Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Det blir allt farligare i Gulf-regionen.

Carl Bildt (m) - 17 September, 2019 - 21:09

STOCKHOLM: Dessa dygn finns det all anledning att GA uppmĂ€rksamheten riktad mot Mellersta Östern.

NÀr detta skrivs tyder vallokalsundersökningarna pÄ att premiÀrminister Netyahu kan komma att fÄ det svÄrt att sitta kvar vid makten i Israel efter dagens val.

Men det Àr bog klokt att avvakta tydligare resultat i morgon. Med all sÀkerhet vÀntar en lÄng och besvÀrlig regeringsbildning.

I slutskede av valrörelsen har Netanyahu kommit med uttalanden som orsakat kraftig internationell kritik, inte minst nÀr det gÀllt avsikten att efter valet annektera viktiga delar av den ockuperade VÀstbanken.

Och han har ocksÄ trappat upp konfrontationen med Iran pÄ ett sÀtt som lett till nya farhÄgor för ett krig med och i Libanon.

Annars Àr det sjÀlvfallet situationen efter attacken pÄ de saudiska oljeanlÀggningarna som Àr i fokus.

PÄ ett eller annat sÀtt finns det med all sannolikhet en iransk roll i detta. Om den sedan Àr direkt eller indirekt ÄterstÄr att se. Men en sÄ avancerad attack mÄste ha genomförts av en kvalificerad aktör, och dÄ begrÀnsas urvalet mycket snabbt.

Det Ă€r ett farligt spel man bedriver. Men logiken Ă€r vĂ€l att om Trump vill ha instabilitet och konfrontation i regionen sĂ„ Ă€r man ocksĂ„ beredd att Ă„stadkomma det pĂ„ ett sĂ€tt som inte Ă€r alldeles lĂ€tt att hantera. USA bedriver sin politik av ”maximalt tryck” pĂ„ sitt sĂ€tt, och Iran gör det pĂ„ sitt.

Saudiarabien och USA kan sjÀlvfallet slÄ tillbaka militÀrt pÄ ett eller annat sÀtt. Problemet Àr bara att i en upptrappad situation Àr det nog Saudiarabien och Förenade Arabemiraten som Àr i den mest utsatta positionen.

Attacken visade ju en förmÄga att slÄ till mot kritisk infrastruktur som inte Àr lÀtt att hantera. Och kritisk infrastruktur finns det Ätskilligt av i regionen. De stora flygplatserna Àr ju t ex viktiga nav, och olje- och avsaltningsanlÀggningar Àr pÄtagligt sÄrbara.

Man har nog fler punkter av sÄrbarhet Àn vad Iran har. Och dÀrmed Àr bilden av vad som nu kommer att hÀnda komplicerad.

Jag har en kÀnsla av att Förenade Arabemiraten nu manar till ÄterhÄllsamhet, att Saudiarabien helst vill att USA skall göra nÄgonting och att man i Washington tittar noga pÄ bÄde legaliteten och de möjliga konsekvenserna av olika optioner.

USA har ju inte attackerats, och nÄgot formellt Ätagande mot Saudiarabien har man inte. Det reses ocksÄ frÄgor om huruvida presidenten har ett tillrÀckligt mandat frÄn kongressen för ett militÀrt tillslag i en situation som denna.

Till bilden hör ju ocksÄ att i mitten av nÀsta vecka öppnas den stora debatten pÄ FN:s generalförsamling i New York. Att det i detta lÀge dÀr skulle kunna bli ett möte mellan Trump och Rouhani Àr vÀl mindre sannolikt, men konfrontationen i regionen efter det att USA lÀmnat avtalet med Iran kommer ofrÄnkomligen att bli en stor frÄga dÀr. President Trump talar i FN pÄ onsdag förmiddag.

Tas inte nÄgon form av diplomatisk initiativ Àr det nog ofrÄnkomligt att konfrontationen pÄ ett eller annat sÀtt kommer att trappas upp. Ingen av partnerna vill nog ha ett öppet krig, men ingen Àr heller beredd att backa tillbaka och kapitulera. USA trappar upp sanktioner, och Iran trappar upp olika former av attacker.

Det Àr ett mycket farligt spel.

I nÄgon mÄn kan det komma att pÄverkas av vad som hÀnder i Israel. Ett skifte dÀr kan nÄgot lÀtta pÄ trycket frÄn dess sida att ta till dramatiska ÄtgÀrder. Dock kommet det sannolikt att ta en betydande tid att fÄ en ny regering pÄ plats om röstsammanrÀkningen skulle ge ett resultat liknande vallokalsundersökningarna.

Ny start för Ukraina.

Carl Bildt (m) - 15 September, 2019 - 11:24

KIEV: Efter fyra intensiva dagar hÀr bÀr det nu tillbaka till Stockholm.

Den stora YES-konferensen samlar de flesta i det ukrainska samhÀllslivet, och det internationella deltagandet Àr dessutom betydande.

Stimulerande var ocksĂ„ de stora öppna ungdomsforum med olika diskussioner som arrangerades i anslutning till presidenten. SjĂ€lv hade jag tvĂ„ sĂ„dana – dels tillsammans med Estlands president Kersti Kaljulaid och dels tillsammans med CNN:s Fareed Zakaria – som bĂ„da var pĂ„tagligt vĂ€lbesökta.

Men annars blev det diskussioner om det mesta mellan himmel och jord – men först och frĂ€mst Ukraina efter det genomgripande politiska skiftet i samband med valen hĂ€r under Ă„ret.

President Zelensky och hans parti har nu en mycket stark stÀllning. De senaste mÀtningarna ger honom ett stöd pÄ 71%, och han har en majoritet i parlamentet med sig. Det Àr en unik möjlighet.

BÄde han och premiÀrministern skisserade i vÄra diskussioner en mycket ambitiös reformagenda med ekonomisk tillvÀxt i fokus. Och det fanns all anledning att applÄdera vad de sade. Inriktningen Àr tveklöst helt rÀtt.

I onsdags landade ocksĂ„ en delegation frĂ„n IMF för att förhandla fram ett nytt program. Åtskilliga av det som stĂ„tt pĂ„ IMF:s önskelista, inte minst den nödvĂ€ndiga reformen av jordĂ€gande, stĂ„r nu pĂ„ den nya regeringens program. Men det Ă€r genomförande som gĂ€ller, och det finns ocksĂ„ ett antal beska piller som mĂ„ste svĂ€ljas för att medicinen skall fĂ„ den verkan som avses.

De nÀrmaste sex-nio mÄnadens blir viktiga. Det Àr dÄ presidenten verkligen har möjlighet att genomföra vad som krÀvs. DÀrefter kommer den politiska bilden med stor sannolikhet att börja att förÀndras.

Och frÄgan Àr vad som hÀnder dÄ. Den mycket starka maktposition presidenten och hans parti har Àr tveklöst en fördel i det korta perspektivet, men hur den hanteras om vindarna börjar att blÄsa snödare blir det verkliga provet.

Men med rÀtt politik Àr det ingen tvekan om att den ekonomiska potentialen Àr betydande. Inte minst gÀller det pÄ livsmedelsomrÄdet.

Ukraina Àr redan den största leverantören av livsmedel till EU och vÀrldens tredje ledande livsmedelsexportör efter USA och Brasilien. NÀr det gÀller export av sÀd ligger man pÄ första plats. En tredjedel av all den superbördiga s k svarta jorden i vÀrlden finns i Ukraina.

OcksÄ relationen med Ryssland diskuterades sjÀlvfallet Ätskilligt. Det amerikanska sÀndebudet Volker var pÄ plats, och det blev utförliga diskussioner ocksÄ med utrikesminister Prystaiko.

Ett möte pÄ presidentnivÄ i det s k Normandi-formatet kommer vÀl med betydande sannolikhet att Àga rum under hösten, men vilka förutsÀttningarna Àr för framsteg Àr för tidigt att avgöra.

Det krÀvs tvÄ för att dansa tango, brukar det sÀgas, och om det finns nÄgon vilja i Kreml för att ta konkreta steg Äterser att se. En viss separation av styrkor i ett kÀnsligt omrÄde lÀngs konfrontationslinjen i östligaste Ukraina har dock kunnat ske.

Det har varit Ätskilliga besök för mig i Ukraina under Ären, och anledningen Àr sjÀlvklart att utvecklingen hÀr har mycket stor betydelse gör utvecklingen i Europa i dess helhet.

Ett stabilt och sjÀlvstÀndigt Ukraina, som kan stÄ pÄ egna ben, betyder mycket för Europas samlade sÀkerhet, ocksÄ vÄr egen.

Trump och Netanyahu.

Carl Bildt (m) - 13 September, 2019 - 14:58

KIEV: Sedan nÄgra dagar Àr jag hÀr i den ukrainska huvudstaden. I förgÄr var det diskussioner om frÀmst energirelationer och Ryssland, i gÄr var det möten med företagsledare och intervjuer och sedan i gÄr kvÀll den Ärliga stora YES-konferensen i vars styrgrupp jag dessutom ingÄr.

Det finns förvisso Ätskilligt av intresse som hÀnder hÀr, men förvisso ocksÄ i vÀrlden o övrigt.

I mÄndags avskedade president Trump med ett i sedvanlig ordning förödmjukande tweet sin sÀkerhetsrÄdgivare John Bolton.

Det var en förÀndring med besked.

KÀnt Àr incidenten nÀr Trump till en utlÀndsk besökare pekade pÄ Bolton och sade att det knappt finns nÄgot land som denne inte vill starta krig med. Och det vill alldeles uppenbart inte Trump.

Bolton vill vara mer militant pĂ„ den internationella scenen. Trump ser sig som ”the deal maker” och Ă€lskar handelskrig – men vill inte ha nĂ„gra fysiska krig.

Tydligt Àr att spÀnningen i Vita Huset och dess nÀrmaste omgivning har stigit högst vÀsentligt under de senaste veckorna kring dels frÄgan om Iran och dels politiken om Afghanistan.

I bĂ€gge fallen tycks Trump vilja söka snabba uppgörelser av nĂ„got slag, medan Bolton stĂ„tt för stark skepsis och motstĂ„nd. Bolton Ă€r den klassiska ”superhöken”, medan Trump bryr sig mindre om sakfrĂ„gan Ă€r om din image av att vara mannen som gör nĂ„gonting.

I de europeiska huvudstĂ€derna kommer det inte att fĂ€llas mĂ„nga tĂ„rar över att John Bolton försvinner, men samtidigt finns det med all sannolikhet en smygande oro för vart den trumpska strĂ€van efter olika uppgörelser kan leda. Med Bolton fanns det en risk för krig – med Trump finns det i vissa frĂ„gor en risk för kapitulation.

Vart detta nu kommer att leda i konkreta frÄgor ÄterstÄr att se.

Processen med talibanerna förefaller för ögonblicket att ha havererat, och Bolton tillhörde inte de som klagade över den saken. DÀrmed kommer med all sannolikhet Afghanistan att gÄ till presidentval mot slutet av mÄnaden, och bilden förÀndras dÀrmed i vissa delar.

Med Iran spekuleras det nu allt livligare om ett möte mellan Trump och president Rouhani i New York mot slutet av mÄnaden. Bolton har med all sannolikhet sagt att det i sÄ fall blir över hans döda kropp, och i politisk mening förefaller det i sÄ fall ocksÄ att bli sÄ.

Sedan Àr dÄ frÄgan vad ett sÄdant möte kan ge. Gapet mellan positionerna Àr stort. Men osvuret Àr bÀst i alla fall vad gÀller möjligheten till ett möte.

DÀr det ju finns anledning till oro Àr relationerna till Ryssland. Det Àr ingen hemlighet att Trump dÄ och dÄ talat om uppgörelser med Putin som ocksÄ gÄr ut över fundamentala europeiska intressen.

Det finns anledning till vaksamhet.

Det senaste dygnens andra hÀndelse Àr att Israels premiÀrminister Netanyahu i slutskedet av den israeliska valrörelsen nu sÀger att han vill annektera VÀstbanken till Israel. Och för detta mÄste han rÀkna med stöd av Trump.

Men detta vore ett flagrant och allvarligt brott mot internationell lag. Putin annekterar Krim och Netanyahu annekterar Golanhöjderna och VÀstbanken.

Det Àr bÀgge mycket allvarliga tecken pÄ en internationell ordning som hÄller pÄ att erodera. Detta fÄr inte accepteras.

En annan sak Àr att det riskerar att torpedera Trumps strategi för hela regionen. Den grundar sig ju i all enkelhet pÄ att fÄ Israel och Saudiarabien i nÄgon form av allians riktad mot Iran.

Men en annektering av VÀstbanken kan Saudiarabien aldrig acceptera. Jag ser att Ryiadh redan har begÀrt ett extra möte med de Islamska lÀndernas samarbetsorganisation OIC för att fördöma de israeliska planerna.

HÀr i Kiev Àr det naturligt nog situationen med en ny president och ett nytt parlament och Ätskilliga diskussioner om hur relationen till Ryssland kan komma att utvecklas.

Om detta har jag lyssnat pÄ och deltagit i olika diskussioner.

Men jag Äterkommer till de frÄgorna nÀr mina dagar hÀr gÄr mot sitt slu

London-tumult, Taliban-tumult och en del annat.

Carl Bildt (m) - 8 September, 2019 - 20:14

STOCKHOLM: Det saknas sannerligen inte dramatik pÄ den internationella scenen i dessa dagar.

FrÄn vÄrt svenska perspektiv Àr det vÀrt att notera att riksdagen öppnas pÄ tisdag, med besked om en ny utrikesminister efter Margot Wallström, och samtidigt ges besked i Bryssel om hur sammansÀttningen av den nya Europakommissionen Àr tÀnkt.

Sverige har ju med Cecilia Malmström haft en mycket tung post i Bryssel hitintills, men var Ylva Johansson hamnar ÄterstÄr att se.

Förhandstips talar om kommissionsposten för sysselsÀttning. Jag Àr inte sÀker pÄ att det Àr sÄ mÄnga som kan namnet pÄ den nuvarande innehavaren av den posten.

Men veckans stora drama blir fortsatt det i London.

Regeringen Boris Johnson har haft den mest mödosamma start av nÄgon brittisk regering i den moderna historien. Det ena plÄgsamma nederlaget i parlamentet har följt det andra, och avgÄngar och uteslutningar har stÄtt som spön i backen.

Det har varit en alldeles unik period.

SaklĂ€get Ă€r nu att regeringen förlorat sin majoritet i parlamentet, drabbats av en lag som stoppar ett uttrĂ€de ur EU utan avtal och inte kunnat driva igenom det nyval man ville ha till 15 oktober. Och premiĂ€rministern har förklarat att han hellre Ă€r ”dead in a ditch” Ă€n ber EU om ytterligare ett uppskov med uttrĂ€det.

LÀget Àr, sammanfattningsvis, kaotiskt och osÀkert.

Förr eller senare blir det sjÀlvfallet nyval, men som det nu ser ut i parlamentet verkar det inte som om Boris Johnson kan driva igenom ett sÄdant i oktober. Och vad hÀnder dÄ?

Det vet ingen, men nu ökar risken för scenarier dÀr premiÀrministern Àn mer tydligt börjar att bryta mot lagar och liknande för att driva igenom den Brexit utan avtal som allt tyder pÄ att han Àr inriktad pÄ.

Regeringsledamoten Amber Rudd, som avgick i dag, sade att 90% av regeringens tid med dessa frÄgor handlar om att förbereda att krascha utan ett avtal. Och det kunde hon inte acceptera.

Inte nog med att hon avgick – hon anslöt sig till de 21 konservativa parlamentsledamöter som uteslutits ur partiet under förra veckans tumult.

Hennes avgÄng följer avgÄngen av premiÀrministerns egen bror. Honom kÀnner jag som en kunnig och sansad person som sannolikt gick in i regeringen av lojalitet med sin bror men som sedan inte fann detta förenligt med sitt samvete.

SÄ det blir till att avvakta de nÀrmaste dygnen.

Regeringen kommer sÀkert de nÀrmaste dygnen att försöka driva igenom ett nyval i oktober, men parlamentet kommer sannolikt att stoppa detta. Den samlade oppositionen vill ha det helt klart innan ett nyval att det blir ett uttrÀde med avtal.

Och vad som hÀnder sedan Àr höggradigt skrivet i stjÀrnorna.

SÄ det blir fortsatt dramatik och osÀkerhet.

Förr eller senare lÀmnar dock Storbritannien med störta sannolikhet EU. Och förr eller senare blir det nyval under de kommande mÄnaderna blir det ocksÄ nyval.

Dagens mer sensationella nyhet Àr ju annars att president Trump hade planerat att trÀffa talibanernas ledning pÄ Camp David i samband med att man skulle komma överens om ett avtal om gradvis amerikanskt tillbakadragande.

Afghanistans premiÀrminister Ghani skulle ocksÄ finnas pÄ Camp David, men skulle inte möta talibanerna.

Nu har Trump dock instÀllt det hela.

HÀnvisningen till ett attentat av talibanerna verkar dock nÄgot tunn. De har hela tiden avvisat krav pÄ ett eld upphör. Det Àr inte osannolikt att Trump fick kalla fötter av andra skÀl. KÀnt Àr att det rÄtt delade meningar om det sÄ gott som fÀrdiga avtal som hade förhandlats fram.

Att förhandla med talibanerna Àr en sak, men att inbjuda dem till ett direkt möte med USA:s president Àr onekligen att ta ett ganska betydande steg. Kan man tala direkt med talibanerna kan man tala direkt med alla.

Hur fortsÀttningen av detta blir ÄterstÄr att se. Ett avtal mellan USA och talibanerna skulle ha utannonserats under de nÀrmaste dygnen, men Àr nu uppskjutet. Den afghanska regeringen Àr fortfarande instÀlld pÄ presidentval i slutet av mÄnaden.

Visst tumult rÄder om politiken i Washington i övrigt ocksÄ.

Trumps sĂ€ndebud för fred i Mellersta Östern avgick plötsligt, och har ersatts av en tidigare administrativ assistent till svĂ€rsonen Jared Kushner utan tillstymmelse till diplomatisk erfarenhet.

Och det ryktas om att presidenten avser att göra nĂ„got för att ge draghjĂ€lp Ă„t vĂ€nnen Netanyahu i dennes viktiga val den 17 september. Den berömda stora fredsplanen för Mellersta Östern skall dock kommer efter det israeliska valet – om den nu nĂ„gonsin kommer.

Fortfarande pÄgÄr samtal mellan Paris och Teheran om nÄgon typ av deluppgörelse, och det gÄr fortfarande rykten om ett möte mellan Irans och USA:s presidenter i samband med FN-veckan i slutet av mÄnaden.

Den som lever fĂ„r se. Jag bedömer det fortfarande som mindre sannolikt att detta kommer att ske – men jag hade inte tippat att man skulle bjuda in talibanledare till Camp David.

Min egen vecka kommer att domineras av Ukraina, den Ärliga stora YES-konferensen inleds dÀr pÄ torsdag kvÀll, Àven om jag kommer att vara dÀr redan onsdag, och pÄ fredag talar sÄvÀl Ukrainas som Finlands och Estlands presidenter pÄ konferensen.

Det blir spÀnnande att kÀnna av atmosfÀren.

Den nya regeringen har kommit pÄ plats, parlamentet har börjat arbeta, nya politiska initiativ har annonserats och till slut kunde ju i gÄr ocksÄ en viktig fÄngutvÀxling med Ryssland komma till stÄnd.

Och det sker förberedelser för ett nytt möte i det s k Normandie-formatet för att se om Kreml Àr berett till en fred av nÄgot slag i Donbas. FÄngutvÀxlingen var en signal om att atmosfÀren förbÀttrats nÄgot.

Men till detta ber jag att fÄ Äterkomma frÄn den ukrainska huvudstaden.

Nu kommer Brexit-dramatiken tillbaka.

Carl Bildt (m) - 1 September, 2019 - 18:14

STOCKHOLM: I dag Àr det 80 Är sedan Hitlers styrkor plötsligt anföll Polen, och dagen brukar allmÀnt komnas ihÄg som det andra vÀrldskrigets inledning. I Warszawa samlas representanter för olika lÀnder för minnesfirandet.

Till de som inte bjudits in hör Ryssland. Det var ju genom pakten med Stalin nÄgon vecka innan som Hitler fick grönt ljus för anfallet mot Polen, och nÄgra dagar efter det tyska anfallet kom ju ett sovjetiskt anfall. De bÀgge arméerna möttes vid den linje man hade kommit överens om i paktens hemliga protokoll.

Inbjuden var sjÀlvfallet president Trump, men med hÀnvisning till den annalkande orkanen valde han att stanna hemma. Annars hade han möjligen fÄtt en rad frÄgor inte minst frÄn sina polska vÀrdar om sin instÀllning till Ryssland efter en del egenartade signaler i det avseendet under de senaste veckorna.

Men pÄ plats i Polen i dag fanns sÄvÀl Tysklands president Steinmeier som förbundskansler Merkel. Det var viktigt.

I veckan som kommer blir det Ă„ter dramatik kring Brexit.

Det brittiska parlamentet Ätersamlas pÄ tisdag, och dÄ utbryter olika försök att lÀgga spÀrrar för premiÀrminister Johnsons olika planer dels pÄ att hemförlova parlamentet under en betydande tid och dels för att hÄlla dörren öppen för att krascha ut ur EU utan avtal den 31 oktober.

UtgÄngen av dessa dramer Àr pÄ intet sÀtt given. Boris Johnson spelar högt, men gynnas av att oppositionen not honom har olika agendor, och inte minst gynnas han av att ingen frÄn den konservativa sidan, hur mycket de Àn ogillar sin nya partiledare, vill ta i Labour-ledaren Corbyn ens med tÄng.

Det blir alldeles sÀkert tre mycket laddade dagar för underhuset innan det sÀnds hem för att inte Äterkomma förrÀn den 14 oktober.

Samtidigt samlas i Bryssel olika möten pÄ tjÀnstemannanivÄ för att vÀrdera situationen.

Förhandlaren Michael Barnier har nu sagt att han inte ser nÄgra nya öppningar frÄn brittisk sida, och att sannolikheten för en krasch dÀrmed har ökat. PÄ onsdag kommer medlemsstaternas representanter i Bryssel med all sannolikhet att bekrÀfta att deras linje kvarstÄr, samtidigt som de naturligt nog hÄller dörren öppen för en mer konstruktiv attityd i London.

Avgörandet ligger ytterst i Dublin eftersom den utestÄende frÄgan rör grÀnsen pÄ Irland och eftersom EU nÀppeligen kommer att vika frÄn solidariteten med ett medlemsland. SÄ fungerar unionen.

Fredsprocessen pĂ„ Irland – mellan Republiken Irland och de sex grevskap i norr som kommit att utföra Nordirland inom ramen för det Förenade Kungariket – vilar ju ytterst pĂ„ det nĂ€rmande mellan dem i alla olika avseenden som frĂ€mjas och garanteras av det gemensamma medlemskapet i EU.

DÀremot Àr ju sjÀlva kÀrnan i Brexit-processen att man vill kunna frÀmja sig vad som pÄ olika omrÄden kan komma att beslutas av EU, och nÀr detta sker sÄ kommer det ju i olika avseenden med nödvÀndighet att uppstÄ en grÀns.

MotsÀttningen Àr dÀrmed högst principiell. Och för EU:s del gÀller dels att man inte vill ge avkall pÄ den enhetliga inre marknaden och dels solidariteten med medlemslandet Irland.

Det blir sÀkert avsevÀrd dramatik kring detta frÄn tisdag och framöver, och mot slutet av denna vecka kommer vi möjligen att veta mer. Annars Àr de kommande hÄllpunkterna i dramat dels vad som kommer att sÀgas vid de brittiska partikongressens och dels EU-toppmötet den 17 oktober. Men dÄ ligger 31 oktober utomordentligt nÀra.

Situationen i Mellersta Östern fortsĂ€tter att oro, nu inte minst med effekterna av den israeliska konfrontationen med iranska intressen i regionen i dess helhet. Under dagen har det kommit till stridigheter mellan Hezbollah och Israel kring södra Libanon, och situationen i och kring Libanon hĂ„ller pĂ„ att bli allt mer besvĂ€rlig ocksĂ„ genom det amerikanska trycket.

Samtidigt Àr i morgon en iransk delegation i Paris för att fortsÀtta samtalen om ocksÄ nÄgon typ av kreditarrangemang. FörvÄnansvÀrt nog visade sig ju president Trump öppen för ett sÄdant i diskussionerna i Biarritz föregÄende helg. Dock markerar Israels Netanyahu sitt högeligen ogillande av diskussionerna, och jag skulle tro det finns opposition ocksÄ i Washington.

Rapporterna dÀrifrÄn talar ocksÄ om ett visst missmod nÀr det gÀller det s k fredsavtal som man hÄller pÄ att förhandla fram mellan USA och talibanerna, och som lÀr vara sÄ gott som fÀrdigt. SÀkerhetsrÄdgivaren Bolton tillhör dem som tydligen markerat opposition.

NÄgot fredsavtal i detta ords egentliga bemÀrkelse handlar det ju heller knappast om. Av vad som Àr bekant framgÄr att praktiskt taget inga av de verkligt svÄra frÄgor som mÄste lösas om en fred skall bli möjlig har lösts ut i avtalet.

Det handlar i grunden om ett avtal som skall göra det möjligt för Trump att avveckla den absoluta huvuddelen av det amerikanska engagemanget i landet inför nÀsta Ärs presidentval.

En viktig frÄga just nu rör det presidentval i Afghanistan som skall hÄllas mot slutet av september.

Att talibanerna inte vill ha det Àr uppenbart, och tydligt Àr att det finns Ätskilliga pÄ amerikansk sida som gÀrna ocksÄ skulle vilja vara utan det. Men pÄ afghansk sida finns det Ätskilliga som faktiskt tror pÄ landets konstitutionella process och som definitivt inte Àr beredda att backa ner i denna frÄga.

PÄ nÀrmare hÄll kan vÀl bara noteras att de tvÄ tyska delstatsvalen i dag inte utföll sÄ illa som mÄnga hade befarat, och att det dÀrmed kanske finns en nÄgot bÀttre prognos för regeringen i Berlin de nÀrmaste mÄnaderna, men att regeringsfrÄgan i Italien faktiskt Ànnu inte Àr utlöst.

För min del blir det Äter en vecka som huvudsakligen kommer att tillbringas i Stockholm, om Àn med en utflykt till Helsingfors dÀr EU:s ordförandeskap samlar representanter för alla parlamenten för en diskussion om aktuell utrikes- och sÀkerhetspolitik.

Men jag skulle tro att det brittiska underhusets representanter stannar hemma, det kommer att vara Ätskilligt att göra i London denna vecka.

Relativt sett en framgÄng i Biarritz.

Carl Bildt (m) - 28 August, 2019 - 05:49

KASTRUP: Det gÄr inte alltid som msn tÀnkt dig, och i gÄr kvÀll hamnade jag hÀr i Köpenhamn i stÀllet gör hemma. Men strax Àr jag tillbaka i Stockholm efter ett antal veckor som ju inneburit en mer blandad tillvaro.

Och mycket stÄr pÄ agendan.

NÀrmast för mig ligger att försöka att fÄ lite ordning pÄ min egen planering för hösten.

PĂ„ agendan just stĂ„r nu ett antal besök till olika delar av USA, ett par besök i Mellersta Östern och i Asien i övrigt besök sĂ„vĂ€l i Kina som i Australien.

Och till detta kommer alldeles sjÀlvklart en hel del i Europa, och ovanpÄ detta min ambition att vara mer hemma i Stockholm för att sköta olika saker. Ekvationen gÄr inte riktigt ihop, och jag fÄr nog ta i med ett försök att se till att den faktiskt kommer att göra det.

De senaste dygnens begivenhet var utan tvekan president Macrons skicklighet att manövrera G7- mötet i Biarritz utan att det blev nÄgot sammanbrott och faktiskt med ett antal antydningar till framsteg. I dagens vÀrld fÄr detta betraktas som en imponerande prestation.

Mest spektakulÀrt blev det nÀr Irans utrikesminister Zarif plötsligt kallades till samtal i anslutning till mötet, och Macron uppenbarligen försökte att manövrera fram en uppmjukning av positionerna mellan USA och Iran.

Hela vÀgen gick det föga förvÄnande inte, men alldeles uppenbart Àr att det blev en försiktig öppning, och i alla fall tillrÀckligt för att leda till betydande nervositet i Jerusalem. FortsÀttning kommer nu att följa i anslutning till FN:s generalförsamling mot slutet av september, och det kommer att spekuleras mycket om det dÀr t o m skulle kunna bli ett möte mellan USA:s och Irans presidenter.

Klokt Àr dock att hÄlla förvÀntningarna lÄga.

Det finns ett betydande motstÄnd i Iran mot varje form av nÀrmande till USA. Msn har försökt ett avtal med det landet, och erfarenheten av det manar inte till efterföljd, heter det i dessa kretsar. Den s k Högste Ledaren tillhör av allt att döma dem som endast nödtorftigt tolerant utrikesminister Zarifs olika diplomatiska försök.

Och samtidigt med detta sker en betydande upptrappning mellan Israel och Iran i regionen.

Det som förefaller att ha skett – med alla de reservationer som ligger i detta – Ă€r att Israel anfallit baser som tillhör de shiamilisförband i Irak som anses ha nĂ€ra kopplingar till Iran.

Det Àr första gÄngen pÄ decennier som Israel attackerat mÄl i Irak, vilket lett sÄvÀl till varningar och missnöje frÄn USA som mer högljudda protester frÄn Irak.

Möjligen Àr det ocksÄ detta som lett till ett iranskt försök att med en drönare attackera Israel, vilket i sin tur lett till starka israeliska anfall i Syrien liksom olika insatser i Libanon som pÄtagligt ökat spÀnningen i det sköra landet.

LÀget Àr, minst sagt, spÀnt. Och det Àr lÀtt att se att premiÀrminister Netanyahu, som ju ocksÄ Àr bekymrad över sitt förestÄende parlamentsval den 17 september, kommer att slÄ hÄrt pÄ trumman vid varje möjlighet.

SÄ trots president Macrons anstrÀngningar Àr det nog klokt att vara sparsam med optimismen.

Att tolka president Trumps signaler i Biarritz om hur han ser pÄ handelskriget med Kina Àr knappast möjligt. Han har en tendens att sÀga olika saker efter vad som passar just för stunden, och just denna helg hade han efter sina utbrott i slutet av förta veckan ett intresse av att gjuta lite olja pÄ vÄgorna.

Men jag skulle dessvÀrre tro att vi trots detta gÄr mot en upptrappning av drt handelskriget.

Hur det gĂ„r med möjliga amerikanska Ă„tgĂ€rder mot Europa – ett beslut om biltullar eller ej mĂ„ste fattas senast i november – Ă€r inte heller lĂ€tt att veta. De olika EU-ledarna Ă€gnade betydande tid i Biarritz Ă„t att fĂ„ Trump att inleda handelssamtal med EU inte minst för att minska risken för bilaterala Ă„tgĂ€rder.

En viss avspÀnning kunde i alla fall uppnÄs i frÄgan om den digitala skall som Frankrike infört, och som USA reagerat mycket negativt pÄ. En viss skatt tas nu ut, men blir det inte en global överenskommelse om en sÄdan kommer den att betslad tillbaka. SÄ förefaller kompromissen att se ut.

KlimatfrÄgan stod ocksÄ högt pÄ dagordningen i Biarritz, men under diskussionerna kring det Àmnet valde Trump helt sonika att vara frÄnvarande. Han Àr totalt ointresserad av Àmnet.

Mycket kom dÀr att handla om de pÄgÄende stora brÀnderna i frÀmst Brasilien, och hÀr passade Macron pÄ att vÀdra den skepsis mot frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur-lÀnderna som han i och för sig hade redan det började brinna i Amazonas. Franska jordbruksintressen har gjort vad de kan för att stoppa avtalet.

Tydliga var motsÀttningarna om huruvida Ryssland och president Putin skulle bjudas in till G7- mötena igen. HÀr tog Trump tydligen strid för Ryssland, men möttas av ett tydligt europeiskt motstÄnd.

Hur det kommer att bli med detta Äterser att se. NÀsta Är Àr USA ordförande i G7, toppmötet hamnar sÀkert pÄ nÄgon av Trumps golfklubbar, och det Àr svÄrt att se att det gÄr att helt stoppa Trump om han verkligen satsar pÄ att fÄ Putin att sitta ner vid bordet.

Men olusten över ett sÄdant steg Àr pÄtaglig. G7 har nu blivit ett samrÄdsforum för nÄgra av vÀrldens viktigaste demokratier, och med Ryssland runt bordet skulle Ätskilligt förÀndras, och det alldeles bortsett frÄn frÄgan om Ukraina. Till detta skall lÀggas att entusiasmen i Moskva över att ÄtervÀnda ocksÄ verkar att ha sina begrÀnsningar.

De nÀrmaste dagarna innebÀr Ätskilligt. EU:s utrikesministrar har sitt informella möte i Helsingfors, och till Warszawa anlÀnder bl a president Trump i samband med firandet av minnet av det andra vÀrldskrigets utbrott 1939.

Det var ju mot fÀstningen Westerplatte utanför dagens Gdansk som de första skotten i det stora kriget lossades i samband med att Hitler anföll Polen efter det att han fÄtt grönt ljus av Stalin.

Men Ätskilligt annat hÀnder ocksÄ i den europeiska politiken.

I morgon sÀgs det att vi gÄr besked om det blir nyval eller en ny lÀtt mÀrklig regeringsbildning i Italien.

Och pÄ söndag Àr det viktiga delstatsval i Tyskland, nÀrmare bestÀmt i Sachsen och Brandenburg i dess f d östliga delar, och de kommer att vara av betydelse framför allt för den inverkan de har pÄ de stora partierna. För SPD handlar det om att överleva i Brandenburg, för CDU i Sachsen och för dem bÀgge i den osÀkra regeringssamverkan i Berlin som styr Tyskland.

SÄ det Àr val att hÄlla ögonen pÄ.

För mig blir det dagar i Stockholm fyllda med möten inriktade pÄ vad som kommer att intrÀffa under de senaste mÄnaderna.

Och nu högtidligt i Riga.

Carl Bildt (m) - 22 August, 2019 - 06:25

RIGA: Efter ett dygn hemma Àr jag nu hÀr i Riga för att delta i högtidlighÄllandet av den mÀktiga Baltic Way för trettio Är sedan. Jag har inbjudits att högtidstala vid en stor ceremoni hÀr med ocksÄ Lettlands president och utrikesminister.

I Stockholm hade jag ett intressant samtal ocksÄ med den iranske utrikesministern Zarif.

Mycket handlar ju nu om att försöka att rÀdda det nukleÀra avtalet med Iran frÄn de amerikanska försöken att underminera det, och det Àr bra att ocksÄ de nordiska lÀnderna försöker att göra insatser för detta. Zarif besökte ju ocksÄ Helsingfors och Oslo.

Och Àn viktigare Àr att han av allt att döma trÀffar Frankrikes president Macron tidigt pÄ fredag.

NÄgot genombrott Àr dock knappast att vÀnta i frÄgan vid G7-mötet under den stundande helgen. En del idéer cirkulerar fram och tillbaka mellan Paris och Teheran, men Àn Àr gapet betydande, och sedan tillkommer sjÀlvfallet den alldeles avgörande frÄgan hur USA vill ha det.

Jag tror att vi kommer att fÄ se en ganska omfattande diplomati i denna frÄga under de nÀrmaste mÄnaderna. NÀsta Är riskerar vi att komma in i en betydligt mycket mer besvÀrlig tid ocksÄ i denna frÄga.

Men samtalet kom ju ocksÄ att handla om en del högst konkreta frÄgor nÀr det hÀller maritim sÀkerhet.

Jag hade ju ocksÄ offentligt haft frÄgetecken nÀr det gÀllde legaliteten av det brittiska beslagtagandet av en iransk tanker i Gibraltar, och det gav mig sjÀlvfallet en betydande plattform nÀr det gÀllde att ifrÄgasÀtta det iranska agerandet mot en svenskÀgd men brittiskregistrerad tanker i Hormuz-sundet. Legaliteten i det agerandet var obefintligt.

Dagens begivenhet var ju annars att president Trump plötsligt via twitter lÀt meddela att han inte alls tÀnkte komma pÄ det planerade statsbesöket i Danmark om nÄgon vecka efter det att statsminister Mette Fredriksson hade visat begrÀnsad entusiasm för att diskutera en försÀljning av Grönland till USA.

Ett statsbesök Àr inte vad som helst. Det Àr den högsta möjliga och den mest formella formen för umgÀnge mellan suverÀna nationer, och omges ju ty följandet med ceremonier, pompa och stÄt. SÄ var det ocksÄ planerat i Köpenhamn.

Att stĂ€lla in ett statsbesök för att det mottagandet landet inte Ă€r entusiastisk för att börja att diskutera att göra sig av med delar av sitt territorium – och Grönland utgör tillsammans med FĂ€röarna en del av det s k RigsfĂ€llesskapet med Danmark – Ă€r nog alldeles unikt i umgĂ€nget mellan stater.

Men Trump Ă€r Trump, och statsminister Fredriksen fick behĂ€rskat försöka att sĂ€ga att man i alla fall strĂ€vade efter goda förbindelser. NĂ„got annat gick inte att sĂ€ga offentligt – vad som sades mindre offentligt lĂ€mpade sig nog inte för mer stĂ€dade sammanhang. SpĂ„ren kommer att sitta djupt.

Och i en kolumn i Washington Post har jag försökt att ge min bild av hur jag tror att vÀrlden i övrigt uppfattar detta mÀrkvÀrdiga spektakel.

Men nu Àr det de tre baltiska lÀnderna som gÀller. Det Àr högtider i alla tre huvudstÀderna, och arrangemang ocksÄ i mÄnga andra lÀnder, ocksÄ i Stockholm.

Och att jag inbjudits att vara högtidstalare hÀr Àr sjÀlvfallet en stor Àra. MÄhÀnda tycker man att jag hade rÀtt i det jag sade och försökte göra under de för Europa sÄ viktiga Ären för tre decennier sedan.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

Jonas Sjöstedt sommartalar

VĂ€nsterpartiet - 16 August, 2012 - 11:41

Snart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning.

 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 21:51.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2019, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson