Och hundratals engagerade medlemmar och förtroendevalda som har lagt ner tusentals timmar pÄ att inventera, formulera och debattera det politiska innehÄll som presenteras och beslutas hÀr.

HÀr pÄ stÀmman hÀnder ocksÄ nÄgot helt unikt i svensk politik. SÄ ovanligt att man nÀstan glömmer bort att det kan vara sÄ:

HÀr stÄr politiken, idéerna, Äsikterna, vÀrderingarna och problemlösningen i centrum. Inte spelet. Inte taktiken. Inte de avsiktliga missförstÄnden. Utan det som faktiskt Àr politikens kÀrna: förslag och idéer som gör skillnad i mÀnniskors vardag, och som steg för steg bygger ett bÀttre samhÀlle.

"Content is king", som Bill Gates sa 1996, nÀr han pratade om internets framtid. Det hade han alldeles rÀtt i, och det gÀller ocksÄ för oss i politiken.

För det fick mig en gÄng att intressera mig för politik, och det vill jag ska vÀgleda de unga, som en dag i framtiden ska leda vÄrt parti.

Som sagt - det har hÀnt en hel del pÄ bara tvÄ veckor. Samtidigt har egentligen ingenting hÀnt. VÄrt eget lÀge Àr fortfarande tufft. Underskatta inte det. Som jag sa förra söndagen: optimism Àr bra, men aningslöshet Àr dÄligt.

VĂ„ra bekymmer intrĂ€ffade inte plötsligt och försvinner inte heller över en natt. Vi har ett hĂ„rt arbete framför oss för att bygga lĂ„ngsiktigt förtroende för oss och vĂ„r roll i svensk politik. Ödmjukhet inför den uppgiften mina vĂ€nner, ödmjukhet.

Men lĂ„t oss ha en riktning i denna mĂ„lmedvetna ödmjukhet. Jag kĂ€nner ett mĂ„tt av tillförsikt och frimodighet. Det finns energi i vĂ„rt parti som jag hoppas att vi kan ta vara pĂ„. LĂ„t den flöda under de hĂ€r dagarna i Örebro. Och dĂ€refter hela vĂ€gen fram till den 9 september 2018.

Jag tror i grunden att Stefan Löfven vill vÀl. Men han lÄter mer och mer som en skiva som har hakat upp sig. Varje svÄr frÄga besvaras med nÄgot slags tungotalande besvÀrjelse: Först gÀrna en "investering"; ofta "i samhÀllsbygget"; och den toppas sedan med nÄgot om "den svenska modellen".

Allvarligt talat: All respekt för riktiga investeringar, och för att ett gott samhÀlle verkligen behöver byggas varje dag. Men den svenska modellen mÄste uppdateras om den inte ska stelna och bli ett museum över svunna tiders framgÄngar.

Den uppgiften Àr inte Stefan Löfven mÀktig. Och just dÀrför behöver Sverige en ny Alliansregering.

Jag tror ju pÄ vÀrderingsburen pragmatism. Den kan vara krÀvande, fylld med grÄskalor och nyanser. NÄgra av de nyanserna ska vi ta stÀllning till pÄ denna stÀmma.

Men Stefan Löfvens socialdemokrater missar bÄde vÀrderingarna och pragmatismen. Och det hÀnger ihop: om man inte lÀngre Àr förankrad i nÄgot annat Àn att man till varje pris vill behÄlla makten, sÄ övergÄr den sunda pragmatismen i principlöst taktiserande. I kappvÀndade och intellektuell torftighet. SÄ heder Ät de S-kommunslrÄd som nu stÄr upp mot Reepalu. Alla de andra, som mest ser Reepalu som ett pris man fÄr betala för vÀnsterns stöd, Àr cyniska och ansvarslösa.

Har ni förresten tÀnkt pÄ hur sÀllan ledande socialdemokrater berÀttar om sina partivÀnner runt om i landet?

NÀr Stefan Löfven pratar om den framgÄngsrika svenska modellen, den som ska utvecklas och inte avvecklas, inte lyfter han dÄ fram Malmö som partiets frÀmsta skyltfönster.

Han sĂ€ger inte heller: kom till Göteborg, hĂ€r har Socialdemokraterna styrt i flera decennier. Och han bjuder oss inte till Örnsköldsvik för att studera alla politiska framgĂ„ngar, trots att kommunen varit socialdemokratiskt sedan 1971.

Han ber oss inte heller studera de exceptionellt framgÄngsrika sjukvÄrdsreformerna i landsting som Dalarna eller VÀsternorrland.

MissförstĂ„ mig rĂ€tt: Inget ont om dessa vackra platser i Sverige. Jag gillar min farmors Malmö, min svĂ€gerskas Göteborg, och Gunnars Strömmers Ö-vik.

SÄ min poÀng Àr enklare Àn sÄ. Vi hÀr inne vet att det gÄr att göra skillnad i vardagen, Àven om allt inte Àr bra i Sveriges Riksdag. Att Àven om regeringen skrÀmmer bort huvudkontor frÄn huvudstaden, sÄ kan vi sjÀlva uppmuntra nya företag i smÄstaden.

Det Àr dÀrför den som vill uppleva Sveriges bÀsta företagsklimat har en lÄng lista av kommuner att resa till: Solna, Nacka, HÀrryda, Danderyd, KÀvlinge, HöganÀs, Staffanstorp, Trosa, VÄrgÄrda.


Det hÀr Àr topp 10-listan i Svenskt NÀringslivs ranking över Sveriges bÀsta företagsklimat och den har tvÄ gemensamma nÀmnare. DÀr finns inte en enda kommun med vÀnsterstyre, utan alla styrs av Alliansen. 9 av 10 leds av moderater, och den tionde av en centerpartist som Àr lika klok som min kollega Annie Lööf. Just han Àr inte hÀr idag, men ni andra Àr det. Tack för ert arbete!

Ingen ranking kan fÄnga allt. Men nog gÄr det att se ett mönster. Efter valet bytte stÀder som Stockholm och Uppsala styre - frÄn Alliansen till socialdemokratiskt ledda vÀnstermajoriteter. De stÀderna sjunker nu som en sten. I topp-50 Àr 37 kommuner Alliansstyrda. I botten-50 Àr 36 kommuner S-styrda.

Och det handlar inte alls bara om företagsklimat. För att bara ta ett exempel: Helsingborg toppar tidningen Aktuell HÄllbarhets Miljöranking 2017 som Ärets bÀsta miljökommun.

Och alla kÀnner kanske inte till vilka landsting som Àr bÀst pÄ att klara vÄrdgarantin. DÄ ska jag avslöja en hemlighet: VÀntetiderna Àr kortast i Moderatledda landsting som Halland, Jönköping och Stockholm. Man fÄr vÀnta lÀngst i röda landsting som Dalarna, GÀvleborg och VÀsternorrland.

Det hÀr handlar naturligtvis inte om att vi moderater alltid lyckas med allt. För det gör vi inte, det gör ingen. Men vi tar ansvar för att vÄr politik fungerar över tid. Och det ansvaret Àr vi vana vid att axla, oavsett vem som sitter i Rosenbad. För oss handlar politik inte bara om att prata, utan ocksÄ om att göra. Gilla lÀget och spela bollen dÀr den ligger.
 
Denna helg lÀgger vi grunden för ett brett reformprogram som ska möta vÀljarna i september nÀsta Är. Med de största reformerna för nya jobb sedan jobbskatteavdraget 2007. Med den största bidragsreformen sedan 1980. Och med den största upprustningen av rÀttsstaten pÄ 20 Är. Det Àr politik pÄ riktigt.

Till sist: Innan jag formellt öppnar stÀmman - bara ett sista medskick.

Vi som har samlats hÀr inne har en ganska ovanlig hobby. Vissa skulle nog kalla oss nördiga. Geeky, som mina tonÄrsdöttrars kompisar skulle sÀga.

För vi gillar att lösa riktigt svÄra samhÀllsproblem. Att vrida och vÀnda, att ta och ge, att argumentera och kompromissa. Inte för att samhÀllet nÄgonsin blir perfekt, men för att det ÀndÄ kan bli bÀttre. Och kan man göra det bÀttre, sÄ mÄste man göra det bÀttre. Och Àr jobbet vÀrt att göra, ska det ocksÄ göras helhjÀrtat - med glÀdje, nyfikenhet och framtidsoptimism.

Det Àr dÀrför jag sÀger att Moderaterna ska vara ett parti för hoppfulla. Inte för att problemen Àr smÄ, utan för att allt kan bli sÄ mycket bÀttre. VÀlkomna till det jobbet!

Förbund Riksorganisationen Bild mstÀmma

Partiledardebatt i riksdagen 11 oktober

Moderaterna - 11 October, 2017 - 09:03
Partiledardebatt i riksdagen 11 oktober hampus.knutsson 11 okt 2017 Ulf Kristerssons inledningsanförande frÄn i dag.

Om ett Är Àr det val i Sverige. Och jag tror att vi fram tills dess mÄste kunna hÄlla tvÄ tankar i huvudet samtidigt.

För det finns sÄdant i vÄrt land som Àr sÄ bra att det bara inte fÄr förstöras: tilliten till mÀnniskor man inte redan kÀnner; jÀmstÀlldheten mellan mÀn och kvinnor; jÀmlikheten mellan mÀnniskor - trots olika utbildning eller inkomst. En del av allt det som gör Sverige sÄ svenskt.

Men det finns ocksÄ sÄdant som Àr riktigt illa i vÄrt land: Utanförskapet. GÀngkriminaliteten. VÄrdköerna. Misstron.

Det Àr lÀtt att ta det som Àr bra för givet. Och det Àr precis lika lÀtt att drabbas av svartsyn inför svÄra problem. Söka syndabockar och leta efter enkla lösningar. Men uppgivenhet har aldrig rÀddat nÄgon - eller nÄgot.

Och sÄ brukar vi inte heller tÀnka i Sverige, nÀr vi stÀlls inför problem. TvÀrtom: Vi talar allvar om problem. Vi utreder och vrider och vÀnder. Ibland landar det sedan i 113 förslag skrivna av Assar Lindbeck. Och vi genomför dem. Eller i ett helt nytt pensionssystem, nÀr det gamla hade gÄtt sönder. Vi Àr konstruktiva och vi söker lösningar. Det Àr svensk politik som bÀst.

LÄt mig dÀrför i den andan ta upp nÄgot som kommer pÄverka Sveriges öde det kommande decenniet, minst.

Herr fru/talman,

VÄr tids globalisering handlar inte lÀngre bara om varor och tjÀnster, inte bara om import och export, utan minst lika mycket om mÀnniskor, kunskap och idéer.

Migrationen i vÀrlden kommer ha fundamental pÄverkan pÄ ekonomin och pÄ samhÀllet. Men migration Àr inte svart eller vitt:

Den kan vara löftesrik, men Àr ofta förenad med problem.

Den kan vara pÄtvingad, men Àr ofta frivillig.

Den kan göra livet materiellt bÀttre, men ofta socialt sÀmre.

Den kan öka jÀmlikheten globalt, men ofta öka ojÀmlikheten nationellt.

För mig finns ingen motsĂ€ttning mellan den nationella tillhörigheten och den internationella öppenheten. Man kan som jag vara sörmlĂ€nning, svensk och europĂ© pĂ„ en gĂ„ng. Tryggheten i svensk identitet Ă€r viktig – ocksĂ„ för bra integration. Den som Ă€r ny mĂ„ste inte gilla allt som vi stĂ„r för, men man mĂ„ste möta ett Sverige som stĂ„r upp för sina ideal.

 

Herr/fru talman,

Precis som William Swing pĂ„ FN:s migrationsorgan IOM pĂ„pekade under sitt Sverigebesök nyligen: migrationen i vĂ€rlden kommer öka i framtiden – inte minska.

* KlimatförÀndringar gör att mÀnniskor mÄste flytta för att förutsÀttningarna att leva dÀr inte lÀngre finns.

* Krig och förtryck gör att vÀrldens flyktingar Àr fler Àn nÄgonsin - 65 miljoner enligt UNHCR.

* TillgÄngen till pengar, information, kommunikation och transporter gör att allt fler söker sig till lÀnder dÀr man hoppas att barnen ska fÄ ett bÀttre liv. SÄ har mÀnniskor gjort i alla tider. Men mÄnga fler just nu.

Inför denna nya situation har vi aldrig rustat Sverige. De senaste decenniernas migrationspolitik har varit ogenomtÀnkt och principlös. Den har aldrig tagit stÀllning till de svÄra frÄgorna, om vad som Àr just vÄrt medmÀnskliga ansvar i vÀrlden, och som vi fullt ut ska ta. Eller till frÄgan om vad Sverige tvÀrtom behöver, och vad vi sjÀlva klarar av. Det har istÀllet fÄtt bli som det blir. Det Àr oseriöst.

Hösten 2015 insÄg Àven regeringen att Sverige mÄste lÀgga om kurs. Och inom nÄgra fÄ veckor genomfördes en 180-gradig omsvÀngning, som saknar motsvarighet i svensk modern politisk historia.

Men nu mÄste tiden för tvÀra kast vara slut. Vi som Àr politiker idag har ett ansvar att skapa en genomtÀnkt och hÄllbar migrationspolitik.

Jag ser dÀrför gÀrna lÄngsiktiga, blocköverskridande överenskommelser i svensk politik, pÄ omrÄden dÀr politiken mÄste ligga fast över lÄng tid. Jag vill att Alliansen och Socialdemokraterna gemensamt tar ansvar för en öppen och realistisk svensk migrationspolitik.

Vi Àr naturligtvis beredda att ge och ta för att nÄ dit. Men lÄt mig nÀmna fyra konkreta utgÄngspunkter för Moderaterna i en sÄdan diskussion.

För det första: Sverige kan i grunden inte ha en helt annan migationspolitik Àn andra lÀnder i Europa. Principerna bakom den nuvarande lagen bör alltsÄ ligga fast. Det handlar om tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd som huvudregel och skÀrpta försörjningskrav vid anhöriginvandring.

För det andra: Det mÄste vara skillnad mellan ja och nej till asyl. PÄ fem Är kommer 50.000 personer gÄ under jorden i Sverige. Helt nya skuggsamhÀllen göder utanförskap, kriminalitet och sociala problem som Sverige inte sett pÄ Ärtionden. Den som fÄr nej ska alltsÄ lÀmna landet. Sverige mÄste stÄ upp för sin egen lagstiftning.

För det tredje: Europeisk migrationspolitik kan bara lösas i Europa. Men regeringens ovilja att i EU formulera en tydlig svensk stÄndpunkt Àr illavarslande. Dagens system Àr bÄde brutalt och orÀttvist. Hittills i Är har 3.000 mÀnniskor drunknat eller saknats pÄ Medelhavet. Detta mÄste fÄ ett slut.

EU bör i stÀllet utveckla ett system med kvotflyktningar, dÀr asylprövningen sker vid eller utanför EU:s grÀns. Och Sverige borde driva pÄ för att det blir EU:s gemensamma politik. Internationella problem krÀver internationella lösningar. För miljön. Och i migrationsfrÄgan.

Och för det fjÀrde: Svenska företag verkar pÄ internationella marknader och mÄste kunna rekrytera kompetens frÄn hela vÀrlden. I dag slÀnger vi bokstavligt talat ut högutbildade invandrare som jobbar hÀr och försörjer sig sjÀlva. Det Àr huvudlös politik.

 

Herr/fru talman,

Jag Ă€r övertygad om att en lĂ„ngsiktig och genomtĂ€nkt migrationspolitik inte bara Ă€r nödvĂ€ndig. Utan den Ă€r en del av Sveriges fortsatta framgĂ„ngar i den globala konkurrensen. Jag Ă€r inte lĂ„st vid enskildheter eller detaljer. Men Moderaterna Ă€r övertygade om att dessa frĂ„gor mĂ„ste hanteras – och debatteras – med respekt bĂ„de för dem kommer hit, och för alla dem som i generationer redan har bott hĂ€r.

Sverige har varit en del av den framgÄngsrika internationaliseringen förut. Vi kan - och mÄste - bli det igen.

 

Följ debatten hÀr.

LĂ€s mer Vi tror pĂ„ Sverige – Moderaternas budgetmotion Filer Ulf Kristersson anförande vid partiledardebatt 11 oktober.pdf(pdf140.03 KB) Ulf Kristersson Partiledare

Efter gymnasiet i Eskilstuna gjorde Ulf Kristersson militÀrtjÀnst vid signalregementet i Enköping. Han var ordförande i Moderata Ungdomsförbundet mellan 1988 och 1992.

Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen Bild Ulf Kristersson

Moderaterna har i dag utsett nya talespersoner

Moderaterna - 10 October, 2017 - 15:14
Moderaterna har i dag utsett nya talespersoner erik.blom 10 okt 2017 I dag har Moderaternas partiledare Ulf Kristersson presenterat nya talespersoner för Moderaterna.

Se presstrÀffen hÀr

Ewa Thalén Finné blir ny första vice talman.

Ewa Thalén Finné sitter i dag i Civilutskottet och har varit bostadspolitisk talesperson. Ewa har varit riksdagsledamot i sjutton Är och Àr en av riksdagens mest erfarna ledamöter och Àr bland annat vice gruppledare för den moderata riksdagsgruppen.

- Detta kÀnns som ett mycket viktigt och roligt uppdrag dÀr jag framför allt vill fokusera pÄ en vÀl fungerande riksdag. Det handlar dels om hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs och dels om att ha riksdagens valda ledamöter i fokus, sÀger Ewa Thalén Finné.

Maria Malmer Stenergard blir ny miljöpolitisk talesperson.

Maria Malmer Stenergard sitter i dag i skatteutskottet för Moderaterna och har varit skattepolitisk talesperson. Hon har suttit i riksdagen sedan 2014.

- Det ska bli otroligt spÀnnande att fÄ ta sig an ett omrÄde som har fÄtt för lite utrymme i vÄr samlade politik. Jag Àr övertygad om att vÄrt parti behöver en betydligt högre inblandning av grönt i det blÄa. En grön moderat politik ska inte bygga pÄ bakÄtstrÀvande, utan pÄ ingredienser som hoppfullhet, ÀganderÀtt, marknadsekonomi och konsumentmakt. Vi tror pÄ att innovationer och marknadsekonomi kan lösa mÄnga av dagens miljöproblem. Men vi inser att de inte kan lösa alla. I de fallen mÄste politiken spela en viktig men smart och genomtÀnkt roll, sÀger Maria Malmer Stenergard.

Erik Bengtzboe blir ny utbildningspolitisk talesperson.

Erik Bengtzboe sitter redan i dag i utbildningsutskottet. Erik har jobbat med utbildningsfrÄgor mÄnga Är nationellt, kommunalt, ideellt och professionellt som regionchef för Ung Företagsamhet.

- Det Àr hög tid för Sverige att skjuta fram positionerna kring utbildning. Kunskap och talang, bÄde inhemsk och invandrad, Àr Sveriges framtida basrÄvara och största konkurrensfördel. Klarar vi inte av att ta vara pÄ och utveckla den sÄ kommer vi heller inte att klara vÄrt vÀlstÄnd. Utbildning för nyanlÀnda, stÀrkt kvalitet, inte minst i högre utbildning, och ett solitt försvar av valfriheten kommer vara vÄr huvudsakliga uppgift. Det Àr stora utmaningar och att fÄ vara med och ta ett ansvar för Moderaternas fortsatta arbete i detta Àr en stor uppgift som jag ser fram emot att ta mig an, sÀger Erik Bengtzboe.

Camilla Waltersson Grönvall blir ny socialpolitisk talesperson.

Camilla Waltersson Grönvall sitter i dag i utbildningsutskottet och har varit utbildningspolitisk talesperson. Camilla har en gedigen bakgrund i kommunalt och regionalt arbete, bland annat uppdrag i hÀlso- och sjukvÄrdsnÀmnd i VÀstra Götaland, ledamot i polisstyrelsen i VÀstra Götaland och SKLs utbildningsberedning.

- Det Àr oacceptabelt att mÀnniskor i dag tvingas bli allt sjukare medan de vÀntar pÄ vÄrd. Detta Àr ett misslyckande för regeringen och ovÀrdigt ett land som Sverige. Jag ser mycket fram emot att ta mig an ett nytt ansvarsomrÄde dÀr mÀnniskors rÀtt till vÄrd i tid och personalens arbetsvillkor kommer att vara i fokus, sÀger Camilla Waltersson Grönvall.

Mats Green blir ny bostadspolitisk talesperson.

Mats Green sitter i dag i civilutskottet. Mats har under mandatperioden arbetat med bostads- och byggandepolitik samt samhÀllsplaneringsfrÄgor. Han sitter Àven i Strandskyddsdelegationen.

- Bostadskrisen Àr numera en av vÄra frÀmsta samhÀllsutmaningar, bÄde för enskilda och för samhÀllet i stort, och det rÀcker inte att förÀndra pÄ marginalerna utan vi mÄste börja vÄga förÀndra grundfundamenten i bostadspolitiken, sÀger Mats Green.

Cecilia Widegren blir ny skattepolitisk talesperson.

Cecilia Widegren sitter i dag i socialutskottet och har varit socialpolitisk talesperson. Cecilia har gedigen riksdagserfarenhet med bred politisk bakgrund frÄn bland annat finans- skatte- och försvarsutskott och valdes in i riksdagen 2002.

- Vi vill att det ska vara mödan vÀrt att anstrÀnga sig, att utbilda sig, att jobba och att spara. Skattepolitiken skall bÄde stimulera för fler att kunna förverkliga sina drömmar, för fler att kunna fÄ hushÄllsekonomin att gÄ ihop och vara transparant samt förutsÀgbar - för mÀnniskor, företag och det civila samhÀllet. Att skattepolitiken Àr vÀl avvÀgd Àr kÀrnan i ett fungerande vÀlfÀrdssamhÀlle, sÀger Cecilia Widegren.

Förbund Riksorganisationen

Spanien behöver dialog!

Carl Bildt (m) - 9 October, 2017 - 20:42

STOCKHOLM: Efter att ha tillbringat dagen i ett regnigt Helsingfors Àr jag nu i alla fall tillbaka i Stockholm.

Och hĂ€r blir det i morgon bl a diskussion med Google’s – eller rĂ€ttare sagt holdingbolaget Alphabet’s – styrelseordförande Eric Schmidt om hur digitalisering och automatisering kommer att pĂ„verka vĂ„ra framtida ekonomier.

Sverige tillhör ju en av ekonomierna i framkanten pÄ denna utveckling, Àven om vi bara Àr i början, sÄ det Àr en höggradigt intressant och viktig diskussion.

Men mycket av den europeiska uppmÀrksamheten kommer att vara riktad mot Barcelona och vad som dÀr kommer att ske.

Situationen Àr, enligt min mening, tilltagande farlig, och vi har all anledning att hoppas att de som argumenterar för dialog och kompromiss kommer att bli de som anger tonen framöver.

Huruvida det finns en majoritet i Katalonien för sjölvstÀndighet eller inte Àr högst oklart. Inga val eller omröstningar hitintills har gett det resultatet, och det förefaller nu att vara en mycket militant minoritet som Àr drivande i utvecklingen.

Katalonien har förvisso sin egen identitet och stolthet. Jag minns hur nÀr jag kom till Barcelona för första gÄngen under slutet av Franco-diktaturen och man mycket försiktigt vÄgade att visa den katalanska egna flagon. Madrid var lÄngt sorta.

Sedan dess har mycket hunt. Katalonien har tillhört de ledande regionerna i den imponerande modernisering som Spanien kommit att uppleva sedan diktaturen vittrade bort och man kunde ta steget in i det som blev EU. Nu gĂ„r de moderna snabbtĂ„gen mellan Madrid och Barcelona – och i Spanien i övrigt.

Att bryta sig ur en stat mot dennas uttalade vilja Àr en process som dessvÀrre oftast slutar i kaos, tragedi och ofta dessutom blod. PÄ den punkten Àr den historiska erfarenheten dessvÀrre entydig.

De mer militanta som nu driver denna process vill att Katalonien skall lÀmna Spanien, EU och Nato, och det Àr ingen som helst tvekan om att detta Àven i de fredligaste scenarier skulle fÄ omfattande och negativa konsekvenser för regionens utveckling.

Redan finns tydligen tendenser till att företag flyttar sina juriska sÀten till andra delar av Spanien. Skulle man förlora tillgÄngen till EU:s inre marknad och den fria rörlighet som betyder sÄ mycket för en stad som Barcelona skulle skadeverkningarna tveklöst vara betydande.

LÀmnar man Spanien sÄ lÀmnar man ocksÄ EU, och skulle man vilja att komma tillbaka igen Àr det en inte alldeles okomplicerad process som dessutom krÀver Madrids gillande och medverkan.

Ett försök att riva sig loss i konfrontation med Madrid kan mycket snabbt leda till farliga konfrontationer. Den ena polisstyrkan stÀlls mot den andra. Och det Àr staten Spanien som kontrollerar flygplatser, skattesystem och andra grundlÀggande statliga funktioner. Ett Katalonien i konfrontation med Madrid kommer snabbt att hotas av kaos och kollaps.

Finns det dÄ inte en möjlighet till dialog? Jo, inom den spanska författningens ramar finns det förvisso, men dÄ Àr det ocksÄ viktigt att dessa respekeras.

Ett katalanskt klagomĂ„l Ă€r att man betalar in mer till Madrid Ă€n vad man fĂ„r tillbaka, och sĂ„ Ă€r det. För nĂ„gon vecka sedan hörde jag samma sak i MĂŒnchen om vad Bayern betalar till Berlin.

Och skattebetalare i Stockholm kan sÀga samma sak. OcksÄ i vÄrt land sker en transfereing av pengar frÄn mer till mindre rika delar av landet.

Om beloppen och mekanismerna sedan Ă€r rimliga – i Spanien, Tyskland eller Sverige – har jag svĂ„rt att bedöma. Men principen som sĂ„dan Ă€r naturlig i vĂ„ra europeiska lĂ€nder.

Finns det andra synpunkter som en dialog skulle kunna fÄnga upp? SÀkert, Àven om olika regioner i Spanien redan har en tÀmligen lÄngt gÄende autonomi i olika frÄgor.

Det avgörande Ă€r att man undviker konfrontation och strid – de risker som ligger i förlĂ€ngningen Ă€r betydligt större Ă€n vad tror att de flesta inser.

Jag har sett stater falla samman i strid.


Dialog i Bodrum.

Carl Bildt (m) - 8 October, 2017 - 11:32

BODRUM: Lite muligt men fortfarande angenÀmt varma dygn hÀr nere vid östra Medelhavet, dÀr ett antal tankesmedjor traditionellt vid denna tid pÄ Äret brukar försöka slÄ sina mer eller mindre kloka huvuden samman.

I fokus har varit utvecklingen i den vidare Mellersta Östern liksom alldeles sjĂ€lvklart utvecklingen i Turkiet och landets relationer till EU pĂ„ kort och pĂ„ lĂ„ng sikt.

I dessa dagar har turkiska styrkor gÄtt in i Idlib-provinsen i nordvÀstra Syrirn som ett led i försöken att bekÀmpa de mer extremistiska element som samlats dÀr. Och lite lÀngre österut ökar spÀnningarna kring KRG-provinsen i Irak efter den folkomröstning om sjÀlvstÀndighet som jag skrivit om tidigare.

Steg för steg hÄller Daesh pÄ att förlora sina sista territoriella bastioner, men det innebÀr förvisso inte att utmaningarna vare sig vad gÀller Daesh eller i den regionen Àr över. Vi gÄr in i en post-kalifat period som förvisso inte kommet att bli enklare.

EU:s relationer med Turkiet stÄr pÄ agendan för informell diskussion nÀr EU:s stats- och regionchefen samlas till ordinarie toppmöte not slutet av den kommande veckan, men jag ser inga mer dramatiska formella förÀndringar i frÄgan vid det mötet.

Den kritiska punkten kommer i vÄr nÀsta Är, efter det att kommissionen publicerat sin utvÀrdering av utvecklingen i landet. Det finns röster som dÄ vill helt stoppa varje form av anslutningsförhandlingarna med Turkiet.

Till stor del Àr detta nu en tÀmligen akademisk debatt.

Kollapsen för Cypern-förhandlingarna har hur som helst stoppat varje form av formella steg i den förhandlingen, och nÄgon Àndring i det avseendet Àr det svÄrt att se under de nÀrmaste Ären.

Den verkliga debatten handlar om de möjligheter vi har – eller inte har – att försöka pĂ„verka Turkiet i demokratisk, modern och europeisk riktning. Kanske mer pĂ„ lĂ„ng Ă€n pĂ„ kort sikt i ljuset av den faktiska utvecklingen just nu.

Och hÀr behövs det nytt tÀnkande. Möjligen har vÄra diskussioner bidragit lite till detta.

Runt vÄrt bord har funnits sÄvÀl ledande företrÀdare för den turkiska regeringen som för den turkiska oppositionen, och andra oberoende kritiska företrÀdare, och för EU:s olika institutioner.

HÀrifrÄn bÀr det för min del senare i dag vidare till Helsingfors, och dÀrifrÄn senare i morgon hem.

I den kommande veckan blir det för min del ocksÄ nÄgra dagar i Bryssel.

PÄ onsdag har vi dÀr ett ECFR-arrangemang dÀr bland annat jag deltar i en diskussion om Ukraina.

I gÄr trÀffades USA:s och Rysslands förhandlare i Belgrad för att diskutera förutsÀttningarna för en fredsoperation i Donbas, och det kommer att finnas Ätskilligt att sÀga i den saken.

PÄ torsdag Àr det sÄ dags för den Ärliga konferensen i Bryssel med Friends of Europe, och dÀr kommer med all sannolikhet Ätskilliga av president Macrons nya tankar om samarbetets utveckling att stÄ i centrum för diskussionen.

Om dem har hitintills mycket lite sagts i vÄr svenska debatt, men det kommer att bli viktigt för ocksÄ vÄrt land att pÄ ett eller annat sÀtt förhÄlla sig till dem.


Ja, fredspriset


Carl Bildt (m) - 6 October, 2017 - 18:41

BODRUM: Nobelpris – och dĂ„ i synnerhet i fred och litteratur – ger ofta upphov till diskussion, och det Ă€r nog bĂ„de naturligt och bra.

FÄ saker hÀr i vÀrlden Àr alldeles sjÀlvklara.

Årets fredspris har den norska Nobel-kommittĂ©n beslutat att tilldela kampanjen mot kĂ€rnvapen.

Och det kan man ju sjÀlvfallet tycka Àr bra. Det Àr nog utomordentligt fÄ som inte önskar sig en vÀrld utan kÀrnvapen.

Men jag hade faktiskt hoppats att man skulle ha belönat det viktiga avtalet mellan omvÀrlden och Iran om de nukleÀra frÄgorna.

Det handlar, vad gÀller priset, om lite olika filosofier, och jag har all förstÄelse för den norska Nobel-kommitténs dilemma.

Antingen utser man helt enkelt Ärets Ànglakör.

Kandidater saknas aldrig. Det finns tack och lov mÄnga som vill utomordentligt vÀl, och lÀgger ner hela sin sjÀl pÄ detta. OcksÄ de förtjÀnar att hedras.

Eller sÄ belönar man dem som faktiskt utrÀttat nÄgonting som faktiskt betyder nÄgot.

Det Àr inte alltid de Àr Ànglar, och det Àr inte alltid det som de gör leder till enbart applÄder.

SÄ Àr det förvisso med avtalet med Iran.

Regimen dÀr Àr ingen Ànglasamling. Och president Trump applÄder sannerligen inte.

Man avtalet har faktiskt förhindrat vad som annars mycket vÀl hade kunnat bli ett nytt förödande krig, lett till högst konkreta framsteg vad gÀller internationella mekanismer för inspektioner och kontroll och pÄtagligt stÀrkt regimen mot spridning av kÀrnvapen.

Det tycker jag hade förtjÀnt ett pris.

Men sÄ blev det inte.

Nobel-kommittén valde en enklare vÀg. De har sÀkert sina skÀl till det.


Vi tror pĂ„ Sverige – Moderaternas budgetmotion

Moderaterna - 5 October, 2017 - 09:30
Vi tror pĂ„ Sverige – Moderaternas budgetmotion hanna.westrin 5 okt 2017 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterade i dag Moderaternas budgetmotion för 2018. Det handlar om en samlad reformagenda med tydligt fokus pĂ„ att det ska löna sig att arbeta, fler jobb och viktiga trygghets- och vĂ€lfĂ€rdssatsningar. Samtidigt mĂ„ste Sverige rustas inför tuffare tider genom en ansvarsfull ekonomisk politik.

- VĂ„r budget Ă€r en budget för alla dem som jobbar, vill jobba – och har jobbat. Alla de mĂ€nniskor som bĂ€r upp vĂ„rt samhĂ€lle, de mĂ„ste nu bĂ„de höra och mĂ€rka att Sverige bryr sig om deras slit. Vi stĂ€rker arbetslinjen och gör det mer lönsamt att arbeta. VĂ„ra sammantagna reformer innebĂ€r att minst 70 000 fler blir sysselsatta. Det minskar utanförskapet och lĂ€gger grunden för ett Sverige dĂ€r fler ges möjligheten att bidra, sĂ€ger Elisabeth Svantesson. 

- Sveriges högkonjunktur fÄr inte slösas bort. Den ska anvÀndas till reformer som gör vÄrt land starkare pÄ lÄng sikt och sÄ att vi klarar av de problem som ligger framför oss. TyvÀrr gör Socialdemokraterna och regeringen precis tvÀrtom. Bidragen höjs, pÄ bekostnad av reformer som skulle stÀrkt arbetslinjen. Det Àr en kortsiktig politik med sikte pÄ valet. De sÀger investera, men menar spendera, avslutar Svantesson.

Moderaternas budgetmotion för 2018 

En budget för dem som arbetar, vill arbeta och har arbetat 

  • Moderaterna stĂ€rker arbetslinjen genom att sĂ€nka skatten med tydlig inriktning mot vanliga löntagare och lĂ€gre inkomster. 
  • För en familj med tvĂ„ heltidslöner handlar det om nĂ€stan 1000 kronor mer per mĂ„nad. 
  • Vi höjer ocksĂ„ brytpunkten för nĂ€r man betalar statlig inkomstskatt. Det gör att över 90 procent av grundskolelĂ€rarna slipper betala statlig inkomstskatt. 
  • Detta Ă€r sammantaget den största skattereformen sedan jobbskatteavdragen infördes 2006. 
  • För att det alltid ska löna sig bĂ€ttre att arbeta Ă€n att leva pĂ„ bidrag föreslĂ„r vi att ett bidragstak införs inom ramen för en stor bidragsreform.
  • Moderaterna sĂ€nker ocksĂ„ skatten för Sveriges pensionĂ€rer, samtidigt som vi Ă€ven gör det mer lönsamt att stanna kvar i arbete nĂ„got eller nĂ„gra Ă„r lĂ€ngre. 

Vi fokuserar pÄ Sveriges stora problem 

  • Moderaterna gör den största satsningen pĂ„ lag och ordning i Sverige pĂ„ över tjugo Ă„r. Det handlar om att bekĂ€mpa vardagsbrottsligheten och öka den grundlĂ€ggande tryggheten i hela Sverige. Poliserna ska bli fler och fĂ„ bĂ€ttre löner och villkor. 
  • VĂ„rdköerna har fördubblats under nuvarande regering. Detta skapar oro, lidande och undergrĂ€ver tilltron till att vĂ€lfĂ€rden finns dĂ€r nĂ€r vi behöver den. Totalt satsar vi dĂ€rför 19 miljarder kronor den kommande budgetperioden för att korta köerna och höja kvaliteten i vĂ„rden. 
  • Integrationen fungerar inte. DĂ€rför föreslĂ„r vi bland annat att det införs en integrationsplikt samt att fler fĂ„r möjligheten att lĂ€ra sig jobbet pĂ„ jobbet genom att tillsammans med Alliansen satsa pĂ„ intrĂ€desjobb. 

Vi rustar Sverige för sÀmre tider 

  • Ansvar för ekonomin handlar om att rusta landet för framtiden. NĂ€r ekonomin gĂ„r bra gĂ€ller det att bygga upp buffertar och genomföra strukturreformer som bygger Sverige starkt. 
  •  Medan regeringen lagt fram en budget som kanske gynnar Socialdemokraterna pĂ„ kort sikt, presenterar Moderaterna en budget för 2018 som tar ansvar för Sverige pĂ„ lĂ„ng sikt. 

Bildserie frÄn presstrÀffen.
Moderaternas budetmotion för 2018.
LÀs mer hÀr.
Se presstrÀffen hÀr.

LÀs mer En budget för dem som arbetar, vill arbeta och har arbetat Filer Moderaternas budgetmotion(pdf3.23 MB) Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson Integration en frÄga som ligger mig varmt om hjÀrtat och som löpt som en röd trÄd, bÄde genom mitt yrkesmÀssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Ulf Kristersson Partiledare

Efter gymnasiet i Eskilstuna gjorde Ulf Kristersson militÀrtjÀnst vid signalregementet i Enköping. Han var ordförande i Moderata Ungdomsförbundet mellan 1988 och 1992.

Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen

En budget för dem som arbetar, vill arbeta och har arbetat

Moderaterna - 5 October, 2017 - 06:06
En budget för dem som arbetar, vill arbeta och har arbetat klara.soderberg 5 okt 2017 VÄr budgetmotion har fokus pÄ tre omrÄden: Vi stÀrker arbetslinjen med sÀnkta skatter för vanliga löntagare. Vi satsar pÄ landets stora problem med bland annat 19 miljarder kronor för att korta vÄrdköerna. Och vi bygger beredskap för sÀmre tider med buffertar mot nÀsta kris, skriver Ulf Kristersson, partiledare, och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, pÄ DN Debatt.

I dag presenterar vi Moderaternas budget för 2018. Vi gör det i högkonjunktur, med minusrÀntor och under en regering som inför valÄret lÀgger en valbudget och eldar pÄ ekonomin ytterligare. Vi gör det dÀrför ocksÄ med en mycket tydlig insikt om att lÄngsiktigt hÄllbar ekonomisk politik mÄste utgÄ frÄn att högkonjunkturer bÄde kommer och gÄr, och att ekonomiskt ansvar handlar om att rusta landet för framtiden. 

Att regeringen nu kan spendera mer pengar Àn nÄgon enda respekterad ekonom tycker Àr rimligt, beror pÄ att tidigare regeringar inte har gjort det. BÄde alliansregeringar och S-ledda regeringar har sedan 90-talskrisen tvÀrtom vÄrdat lÀrdomen att man mÄste vara försiktig nÀr det gÄr bra om man ska kunna agera kraftfullt nÀr det gÄr dÄligt.

Högkonjunkturen fÄr alltsÄ inte slösas bort. Den ska anvÀndas till reformer som gör Sverige starkare pÄ lÄng sikt, sÄ att vi klarar av de problem som ligger framför oss. En ovanligt hög konjunkturtopp fÄr inte skymma vÄrt lands alldeles uppenbara och vÀxande problem.

Moderaternas budgetmotion har dÀrför fokus pÄ tre omrÄden: Vi stÀrker arbetslinjen, fokuserar vÄra insatser dÀr de behövs bÀst och bygger beredskap för sÀmre tider.

En budget för dem som arbetar, vill arbeta och har arbetat. VĂ„r budget Ă€r en budget för alla dem som jobbar, vill jobba – och har jobbat. För alla dem som med sitt eget arbete bĂ€r upp vĂ„rt samhĂ€lle, oavsett om de jobbar med spetsteknologi i ett exportföretag, eller som undersköterska pĂ„ en akutmottagning eller driver thairestaurang pĂ„ fyra hjul. 

De som jobbar, vill jobba och har jobbat mĂ„ste bĂ„de höra – och mĂ€rka – att Sverige bryr sig om deras slit. Grunden för vĂ„r vĂ€lfĂ€rd Ă€r att sĂ„ mĂ„nga som möjligt bĂ„de försörjer sig sjĂ€lva och bidrar till det gemensamma. Detta viktiga samband fĂ„r aldrig glömmas bort. NĂ€r mĂ€nniskor gĂ„r frĂ„n bidragsberoende till egenförsörjning Ă€r det inte bara ett avgörande steg till sjĂ€lvbestĂ€mmande och frihet, utan ökar ocksĂ„ allas vĂ„rt vĂ€lstĂ„nd. Skattemedel som tidigare gĂ„tt till bidrag kan istĂ€llet satsas pĂ„ polis, skola eller sjukvĂ„rd. 

Att det alltid ska löna sig bÀttre att arbeta Àn att gÄ pÄ bidrag Àr kÀrnan i Moderaternas ekonomiska politik. Den Àr ocksÄ en avgörande princip för ett samhÀlle som inte accepterar social stagnation och utanförskap, utan ser vÀrdet av social rörlighet. 

I vĂ„r budget stĂ€rker vi arbetslinjen och gör det mer lönsamt att arbeta. Vi sĂ€nker skatten – med en tydlig inriktning mot vanliga löntagare och lĂ€gre inkomster. För en familj med tvĂ„ heltidslöner handlar det om nĂ€stan 1 000 kronor per mĂ„nad. Det handlar om grundlĂ€ggande rĂ€ttvisa, men ocksĂ„ om att bygga Sverige starkare. 

Vi ÄtgÀrdar den orÀttvisa som innebÀr att en lÀrare eller sjuksköterska riskerar att se mer Àn hÀlften av en inkomstökning gÄ till skatt. Marginalskatten mÄste sÀnkas. Vi föreslÄr dÀrför höjd brytpunkt för nÀr man betalar statlig inkomstskatt. Med vÄr budget kommer till exempel över 90 procent av grundskollÀrarna slippa betala statlig inkomstskatt. Sammantaget Àr det den största skattereformen sedan jobbskatteavdragen infördes 2006. 

Men vi stĂ€rker ocksĂ„ arbetslinjen med en bidragsreform – med fokus pĂ„ jobb och sjĂ€lvförsörjning. HĂ€r finns ett nytt bidragstak, som slĂ„r fast den sjĂ€lvklara principen att det alltid mĂ„ste löna sig bĂ€ttre att arbeta Ă€n att fĂ„ bidrag. HĂ€r finns en förstĂ€rkning av den socialbidragsreform som innebĂ€r att den som tillfĂ€lligt behöver bidrag inte drabbas av 100 procent i marginalskatt genom att varje krona man tjĂ€nar i lön Ă€r en krona man förlorar i bidrag. Vi introducerar dessutom en ny princip som innebĂ€r att vĂ€lfĂ€rdsförmĂ„ner Ă€r nĂ„got man kvalificerar sig till successivt, inte nĂ„got man fĂ„r omedelbart och automatiskt frĂ„n första dagen i Sverige. Detta Ă€r sammantaget den största bidragsreformen i Sverige sedan socialtjĂ€nstlagen 1980 – men med en helt annan innebörd och riktning.  

Vi sĂ€nker ocksĂ„ skatten för dem som har arbetat – för Sveriges pensionĂ€rer. Och vi konstaterar att den rödgröna regeringen aldrig skulle ha sĂ€nkt skatten för en enda pensionĂ€r om inte Alliansen hade gĂ„tt före och sĂ€nkt skatten för dem som nu arbetar. Men vi nöjer oss inte med att sĂ€nka skatten för de Ă€ldre som redan har gĂ„tt i pension. Utan vi inser att fler Ă€ldre bĂ„de kan och vill fortsĂ€tta jobba och förbĂ€ttra sin egen framtida pension. DĂ„ mĂ„ste det löna sig bĂ€ttre att stanna kvar i arbete. Vi sĂ€nker dĂ€rför skatten för de Ă€ldre som vĂ€ljer att jobba nĂ„got eller nĂ„gra Ă„r till. 

NÀr vi prioriterar arbetslinjen vÀljer regeringen tvÀrtom en vÀg dÀr bidragen höjs, pÄ bekostnad av reformer som skulle stÀrkt arbetslinjen. Det Àr en kortsiktig politik med sikte pÄ valet. De sÀger investera, men menar spendera.

Vi fokuserar pÄ Sveriges stora problem. VÄr budget fokuserar pÄ kÀrnuppgiften, pÄ att lösa Sveriges stora problem, inte pÄ lite av varje med spridda skurar. Tryggheten i samhÀllet vilar pÄ den egna förmÄgan att försörja sig, men ocksÄ pÄ vÀlfÀrdens kÀrna och pÄ en stat som klarar sina grundlÀggande uppgifter. Klarar inte staten av att upprÀtthÄlla lag och ordning, sÄ fungerar inte skolan och sjukvÄrden, dÄ Àr inte ÀldrevÄrden att lita pÄ, dÄ kan Sverige inte stÀrka försvaret. 

Varje krona som inte gÄr till bidrag och varje timme i produktivt arbete frigör och skapar resurser som kan anvÀndas bÀttre. Vi kan dÀrför föreslÄ den största budgetsatsningen pÄ lag och ordning i Sverige pÄ över tjugo Är. Det handlar om att bekÀmpa vardagsbrottsligheten och öka den grundlÀggande tryggheten i hela Sverige.

Men det handlar ocksÄ om att aldrig acceptera att kriminella gÀng och organiserad brottslighet fÄr hota mÀnniskors trygghet eller statens auktoritet. Lag och ordning upprÀtthÄlls av polis. RÀttvisa skipas av rÀttsvÄrdande myndigheter. Vacklar staten hÀr hotas vÄrt fria demokratiska samhÀlles grundlÀggande principer. 

Ett annat vÀxande problem Àr vÄrdköerna. Under alliansregeringen halverades de. Under den nuvarande regeringen har de fördubblats, pÄ bara tre Är. Att tvingas vÀnta allt lÀngre pÄ den hjÀlp och vÄrd man behöver skapar oro, lidande och undergrÀver tilltron till att vÀlfÀrden finns dÀr nÀr vi behöver den. Totalt satsar vi dÀrför 19 miljarder kronor över den kommande budgetperioden för att korta köerna och höja kvaliteten i vÄrden.

Vi rustar Sverige för sÀmre tider. Vi lovar inte allt Ät alla. SÄdan politik drabbar förr eller senare de som Àr sÀmst rustade. Problem som kan döljas i högkonjunktur försvinner inte, utan blir tvÀrtom smÀrtsamt uppenbara i nÀsta lÄgkonjunktur. DÀrför gÀller det att i tider nÀr ekonomin gÄr bra, genomföra de strukturella reformer som gör Sverige starkt pÄ lÄng sikt och som bygger upp de buffertar som skyddar oss vid nÀsta kris. SÄ skedde av olika regeringar pÄ 1990-talet och dÀrefter under alliansregeringen. Det Àr hög tid att göra det igen. 

SĂ„ ser alternativet ut. Arbete mot bidrag. Prioriteringar mot spretighet. Framtidsbudget mot valbudget.

Ulf Kristersson (M), partiledare  

Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr. 

Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson Integration en frÄga som ligger mig varmt om hjÀrtat och som löpt som en röd trÄd, bÄde genom mitt yrkesmÀssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Ulf Kristersson Partiledare

Efter gymnasiet i Eskilstuna gjorde Ulf Kristersson militÀrtjÀnst vid signalregementet i Enköping. Han var ordförande i Moderata Ungdomsförbundet mellan 1988 och 1992.

Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen

I morgon toppmöte mellan EU och Indien.

Carl Bildt (m) - 5 October, 2017 - 05:11

NEW DELHI: Alldeles strax hoppas jag lyfta hÀrifrÄn för att via Helsingfors ta mig hem till Stockholm igen.

Tidningarna i dag domineras av ett anförande av premiÀrminister Modi i gÄr dÀr han bemöter dem som lÀst in för mycket i den lÀtta försvagning av siffrorna för tillvÀxyrn som noterats efter de stora omlÀggningar jag skrev om i gÄr.

I morgon Àr det hÀr i New Delhi dags för toppmöte mellan EU och Indien, med den samlade EU-ledningen pÄ plats för en dag av samtal. Och det handlar om en viktig relation som kanske inte alltid fÄtt den uppmÀrksamhet som den förtjÀnar.

OcksÄ för Sverige Àr relationen viktig, och det var bra att notera att statsministerns statssekreterare Hans Dahlgren nu var hÀr för överlÀggningar ocksÄ med sin indiska motpart i utrikes- och sÀkerhetsfrÄgor.

Det Àr en viktig dialog som det Àr alldeles utomordentligt att vi upprÀtthÄller.

Vi behöver bredd och djup i vÄr relation med vad som inom ett decennium blir vÀrldens befolkningsmÀssigt största land och sedan lÀnge Àr vÀrldens största demokrati.

Svenskt nÀringsliv har en stark nÀrvaro i Indien sedan mycket lÄng tid tillbaka, men det finns alltid nya intressanta möjligheter.

Ericsson Àr stark inom den snabbt vÀxande telekommunikationssektorn, Àven om konkurrensen Àr stark. Och Saab och Gripen Àr nu ett av de tvÄ alternativ som man vÀljer mellan nÀr det gÀller ett nytt enmotorigt stridsflygplan till det indiska flygvapnet.

Det Àr ett mycket stort Ätagande det handlar om, eftersom man vill att flygplanen skall tillverkas hÀr i Indien, men inte i den klassiska statliga flygindustri som man hitintills försökt att hÄlla under armarna.

En nu flygindustri skall bygga upp för att leverera ett flygsystem som ju kommer att vara i tjÀnst i Ätskilliga decennier. Det Àr en betydande uppgift.

Tekniskt och taktiskt talar det allra mesta till Gripens fördel inför det avgörande som kommer, men politiskt kommer sannolikt president Trump att sÀtta betydande kraft bakom amerikanska F16-alternativet.

Och relationen med USA har blivit allt viktigare för Indien. Försvarsminister Mattis för hÀr för bara nÄgon vecka sedan, och inte minst vad gÀller Afghanistan har synsÀtten i Washington och New Delhi kommit varandra pÄtagligt mycket nÀrmare.

Annars Àr det Kinas skugga som noteras tydligast i den utrikespolitiska diskussionen hÀr. MotsÀttningen i det avlÀgsna Doklam-omrÄdet högt uppe i Himalaya har visserligen för stunden avvecklats, men det finns en stÀndig farhÄga för kinesiska ambitioner i dessa omrÄden med grÀnser som inte alltid Àr accepterade.

Och dĂ€rtill kommer Kinas ambitioner att bygga ut olika former av infrastruktur ner genom Pakistan, i Indiska Oceanen och genom Centralasien. Att premiĂ€rminister Modi bygger ut relationen med Japan och premiĂ€rminister Abe – japanska snabbtĂ„g skall nu byggas – har sjĂ€lvfallet ocksĂ„ detta som viktig bakgrund.


Alliansen: Fel att behÄlla förskoleklass

Moderaterna - 4 October, 2017 - 13:27
Alliansen: Fel att behÄlla förskoleklass klara.soderberg 4 okt 2017 Vi röstar nej till förslaget att göra förskoleklass obligatorisk. IstÀllet vill vi införa tioÄrig grundskola, sÄ att sexÄringar börjar i första klass. Det skriver företrÀdare för Alliansen.

Sverige behöver höja ambitionerna för svensk skola. Vi ska strÀva efter att vara ett föregÄngsland i de internationella kunskapsmÀtningarna, inte ett genomsnittsland. Det krÀver reformer som ökar tiden mellan elever och skickliga lÀrare. DÀrför Àr det dags för Sverige att överge dagens förskoleklass och införa en tioÄrig grundskola med ett fyraÄrigt lÄgstadium och en skolstart frÄn sex Ärs Älder. Det föreslÄr Alliansen i det motförslag som vi har lÀmnat in till riksdagen. DÀrmed kommer vi ocksÄ att rösta nej till hela regeringens proposition om obligatorisk förskoleklass.

Det ÄterstÄr ett Är pÄ den hÀr mandatperioden och förhoppningsvis bara ett Är till med Gustav Fridolin som utbildningsminister. Mandatperioden har prÀglats av tydliga konflikter mellan en regering som avvecklat kunskapslinjen i skolan och en Allians som jobbat för att försvara och upprusta den.

En tydlig skiljelinje har varit om vÄra sexÄringar ska gÄ i förskoleklass eller i första klass. NÀr regeringen nu lÀgger fram sitt förslag om en obligatorisk förskoleklass stÀlls frÄgan om sexÄringarnas lÀrande och kunskaper pÄ sin spets. Alliansen Àr överens om att regeringens förslag, att göra förskoleklassen obligatorisk, inte Àr tillrÀckligt lÄngtgÄende. Alliansen vill istÀllet införa ett fyraÄrigt lÄgstadium dÀr sexÄringarna fÄr undervisning som följer grundskolans kunskapsmÄl. Vi grundar detta pÄ följande:

1. SexÄringarnas tid behöver prÀglas av lÀrande.

Svensk skola behöver mer fokus pĂ„ kunskap – inte mindre. All forskning pekar pĂ„ att tidigt stöd i skolan Ă€r det som gör störst skillnad. Vi vill dĂ€rför ge sexĂ„ringarna mer och bĂ€ttre kunskaper i sin lĂ€s-skriv, och rĂ€kneinlĂ€rning sĂ„ att de fĂ„r en bĂ€ttre start i skolan. Alliansens mĂ„lsĂ€ttning med en tidigare skolstart Ă€r att stĂ€rka barnens tidiga inlĂ€rning. En sĂ„dan mĂ„lsĂ€ttning saknar regeringen.

Vi vill vÀnda pÄ dagens ordning dÀr tid och resurser lÀggs pÄ att rÀtta till svagheter i elevernas kunskaper i Ättan eller nian. Det stödet behöver komma mycket tidigare. Till skillnad frÄn dagens förskoleklass dÀr eleverna och lÀrarna ofta skiljs Ät efter förskoleklassen innebÀr en skolstart frÄn sex Är att lÄgstadiet blir fyraÄrigt. Det innebÀr fÀrre övergÄngar mellan olika skolformer och att elever och lÀrare fÄr fyra Är tillsammans, istÀllet för dagens tre Är. Det ökar lÀrarnas möjligheter att följa elevernas kunskapsinlÀrning redan frÄn start och det innebÀr ocksÄ att eleverna snabbare kan fÄ bÀttre stöd och hjÀlp i sitt lÀrande. Alliansens förslag innebÀr ocksÄ att vÄra sexÄringar till skillnad frÄn regeringens förslag direkt fÄr del av de kunskapsmÄl och den utvÀrdering som framgÄr av lÀroplanen, den kompetens som hör lÄgstadiet till och rÀtt till sÀrskilt stöd i enlighet med skollagen.

2. Förskoleklassen hÄller en ojÀmn kvalitet och har blivit en isolerad ö.

Förskoleklass Àr en skolform som fyller 20 Är nÀsta Är. NÀr förskoleklassen infördes 1998 var ambitionen att det skulle bli en brygga mellan förskolans lek och grundskolans lÀrande. Den ambitionen var bÄde god och rÀtt dÄ, men i dag visar tyvÀrr utvÀrderingar att det har varit svÄrt att förena de tvÄ delarna. Antingen har förskoleklassen blivit inriktad pÄ lek och ostrukturerad undervisning eller sÄ har verksamheten fokuserat pÄ lÀrande och kunskap. Detta har gjort det svÄrt att sÀkerstÀlla en likvÀrdig förskoleklass i hela landet. Det som skulle förena förskolan och grundskolan har istÀllet pÄ mÄnga hÄll blivit en isolerad ö mellan för- och grundskolan. Resultatet Àr att vÀrdefull tid i vÄra sexÄringars liv gÄr förlorad. Det Àr tid som kan anvÀndas till att barnen istÀllet fÄr bÀttre grunder i sin lÀs-, skriv och rÀkneinlÀrning.

3. SexÄringarnas lÀrare mÄste ha kunskaper i lÀs-skriv,- och rÀkneinlÀrning.

En förutsÀttning för att en tidigare skolstart ska bli framgÄngsrik och gynna barnens lÀrande i skolan Àr att lÀrarna i den nya Ärskurs ett har rÀtt kvalifikationer och rÀtt kompetens. I den nya Ärskurs 1 kommer större fokus att lÀggas pÄ grundlÀggande lÀs-, skriv- och rÀkneinlÀrning och kommer, till skillnad frÄn förskoleklassen, att omfattas av kunskapsmÄl. Att lÀrarna i den nya Ärskursen har rÀtt kompetens Àr dÀrför helt avgörande, oavsett deras examen.

Alliansens mÄlsÀttning Àr att sÄ mÄnga som möjligt av lÀrarna som i dag undervisar i förskoleklassen ska kunna fortsÀtta att undervisa i nya Ärskurs 1. Det förutsÀtter att de Àr behöriga i enlighet med de nya kunskapsmÄl som kommer att gÀlla för Ärskursen. MÄnga som har gÄtt den nya utbildningen Àr redan behöriga och har kompetens att undervisa i hela lÄgstadiet. De som inte har det behöver fÄ en kompetensutveckling för att fÄ en sÄdan behörighet. 

NÀr regeringen nu har lagt fram sitt förslag om en obligatorisk förskoleklass finns ett vÀgval: regeringens förslag om en obligatorisk förskoleklass eller Alliansens förslag om en skolstart frÄn sex Ärs Älder. En obligatorisk förskoleklass innebÀr smÄ förÀndringar. Med detta förslag riskerar Sverige dÀrför att fortsatt förbli ett genomsnittsland i kunskapsmÀtningarna. 

Det andra valet Àr en skolstart frÄn sex Ärs Älder. Det betyder att vi höjer ambitionerna i svensk skola. Det innebÀr ett fyraÄrigt lÄgstadium dÀr sexÄringarna fÄr en strukturerad undervisning som följer grundskolans kunskapsmÄl. Det ger inte bara vÄra elever mer tid tillsammans med lÀrarna utan Àven att barnen fÄr rÀtt till samma stöd och hjÀlp som i dagens grundskola. Sammantaget innebÀr en skolstart frÄn sex Ärs Älder en förÀndring för 100 procent av sexÄringarnas tid i skolan. Detta till skillnad frÄn regeringens förslag som enbart pÄverkar de dryga tvÄ procent av sexÄringarna som i dag inte gÄr i förskoleklassen. 

Fler barn och unga behöver fÄ kÀnna glÀdjen av att lyckas och att gÄ en ljus framtid till mötes dÀr alla dörrar till jobb och studier stÄr öppna. DÀrför kommer vi att rösta nej till hela regeringens proposition och istÀllet rösta ja till att ge alla vÄra vetgiriga sexÄringar en bra skolstart. Sverige behöver en tioÄrig grundskola.

Camilla Waltersson Grönvall (M)
utbildningspolitisk talesperson

Ulrika Carlsson (C)
utbildningspolitisk talesperson

Christer Nylander (L)
utbildningspolitisk talesperson

Annika Eclund (KD)
utbildningspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

LÀs mer Utbildning Grundskolan Camilla Waltersson Grönvall Socialpolitisk talesperson Jag gick med i Moderata Ungdomsförbundet nÀr jag var 14-15 Är eftersom skolfrÄgorna fÄngade mitt intresse och frÄgor rörande skola, barn och ungdom har fortsatt att vara mina hjÀrtefrÄgor. Mer om Camilla Förbund Riksorganisationen

Cyberdialoger i New Delhi.

Carl Bildt (m) - 4 October, 2017 - 07:10

NEW DELHI: Den Ärliga monsunen fick sitt slut i lördags, och nu Àr det soliga, klara och angenÀmt varma dagar hÀr i norra Indien.

Mycket av det blir det dessvÀrre inte för min del dessa dagar.

Den Ärliga CyFy-konferensen Àr en av de allra bÀsta globala mötena nÀr det gÀller diskussioner om olika aspekter av den galopperande cyber-utvecklingen. Den spÀnner över breda fÀlt, och engagerar deltagare frÄn hela vÀrlden, Àven om det indiska inslaget som sig bör Àr betydande.

Och New Delhi Àr en viktig plats i dessa frÄgor detta Är.

Hör samlas i slutet av november stora Global Conference on Cyberspace GCCS. Formellt kallas det London-processen eftersom det första mötet hölls just dÀr.

Och jag har varit pĂ„ mötena i London, Budapest, Seoul och Haag sedan dess. Och nu – ett och halvt Ă„r efter Haag – Ă€r det dags för intresserade lĂ€nder att mötas hĂ€r i New Delhi.

Diskussionerna hÀr pÄ CyFy har kanske varit nÄgot av förberedelse för den konferensen.

Åtskilligt om cybersĂ€kerhet, konflikter och instabilitet pĂ„ nĂ€tet.

SjĂ€lvfallet betydelsen av nya teknologier – Blockchain, artificiell intelligens, kvantumteknologier.

Och formella och informella diskussioner om hur de olika globala processerna pÄ dessa olika omrÄden utvecklas.

Swimmingpoolen i den vackra trÀdgÄrden runt hotellet ligger alldeles övergiven. Diskussionerna Àr lika intressanta som intensiva.

PĂ„ de olika nyhetskanalerna pĂ„ TV – det finns Ă„tskilliga sĂ„dana – försöker jag fĂ„ en bild av lĂ€get i landets politik just nu.

Narendra Modis regering sitter fast i sadeln efter seger i ett antal av de avgörande valen i landets 29 olika delstater, viktigast sv dem jÀttelika Uttar Pradesh.

Men det nationella valet 2019 nĂ€rmar sig dock. Kongresspartiet skall utse en ledare – en Gandhi, alldeles sjĂ€lvklart – och försöka formulera en trovĂ€rdig cyberpolitik.

Modi-regeringen satsar framför allt pÄ att ge ny energi till den indiska ekonomin. Och mycket handlar om att öka produkten i Indien.

Och landet har haft Är med tillvÀxt en bra bit över 7%. Sydasien har varit den viktigaste tillvÀxten i den globala ekonomin.

De senaste siffrorna tyder nu pÄ en tillvÀxt strax under 7%, vilket utlöst en livlig debatt om huruvida kraften i ekonomi hÄller pÄ att försvagas, och regeringens politik mÄste omprövas.

Framtiden kommer att ge facit, men jag har svÄrt att se annat Àn att de tvÄ mycket stora omlÀggningar som gjorts senaste Äret lett till tillfÀlligt tumult, samtidigt som de borde öka ekonomins lÄngsiktiga tillvÀxtkraft.

I november förra Ă„ret meddelades utan nĂ„gon som helst förvarning att sedlar pĂ„ 500 och 1.000 rupees – motsvarande ca 60 respektive 120 kronor – var vĂ€rdelösa och omedelbart mĂ„ste lösas in i banker. Och dessa sedlar svarade för kring 80% av det totala antalet sedlar i omlopp.

Att detta utlöste ett visst tumult Àr knappast förvÄnande.

Avsikten var att fÄ in den mycket stora informella delen av den indiska ekonomin i de mer formella strukturerna, ocksÄ för att pÄ det sÀttet lÄngsiktigt bredda den pÄfallande smala skattebasen i ekonomin.

Och det ser ocksÄ ut att lyckas. Digitala transaktioner har ökat explosionsartat. Och sakta lÀgger sig det kortsiktiga tumult som den dramatiska omlÀggningen innebar.

Den andra stora förÀndringen var att införa ett enhetligt system av omsÀttningsskatt i landet i dess helhet. FörvÄnande som det Àr hade Indien helt olika indirekta skatter i var och en av de olika delstaterna. Landet var ingen gemensam marknad i detta viktiga hÀnseende.

I somras infördes sĂ„ ett enhetligt system med fyra olika skattesatser i landet i dess helhet – man kan sĂ€ga att den indiska marknaden i detta hĂ€nseende blev vad EU-marknaden varit sedan lĂ„ng tid tillbaka.

Stöket i denna stora omlÀggning har uppenbarligen varit betydande. Det rÀcker med att blÀddra i tidningarna för att se klagomÄlen, och det talas nu om att förenkla systemet sÄ fort inkomstsidan fullt ut kommit tillbaka.

Detta Ă€r mycket stora strukturella förĂ€ndringar i den indiska ekonomin – i storleksordning jĂ€mförbara med liberaliseringen av den indiska ekonomin 1991.

Och allt tyder pÄ att de efter kortsiktiga omstÀllningsproblem kommer att öka tillvÀxtkraften i den indiska ekonomin.

Det innebÀr inte att allt Àr frid och följd. Investeringarna Àr lÀgre Àn vad de borde vara. Och vad gÀller byrÄkrati och krÄngel finns det fortfarande utrymme för mycket av förbÀttringar.

Och – detta Ă€r Indien – till detta skall lĂ€ggas att monsunen detta Ă„r medförde mindre nederbörd Ă€n vanligt. HĂ€r i Delhi-omrĂ„det talas det om en tredjedel.

Jordbruk Ă€r fortfarande mycket viktigt i detta land med 1,3 miljarder mĂ€nniskor – inom ett decennium vĂ€rldens befolkningsmĂ€ssigt största land,

Men hur ekonomin kommer att utvecklas under den nÀrmaste tiden blir sjÀlvfallet av stor betydelse inför valet 2019.

I dag och i kvÀll fortsÀtter diskussionerna hÀr pÄ CyFy. Förhoppningsvis hinner jag ocksÄ med en utflykt till nÄgra av mins favoritbokhandlar hÀr i nÀrheten.

I morgon bÀr det hem till Stockholm igen.


Nya ledande företrÀdare för Moderaterna

Moderaterna - 3 October, 2017 - 13:27
Nya ledande företrÀdare för Moderaterna hampus.knutsson 3 okt 2017 I dag presenterade moderaternas partiledare, Ulf Kristersson, nya ledande företrÀdare för partiet.

Partiets andre vice ordförande Elisabeth Svantesson blir ny ekonomisk politisk talesperson. Elisabeth Svantesson har en magisterexamen i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en licentiatexamen vid Örebro universitet. Hon har suttit i riksdagen sedan 2006 och var arbetsmarknadsminister i förra Alliansregeringen.

- Jag ser fram emot att ta ansvar för den ekonomiska politiken i Moderaterna och fortsÀtta arbeta tillsammans med Ulf Kristersson för en ny Alliansregering. En ansvarsfull ekonomisk politik Àr en förutsÀttning för att Sverige ska vara ett tryggt och rÀttvist land att leva i. Vi moderater ska föra en politik för de som arbetar, vill arbeta och har arbetat. NÀrmast ser jag fram emot att inom kort presentera moderaternas budget som jag ocksÄ har arbetat med pÄ sistone, sÀger Elisabeth Svantesson.

Jessica PolfjÀrd som fram tills i dag varit gruppledare i riksdagen, blir ny arbetsmarknadspolitisk talesperson. Hon kom in i riksdagen 2006 och har tjÀnstgjort i flera olika utskott. Jessica var under förra mandatperiodens sista Är ordförande i arbetsmarknadsutskottet.

- Jag Àr mycket glad över att fÄ vara en del av Ulfs nya lag. Hur fler ska fÄ sitt första jobb och den stora integrationsutmaningen Àr frÄgor som Sverige mÄste lösa. Jag ser fram emot att fÄ vara bÀrare av den moderata politiken pÄ dessa tvÄ omrÄden, sÀger Jessica PolfjÀrd.

Sveriges förste vice talman, Tobias Billström, tar över som gruppledare i riksdagen. Han kommer nÀrmast dessförinnan frÄn rollen som migrationsminister, en post som han hade under alliansregeringens samtliga Ätta Är. Han var tjÀnstgörande riksdagsledamot under Ären 2002-2006 och har tidigare varit vice ordförande i EPP.

- Jag tycker att det Àr mycket hedrande att fÄ bli ny gruppledare för Moderaterna i riksdagen. Den grupp som jag nu kommer att leda bestÄr av bÄde kompetenta och ytterligt engagerade personer. Vi skall tillsammans se till att utmana regeringen och bygga en bra politik inför nÀsta mandatperiod tillsammans med vÄra kollegor i Alliansen, sÀger Tobias Billström.

Gunnar Strömmer blir ny partisekreterare. Han Àr idag ledamot i Moderaternas partistyrelse och i det civila verksam som advokat. Gunnar Strömmer grundade Centrum för rÀttvisa 2002, en organisation som för enskildas rÀkning driver rÀttsfall inom exempelvis omrÄden som rör likabehandling, ÀganderÀtt och rÀttssÀkerhet. Han kommer nÀrmast frÄn advokatbyrÄn Gernandt & Danielsson. Gunnar var ocksÄ förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet 1998-2000.

- Jag Àr vÀldigt glad för förtroendet. Moderaterna har en unik roll i svensk politik. Nu Àr det vÄr uppgift vinna mÀnniskors stöd för moderata vÀrderingar och förslag. Och att se till att Sverige fÄr en ny Alliansregering efter nÀsta val, sÀger Gunnar Strömmer.

Anders Edholm ÄtergÄr till rollen som bitrÀdande partisekreterare och blir organisationschef. Edholm kom till Moderaterna frÄn en roll pÄ Svenskt NÀringsliv. Han har lÄng erfarenhet av ledande positioner inom nÀringslivet och politisk verksamhet. Tidigare har han bland annat varit kommunikationsdirektör pÄ Electrolux.

- NÀr man arbetar för Moderaterna fÄr man vara beredd att hugga i dÀr det behövs. Det ska bli ett nöje att fortsÀtta arbeta tillsammans med Ulf, Elisabeth, Jessica, Tobias, och inte minst med Gunnar Strömmer. Tillsammans med alla medarbetare, förtroendevalda och medlemmar ser jag fram emot att fortsÀtta kÀmpa för valseger 2018. Vi har mycket arbete att göra, sÀger Anders Edholm.

 

Förbund Riksorganisationen
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 09:09.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2017, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson