Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

FrÄn Corfu till Lissabon.

Carl Bildt (m) - 24 June, 2019 - 17:44

CORFU: Mitt Àrende pÄ denna fascinerande ö med dess antika grekiska, bysantinska, lÄnga venetianska, korta franska, viktiga brittiska och moderna grekiska historia har varit att i gÄr vara med och högtidlighÄlla minnet av det EU-toppmöte hÀr för ett kvarts sekel sedan vid vilket ocksÄ vi skrev pÄ vÄrt avtal om medlemskap i EU.

SĂ„ det har varit dygn av intressanta Ă„terblickar men dessutom insikt i mer aktuell verklighet i denna del av Europa.

Grekland gÄr till val den 7 juli, och allt hitintills tyder pÄ att det blir regeringsskifte, om Àn det Àr oklart om borgerliga Nea Demokratia kommer att klara sig med egen majoritet eller inte.

Men intressant att notera Àr att den lilla flora av mer extremistiska partier bÄde till höger och vÀnster som Grekland brukar hÄlla sig med i samtliga fall verkar klara sig dÄligt.

Landets ekonomiska kris Àr vÀl kÀnd. Den var till betydande delar hemmagjord, och lösningen försvÄrades sedan av de vildsinta populistiska irrfÀrder som landets politik kastade sig ut i. Krisen blev dÀrmed bÄde djupare och lÀngre Àn vad som borde ha blivit fallet.

Men nu verkar landets vÀljare vÀnda populistiska budskap ryggen. OcksÄ regerande vÀnsterpartier Syriza, som ju svarade för dessa irrfÀrder i ett tidigare skede, har i betydande delar ÄtervÀnt till verkligheten.

Kanske kommer detta att kunna beskrivas som Europas första post-populistiska val.

Men Àn Àr det inte avgjort. Och Àven om den grekiska ekonomin försiktigt vÀnt uppÄt Äterser Ätskilligt av viktigt reformarbete.

Ett tydligt avgörande blev det dock i gÄrdagens viktiga upprepade lokalval i Istanbul.

Opposition vann nu med klart stort marginal Àn första gÄngen, och inom AK-partiet kommer det nu att bli svÄrt att hÄlla tillbaka diskussionen om hur man hamnat i denna situation. Att kritisera president Erdogan öppet kan ha sina sidor, men internt Àr det alldeles uppenbart att det kommer att stÀllas mÄnga kritiska frÄgor.

Det kommer att finnas all anledning att följa detta noga.

De senaste dagarnas drama mellan Iran och USA har Äter visat hur oberÀknelig och farlig situationen i den regionen Àr.

Den amerikanska politiken att lĂ€mna det nukleĂ€ra avtalet med Iran och gĂ„ in för en politik av ”maximalt tryck” har mycket riktig höjt spĂ€nningarna i regionen pĂ„tagligt. Förr eller senare riskerar allt att brista – pĂ„ ett eller annat sĂ€tt.

Och de var ytterligt nÀra nÀr Iran sköt ner ett avancerar amerikanskt obemannat spaningsplan. Om det var i internationellt eller iranskt luftrum finns det föga förvÄnande olika uppgifter om. Men nedskjutningen var avsiktlig, och visade en kapacitet som nog förvÄnade.

Att detta skulle leda till att de mer militanta av Trumps rÄdgivare skulle förorda militÀra motÄtgÀrder var synnerligen vÀntat. Och inledningsvis fattades tydligen beslut om flyganfall mot tre militÀra mÄl strax före gryningen.

Men sedan Àndrade sig presidenten, och anfallet avbröts.

Det förefaller som om presidenten backade dÀrför att han inte vill glida in i ett krig i regionen. Och Àven om ett anfall sannolikt inte hade Ästadkommit sÄ mycket var risken uppenbar att det skulle leda till en farlig upptrappning med oklara följder.

Vad detta kommer att leda till ÄterstÄr att se. Vi kan vara alldeles sÀkra pÄ att det finns de ocksÄ i presidentens nÀrhet, liksom bland de nÀrmaste allierade i regionen, som skÀr tÀnder i ilska över det instÀllda anfallet.

Men signalen att presidenten inte vill bli indragen i ett större krig Àr tveklöst positiv. Dock skall sÀgas att detta alls inte innebÀr nÄgon garanti mot att han faktiskt blir det. Den grundlÀggande politiken glider dessvÀrre tveklöst i den riktningen.

De nÀrmaste dagarna kommer sÀkert att domineras av upptakten till G20-mötet i Osaka i Japan, och dÀr kommer mycket av fokus att ligga pÄ mötet mellan Donald Trump och Xi Jinping.

Kommer handelskonflikten att trappas upp ytterligare, eller söker man nÄgon ömsesidigt acceptabel vÀg ut ur den? Vi kan bara gissa. Alla försöker att tyda de tecken i olika riktningar som finns.

Men man har grÀvt ner sig rejÀlt i sina respektive skyttegravar, och att kravla sig upp ur dem Àr inte enkelt. Vi kan hoppas pÄ nÄgon typ av överenskommelse sol undviker en ytterligare upptrappning och som möjligen för partnerna tillbaka till en förhandling.

Men sannolikt inte sÄ mycket mer Àn sÄ.

För egen del flyger jag denna kvÀll hÀrifrÄn till Lissabon med ankomst tÀmligen sent i kvÀll.

Och dÀr utbryter i morgon mitt pÄ dagen Ärskongress med European Council on Foreign Relations med diskussioner över hela brÀdden av Europas utrikespolitiska utmaningar.

Öppningen missar jag nog dessvĂ€rre eftersom jag Ă€r bjuden pĂ„ lunch av en gammal vĂ€n som sedan vi sĂ„gs senast avancerat till att bli landets president.

Och att besöka det fina lilla presidentpalatset i Belem Àr alltid en angenÀm upplevelse.

Corfu 23 juni 1994 – det historiska steget.

Carl Bildt (m) - 23 June, 2019 - 08:48

CORFU: En vacker morgon pÄ Corfu. Mobilen insisterar pÄ att koppla upp sig pÄ det albanska nÀtet, men detta Àr förvisso Grekland.

Och hÀr Àr jag för en ceremoni senare i dag för att fira det historiska EU-toppmöte hÀr dÀr Sverige undertecknade avtalet om medlemskap i EU.

Det gjorde vi tillsammans med Finland, Norge och Österrike. Och folkomröstningar under den följande hösten gjorde att vi ocksĂ„ slutgiltigt sade ja – med Norge som ett ledsamt undantag.

Mycket mer kan sĂ€gas om detta möte – Rysslands president Boris Yeltsin var hĂ€r för att underteckna det stora samarbetsavtalet mellan EU och Ryssland, det gjordes försök att hitta en ersĂ€ttare till Jacques Delors som ordförande i EU-kommissionen och det fattades beslut som skulle ha betydelse för den fortsatta utvidgningsprocessen för lĂ„ng tid framöver.

HÀr Àr det korta tal som jag höll i samband med den högtidliga ceremonien dÀr de olika avtalen undertecknades:

Denna dag innebÀr ett historiskt steg för Sverige och ett historiskt steg för det europeiska samarbetet med alla dess möjligheter för framtiden.

Det avtal jag i dag undertecknar Àr det viktigaste avtal som mitt land förhandlat fram och undertecknat under detta Ärhundrade.

Det kommer att understĂ€llas hela det svenska folkets för stĂ€llningstagande i folkomröstningen i november i Ă„r.   

Sverige har alltid varit en del av Europa. Vi kÀnner stolthet över de bidrag vi under olika skeden har kunnat ge till den gemensamma europeiska utvecklingen, och vi kÀnner tacksamhet för de bidrag som denna i olika sammanhang kunnat ge oss.

Att vi undertecknar detta avtal i det Grekland dÀr demokratins vagga stod, och dÀr samarbetet mellan sjÀlvstÀndiga stater först visade sin nödvÀndighet och styrka, Àr symboliskt och talande.

DÀrför att den union vi vill vara med och utveckla Àr en gemenskap för att stÀrka demokratin och samarbetet i Europa, och dÀrmed sÀkra den fred som Àr allting annats förutsÀttning.

Jag representerar den generation som Àr född efter vÀrldskrigets slut. Men vÄr generation har inte rÀtt att ta freden i Europa för given.

Bortom bergen pĂ„ andra sidan Corfu-sundet ligger Albanien – med frigörelsen frĂ„n kommunismen – och dĂ€rbortom ligger Kosovo – med det kvarvarande förtrycket – och dĂ€rbortom  Bosnien och Sarajevo med tragedierna och lidandet.

Vi har inte rÀtt att ta freden i Europa för given. Och det Àr min djupa övertygelse, att det bara Àr ett fördjupat och vidgat samarbete mellan Europas nationer och folk som kan sÀkra freden och rida spÀrr mot tragedierna, lidandet och elÀndet.

Det gÀller i denna del av Europa. Men det gÀller i varje annan del av Europa ocksÄ.

Nu enas Àntligen den vÀstra delen av Europa. De nordiska lÀnder som alltför lÀnge stÄtt utanför samarbetet ges nu en möjlighet till inflytande och delaktighet.

Det har betydelse för stabiliteten och sÀkerheten ocksÄ i de nordliga delarna av vÄrt Europa.

Men att ena de vÀstra delarna av Europa Àr icke tillrÀckligt. Vi mÄste strÀva efter att förena hela Europa.

De problem som detta kommer att innebÀra skall inte underskattas. Men de problem det förr eller senare kommer att leda till om vi inte lyckas kan knappast överskattas.

Europas Äterförening Àr vÄr historiska uppgift under de kommande Ären

Det samarbete vi vill vara med om att fördjupa och vidga skall vara ett öppet och förtroendefullt samarbete mellan fria och stolta europeiska nationer.

Men samtidigt ett samarbete som stÄr starkt och kraftfullt inför de stora uppgifter som bara kan lösas gemensamt.

Vi vet att det krÀvs gemensamma insatser för att stÀrka tillvÀxt och konkurrenskraft i vÄra ekonomier för att pÄ det sÀttet kunna bryta stagnation och den arbetslöshet som plÄgar oss alla.

Vi  vet att det krĂ€vs gemensamma insatser för att ge vĂ„ra ekonomier den styrka utan vilken trygghet och vĂ€lfĂ€rd för alla aldrig kommer att vara möjlig.

Vi vet att det krÀvs gemensamma insatser för att möta de miljöproblem som inte kÀnner nÄgra nationella grÀnser.

Vi vet att det Àr gemensamt vi bÀst kan arbeta för fria samhÀllen, fria ekonomier och fri handel i vÀrlden i dess helhet.

En av efterkrigsdecenniernas mest framstĂ„ende svenskar, Dag Hammarskjöld, som senare blev Förenta Nationernas generalsekreterare, skrev redan 1951 om hur vi mĂ„ste ”vĂ€lja Europa”.

Ett Europa som för honom representerade inte bara traditionerna frÄn Jerusalem, Athen och Rom, utan ocksÄ den gemensamma förpliktelsen att bygga samhÀllen grundade pÄ de humanismens, demokratins och rÀttsordningens principer dessa traditioner bidragit med.

Det Ă€r i hans anda – humanismens och internationalismens – som Sverige i folkomröstningen ges  möjligheten att vĂ€lja Europa och  fullt deltagande i hjĂ€rtat av det europeiska samarbetet.”

En stÀmning av uppbrott och förvÀntan i Kiev.

Carl Bildt (m) - 19 June, 2019 - 16:01

KIEV: Ett snabbt besök hÀr har gett en möjlighet att lite ta temperaturen pÄ Ukraine efter det viktiga presidentskiftet.

Och det blev samtal sÄvÀl med president Zelensky och hans nÀrmaste medarbetare som med premiÀrminister Groysman och utrikesminister Klimkin frÄn det team som gradvis lÀmnar och dessutom med en rad företrÀdare för olika partier som nu förbereder sig för det viktiga parlamentsvalet.

Det mesta handlar nu om detta.

Presidenten och hans team Àr angelÀgna om att det skall Àga rum den 21 juli dÀrför att det ger dem möjlighet att segla pÄ den omedelbara popularitet som han byggde upp med sin övertygande seger. OpinionsmÀtningarna nu talar om ett stöd vÀl över 40%.

Och dÀrmed skulle ha fÄ ett parlament mer i linje med den politik han vill driva under de kommande Ären.

Av samma – eller snarast motsatta – skĂ€l finns det Ă„tskilliga i det sittande parlamentet som gĂ€rna ser att valen Ă€ger rum som planerat först i oktober.

Dispyten kring detta just nu Àr mest juridisk, men i slutÀndan skulle jag tro att cal i juli Àr det sannolikaste.

Och det kommer dÄ med all sannolikhet att ge en mycket stark stÀllning till presidentens synnerligen nya parti, möjligen i samarbete med det parti som den f d rockmusikern Vardarchuk nu satt upp.

I bÀgge fallen Àr det mycket nya partier. NÀr de nu presenterat sina respektive listor pÄ kandidater hade de som princip att inte acceptera nÄgra nu sittande parlamentariker, vilket ju minskar deras tillgÄng till dem erfarenhet som kommer att behövas.

Men kravet pÄ nya ansikten förefaller att vara mycket starkt.

De Àldre politiska krafterna och politikerna kÀmpar förvisso ocksÄ pÄ, men Àven om vissa av dem kommer att klara 5%-spÀrren kommer deras position med stor sannolikhet att bli mer marginell.

Efter valet börjar sÄ den nya verkligheten.

En tuff ekonomisk situation med inte minst stora skuldbetalningar som mÄste klaras av, och det innebÀr att man omedelbart mÄste sÀtta igÄng och förhandla fram ett rejÀlt nytt mer lÄngsiktigt stödprogram frÄn IMF.

Och detta kommer att innebÀra att man med nödvÀndighet mÄste intensifiera reformpolitiken ocksÄ pÄ omrÄden som inte Àr sÄ politiskt enkla. Privatiseringar av tusentals ineffektiva statliga företag liksom möjligheten av privat Àgande av land Àr tÀmligen avgörande för landets ekonomiska utveckling framöver.

Korruptionen och inte minst det korrumperade rÀttssystemet mÄste man ta itu med tydligt och bestÀmt. Just nu Àr ju situationen att mÄnga viktiga reformer, t ex av tullvÀsendet, kan blockeras av olika sÀrintressen genom att gÄ till domstolarna.

Till detta kommer sÄ utmaningen av kriget i Donbas och relationen till Ryssland.

Det Àr uppenbart att situationen i Donbas stÄr högt pÄ presidentens dagordning, och det spekuleras om olika möjliga ÄtgÀrder för att mildra i alla fall den sociala situationen för de som bor i de ockuperade omrÄdena eller i deras omedelbara nÀrhet.

SÄdana ÄtgÀrder Àr förvisso viktiga, men huruvida de förÀndrar den grundlÀggande dynamiken i konflikten Àr mindre sÀkert.

Noteras bör ju denna dag att man i Haag nu efter grundliga efterforskningar formellt Ätalat fyra ryska och en ukrainsk medborgare för nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet MH17 över Donbas sommaren 2014.

De kommer att stĂ€llas inför rĂ€tta – Ă€ven i sin frĂ„nvaro.

Att president Zelensky denna vecka varit i först Paris och sedan Berlin och sökt stöd och förankring har dock varit viktigt. Och det Àr tydligt att man tycker att man fÄtt det stöd man vill ha.

Man stÄr ju ocksÄ inför en möjlig konfrontation med Ryssland nÀr det gÀller gasleveranser och transit av gas genom Ukraina mot slutet av Äret. HÀr finns viktiga knutar som inte kommer att vara enkla att lösa upp.

Efter presidentens resor denna vecka vÀntar andra viktiga möten i Toronto och med EU, och möjligen ocksÄ ett möte i det s k Normandi-formatet, innan det Àr dags för det viktiga valet.

Men Àven om det fortfarande finns anledning att ha en del frÄgetecken inför hur förbereda presidentens team Àr inför de olika utmaningar som vÀntar Àr det tydligt att atmosfÀren i Kiev Àr förvÀntansfull och optimistisk.

För första gÄngen visar opinionsundersökningar att det Àr fler som anser att landet Àr pÄ rÀtt vÀg Àn motsatsen. Och det speglar de förvÀntningar som nu finns.

Upptakt i EU – och Ă„ter midsommar pĂ„ Corfu.

Carl Bildt (m) - 17 June, 2019 - 12:13

STOCKHOLM: Det drar ihop sig till midsommar, och det innebÀr traditionellt att det ocksÄ drar ihop sig till toppmöte i EU. PÄ torsdag samlas man i Bryssel.

Förhoppningen Àr att det mötet skall resultera i att stats- och regeringscheferna enas om ett paket av utnÀmningar till de olika toppositionerna i samarbetet, och att man dÀrmed ocksÄ kan lÀgga fram ett konkret förslag om ordförande för EU-kommissionen för Europaparlamentet att godkÀnna.

Sannolikheten för att man kommer att lyckas med detta pÄ torsdag tror jag Àr tÀmligen begrÀnsad. Situationen efter valet till Europaparlamentet Àr mer svÄröverskÄdlig, och Àven om det skett överlÀggningar i olika grupper förefaller det inte som om man Ànnu kommit tillrÀckligt lÄngt.

Det som krÀvs Àr ju att man nÄr fram till ett paket dÀr det finns en balans mellan de olika intressen som mÄste tillgodoses. Det handlar om politisk balans, om geografisk balans och om ocksÄ en viss balans mellan mÀn och kvinnor.

Spekulationerna handlar nu mycket om ordföranden i EU-kommissionen, men enligt min mening Àr posten som ordförande i Europeiska RÄdet minst lika viktig, med potentialen att vara Àn viktigare, och till detta kommer ju att det skall utses ocksÄ en ny s k Hög Representant för utrikes- och sÀkerhetspolitiken.

Min tips skulle nog bli att man inte syr ihop ett paket redan till torsdag, utan skjuter det ett par veckor framöver.

Det man dÀremot kommer att komma överens om Àr ett dokument om den strategiska inriktningen av EU-politiken under de kommande fem Ären. Man diskuterades ju ett första utkast till detta pÄ det informella toppmötet i Sibiu i RumÀnien, men nu nÀr det ett reviderat förslag som ligger pÄ bordet, och jag skulle tro att man kommer att uppnÄ enighet om detta.

Noteras bör att de större partigrupperna i Europaparlamentet nu har dragit igÄng ett eget gemensamt arbete för att tas fram motsvarande politiska prioriteringar. Det Àr lite av dragkamp om var det politiska initiativet skall ligga, men i avgörande frÄgor Àr det knappast nÄgon tvekan om att det ligger hos stats- och regeringscheferna i Europeiska RÄdet.

PÄ den vidare scenen ligger uppmÀrksamheten dels pÄ den skÀrpta situationen mellan USA och Iran och dels pÄ relationerna mellan USA och Kina nÀr vi nu börjar att nÀrma oss G20-toppmötet i Osaka och de bilaterala diskussioner om ocksÄ handelskriget som kommer att Àga rum dÀr.

Och mitt i allt detta förvÀntas Donald Trump utannonsera att han stÀller upp för ytterligare en period som USA:s president. Det har sin betydelse inte minst dÀrför att han nu Àn tydligare kommer att formulera USA:s politik mot bakgrund av vad han bedömer som valrörelsens krav.

För min del har jag just ÄtervÀnt frÄn nÄgra dygn i Paris för möte med den s k trilaterala kommissionen, som samlar individer frÄn Europa, Nordamerika och Asien för informella diskussioner, men redan i morgon eftermiddag bÀr det av i riktig Kiev för att följa upp den politiska utvecklingen dÀr.

President Zelensky Àr dessa dagar pÄ besök i först Paris och sedan Berlin, men jag hoppas att trÀffa honom i Kiev pÄ onsdagen innan det för min del bÀr vidare till Bryssel för olika möten pÄ onsdag kvÀll och delar av torsdagen. Det riskerar dock att bli lite stökigt i staden med det pÄgÄende toppmötet.

Efter diskussioner om multilateralismens framtid i Hamburg pÄ fredagen far jag sÄ under midsommarhelgen till Corfu i Grekland, och det av vÀldigt speciella skÀl.

Denna helg Ă€r det ett kvarts sekel sedan vi dĂ€r undertecknade de formella avtalen om Sveriges, Finlands, Österrikes oh Norges medlemskap i EU, och nĂ„gra av oss som var med frĂ„n de olika lĂ€nderna Ă€r nu inbjudna för att högtidlighĂ„lla detta. OcksĂ„ Frank Belfrage, som ju var chefsförhandlare för Sverige, kommer att komma med.

Det var det viktigaste internationella avtal som Sverige nÄgonsin ingÄtt, och det har med alla rimliga mÄtt mÀtt tjÀnar bÄde Sverige och det övriga Europa mycket vÀl.

För det kommer vi alldeles sÀkert att höja bÄde ett och tvÄ glas i midsommarvÀrmen i Medelhavet.

Bompengar i Norge och attentat i Oman-viken.

Carl Bildt (m) - 13 June, 2019 - 17:12

GARDEMOEN: Med början i GjÞvik i Innlandet och sedan fortsÀttning i Sarpsborg vid Glommen nÀra grÀnsen till Sverige har det varit en dag ocksÄ av kommunikation för mig hÀr i Norge.

Och just vÀgar Àr den stora frÄgan hÀr.

Storstilat har man byggt ut nya vĂ€gar – behovet var högst uppenbart – och rĂ€tt förnuftigt finansierat dessa med s k bombpengar, d v s olika typer av vĂ€gavgifter.

Men nu har det blivit revolt. En s k folkrörelse mot bompengarna har organiserats, och nu har den dessutom beslutat sig för att stÀlla upp i höstens kommun- och fylkesval.

Och det har lett till högst betydande nervositet i regeringen. Framstegspartiet krÀver att bompengarna tas bort, men utan egentligt recept för hur man dÄ skall finansiera de dyra vÀgarna.

Bompengar skall t ex finansiera 70% av vÀrldens lÀngsta vÀgtunnel under vatten vid Rogfast som till betydande kostnad byggs pÄ vÀstlandet. Tanken Àr att det en dag skall gÄ att Äka bil utan att ta fÀrja lÀngs hela kusten frÄn Stavanger till Trondheim.

SĂ„ nu skakar den norska politiken och regeringen,

VÀrre Àr det dÄ med situationen nere vid Oman-viken.

Åter har tvĂ„ tankfartyg angripits, och Ă„ter pekas fingrar Ă„t Iran. Vi har all anledning att förvĂ€nta oss kraftigt ökad spĂ€nning.

Att döma av de bilder som distribuerats och tagits av den iranska kustbevakningen handlar det om rÀtt betydande attacker. BesÀttningarna pÄ de bÀgge fartygen förefaller att ha evakuerats till Iran.

Logiken i att Iran skulle göra detta samtidigt som Japans premiÀrminister sitter i överlÀggningar med den allra högsta ledningen i Teheran Àr lÄngt ifrÄn tydlig.

Kan det handla om krafter i Iran som vill rycka undan mattan för mer modererande iransk diplomati och sörjer konfrontation med ett USA som de anser redan förklarat krig?

Kanske, men frÄgetecknen Àr mÄnga.

Kan dra handla om krafter frÄn eller i anses lÀnder som vill se en konfrontation mellan USA och Iran och ser detta som ett sÀtt att driva fram en sÄdan.

Kanske, men frÄgetecknen Àr knappast mindre i det fallet.

Sannolikheten för att spÀnningen i omrÄdet nu trappas upp rejÀlt Àr överhÀngande. En attack som den för nÄgra veckor sedan Àr en sak. TvÄ attacker Àr nÄgonting helt annorlunda.

Men nu reser jag hem till Stockholm. Tidigt i morgon bitti bÀr det av till Paris.

Blandat men intressant i Moskva.

Carl Bildt (m) - 11 June, 2019 - 18:37

MOSKVA: Som det brukar vara blev det en tÀmligen blandad kompott i samtalen och diskussionerna under mina tvÄ dygn i den pÄtagligt sommarvarma ryska huvudstaden.

De s k Primakov Readings som jag var i bjuden till Àr en pÄtagligt stor tillstÀllning med Ätskilliga hundra personer i publiken för de olika diskussionerna och dessutom en betydande nÀrvaro av media.

Och i allt vÀsentlig var det ocksÄ öppna och bra diskussioner.

Att olika ryska företrÀdare lade ut texten om den ryska positionen i olika frÄgor var naturligt, och Àven om ingenting var direkt överraskande har det i all fall sitt intresse att ta del av helheten.

Presidents utrikespolitiske rÄdgivare Ushakov, utrikesminister Lavrov och de bÀgge vice utrikesministrarna Grushko och Rybakov tillhör dem som deltog i mer eller mindre betydande delar av diskussionerna.

Men inbjudningar hade ju ocksÄ utgÄtt till företrÀdare med i vissa frÄgor klart kritiska synpunkter pÄ den ryska politiken, dÀribland undertecknad, och vi hade inga svÄrigheter att framföra vÄra budskap.

KÀnsligast bland Àmnen Àr sjÀlvfallet den ryska aggressionen mot Ukraina, och Àven om situationen dÀr inte stod pÄ dagordningen var det ofrÄnkomligt att den kom upp inte minst i den panel dÀr jag medverkade.

Men viktigare var mÄhÀnda de informella diskussionerna, och en middag i gÄr kvÀll blev ett mycket livligt meningsutbyte om Ukraina-politiken i synnerhet och den ryska politiken i nÀromrÄdet i allmÀnhet med nÄgra centralt placerad officiella personer.

Jag skulle tro att det var anledningen till att utrikesminister Lavrov i dag var mer utförlig Àn vanligt om den frÄgan. Han hade ett tydligt behov av att lÀgga ut texten om den ryska positionen.

Men i sedvanlig ordning utgÄr den frÄn att det skulle ha skett nÄgon form av statskupp i Kiev i februari 2014. Det Àr en falsk myt som tillhör standard i den ryska officiella retoriken, men Àven om sÄ skulle ha varit fallet ger det inte vare sig Ryssland eller nÄgot annat land rÀtten att invadera Ukraina och annektera delar av dess territorium.

Som vanligt Ă€r det möjligt att ha informerad och intressanta diskussioner om geografiskt mer avlĂ€gsna Ă€mnen. Det var bra diskussioner om situationen i Mellersta Östern och utvecklingen i olika delar av Asien.

Men nÀr man kommer in pÄ det ryska nÀromrÄdet blir det omedelbart annorlunda. DÄ handlar det om en kombination av oförmÄga att förmÄ andra post-sovjetiska staters strÀvanden och en tendens att tÀnka i Àldre termer av dominans.

Och detta Àr Rysslands verkliga Akilles-hÀl som ju blockerar det fulla samarbete med Europa och USA som landets fortsatta modernisering ju skulle krÀva. SÄ lÀnge man inte förmÄr att respekterar grundlÀggande regler för umgÀnget i Europa fruktar jag att den situationen kommer att bestÄ.

Samarbetet med Kina Ă€r förvisso viktigt, men en situationen dĂ€r man blir en junior partner till den stora och vĂ€xande makten i Öster tror jag i det lĂ€ngre perspektivet kommer att bli allt mer obekvĂ€m.

Dagens sista och alldeles utomordentliga diskussion handlade om situationen nÀr det gÀllde strategisk rustningskontroll, och i den deltog nÄgra av de allra bÀsta inte bara ryska utan ocksÄ amerikanska namnen i Àrendet.

Situationen Àr tveklöst oroande. Avtal efter avtal rivs upp eller löper ut, och det finns en överhÀngande risk för att vi pÄ detta omrÄde Àr pÄ vÀg in i ett skede av strategisk instabilitet som kommer att innebÀra nya faror.

PÄ detta omrÄde Àr det uppenbart att Moskva vill ha samtal med Washington, och jag skulle tro att sÄdana ocksÄ kommer att komma igÄng. DÀremot Àr det betydligt osÀkrare om dessa kommer att leda till nÄgra konkreta resultat i ljuset av en del av de motsÀttningar som finns.

Men nu bÀr det tillbaka till Stockholm igen.

Och nu österut mot Moskva.

Carl Bildt (m) - 9 June, 2019 - 11:08

STOCKHOLM: Efter nÄgra dagar hemma bÀr det denna eftermiddag för min del ivÀg österut till Moskva. Jag har inte varit dÀr pÄ tvÄ Är eller sÄ, och det har alltid sitt vÀrde att pÄ ort och stÀlle se vad man kan finna.

Anledningen Àr att det stora institutet IMEMO, som funnits sedan gamla dagar och alltid haft en hyggligt central plats i det samlade systemet i den ryska huvudstaden, inbjudit ett antal personer ocksÄ frÄn andra lÀnder till sin stora Ärliga konferens om olika globala utmaningar.

Jag minns IMEMO vÀl frÄn den sovjetiska tiden, eftersom det var dÀrifrÄn den inbjudan till att besöka Moskva som jag fick i början av 1985 emanerade, och det var ocksÄ de som stods om vÀrdar för mitt besök dÀr.

Det var annorlunda tider. HÀr hemma hade den dÄvarande regeringen fördömt mig för det mesta i svallvÄgorna av de olika kontroverserna om ubÄtskrÀnkningarna, ocksÄ för att resa till Washington, och det var nog Ätskilliga som höjde pÄ ögonbrynen nÀr jag pÄ inbjudan Äkte österut.

Men det blev ett pÄtagligt intressant besök. Michael Gorbatjov hade just tilltrÀtt som ny sovjetisk ledare, och ingen visste riktigt vart det skulle bÀra hÀn. Jag kom att trÀffa ocksÄ en och annan som nog var lite utanför det vanliga besöksschemat under dessa dagar.

Om det kan det nog finnas anledning att skriva vart det lider.

Sedan dess har det varit otaliga besök i den ryska huvudstaden. RÀtt mÄnga under de uppbrottsÄr som skulle följa. NÄgra av de kÀmpande ryska demokrater jag lÀrde kÀnna dÄ har jag fortfarande goda kontakt med.

Och sedan mer officiellt som statsminister. Med pompa och stĂ„t i Kreml hos Boris Jeltsin. DĂ€refter med olika uppdrag pĂ„ Balkan och med Moskva som en viktig och faktiskt inte sĂ€llan konstruktiv samtalspartner. Åtskilliga gĂ„nger inbjuden av ryska tankesmedjor eller motsvarande för att utveckla dialog. Och sedan alldeles sjĂ€lvklart Ă„tskilliga gĂ„nger under mina Ă„tta Ă„r som utrikesminister.

Det var inte alltid lÀtta diskussioner, och ibland var de t o m hÄrda. Men pÄ ett eller annat sÀtt har jag alltid uppskattat mina besök i Moskva.

Vi fÄr se hur det blir den hÀr gÄngen. Jag Äterkommer i Àrendet.

PÄ den vidare arenan mÄ ju som positivt noteras att president Trump ÄtervÀnt till USA och anser att vad man kommit överens om med Mexico nu gör att det inte behövs nÄgra höjda tullar. Det Àr en lÀttnad, men denna lÀttsinniga hantering av tullar lÀmnar dock en viss osÀkerhet efter sig.

Ingen vet vad som kan komma hÀrnÀst.

Situationen i Mellersta Östern förblir spĂ€nd.

SÄvÀl Japans premiÀrminister Abe som Tysklands utrikesminister Haas Àr pÄ vÀg till Teheran för samtal, men viktiga representanter för Gulf-staterna kommer att ge moteld under besök i Europa under veckan.

LÀget i Idlib-provinsen försÀmras genom ocksÄ de allt intensivare syriska och ryska bombningarna. NÄgon jÀmförde med bombningen av Guernica under det spanska inbördeskriget, och tveklöst riskeras en ny humanitÀr katastrof.

Kampen mot terrorism Àr viktig, men respekten för mÀnniskoliv Àr det ocksÄ.

I Storbritannien inleds nu först voteringen i den konservativa parlamentsgruppen om vilka tvÄ namn som de ca 160.000 partimedlemmarna skall rösta om som ny partiledare och premiÀrminister.

I opinionsundersökningar leder Boris Johnson tydligt, och i intervjuer i dag sÀger han att han kommer att vÀgra att betala vad som överenskommits till EU innan vad han sÀger en slutgiltig överenskommelse finns. Samtidigt sÀger han att Storbritannien alldeles bestÀmt kommer att lÀmna den 31 oktober.

Hur allt detta skall gÄ ihop förblir ett mysterium. Och man hÀpnar nÀr det nu t o m diskuteras en möjlighet för en militant Brexit-premiÀrminister att helt enkelt hemförlova parlamentet, och dÀrmed förhindra det att fatta nÄgra beslut.

En ny premiÀrminister kommer att vara pÄ plats i slutet av juli, men dÀrifrÄn fram till 31 oktober Àr tiden rasade kort, och sÄvÀl EU-parlamentet som EU:s institutioner i övrigt kommer att ha Ätskillig annat pÄ menyn under dess veckor.

Det blir drama.

Drama ser det nu ocksÄ ut att bli i Moldavien, dÀr parlamentet godkÀnde en ny regering i lördags, men dÀr den sittande regeringen med stöd av en domstol vÀgrar att avgÄ och i stÀllet försöker att upplösa parlamentet.

Jag utgÄr frÄn att vi kommer att fÄ se ett bestÀmt agerande frÄn EU:s sida för att hjÀlpa till med att reda ut den situationen.

Den strategiska framgĂ„ngen med Östliga Partnerskapet.

Carl Bildt (m) - 5 June, 2019 - 13:33

PRAG: Att sitta uppe i det magnifika Czernin-palats som hyser det tjeckiska utrikesministeriet Àr att i alla bemÀrkelser befinna sig mitt i Europa. Bryssel ligger alldeles entydigt i kontinentens vÀstra delar, men hÀr Àr det lika naturligt att blicka mot öst som att blicka mot vÀst.

Och anledningen att jag Ă€r hĂ€r Ă€r fortsatta diskussioner om erfarenheterna av EU:s Östliga Partnerskap sedan det officiellt sjösattes pĂ„ ett toppmöte hĂ€r i Prag i maj 2008. PĂ„ mer eller mindre skakiga grunder brukar jag ju utnĂ€mnas till en av dess fĂ€der.

Tjeckisk utrikesminister dÄ var Karel Schwarzenberg, och det var ett nöja att Äterse honom i diskussioner hÀr i gÄr kvÀll och i dag tillsammans med ocksÄ tidigare utrikesminister Alexandr Vondra och nuvarande innehavaren av Àmbetet Tomåƥ Petricek. Karel representerar ett historiskt djup och perspektiv som Àr unikt i var tids europeiska utrikespolitik, och Àr alltid vÀrld att lyssna pÄ.

NÀr vi andra diskuterar det senaste decenniets olika dramatiska utvecklingar i Europa och hur vi hanterar dem tar Karel sin startpunkt i Napoleon-krigen och strÀcker analysen frÄn det tsaristiska Rysslands inre tumult till det polsk-litauiska samvÀldets olika erfarenheter.

Och i denna del av Europa betyder historien förvisso mycket. Alla har vi formats av den, men vissa Àr mer medvetna om den Àn vad andra Àr.

För mig Ă€r det uppenbart att det Östliga Partnerskapet Ă€r en av EU:s inte alltför talrika strategiska framgĂ„ngar under det senaste decenniet.

I ett öppningsanförande pÄ dagens konferens sade Tjeckiens bitrÀdande utrikesminister Martin Povelƥil att partnerskapets grundlÀggande uppgift Àr att visa att doktrinen om begrÀnsad suverÀnitet, uttalade av Sovjetunionen efter dess invasion av Tjeckoslovakien i augusti 1968, inte har nÄgon plats i dagens Europa.

Den observationen Àr central. Och det var den som ocksÄ ledde till konfrontationen med Ryssland i de östligare delarna av vÄrt Europa. Kreml ville inte acceptera att Ukraina valde sin egen vÀg.

Men för oss Àr det fundamentalt att inse att om doktrinen om begrÀnsad suverÀnitet accepteras för ett europeiskt land kommer den i morgon att tvingas pÄ fler europeiska lÀnder, och var slutet pÄ den processen gÄr över tid kan vi aldrig veta.

Det Ă€r i denna viktiga del som det Östliga Partnerskapet, i förening med andra politiska insatser, varit en sĂ„ viktig strategisk framgĂ„ng.

Och att man ser detta hĂ€r i Prag Ă€r inte sĂ„ konstigt mot bakgrund av de historiska erfarenheter man har. Årtalen 1938, 1948 och 1968 klingar dovt i nationens moderna historia. Och vad som hĂ€nde dĂ„ hĂ€r i Prag pĂ„verkade som bekant hela vĂ„r kontinent.

Men det Östliga Partnerskapet har Ă„stadkommit mer Ă€n sĂ„.

De olika nÀtverk och samarbeten det lett till har steg för steg förÀndrat de olika samhÀllena. Man slÄs av den betydelse som olika frivilligorganisationer och deras samarbete successivt fÄtt, och det kan inte undgÄ att ha sina effekter pÄ sikt.

Utvecklingen i Armenien kan ses som ett exempel pÄ det.

Och det gör det viktigt att fortsÀtta. Det tjeckiska utrikesdepartementet förbereder redan det toppmöte med partnerskapet de planerar under sitt ordförandeskap i EU 2022. Strategiska perspektiv Àr viktiga för strategiska framgÄngar.

Det Àr en strÄlande högsommardag i Prag, och jag tog en kort promenad ner mot den vÀldiga Prag-borgen och den allt imponerande Vitus-katedralen. Jag tror inte jag varit dÀr sedan begravningen av Vaclav Havel.

Och jag minns hur jag stod utanför hĂ€r – jag hade just gĂ„tt ut gymnasiet – nĂ€r jublande mĂ€nniskomassor tog emot Jugoslaviens ledare Tito nĂ€r han i augusti 1968 kom pĂ„ besök för att ge den tjeckoslaviska reformkommunismen sitt stöd.

NÄgon vecka senare rubbade de sovjetiska stridsvagnarna in. Det var doktrinen om begrÀnsad suverÀnitet i högst konkret tillÀmpning. Mörkret sÀnkte sig Ät Äter över denna gyllene stad.

Men nu Àr det annorlunda. Inom loppet av nÄgra decennier.

Europa kommer att fortsÀtta att förÀndras.

Och det Östliga Partnerskapet Ă€r en viktig del av denna historiska process.

Mest om Trump och hans tilltagande tumult.

Carl Bildt (m) - 2 June, 2019 - 15:33

STOCKHOLM: En underbar försommarsöndag nÀr den Àr som bÀst denna dag. Och jag hade förmÄnen av ocksÄ en tur en vitt ut i skÀrgÄrden under helgen, Àven om tillgÄngen pÄ den förvÀntade strömmingen visade sig vara nÄgot mager.

Ute i den vidare vÀrlden Àr det Donald Trump som fortsÀtter att skapa oro.

I handelskonflikten med Kina grÀvs skyttegravarna allt djupare, och vi ser nu hur konflikten sprider sig ocksÄ till andra omrÄden med restriktioner pÄ teknologi och annat. Inför G20-mötet i Japan i slutet av mÄnaden kan nog ytterligare upptrappning vÀntas, och utsikterna dÀrefter ser ju inte heller lysande ut.

I Washington har ju förhoppningen varit att de hÄrdare amerikanska ÄtgÀrderna skulle tvinga fram kinesiska eftergifter, men erfarna bedömare ser nu snarast hur den nationalistiska retoriken i Kina skÀrps, och nÄgon enkel vÀg tillbaka till var man var nÀr förhandlingarna avbröts Àr just nu svÄr att se.

Hörom dagen förkunnade sÄ Trump att han frÄn 10 juni kommer att börja att slÄ till med successivt ökade tullar pÄ all import frÄn Mexico om det inte blir stopp pÄ mÀnniskor frÄn Centralamerika som söker sig till den amerikanska grÀnsen. Enligt vad media förmedlar fattade han detta beslut mot inrÄden av samtliga relevanta rÄdgivare.

Bortsett frÄn att man kan diskutera om Mexico bÀr ansvar för den besvÀrliga situationen i Centralamerika Àr detta en tydligt illavarslande ÄtgÀrd.

Rent ekonomiskt kommer höjda tullar hÀr faktiskt att drabba mer import till USA Àn vad tullhöjningarna mot Kina hitintills gjort. Men Àn allvarligare Àr att de visar att den amerikanska politiken i dessa frÄgor Àr sÄ gott som helt oberÀknelig, och att i stort sett vad som helst kan hÀnda.

Donald Trump berömmer sig av att vara ”the great deal-maker”, men hitintills har han ju mest varit ”the great deal-breaker”.

Med Nordkorea blev det ju hitintills ingenting alls i sak, om Àn varm retorik frÄn Donald Trump om en diktatur som ny enligt uppgift avrÀttat den chefsförhandlare han hade vid sin sida vid det misslyckade toppmötet i Hanoi.

Med Mexico och Canada blev det till slut vissa revideringar i frihandelsavtalet NAFTA, men detta Àr Ànnu inte ratificerat i nÄgot av parlamenten, och sÄ vitt jag förstÄr strider det han nu utannonserar mot Mexico alldeles tydligt mot vad som finns i detta avtal.

Och med Kina har det hitintills bara blivit en allt allvarligare konfrontation.

Tuffa förhandlingar Àr en sak. Det Àr inte sÀllan en nödvÀndighet, och det inte minst nÀr det gÀller Kina.

Men plötsliga lappkast eller offentliga utbrott fungerar i allmÀnhet pÄtagligt dÄligt om man faktiskt vill uppnÄ resultat.

I morgon dimper sÄ denne man ner i London för ett statsbesök som sÀkert kommer att ha sina sÀrskilda inslag. Redan har han ju lÄtit meddela att Storbritannien bör lÀmna EU utan avtal, vÀgra betala sin skulder och utse Nigel Farage till chefsförhandlare.

Det Àr oseriöst i kubik, och dessutom direkt förolÀmpande mot den nation han har att besöka.

Att han vill att Boris Johnson skall ta över som ny premiĂ€rminister efter Theresa May torde vara uppenbart, och vart detta skulle leda kan man spekulera över. Sagde Boris skulle sannolikt svĂ€nga in den brittiska utrikespolitiken pĂ„ en Trump-kurs om Iran och Mellersta Östern, och mĂ„hĂ€nda t o m göra det med det uttalade syftet att försvaga EU:s anstrĂ€ngningar i regionen.

Vi fÄr se vad som kommer ut ur besöket i London, som ju sedan följs av firandet av landstigningen i Normandie den 6 juni tillsammans med andra ledare.

Men veckan som kommer har ocksÄ andra begivenheter.

Till St Petersburg inte sÄ lÄngt hÀrifrÄn kommer Kinas ledare Xi Jinping för att besöka Vladimir Putin och den ekonomiska utstÀllningen dÀr. Det blir deras andra besök hos varandra pÄ pÄtagligt kort tid. Putin var ju uppburen gÀst i Peking alldeles nyligen i samband med den stora samlingen om Belt and Road-initiativet.

Hur den relationen i sina detaljer utvecklas saknar sannerligen inte intresse.

Samtidigt fortsÀtter spÀnningen att stiga kring Iran och den Arabiska Halvön. I Riyad samlade Saudiarabien sina vÀnner till ett litet kampmöte, och USA:s John Bolton sÀger att han nu skal lÀgga fram bevis i FN:s sÀkerhetsrÄd för att Iran var ansvarigt för attacken pÄ de tre tankfartygen för nÄgon vecka sedan.

Att han kommit till denna slutsats förvÄnar knappast. Mer intressant blir att höra vad Norge, dÀr ett av tankfartygen var registrerat, har att sÀga. Jag kan förestÀlla mig att det pÄgÄr diskussioner i Àrendet i Oslo.

Och noteras bör sjÀlvfallet ocksÄ att det pÄ onsdag Àr dags för val till Folketinget i Danmark. Socialdemokraterna ser hÀr ut att klara sig som största parti, men hur en regeringsbildning skall gÄ till ÄterstÄr att se.

För socialdemokraterna SPD i Tyskland gick det som bekant riktigt uselt i EU-valet, och partiordföranden Andrea Narles har nu meddelat sin avgÄng. Hur detta drama kommer att upplösas saknar inte betydelse för framtiden för den stora koalitionen i Berlin, och det blir rÀtteligen noteras att eftervalsdebatten inte varit alldeles bekvÀm för CDU och dess nye ledare AKK heller.

För min del blir det en vecka med besök bĂ„de i Bryssel och Prag – i det första fallet för en del diskussioner om EU som stormakt nĂ€r det gĂ€ller globala regelverk och i det andra fallet för diskussioner om EU:s Östliga Partnerskap och dess framtid.

Och sedan Àr det ju nationaldag hÀr hemma i Sverige. LÄt oss bara hoppas att vÀdret stÄr sig.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

Jonas Sjöstedt sommartalar

VĂ€nsterpartiet - 16 August, 2012 - 11:41

Snart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning.

 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 13:26.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2019, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson