Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Moderaterna utser nya talespersoner för utrikes- och EU-frÄgor

Moderaterna - 12 December, 2017 - 23:16
Moderaterna utser nya talespersoner för utrikes- och EU-frÄgor hampus.knutsson 12 dec 2017 I dag har Moderaternas riksdagsgrupp utsett Karin Enström till Moderaternas gruppledare i EU-nÀmnden och Jonas Jacobsson Gjörtler till ny gruppledare för Moderaterna i Utrikesutskottet.

- EU stÄr inför stora utmaningar och Sverige mÄste aktivt vara med och föra utvecklingen i rÀtt riktning. Jag ser fram emot att leda Moderaternas arbete i EU-nÀmnden för att Sveriges röst ska fÄ genomslag, Karin Enström, ny gruppledare i EU-nÀmnden för Moderaterna.

- För ett litet och omvÀrldsberoende land som Sverige Àr det avgörande hur vi anvÀnder och förvaltar vÄr utrikespolitiska röst. De förÀndringar vi ser, nÀra och lÄngt bort, pÄverkar oss och jag ser verkligen fram emot att vara en drivande och konstruktiv kraft i dessa frÄgor, sÀger Jonas Jacobsson Gjörtler, utrikespolitisk talesperson för Moderaterna.

- Karin Enström och Jonas Jacobsson Gjörtler har en bred politisk erfarenhet och tar med sig viktig kunskap frÄn sitt tidigare arbete i riksdagen. Jag Àr övertygad om att bÄde Karin och Jonas kommer att göra ett mycket bra arbete i sina nya utskott och bidrar till att stÀrka det moderata laget inför valrörelsen, sÀger Tobias Billström, gruppledare i riksdagen för Moderaterna.

Karin Enström Àr frÄn Vaxholm och blev invald i riksdagen 1998. Hon har nÀrmast varit Moderaternas utrikespolitiska talesperson, ordförande i utrikesutskottet och tidigare försvarsminister.  

Jonas Jacobsson Àr frÄn Helsingborg och blev invald i riksdagen 2010. Han har bred erfarenhet frÄn riksdagen och kommer nÀrmast frÄn miljö- och jordbruksutskottet. Tidigare har han varit ledamot i finansutskottet, nÀrings- och trafikutskotten.

 

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

FÀlldin och nordeuropeisk sÀkerhet.

Carl Bildt (m) - 12 December, 2017 - 22:20

STOCKHOLM: En kvÀll hemma och avnjuter SVT:s dokumentÀr om Thorbjörn FÀlldin, som jag tycker Àr bÄde vÀlgjord och intressant. Att det handlad om en tid som jag i min ungdom mycket pÄtagligt levde med i har mÄhÀnda sin betydelse.

Jag ser att en och annan pÄ vÀnsterkanten har lite svÄrigheter med den bild av FÀlldin som presenterats. Det Àr lite ledsamt. Att skilja pÄ sak och person har jag alltid tyckt vara viktig.

Det finns viktiga frÄgor dÀr jag förvisso inte delade hans uppfattning. Men det förhindrar inte att jag hade och har en djup respekt för Àrligheten i de övertygelser han hade, och för de insatser han gjorde under sin politiska gÀrning.

Det Ă€r ett Sverige som till stora delar svunnit som trĂ€der fram i denna dokumentĂ€r. Inte minst det senaste kvartseklet har inneburit mycket betydande förĂ€ndringar. Men det gör inte programmen mindre sevĂ€rda – tvĂ€rt om.

Min dag har annars till stor del tillbringats pÄ ett seminarium hÀr i Stockholm som Atlantic Council ordnade om den sÀkerhetspolitiska utvecklingen i det vidare nordeuropeiska omrÄdet. Experter och debattörer frÄn en rad lÀnder fanns pÄ plats med sina perspektiv.

Och det var en vÀlbehövlig vidgning av perspektiven i en svensk sÀkerhetspolitisk diskussion som stundtals förefaller att ha fallit ner i en Gotlands-fixeringdom lÀtt leder för lÄngt.

HÀr diskuterades allt frÄn Thule-basen pÄ Grönland över rysk bastionsstrategi i Norska Havet till asiatiska konflikter inverkan pÄ amerikanska möjligheter vid europeiska konflikter och risker nÀr det gÀller nya kryssningsrobotar och nya missilförsvarssystem.

Förhoppningsvis kommer seminariet upp pÄ webben sÄ att de mer intresserade har möjlighet att ta del av i alla fall valda delar.

Och i morgon blir det tidig start – det Ă€r Lucia!


Och nu inför en ny fas i Brexit-tragedin.

Carl Bildt (m) - 11 December, 2017 - 18:49

STOCKHOLM: Utomordentligt trevligt med en hel vecka hemma i Stockholm efter en hel del resande under hösten hitintills.

Men omvÀrlden knackar sjÀlvfallet pÄ i alla fall pÄ olika sÀtt.

HÀrom dagen var jag med i CNN:s Business with Quest frÄn New York för att diskutera Brexit, och i dag spelades in en lÀngre TV-intervju med BBC i samma Àrende.

EU-toppmötet pÄ torsdag-fredag vÀntas ju ge klartecken till att nu gÄ vidare till den andra och förhoppningsvis avgörande fasen i de besvÀrliga Brexit-förhandlingarna.

Hitintills har det huvudsakligen handlar om skilsmÀssan, men nu gÀller det att sorteras ut den lÄngsiktiga relationen. Och pÄ den punkten Àr det inte uppenbart att den brittiska regeringen lyckats samla sig till en enad linje. HÀpnadsvÀckande nog Àr det först nu pÄ onsdag som man skall ha den första diskussionen i frÄgan.

SjÀlvfallet har EU ett pÄtagligt intresse av en nÀra, lÄngsiktig och konstruktiv relation med Storbritannien i framtiden, och det av sÄvÀl ekonomiska som vidare politiska skÀl. OcksÄ sÀkerhetspolitiken har sin plats i detta, Àven om det ligger utanför just dessa förhandlingar.

Men vad som kommer att bli möjligt att uppnÄ ÄterstÄr att se. Ett frihandelsavtal för industrivaror förefaller sjÀlvklart, men dÀrefter riskerar det att bli mer besvÀrligt, och kanske speciellt för delar av den för Storbritannien sÄ viktiga tjÀnstesektorn.

Och dÀrutöver behövs det en rad andra överenskommelser om allt frÄn fiske och luftfart till dataregler och kÀrnsÀkerhet. Allt detta kommer med nödvÀndighet att ta sin tid, och Àven om landet formellt lÀmnar vid utgÄngen av mars 2019 kommer man de facto att ligga kvar i minst tvÄ Är till för att göra det möjligt att söka lösningar pÄ alla dessa frÄgor.

Annars Ă€r det Ă„ter utvecklingen i Merllersta Östern som Ă€r i centrum efter president Trumps beslut att sĂ€ga att det Ă€r Jerusalem som Ă€r Israels huvudstad. Beslutet har kritiserats ocksĂ„ av ett bortsett frĂ„n USA enigt FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d.

Och alldeles sjĂ€lvfallet har det lett till att spĂ€nningarna i regionen har ökat. Även Saudiarabien, som annars Ă€r noga med att ligga nĂ€ra USA i dessa dagar, har varit skarp i sin kritik.

I morgon har Atlantic Council seminarium hÀr i Stockholm om den sÀkerhetspolitiska situationen i det baltiska och arktiska omrÄdet, och dÀr tillhör Àven jag de som skall lÀgga synpunkter pÄ vÀgar framÄt.


Vid kanten av Atlanten.

Carl Bildt (m) - 7 December, 2017 - 15:26

KRISTIANSUND: PĂ„ tre öar med den bistra Atlanten alldeles utanför ligger denna lilla stad – i tĂ€torten ca 25.000 invĂ„nare – som genom historien har varit en del allra frĂ€mst av den vidare vĂ€rlden.

Det var hĂ€r man en gĂ„ng började med ”klippefisk”, d v s saltad och torkad torsk, och dĂ€rmed öppnade för en enorm export- och vĂ€lstĂ„ndsökning. Och fortfarande Ă€r det en starkt efterfrĂ„gad produkt inte minst i södra Europa.

Och dÀrefter kom ett skede med varvsindustri för frÀmst den internationellt inriktade fiskeindustrin.

Men 1997 hittade man det stora gasfĂ€lt som gavs namnet Ormen Lange – det Ă€r ofta fornordiska namn pĂ„ olje- och gasfĂ€lten – ett hundratal kilometer ut i havet och nĂ„gra tusen meter ner i oceanens botten.

Det tog ett decennium att fÄ allt pÄ plats, men 2007 började leveranserna av naturgas genom en pipeline som byggdes till Storbritannien.

Och i dag svarad leveranser frÄn Ormen Lange för ca 20% av den brittiska konsumtionen av naturgas.

I dessa tider av nödvÀndig fokusering pÄ klimathotet Àr det naturligt att det stÀlls frÄgor om produktion och anvÀndning av fossil energi. Inte minst hÀr i Norge finns en livaktig debatt.

Men just nĂ€r det gĂ€ller gas Ă€r det vĂ€rt att notera att den ökande gaskonsumtionen i Europa – dĂ€r Norge svarar för ca en tredjedel av produktionen – Ă€r nyckeln till att reducera det gamla beroendet av kol.

Och utslÀppen frÄn gas Àr i grova drag hÀlften av dem frÄn kol. En halvering av dessa utslÀpp Àr sjÀlvklart utomordentligt efterstrÀvansvÀrt.

Min dag hĂ€r var att tala om min bedömning av vidare globala utvecklingstrender – men gav mig ocksĂ„ möjlighet att lyssna pĂ„ andra som pratade om olika aspekter av norsk utveckling, och dĂ„ inte minst nĂ€r det gĂ€ller de olika havsnĂ€ringarna.

Det dramatiska fallet i oljepriserna 2014 ledde till mÄnga rubriker om kris lÀngs den norska kusten. Men nu har de dÄ skyhöga kostnaderna reducerats, och oljepriset gradvis klÀttrat upp till en nivÄ kring hÀlften av vad den var som högst.

Sakta börjar branschen att expandera igen. Och stora nya fyndigheter krÀver nya enorma investeringar. Det nyanstÀlls igen. EfterfrÄgan finns.

Men samtidigt finns sjÀlvfallet medvetenheten om att slutet pÄ den fossila eran mÄste komma. Gasen ses inte minst som sÀttet att överbrygga till nya teknologier lÀngre fram.

Och Norge diskuterar intensivt var dess ekonomiska framtid ligger.

Olje-epoken har förvaltats vÀl.

Den norska oljefonden representerar i dag ett betydligt större vĂ€rde – man Ă€ger ca 1,6% av vĂ€rldens och ca 2,5% av Europas samlade aktiekapital – Ă€n all den olja och all den gas som Ă„terstĂ„r att utvinna pĂ„ den norska kontinentalsockeln.

MĂ„let Ă€r att det kapitalet – vĂ€rldens största fond av detta slag – skall avkasta ca 6% om Ă„ret. Det blir rĂ€tt mycket pengar.

Men det gÀller sedan att de investeras i det som kan ge avkastning Ànnu lÀngre fram. Nya teknologier. Nya tjÀnster. Den nya digitala vÀrlden.

Norge kommer att stoppa försÀljningen av bensin- och dieseldrivna bilar 2025, och Àr i dag i topp i vÀrlden nÀr det gÀller försÀljning och anvÀndning av elbilar.

Andelen elbilar i Finnmark i nordligaste Norge Àr högre Àn i Californien.

Sakta hÄller den politiska scenen pÄ att absorbera resultatet av valet till stortinget tidigare i höst.

Erna Solberg sitter ohotad och stark som statsminister, och i dessa dagar diskuterar liberala Venstre om man skall gÄ med i minoritetsregeringen eller inte.

Ett landsmöte i helgen kommer att avgöra, men tipset Àr att de kommer att göra det, och att ytterligare regeringsbreddning kan komma senare.

Att spÄ om den politiska framtiden Àr alltid Àventyrligt, men det ser ut att vara upplagt för en lÀngre period av borgerligt styre i Norge.

Och samma utveckling ser man tydliga tecken pÄ i jubileumsfirandets Finland.

Danmark Àr annorlunda. Och hÀr ser vi ju antydan till ett nytt mönster med ett tydligt nÀrmande mellan socialdemokraterna och ocksÄ frÀmlingsfientliga Dansk Folkeparti.

Men so oder so Ă€r de nordiska lĂ€nderna vĂ„ra nĂ€rmaste och vĂ„ra viktigaste grannar – mĂ€nskligt, ekonomiskt, politiskt och i alla andra avseenden.

Det Àr viktigt med kontakter, och med kunskap.

Men nu ÄtervÀnder jag till Stockholm. Och det blir nÄgra dagar innan det bÀr av till Arlanda igen.


Det kommer uppenbarligen att ta tid i Berlin.

Carl Bildt (m) - 5 December, 2017 - 18:44

SCHLOSS ELMAU: Uppe i de bajerska Alperna har vi nu sedan i söndags kvĂ€ll diskuterat olika utrikes- och sĂ€kerhetspolitiska utmaningar som förberedelse för ocksĂ„ den stora Ă„rliga sĂ€kerhetskonferensen i MĂŒnchen i februari.

Och till ovÀsentlig del har det varit samma frÄgor som stod pÄ agendan i Washington nÀr jag nyss var dÀr.

Men runt bordet i Elmau har ocksÄ suttit röster med viss tyngd frÄn sÄvÀl Peking som Moskva. Det har alltid sitt intresse.

Till detta kom framtrÀdande personligheter frÄn sÄvÀl Saudiarabien som Qatar vilket möjliggjorde en visserligen pÄtagligt laddad men högst intressant dialog.

Vid Gulf-staternas toppmöte blev det inte heller mycket till lösning. Saudiarabien och UAE sÀtter upp en egen separat organisation, och ordinarie GCC-mötet nedgraderades och avkortades.

OfrÄnkomligen har det hÀr diskuterats Ätskilligt ocksÄ om den pÄgÄende komplicerade regeringsbildningen i Berlin.

Den kommer av allt att döma att bli en pÄtagligt lÄngdragen affÀr.

Olika företrÀdare frÄn Berlin var i stort sett samstÀmda i bedömingen att det kan komma att dröja ett bra tag in i nÀsta Är innan en ny regering kan tilltrÀda.

Nu kommer förhandlingarna att inledas om en ny stor koalition mellan CDU/CSU och SPD.

Men det finns Ätskilliga pÄ olika hÄll som uttalar starka reservationer, och alternativen med antingen en minoritetsregering eller nyval finns fortfarande kvar.

Varför liberala FDP hoppade av samtalen om en s k Jamaica-koalitionen förblir oklart, och kommer alldeles sÀkert att diskuteras under lÄng tid framöver.

FrÄn allmÀn europeisk utgÄngspunkt Àr allt detta sjÀlvfallet bekymmersamt.

Vi har vant oss vid att det i EU finns en stark och i viktiga frÄgor tydlig regering i Berlin. Men nu kommer sÄ inte att vara fallet under nÄgra mÄnader framöver, och med vissa besvÀrande frÄgetecken ocksÄ för tiden dÀrefter.

Inte minst frÄn franskt hÄll Àr oron över detta tydlig.

Det talas i allmÀnna ordalag om att president Macron vÀntar pÄ ett svar frÄn Berlin pÄ sitt stora Europa-tal vid Sorbonne-universitetet. Och dÄ handlar det inte minst om de olika tankarna om att förstÀrka det finansiella samarbetet kring euron.

Och tiden rinner.

SenvÄren 2019 Àr det nytt val till Europaparlamentet, och det innebÀr konkret att fönstret för nya steg i EU-samarbetet kommer att stÀngas för ett tag framöver nÄgon gÄng under 2018.

OcksÄ nÀr det gÀller Brexit-förhandlingarna rinner tiden nu ivÀg pÄ ett pÄtagligt sÀtt.

Det mÄste till en snabb överenskommelse med London i de omedelbara skildmÀssofrÄgorna för att EU-toppmötet nÀsta vecka skall kunna ge grönt ljus för att börja diskutera den lÄngsiktiga relationen.

I gÄr verkade det som om man var klar, men sÄ körde det hela fast efter plötsligt stopptecken frÄn de unionister pÄ Nordirland som minoritetsregeringen May i London Àr beroende av för sin överlevnad.

I morgon ÄtervÀnder premiÀrminister May till Bryssel för fortsatta samtal, och frÄgan Àr om hon dÄ har lyckats att skaffa sig ett mandat som möjliggör det nödvÀndiga genombrottet.

FrÄgan om grÀnsen pÄ Irland Àr utomordentlig kÀnslig och viktig. I grunden handlar det om förutsÀttningarna för den fredsprocess som gjorde det möjligt att avsluta den lÄnga och blodiga konflikten pÄ Nordirland.

Att sÄvÀl Storbritannien som republiken Irland var med i EU, och att grÀnsen pÄ ön dÀrmed i praktiken kunde tas bort, gjorde det möjligt att fÄ vapnen att grÀvas upp.

Men om det blir olika regelverk och handelsvillkor pÄ norra och södra Irland mÄste nÄgon form av grÀnskontroll Äterskapas. Och dÀrmed riskeras nya spÀnningar och ytterst kanske t o m förutsÀttningarna för fredsavtalet.

Vi glömmer alltför ofta att EU-integrationen högst konkret ocksÄ handlar om fred.

Men nu bÀr det hemÄt för i alla fall en kvÀll.

I morgon Àr det 100 Är sedan Finlands sjÀlvstÀndighet, och det kommer pÄ goda grunder att firas ordentligt.

SjĂ€lv kommer jag dock dĂ„ att befinna mig i andra riktningen – i Norge.


Moderaternas partitidning blir digital

Moderaterna - 5 December, 2017 - 10:00
Moderaternas partitidning blir digital erik.blom 5 dec 2017 Inför valÄret lanserar Moderaterna Medborgaren.se, en digital version av partiets tidning som fram tills nu bara skickats till medlemmar i pappersform. Sajten innehÄller partinyheter, krönikor och aktuella debattartiklar.

Medborgaren gavs ut första gÄngen Är 1920, dÄ som mÄnadsblad för AllmÀnna valmansförbundet. Tidningen produceras internt och kommer nu ut minst fyra gÄnger per Är, men Medborgaren.se ska uppdateras dagligen.
 

- Intresset för politik ökar ett valÄr och tempot i debatten skruvas upp. Med en digital partitidning kan vi lyfta dagsaktuella debatter och nyheter nÀr de hÀnder. Det tror jag medlemmar och andra lÀsare kommer uppskatta, sÀger Hampus Knutsson som Àr kommunikationschef för Moderaterna och tillfÀllig chefredaktör för sidan.
 

Erik Blom Àr skribent och redaktör. Han har tidigare bland annat varit reporter pÄ Expressen och politisk chefredaktör för den EU-finansierade nÀttidningen Ung Press, dÀr Erik ansvarade för den samhÀllspolitiska bevakningen. Han har Àven varit ledamot i den av regeringen tillsatta skolkommissionen. Inför valÄret kommer en chefredaktör för Medborgaren och Medborgaren.se att rekryteras. Ansvarig utgivare Àr vice partisekreterare Anders Edholm.

HÀr kan du lÀsa Medborgaren.se.

 

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Tumult, framgÄng och dialoger i Washington.

Carl Bildt (m) - 2 December, 2017 - 22:42

WASHINGTON: SÄ hÀr pÄ lördagseftermiddagen blev det nÄgra timmar över innan det Àr dags att bege sig sv till Dulles-flygplatsen för vidareresa tillbaka till Europa.

Och vÀdret hÀr gÄr det sannerligen inte att klaga pÄ. Milt och soligt och vackert. Et blev en hÀrlig promenad ner till muséerna nere i centrala staden, och detta skriver jag frÄn cafeterian i Museum of the American Indians, som tillhör mina favoriter nÀr det nÄgon gÄng blir nÄgon tid över vid olika besök hÀr.

Det har varit rÀtt omtumlande dagar i den amerikanska politiken nÀr jag varit hÀr.

NÄgot av ett lÄgvattenmÀrke för president Trump var det onekligen nÀr han retweetade anti-muslimska hatvideos frÄn extrem brittisk organisation. Den brittiska vreden, ocksÄ i offentliga och officiella uttalanden, var naturlig.

DĂ€refter kom plötsligt lĂ€ckor frĂ„n Vita Huset – med all sannolikhet avsiktliga – om att man avsĂ„g att inom kort avskeda utrikesminister Tillerson. NĂ„gonting som mĂ„nga ansett ofrĂ„nkomligt höll pĂ„ att rycka nĂ€rmare – men har Ă€nnu inte intrĂ€ffat.

DÀremot Àr det ju ofrÄnkomligt att landets utrikesminister i och med detta Àr Àn mer skadskjuten.

OvanpĂ„ det erkĂ€nde presidente f d sĂ€kerhetsrĂ„dgivare Flynn att han ljugit för FBI – och sĂ„dant ser man utomordentligt allvarligt pĂ„ i detta land.

Det var kris pÄ kris pÄ kris pÄ ett sÀtt som Àven med de mÄtt som gÀller denna administration var lite utöver det vanliga.

Men sÄ lyckades man dock fÄ igenom sitt förslag till skattereform i en omröstning i senaten i gÄr, och dÀrmed kommer president Trump under sitt första Är att kunna inregistrera i alla fall en inrikespolitisk framgÄng.

Reformen innebÀr en rejÀl sÀnkning av bolagsskatten, vilket Àven demokraterna sagt att de ville göra, men Àr i övrigt kontroversiellt framför allt för att den innebÀr en risk för en betydande ökning av de redan betydande underskotten i den federala budgeten.

FrÄn Vita Huset sÀgs att detta kommer att klaras av genom ökad tillvÀxt, men sÄ verkligen blir fallet i den utstrÀckning man sÀger anses nog allmÀnt ganska tveksamt.

Att den amerikanska ekonomin gÄr bra just nu rÄder det dock ingen tvekan om, och Trump meddelar stÀndigt att börsen slÄr nya rekord. SÄ Àr det förvisso, men gÀller ju inte bara USA, utan Àr ju i betydande grad en Äterspegling av en global ekonomi som gÄr pÄtagligt bÀttre.

Det kÀnner vi ju av ocksÄ i Sverige.

Mina dagar hÀr har dock handlat om samtal kring olika internationella utmaningar.

Först i regi ECFR under torsdagen med frÄgan om relationerna med Iran och det nukleÀra avtalet i centrum. Det blev möten bÄde pÄ State Departement och uppe i senaten om detta.

Sedan frÄn torsdag kvÀll informell transatlantisk dialog i den grupp kring dessa frÄgor som möts tvÄ gÄnger om Äret. Senast var det i vÄras i Berlin.

Vi inledde i torsdags kvĂ€ll med middag och diskussion med presidentens sĂ€kerhetsrĂ„dgivare McMaster och fortsatte sedan under större delen av gĂ„rdagen med diskussioner fokuserade pĂ„ relationerna till Ryssland, utmaningarna i Asien med framför allt Nordkorea och utvecklingen i Mellersta Östern inklusive – igen! – den iranska frĂ„gan.

Tydligt Àr att olika positioner i administrationen nu börjar att komma pÄ plats, och pÄ de omrÄden vi diskuterade hade vi med oss de ansvariga i Vita Hus-staben samt pÄ utrikesdepartementet, vilket inte had varit möjligt tidigare.

Hit hade för dessa samtal, liksom för andra samtal i anslutning till dessa, kommit nyckelpersoner frÄn Paris, Berlin, London och Bryssel vilket svarade för viss tyngd i fen europeiska representationen.

Det positiva intryck jag för med mig Ă€r att administrationen pĂ„ dessa mer operativa nivĂ„er nu börjar att fungera – det mindre lugnande Ă€r att det finns betydande frĂ„getecken kring vart politiken i viktiga frĂ„gor Ă€r pĂ„ vĂ€g.

Den nordkoreanska frĂ„gan oroar stort, och det Ă€r tydligt att det förbereds olika optioner för hur den kan hanteras. NĂ„gon diplomatisk öppning finns knappast – försök att fĂ„ till stĂ„nd en sĂ„dan har hitintills avvisats tĂ€mligen bryskt frĂ„n Pyongyang.

Och den interkontinentala missil som testades hÀrom dagen markerade ytterligare ett viktigt steg nÀr det gÀller den kapacitet man faktiskt har.

Det blev Ă„tskilliga diskussioner ocksĂ„ kring utvecklingen i Mellersta Östern.

HÀr talas det mycket om de destabiliserade aktiviteterna frÄn Iran, men Ätskilliga i vÄra diskussioner ansÄg att det nog snarare var Saudiarabien som svarade för Àventyrlig destabilisering i regionen just nu.

Och det europeiska budskapet om vikten av att stÄ kvar vid det nukleÀra avtalet med Iran förs fram tydligt pÄ alla kanaler som stÄr till buds.

Men nu lÀmnar jag snart Washington, och nÀsta destination Àr Schloss Elmau uppe i de bajerska alperna.

HĂ€r samlas vi för en ”fördiskussion” för den stora internationella sĂ€kerhetskonferensen i MĂŒnchen i februari.


M: Fördubbla skadestÄnden för brottsoffer

Moderaterna - 2 December, 2017 - 13:43
M: Fördubbla skadestÄnden för brottsoffer erik.blom 2 dec 2017 Utöver straffskÀrpningar och mer resurser till Polisen behöver svensk rÀttspolitik ett tydligare brottsofferperspektiv. DÀrför vill Moderaterna fördubbla nivÄn pÄ den krÀnkningsersÀttning som i dag utgÄr till brottsoffer. Den höjda ersÀttningen ska bekostas av de som begÄr brott. Den föreslagna reformen presenterades i dag av Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i Ekots lördagsintervju.

- Sveriges rÀttspolitik mÄste fÄ ett tydligare fokus pÄ brottsoffren. De som utsatts för olika brott ska alltid kunna rÀkna med ett starkt stöd frÄn rÀttsvÀsendets olika delar. Det Àr en central del i att förtroendet för rÀttsstaten ska kunna bibehÄllas, sÀger Tomas Tobé. 

 - DÀrför mÄste Àven reglerna för krÀnkningsersÀttningen reformeras. En sÄdan förÀndring skulle pÄ ett tydligare sÀtt markera att brottsoffret utsatts för ett intrÄng pÄ rÀtten till sin person och sin integritet, avslutar Tobé. 

Bakgrund 

KrÀnkningsersÀttning Àr en form av skadestÄnd som ersÀtter skador som uppstÄtt till följd av brottsliga angrepp mot nÄgon annans person, frihet eller frid. Det Àr en typ av skadestÄnd som oftast utgÄr till brottsoffer. 

KrÀnkningsersÀttningen handlar i grunden om att försöka kompensera det obehag, sÄsom rÀdsla eller förnedring, som brottsoffret tvingats utsÄ. 

KrÀnkningsersÀttningen har hittills bestÀmts genom schablonbelopp som baseras pÄ rÄdande etiska och sociala vÀrderingar. SÄ bör det Àven vara fortsÀttningsvis. NivÄerna pÄ ersÀttningen bör dock höjas avsevÀrt. ErsÀttningen för den som utsatts för vÄldtÀkt bör exempelvis öka frÄn 100 000 kronor till 200 000 kronor. En höjning Àr nödvÀndig för att ersÀttningen ska reflektera samhÀllets, och

Moderaternas, skÀrpta syn pÄ syn pÄ brottslighet som drabbar brottsoffer pÄ ett integritetskrÀnkande sÀtt. Moderaterna vill att den kostnadsökning som en höjd krÀnkningsersÀttning medför i huvudsak ska tÀckas genom att de personer som begÄtt brott fÄr betala mer till statskassan. 

 LÀs mer om förslagen hÀr. 

 Lyssna pÄ intervjun hÀr.

Tomas TobĂ© RĂ€ttspolitisk talesperson Det Ă€r uppenbart att Sverige behöver ett parti som prioriterar lag och ordning – mitt uppdrag Ă€r att visa att det Ă€r Moderaterna. Mer om Tomas Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Jultal 2017

Moderaterna - 29 November, 2017 - 12:54
Jultal 2017 klara.soderberg 29 nov 2017 VĂ€lkommen till Ulf Kristerssons jultal.

Tid: Fredag 15 december klockan 11:00.
Plats: Kulturhuset, Foajé 3, plan 3.
Kaffe och lussebullar serveras frÄn klockan 10:30.

HÀr gör du anmÀlan om deltagande senast den 11 december.

Talet kommer Àven att sÀndas live pÄ Moderaternas YouTube och Facebook.

Förbund Riksorganisationen Bild Jultal Dölj delningsalternativ Av

Tydligare amerikansk Europa-politik.

Carl Bildt (m) - 29 November, 2017 - 12:06

FRANKFURT: Och nu Àr jag sÄledes pÄ vÀg över till Washington för nÄgra dagar av samtal dÀr med fokus pÄ de transatlantiska relationerna.

PÄ planet hit lÀste jag mer noggrant det linjetal om just relationerna med Europa som utrikesminister Tillerson höll i Washington i gÄr.

Och det var ett tal som nogsamt undvek meningsmotsÀttningar om handel och annat och fokuserade pÄ den grundlÀggande sÀkerhetspolitiska relationen.

Budskapen var klara och tydliga:

”Over the past 10 months, we have embarked on a new strategic policy that bolsters European and American security: namely, a recommitment to Europe in the wake of the failed ’Russia reset;’ a new effort to adapt security institutions to combating emerging threats like terrorism, cyberattacks, and nuclear proliferation; and an expectation that European nations accept they are more secure when they contribute more toward their own defense.”

Och inte minst handlade detta om Ryssland, vilket ju har sitt sÀrskilda intresse i ljuset av vad som intrÀffat:

”While the West continues to seek a productive new relationship with post-Soviet Russia, thus far it has proved elusive, as both attempts by the prior administration to reset the Russia and U.S.-Europe relationships have been followed by Russia invading its neighbor Georgia in 2008 and Ukraine in 2014. Russia continues aggressive behavior toward other regional neighbors by interfering in election processes and promoting non-democratic ideals. We, together with our friends in Europe, recognize the active threat of a recently resurgent Russia.”

Det blir Ă„tskilliga diskussioner kring detta och andra temat efter det att jag landat i Washington om ett antal timmar.

Men utrikesminister Tillersons tal i dessa delar har med all sÀkerhet noterats med tillfredstÀllelse i huvudstÀder runt om i Europa inför den rundresa i regionen han planerar nÀsta vecka.


Asylsystemet fÄr inte prÀglas av godtycke

Moderaterna - 29 November, 2017 - 11:29
Asylsystemet fÄr inte prÀglas av godtycke klara.soderberg 29 nov 2017 Regeringen spelar högt och riskerar att urholka asylrÀtten. Sverige behöver en lÄngsiktig och hÄllbar migrationspolitik dÀr varje mÀnniskas behov av skydd ska vara det avgörande, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen, och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, pÄ Svenska Dagbladets debattsida.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har presenterat ett regeringsförslag om sÀrlagstiftning för asylsökande som vid beslutstillfÀllet uppgett att de var minderÄriga. Det Àr en föreslagen ordning som undergrÀver sÄvÀl asylrÀtten som rÀttssÀkerheten och likabehandlingen i asylprocessen. Den grundlÀggande principen om att ett ja Àr ett ja och ett nej Àr ett nej överges. Det Àr inte lÀngre skydds­behov som ska styra, utan för asylrÀtten helt frÀmmande faktorer som den asylsökandes vilja att studera pÄ gymnasiet.

Regeringens förslag innebÀr att den som saknar asylskÀl och fÄtt ett utvisningsbeslut nu kan fÄ möjlighet att stanna i Sverige för att studera pÄ gymnasiet. Möjligheten ges till den som registrerades som barn vid ankomst till Sverige och har vÀntat 15 mÄnader eller lÀngre pÄ beslut frÄn Migrationsverket. Personen ska studera eller ha studerat och ha för avsikt att fortsÀtta med studier pÄ gymnasial nivÄ.

GĂ„r vi tillbaka ett Ă„r i tiden stod regeringen inför en snarlik situation. Miljöpartiet pressade regeringen att införa det sĂ„ kallade gymnasieundantaget i den tillfĂ€lliga asyllagstiftningen. BestĂ€mmelserna ger en person som redan har ett tillfĂ€lligt uppehĂ„llstillstĂ„nd en möjlighet till förlĂ€ngning för att studera pĂ„ gymnasiet. ”Vi behöver ge dem större trygghet för att de ska klara skolan”, hette det den gĂ„ngen.

Kritiken frĂ„n tunga remissinstanser var mycket omfattande. LagrĂ„det varnade för godtycke och att en ”kaotisk situation” skulle kunna uppstĂ„. Migrationsverket ansĂ„g att svĂ„righeterna att tillĂ€mpa lagen skulle kunna pĂ„verka rĂ€ttssĂ€kerheten. KammarrĂ€tten i Stockholm, dit Migrationsöverdomstolen hör, avstyrkte förslaget helt och hĂ„llet. Det hindrade inte regeringen frĂ„n att gĂ„ fram med förslaget. Ett Ă„r senare Ă„terkommer Social­demokraterna och Miljöpartiet nu med Ă€nnu ett rĂ€ttsosĂ€kert förslag. Personer utan skyddsskĂ€l och med utvisningsbeslut ska fĂ„ möjlighet till uppehĂ„llstillstĂ„nd med stöd av gymnasieundantaget.

Backar vi bandet ytterligare ser vi att det inte Ă€r första gĂ„ngen MP pressar S i denna riktning. År 2005 hotade Miljöpartiet med att fĂ€lla den socialdemokratiska regeringens budget om inte de som fĂ„tt avslag pĂ„ sina asylansökningar fick en ny prövning. DĂ„ moti­verades det med att de nyinrĂ€ttade migrationsdomstolarna skulle fĂ„ ett rent bord. LagrĂ„det sĂ„gade regeringens bristfĂ€lliga lagförslag och konstaterade att det inte var rĂ€ttssĂ€kert.

2017 lÄter det precis likadant som för tolv Är sedan. Denna gÄng anvÀnds utbildning och lÄnga handlÀggningstider som hÀvstÄng. Tidi­gare var skÀlet att mÀnniskor levde utan tillstÄnd. Det mesta talar för att Ànnu ett ­bristfÀlligt förslag kommer att arbetas fram i regerings­kansliet och underkÀnnas av LagrÄdet. Ytterst Àr detta allvarligt inte minst för den bristande rÀttssÀkerhet det innebÀr.

Sverige ska inte stifta lagar som inte Àr rÀttssÀkra och som inte bygger pÄ individens skyddsbehov. VÄrt asylsystem ska inte bygga pÄ eftergifter i politiska konflikter, utan i stÀllet prÀglas av rÀttssÀkerhet och förutsÀgbarhet dÀr ett nej Àr ett nej och ett ja Àr ett ja. Det handlar ocksÄ om en rÀttvis process dÀr alla kan förvÀnta sig att behandlas lika. Har en person skyddsskÀl Àr huvudregeln att den personen fÄr stanna i Sverige. FÄr en person avslag pÄ sin asylansökan ska denne Äter­vÀnda till sitt hemland. Det Àr grunden för en reglerad invandring. Utan denna ordning riskerar Sverige att ÄtergÄ till en lÄngsiktigt ohÄllbar migrationspolitik som prÀglas av bÄde ryckighet och godtycke.

Vi ser att allt fler mĂ€nniskor som fĂ„tt avslag vĂ€ljer att inte Ă„tervĂ€nda. PĂ„ fem Ă„r berĂ€knar Migrationsverket att överlĂ€mna över 60 000 utvisningsĂ€renden till Polisen. Ett omfat­tande skuggsamhĂ€lle, prĂ€glat av social utsatthet, riskerar att permanentas i Sverige. I stĂ€llet bör Ă„tervĂ€ndandearbetet prioriteras och förstĂ€rkas. Det innebĂ€r bland annat fler inre utlĂ€nningskontroller, fler förvarsplatser hos Migrationsverket och att kommuner inte ska kunna ge annat Ă€n kortvarig hjĂ€lp till mĂ€nni­skor som vistas olagligt i Sverige.

Genom regeringens förslag riskerar Sve­rige bli ett mer attraktivt land att söka sig till. Samtidigt finns risken att det skapar falska förhoppningar om att alla fÄr stanna hÀr, oavsett skyddsskÀl. Genom att ge uppehÄlls­tillstÄnd för studier flyttar regeringen dess­utom bedömningarna av asylÀrenden frÄn Migrationsverket och domstolarna till klassrummen och i sista hand lÀrarna. NÀrvarorapportering och betygssÀttning, inte individens skyddsskÀl, kan fÀlla avgörandet om uppe­hÄllstillstÄnd eller utvisning. DÀrtill innehÄller regeringens överenskommelse stora oklarheter vad gÀller omfattningen av förslaget. Ledande företrÀdare för S och MP har inte kunnat ge nÄgra svar pÄ frÄgor om förslagets kostnader eller hur mÄnga mÀnni­skor det skulle omfatta.

Regeringen spelar högt och riskerar att urholka asylrÀtten genom att öppna upp för lösningar som innebÀr att mÀnniskor utan skyddsbehov ÀndÄ beviljas uppehÄllstillstÄnd. Sverige behöver en lÄngsiktig och hÄllbar migrationspolitik dÀr varje mÀnniskas behov av skydd ska vara det avgörande. Det vi nu ser prov pÄ Àr i stÀllet ett tydligt avsteg frÄn just det.

Tobias Billström (M) gruppledare och fd migrationsminister
Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Tobias Billström Gruppledare Mer om Tobias Johan Forssell Migrationspolitisk talesperson Jag vill vara en tydlig röst för ett starkt svenskt försvar som förmÄr att vÀrna Sveriges territoriella sÀkerhet samt bidra till internationell fred och sÀkerhet. Mer om Johan Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

FÀrdriktning för ett reformerat flyktingmottagande i EU

Moderaterna - 29 November, 2017 - 10:11
FÀrdriktning för ett reformerat flyktingmottagande i EU klara.soderberg 29 nov 2017 I dag, onsdagen den 29 november, bjöd Moderaterna in till ett seminarium för att diskutera och lyfta frÄgan om ett EU-gemensamt kvotflyktingsystem. Tobias Billström och Gunnar Strömmer inledde seminariet följt av en paneldiskussion med bland annat Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson.

I dag befinner sig 65 miljoner mÀnniskor i vÀrlden pÄ flykt. Krig och konflikter rasar pÄ mÄnga platser. Allt fler mÀnniskor har de senaste Ären tagit sig till Europa för att söka asyl. Farliga flyktvÀgar och praktiska hinder försvÄrar mÀnniskors vÀg till Europa. Samtidigt som de som lyckas ta sig över grÀnsen inte alltid har rÀtt till skydd. 

PÄ mÄnga hÄll i Europa diskuteras nu en reformering av tillÀmpningen av asylrÀtten inom EU. Moderaterna har föreslagit en övergÄng till ett gemensamt kvotflyktingsystem dÀr asylansökan som regel görs utanför EU:s grÀns med sÀker resvÀg in i EU. Detta seminarium handlar om EU:s asylsystem och flyktingmottagande samt vÀgen framÄt för ett reformerat flyktingmottagande i EU. 

Medverkande: 

Charles Clarke, f.d. inrikesminister Storbritannien
Madelaine Seidlitz, ansvarig för flykting- och migrationsfrÄgor, Amnesty Sverige
Joakim Ruist, migrationsforskare, Göteborgs universitet
Ignacio Vita, advokat och doktorand i internationell rÀtt vid Uppsala universitet
Gunnar Strömmer, partisekreterare Moderaterna
Tobias Billström, gruppledare Moderaterna och f.d. migrationsminister
Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson Moderaterna 

Tobias Billström Gruppledare Mer om Tobias Johan Forssell Migrationspolitisk talesperson Jag vill vara en tydlig röst för ett starkt svenskt försvar som förmÄr att vÀrna Sveriges territoriella sÀkerhet samt bidra till internationell fred och sÀkerhet. Mer om Johan Gunnar Strömmer Partisekreterare Mer om Gunnar Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Moderaterna stÀrker laget med nya rekryteringar

Moderaterna - 28 November, 2017 - 14:17
Moderaterna stÀrker laget med nya rekryteringar hampus.knutsson 28 nov 2017 Moderaterna stÀrker laget inför valÄret genom tvÄ seniora rekryteringar. Cherine Khalil blir ny presschef för Moderaterna och Martin Borgs blir nationell digital valledare.

Cherine Khalil har drygt tio Ärs arbete av press- och kommunikationsarbete, och har Àven bakgrund som handlÀggare vid Moderaternas riksdagskansli. Under Alliansregeringen arbetade hon som pressekreterare i Regeringskansliet. Dels för Ulf Kristersson dÄ han var socialförsÀkringsminister, dels för dÄvarande arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Cherine Khalil kommer nÀrmast frÄn tjÀnsten som teamchef samt press- och kommunikationsansvarig pÄ Sveriges Byggindustrier.

- Moderaterna ska göra det partiet Àr bÀst pÄ, nÀmligen att visa att vi har politik som svarar pÄ vÄr tids stora samhÀllsfrÄgor. Vass presskommunikation Àr en förutsÀttning för att fÄ genomslag i debatten, och det gÀller inte minst i en valrörelse. Jag ser verkligen fram emot att göra det hÀr jobbet tillsammans med partiets alla skickliga företrÀdare och medarbetare, sÀger Cherine Khalil.

Martin Borgs tilltrÀder en nyinrÀttad roll som nationell digital valledare. Uppdraget blir att utveckla och driva partiets digitala kommunikation under valÄret. Borgs har tjugo Ärs erfarenhet av digital opinionsbildning som kommunikationskonsult, opinionsbildare, dokumentÀrfilmare och författare. Han kommer frÄn rollen som grundare och innovationschef pÄ Miltton Labs.

- Det finns vissa uppdrag man inte kan tacka nej till. De Àr för viktiga, för roliga. Valrörelsen kommer att forma landet för mÄnga Är framöver. Att nÄ vÀljare pÄ nÀtet kommer vara avgörande i valet. Jag vill inte sitta pÄ lÀktaren om det finns en viktig roll pÄ plan, sÀger Martin Borgs.

Cherine Khalil tilltrÀder tjÀnsten som presschef den 1 februari. Hon kommer att leda pressavdelningens arbete och rapporterar till partisekreterare Gunnar Strömmer. Cherine Khalil kommer Àven att ingÄ i Moderaternas partiledning.

- Med dessa nyckelrekryteringar pÄ plats gÄr vi in i valÄret med ett mycket starkt team inom press och digitala medier. Cherine tillför mÄngÄrig erfarenhet av pressjobb och opinionsbildning, ocksÄ under valÄr. Och det Àr en vÀldig tillgÄng att hon kÀnner Moderaterna och partiets politik pÄ djupet, sÀger partisekreterare Gunnar Strömmer.

Martin Borgs börjar sitt uppdrag i januari. Han blir en del av kommunikationsavdelningen och kommer rapportera till Moderaternas kommunikationschef Hampus Knutsson.

- Rollen som nationell digital valledare Àr ny för Moderaterna. Den innebÀr ett sÀrskilt ansvar att implementera Moderaternas valstrategi digitalt, utveckla kampanjer i sociala medier och jobba operativt med kommunikation i partiets kanaler. Martin Borgs har varit engagerad i flera valrörelser i olika roller och Àr i dag en av de vassaste digitala opinionsbildarna i Sverige, avslutar kommunikationschef Hampus Knutsson.

Förbund Riksorganisationen Bild Khalil och Borgs Dölj delningsalternativ Av

Ulf Kristersson: Framtidens sjukvÄrd med fokus pÄ kvalitet och resultat

Moderaterna - 28 November, 2017 - 14:08
Ulf Kristersson: Framtidens sjukvÄrd med fokus pÄ kvalitet och resultat hampus.knutsson 28 nov 2017 I dag talade Ulf Kristersson om sjukvÄrdspolitiken pÄ en konferens med Forum för vÀlfÀrd.

NĂ€r det handlar om prioriteringar sa Ulf Kristersson:

- Att vÀrna valfriheten, följa upp kvaliteten och att kapa vÄrdköerna Àr det allra viktigaste. NödvÀndigt men inte tillrÀckligt. Vi behöver dessutom bÄde vilja och förmÄga att genomföra lÄngsiktiga reformera. LÄt mig hÀr idag peka pÄ tre omrÄden: primÀrvÄrden, den högspecialiserade vÄrden, och vÄrden för multisjuka Àldre.

Dessutom pratade tog han upp valfrihet i vÀlfÀrden:

- Valfrihet i vĂ€lfĂ€rden Ă€r inte lĂ€ngre ett komplement, utan en fundamental förutsĂ€ttning för den svenska modellens framtid. I Sverige vill vi bĂ„de ha gemensamma lösningar – och bestĂ€mma sjĂ€lva. Gemenskap – och individualism. DĂ€rför Ă€r Reepalu inte bara ett anakronistiskt hot mot vĂ€lfĂ€rdens företagsamhet, utan ironiskt nog ett grundskott mot den riktiga svenska modellen.

LÀs hela talet hÀr.

 

Filer Ulf Kristersson om hÀlso och sjukvÄrd(pdf178.12 KB) Ulf Kristersson Partiledare

Efter gymnasiet i Eskilstuna gjorde Ulf Kristersson militÀrtjÀnst vid signalregementet i Enköping. Han var ordförande i Moderata Ungdomsförbundet mellan 1988 och 1992.

Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen Bild Ulf Kristersson Dölj delningsalternativ Av

Vid telefonen hemma i Stockholm.

Carl Bildt (m) - 27 November, 2017 - 16:20

STOCKHOLM: Arbetsdag hemma i Stockholm, om Àn mest med olika telefonkonferenser i olika Àrenden i olika organisationer.

HÀr förblir jag ocksÄ under morgondagen, men pÄ onsdag bÀr det av i riktning Washington för nÄgra dagar av olika samtal dÀr.

Under början av detta Är var jag ju i Washington mer Àn var fjÀrde veckan men sedan sommaren har jag inte varit dÀr, och ett element av stabilisering i Trump-administrationen har vÀl rimligen intrÀffat sedan dess.

Men det ÄterstÄr att se.

Och frÄn Washington bÀr det sedan vidaste till södra Tysklands bergiga regioner för andra samtal i beslÀktade Àmnen.

PÄ EU-fronten Àr det denna vecka toppmötet mellan EU och Afrika i Abidjan som dominerar agendan. Relationerna med Afrika har ju prioriterats upp högst avsevÀrt under de senaste Ären, och Àven om det frÀmst Àr migrationsfrÄgorna som drivit detta Àr det sjÀlvklart en i grunden vÀlkommen utveckling.

I Berlin har den komplicerade regeringsfrÄgan nu rört sig mot möjligheten av en ny upplaga av den stora koalitionen mellan CDU/CSU Ä den ena och SPD Ä den andra sidan.

Ingen torde se det som en sÀrskilt attraktiv möjlighet, men nu Àr ju det parlamentariska lÀget som det Àr, och att döma av de opinionsundersökningar som publicerats skulle ett nyval knappasts förÀndra den saken.

Det blir alldeles sÀkert hÄrda s k sonderande samtal, och sannolikt kommer SPD att krÀva ett rÀtt högt pris för sitt deltagande.

Blir det till slut en överenskommelse skall denna dÀrefter godkÀnnas dels av en partikongress i CDU och dels av en medlemsomröstning i SPD. Jag skulle anta att det krÀvs en kongress Àven i CSU, dÀr man annars för ögonblicket mest Àr upptagen med annat.


Regeringens passivitet skadar Sverige

Moderaterna - 27 November, 2017 - 09:18
Regeringens passivitet skadar Sverige erik.blom 27 nov 2017 Regeringens passivitet under hamnkonflikten skadar Sverige. Moderaterna Àr beredda att göra upp med regeringen om ett snabbt lagförslag för att stoppa denna konflikt och liknande i framtiden, skriver Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, Jessica PolfjÀrd, arbetsmarknadspolitisk talesperson, och Lars HjÀlmered, nÀringspolitisk talesperson, pÄ Dagens Industris debattsida.

Problemen i containerhamnen i Göteborg behöver omgÄende fÄ ett slut. Konflikten har pÄgÄtt lÀnge och trots medlingsförsök har ingen lösning nÄtts. DÀrför krÀvs nu politisk handlingskraft för att lösa problemen, men hittills har regeringen agerat senfÀrdigt och passivt. Det riskerar jobb och svensk konkurrenskraft. Hittills har 140 personer tvingats lÀmna sina anstÀllningar och flera företag har permanent lÀmnat containerhamnen för andra transportalternativ. Moderaterna Àr beredda att ta ansvar för situationen, den svenska modellen och för vÄrt lands behov av tillförlitliga transporter. DÀrför vill vi ge ett tydligt besked. Om regeringen lÀmnar ett konkret och vÀlavvÀgt lagförslag som löser hamnproblemen senast under vÄren Àr vi beredda att medverka till att förslaget lotsas igenom riksdagen.

Containerhamnen i Göteborg har brottats med konflikt och konflikthot under flera Är. Problemen har fÄtt stor effekt pÄ hamnens kunder. Hamnen Àr den största i Skandinavien och hanterar runt 50 procent av Sveriges containerhandel. MÄnga företag sÄsom SKF, Akzo Nobel, AB Volvo, Lindex, Vinga of Sweden, Greencarrier Liner Agency, Löfbergs Lila och Stora Enso har drabbats av försenade leveranser och har behövt hitta andra vÀgar för att transportera sitt gods till eller frÄn Sverige. Gods har flyttats frÄn transporter med jÀrnvÀg och fartyg till att istÀllet köras med lastbil lÄnga strÀckor. Enligt en enkÀt genomförd av Svenskt NÀringsliv har 70 procent av företagen vidtagit tillfÀlliga ÄtgÀrder för att lösa sina transporter, och 13 procent har lÀmnat containerhamnen i Göteborg permanent. Konflikten har lett till att containervolymerna rasade med 22 procent under första halvÄret i Är. Det Àr inte rimligt.

En konkurrensfördel för Göteborgs hamn och dess kunder har lÀnge varit direktlinjer till andra vÀrldsdelar. Stora fartyg har med ett antal stopp pÄ vÀgen kört direkt frÄn Göteborg till viktiga hamnar i Asien och Nordamerika. För svenska företag har det inneburit en möjlighet att anvÀnda snabba, ekonomiska och miljömÀssigt effektiva transporter utan onödig omlastning.

UtslÀppen av koldioxid ökar med 124 ton per dag som en effekt av problemen. Det motsvarar utslÀppen för 500 bussar som kör mellan Göteborg och Stockholm. Flera rederier har nu som svar pÄ hamnproblemen meddelat att de slutar köra dessa viktiga direktanlöp till Göteborg. Det Àr riktigt illa för Sverige.

KÀrnan i hamnproblemen handlar om kollektivavtal och konfliktrÀtt. Sveriges Hamnar och Transportarbetareförbundet har ett gÀllande kollektivavtal som reglerar verksamhet för hamn- och stuveriarbete i Sverige. Parterna Àr överens om löner och andra villkor. StridsÄtgÀrder ska som en del av en förhandling kunna anvÀndas, men en viktig princip Àr ocksÄ att fredsplikt gÀller nÀr ett avtal Àr tecknat. Trots ett gÀllande kollektivavtal har en annan facklig organisation, som inte Àr ansluten till avtalet, vidtagit stridsÄtgÀrder. Deras agerande utmanar de principer som finns om hur avtal pÄ arbetsmarknaden förhandlas fram, tecknas och vÄrdas pÄ arbetsmarknaden.

Regeringen har tillsatt en utredning som ett svar pÄ hamnproblemen i Göteborg. Utredningen ska se över reglerna för en facklig organisation att vidta stridsÄtgÀrder i en situation dÀr arbetsgivaren redan Àr bunden av kollektivavtal genom en annan facklig organisation eller dÀr skÀlet för att vidta stridsÄtgÀrder Àr nÄgot annat Àn att uppnÄ ett kollektivavtal. Regeringens hantering av frÄgan Àr anmÀrkningsvÀrt senfÀrdig. I stÀllet för att snabbt utreda och genomföra en lagÀndring ska utredning inte vara klar förrÀn i maj 2018. DÀrefter vidtar remiss och beredning. Det gör att en lösning pÄ hamnproblemen ligger bortÄt tvÄ Är fram i tiden. Under tiden drabbas svensk ekonomi och viktiga svenska företag av fortsatta problem med sina transporter. Det Àr helt oacceptabelt.

Expertis pÄ svensk arbetsmarknad sÄsom erfarna arbetsrÀttsjurister pÄtalar att ett förslag till en lagÀndring som löser hamnproblemen kan arbetas fram och lÀmnas över till riksdagen inom nÄgra mÄnader. Det skulle dock förutsÀtta att regeringen ger utredningen ett nytt uppdrag med kortare tid samt att man forcerar arbetet i regeringskansliet med att ta fram en proposition.

Vi förutsÀtter att regeringen ger utredningen ett sÄdant nytt uppdrag före jul, annars finns skÀl för riksdagen att agera. Moderaterna vill lösa hamnproblemen. Vi strÀcker nu ut en hand till regeringen. Vill Stefan Löfven lösa problemen? Kommer regeringen med ett förslag till riksdagen senast i vÄr?

Elisabeth Svantesson ekonomisk-politisk talesperson (M)

Lars HjÀlmered nÀringspolitisk talesperson (M)

Jessica PolfjÀrd arbetsmarknadspolitisk talesperson (M)

LÀs artikeln hÀr. 

Lars HjÀlmered NÀringspolitisk talesperson Vi har nu en uppgift som parti och allians att visa att vi Àr bÀst pÄ att lÀgga en grund för fler jobb och vÀxande företag. Mer om Lars Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frÄga som ligger mig varmt om hjÀrtat och som löpt som en röd trÄd, bÄde genom mitt yrkesmÀssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Jessica PolfjÀrd Arbetsmarknadspolitisk talesperson Jag har varit riksdagsledamot sedan valet 2006. Tidigare har jag varit aktiv i kommunpolitiken i VÀsterÄs.  Mer om Jessica Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Sverige mÄste dra nytta av digitaliseringens möjligheter

Moderaterna - 24 November, 2017 - 14:49
Sverige mÄste dra nytta av digitaliseringens möjligheter hampus.knutsson 24 nov 2017 Ulf Kristersson talade i dag vid Sacos kongress om de utmaningar Sverige stÄr inför pÄ kort och lÄng sikt. Sverige ska vÀrna det som har byggts upp i generationer: tilliten mellan mÀnniskor, jÀmlikhet, tolerans och öppenhet.

- Sverige har en rad allvarliga problem som vi mÄste ta itu med. I 130 bostadsomrÄden gÄr inte ens varannan vuxen till jobbet pÄ morgonen och i flera delar av landet sprider gÀngkriminaliteten ut sig. Det hÀr Àr vad jag tror att valÄret 2018 kommer handla om. Vinner vi inte vÄra medborgares respekt för den samlade politikens förmÄga att lösa de allra mest uppenbara problemen, kommer vi aldrig tillÄtas pÄbörja ett samtal om framtidens alla möjligheter och utmaningar, sa Ulf Kristersson.

Samtidigt stÄr Sverige pÄ lÀngre sikt inför en stor samhÀllsomvandling som drivs av digitaliseringen. Den pÄverkar jobben, hur vi utbildar oss och hur vi formar vÄra gemenskaper. Det behövs en kraftsamling för att Sverige effektivt ska kunna ta tillvara de möjligheter och hantera de utmaningar som digitaliseringen för med sig.

- Sverige behöver kraftsamla och ta ett bredare grepp. RÀtt hanterad kommer digitaliseringen och artificiell intelligens innebÀra enorma möjligheter. Ny teknik kan ge fler och bÀttre jobb, sÀkrare vÄrd som kommer fler till del, bÀttre miljö och smidigare samhÀllsservice, samtidigt fÄr vi inte underskatta riskerna.

Ulf Kristersson betonade vikten av att Sverige lyckas behÄlla sin position som digitalt föregÄngsland och skapar förutsÀttningar för fler innovativa företag och inte tappa mark och bli omsprunget som IT-nation.

- LÄt oss inte underskatta det hÄrda arbete som krÀvs för att nÄ dit. TÀnk om vi i Sverige i dag Àr som Nokia Är 2007? Sverige Àr nÀstintill vÀrldsledande i entreprenörskap och teknikutveckling. Men vi lever fortfarande i stor utstrÀckning med lagar, regler, avtal och vÀlfÀrdsystem som har vuxit fram under industrisamhÀllets villkor. Signalen och riktningen ska vara tydlig. Sverige mÄste ta tÀten i den stora samhÀllsomvandling som digitalisering och artificiell intelligens för med sig, sa Ulf Kristersson.

Som ett led i kraftsamlingen bör Sverige upprÀtta ett forskningsinstitut för tillÀmpad AI.

- MÄlet Àr att institutet ska bli en ledande aktör för forskning och att Sverige ska vara vÀrldsledande pÄ att implementera AI i samhÀllet. Detta krÀver resurser, men kanske framför allt engagemang och nyfikenhet, avslutade Kristersson.

HĂ€r kan du se Ulf Kristerssons tal.

LĂ€s talet i sin helhet.

LÀs mer om förslagen.

Ulf Kristersson Partiledare

Efter gymnasiet i Eskilstuna gjorde Ulf Kristersson militÀrtjÀnst vid signalregementet i Enköping. Han var ordförande i Moderata Ungdomsförbundet mellan 1988 och 1992.

Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen Bild Ulf Kristersson Dölj delningsalternativ Av

Östliga Partnerskapet lever och frodas.

Carl Bildt (m) - 23 November, 2017 - 20:02

STOCKHOLM: SÄ Àr jag dÄ hemma igen efter tvÄ dygn i Bryssel med diverse olika aktiviteter.

Huvudanledningen var att vara med pÄ och tala pÄ den konferens om globala trender med perspektiv 2030 som EU-kommissionens interna tankesmedja i förening med Europaparlamentets utredningstjÀnst organiserade.

Förhoppningsvis lyckades jag skrÀmma upp dem en del. Det behövs.

Och i anslutning till den konferensen drog EU-rÄdets sekretariat i gÄr kvÀll ihop en liten middag med nÄgra av oss som genom Ären tÀnkt pÄ och försökt att utforma EU:s politik i det egna nÀromrÄdet.

Även om detta alls icke var skĂ€let till middagen Ă€r det ju i morgon dags för toppmöte med EU:s Östliga Partnerskap.

SĂ„dana hĂ„lls vartannat Ă„r – senast var det under det lettiska ordförandeskapet 2015.

NÄgra trötta ögon i gÄr kvÀll avslöjade att förhandlingarna om den avslutande deklarationen frÄn toppmötet varit lika stökiga som de brukar vara.

Ukraina vill ha mer av tydliga europeiska perspektiv för sin och andra intresserades skull, men bromsas av inte minst Paris och Berlin och andra med den olycksaliga hollÀndska folkomröstningen i fÀrskt minne.

Man anser, inte utan rÀtta, att diskussioner om medlemskap i EU saknar aktualitet. Men man bortser frÄn den betydelse som Àven mycket fjÀrran liggande drömmar ka ha för att inspirera ocksÄ mer nÀraliggande agerande.

Att Angela Merkel planerar komma till Bryssel i morgon, trots regeringsförhandlingar i Berlin, visar dock viktigt tyskt engagemang. Hon hoppade ju som bekant över det sociala mötet i Göteborg.

En besvÀrligare nöt att knÀcka Àr möjligen motsÀttningarna mellan Armenien och Azerbaijan, som ju handlar om konflikten om Nagorno Karabach.

Begrepp som territoriell integritet och rÀtt till sjÀlvbestÀmmande mÄste blandas och kalibreras i en förening som motvilligt mÄhÀnda kan svÀljas av dem bÀgge. Situationen kÀnns igen.

Detta har ju dock ingenting alls med substansen i sjÀlva toppmötet och samarbetet att göra.

Samarbetet utvecklas steg för steg vidare pĂ„ ett sĂ€tt som gör att det Östliga Partnerskapet Ă€r en framgĂ„ngssaga – och det speciellt om man ser det i relief till en del andra av EU:s initiativ i nĂ€romrĂ„det.

Ukraina, Georgien och Moldavien har alla tre lÄngtgÄende associerings- och frihandelsavtal, och har dessutom fÄtt viseringsfrihet för resor till EU. Det Àr snarast i överkant av vad vi hoppades pÄ nÀr partnerskapet officiellt sjösattes 2009.

Vitrysslands ledare Lukashenko har denna gÄng inbjudits, men meddelat att han inte kommer.

Det ses sÀkert med tillfredsstÀllelse i Moskva, dÀr varje nÀrmande mellan Minsk och Bryssel ses som suspekt och hotfullt, och dessutom med lÀttnad i Bryssel, dÀr tanken pÄ s k familjefoto med den föga demokratiske ledaren frÄn Vitryssland inte Àr nÄgonting som nÄgon skulle se fram emot.

Men den försiktiga utvecklingen av relationerna mellan Minsk och Bryssel Àr dock pÄtagligt viktig. Det rÀcker med att titta pÄ kartan för att inse den saken.

Det blir knappast ett toppmöte med dramatik i morgon, och bara det finns anledning att notera.

Det Östliga Partnerskapet fungerar och förĂ€ndrar steg för steg den ekonomiska och politiska verkligheten i de viktiga omrĂ„dena mellan EU och Ryssland.

Att det ses med betydande misstro i Moskva Àr uppenbart.

SĂ„ hade det alls inte behövt vara – Moskva borde inse att man har ett intresse av att det gĂ„r bra för dessa lĂ€nder – men sĂ„ har det ju kommit att bli framför allt efter 2013.

Det viktiga Ă€r att de olika samarbeten inom ramen för det Östliga Partnerskapet utvecklas – och det tror jag kommer att bli resultatet av morgondagens möte.


Förslag för att göra Sverige till vÀrldens bÀsta land att dela varor och tjÀnster i

Moderaterna - 23 November, 2017 - 12:16
Förslag för att göra Sverige till vÀrldens bÀsta land att dela varor och tjÀnster i hampus.knutsson 23 nov 2017 Under torsdagen höll Jessica Rosencrantz, trafikpolitisk talesperson och Maria Malmer Stenergard, miljöpolitisk talesperson, ett seminarium om hur vi kan frÀmja tillvÀxten av delningsekonomin i Sverige. Representanter frÄn politiken, nÀringslivet och branschen diskuterade delningsekonomi generellt och vilka vÀgar Sverige mÄste ta, med Moderaternas rapport om delningsekonomi som utgÄngspunkt.

Vi har arbetat fram skarpa förslag, som ocksÄ antagits av Moderaternas arbetsstÀmma, om skattelÀttnader, regelförenkling och stÀrkt integritetsskydd för de som tillhandahÄller och brukar tjÀnster inom delningsekonomin. Den rapport som förslagen har mynnat ut i finns att lÀsa i sin helhet hÀr.

Ska vi lyckas nÄ delningsekonomins fulla potential mÄste alla partier engagera sig. Vi har tagit ett stort första steg, men vi kan inte lösa alla knutar pÄ en och samma gÄng. Vi vÀlkomnar dÀrför att fler partier, men framför allt ocksÄ regeringen följer efter för tillsammans kan vi göra Sverige till vÀrldens bÀsta land att dela varor och tjÀnster i.

Filer Rapport delningsekonomi.pdf(pdf156.73 KB) Jessica Rosencrantz Trafikpolitisk talesperson Mitt hjÀrta klappar ocksÄ starkt för jÀmstÀlldhet. Jag Àr övertygad om att en liberal politik Àr den som bÀst nÄr en verklig jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn. Mer om Jessica Maria Malmer Stenergard Miljö- och jordbrukspolitisk talesperson Jag drivs av övertygelsen att vi behöver en politik som lÄter mÀnniskor och företag vÀxa och blomstra. Den som vill förverkliga sin dröm ska aldrig behöva hindras av krÄngliga eller omotiverade regler. Mer om Maria Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Befriande att domen mot Mladic Àntligen kom.

Carl Bildt (m) - 22 November, 2017 - 12:22

BRYSSEL: Under Är i och med Bosnien efter kriget fick jag ofta frÄgan om jag verkligen trodde att de ansvariga nÄgon gÄng skulle stÀllas till svars.

Och varje gÄng svarade jag att jag var övertygad om att dÄ skulle bli fallet.

Delvis dÀrför att jag sjÀlvfallet inte kunde sÀga nÄgonting annat i den roll jag hade, men delvis dÀrför att jag faktiskt var övertygad om det.

Men det har tagit sin tid.

I dag 22 Är efter fredsavtalet i Dayton kommer domen i första instans mot dem bosnienserbiske militÀra befÀlhavaren Ratko Mladic.

Det var i maj 2012 som rÀttegÄngen inleddes, och den avslutades för knappt ett Är sedan. Tiden efter det har gÄtt Ät till att formulera ett domslut som förhoppningsvis kommer att uppfattas som en slutpunkt för det bosniska kriget.

Och i ICTY i Haag Ă„terstĂ„r nu bara första dom i en rĂ€ttegĂ„ng – mot sex bosnienkroatiska personer. Men dĂ€rtill kommet ety antal överklaganden, bl a mot domen i första instans mot Radovan Karadzic.

Att Ratko Mladic skulle komma att fÀllas rÄdde det nog aldrig nÄgon större tvekan kring.

FrÄgorna har i stÀllet varit andra.

Skulle ICTY utvidga brottet folkmord till att inte bara omfatta Srebrenica utan ocksÄ andra delar av kriget i Bosnien? Och hur tydligt anser man det möjligt att knyta honom direkt till folkmordet i Srebrenica?

RÀttegÄngen har ju pÄgÄtt i ett antal Är, och nÀrmare tusen vittnen har hörts. I denna rÀttegÄng tillhör jag dock inte den skara av internationella representanter som kallats att vittna om det jag visste och vet.

Vart det lider skall jag försöka att lĂ€sa igenom huvuddelen av det det lĂ„nga domslutet – domen mot Radovan Katdzic var pĂ„ mer Ă€n 2.600 sidor, och det Ă€r vĂ€l knappast mindre den hĂ€r gĂ„ngen – men preliminĂ€rt har jag bara haft tillgĂ„ng till den lĂ„nga sammanfattning som just lĂ€sts upp i Haag, och som utan att ge detaljer dock redovisar de huvudsakliga slutsatserna samt sjĂ€lvfallet sjĂ€lva domslutet.

Svaret pĂ„ den första frĂ„gan Ă€r att ICTY stĂ„r fast vid att folkmord begicks i Srebrenica – konstigt hade det varit annars – men anser att de brott not mĂ€nskligheten som begicks i Ă„tskilliga andra delar av Bosnien inte nĂ„r upp till denna nivĂ„.

Och det gÀller ocksÄ belÀgringen och beskjutningen av Sarajevo.

Svaret pÄ den andra frÄgan framgÄr inte tillrÀckligt tydligt av den sammanfattning som lÀsts upp. DÀr konstateras att man anser Ratko Mladic skyldig till folkmordet, men utan att det ges en mer detaljerad redovisning för stödet för denna slutsats.

I sak Àr jag sjÀlvfallet övertygad om att sÄ Àr fallet, men för mig finns fortfarande frÄgetecken om nÀr och varför beslutet om det som skulle bli ett folkmord togs. Tidigare rÀttegÄngar har lett till klarhet i frÄgor om varför och hur de olika stegen som ledde fram till att Srebrenica anfölls och erövrades togs, men pÄ denna punkt har det hitintills inte rÄtt full klarhet.

I samband med att det var tvÄ decennier sedan brottet hade vi ju en stor konferens i Haag, och redovisade slutsatserna frÄn denna, och i det sammanhanget skrev jag ju ety antal artiklar i Àmnet.

Nu dömdes sÄledes Ratko Mladic till livstids fÀngelse för sitt ansvar för folkmordet i Srebrenica och sitt ansvar för en lÄng rad brott mot mÀnskligheten i det bosniska kriget i övrigt.

Och i dag kÀnns det befriande att den domen till slut kom!

Om domen kommer att överklagas eller ej ÄterstÄr att se, men hans ansvar i dessa avseenden kan det knappast rÄda nÄgot som helst tvivel kring.

Det innebÀr förvisso inte att han Àr den enda skyldiga till dessa brott , eller att det i detta krig inte fanns skyldiga pÄ alla sidor, men detta förtar ju ingenting av den stora skuld som tveklöst vilar pÄ honom.


 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 07:20.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2017, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson