Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Ovisshetens och osÀkerhetens dagar.

Carl Bildt (m) - 16 December, 2018 - 15:05

STOCKHOLM: Efter min vecka i Kina och med de olika utmaningar detta lands utveckling innebÀr Àr det nu en lugn helg hemma i Stockholm. Trots allt Àr det ju sÄ att julen nÀrmar sig, och det med stormsteg.

Men utvecklingen i Kina kommer pÄ olika sÀtt att fortsÀtta att sysselsÀtta mig under veckan som kommer. Och Äret som kommer blir ocksÄ mycket prÀglat av utvecklingen för och i Kinas relationer med framför allt USA.

EU-toppmötet i slutet av veckan kom mediamÀssigt att domineras av Theresa Mays frÄn början fruktlösa försök att fÄ nÄgon Àndring eller förbÀttring i de avtal som hon slutit med EU för att med nÄgon utsikt till framgÄng kunna gÄ tillbaka till parlamentet och vinna en omröstning.

Men av detta blev det föga förvÄnande intet.

Och den brittiska utvecklingen har dÀrmed blivit om möjligt Àn mer omöjlig att förutsÀga. Det Àr tilltagande svÄrt att se ett mer ordnat scenario för de kommande mÄnaderna.

Sannolikheten för att det skall vara möjligt att fÄ parlamentet att godkÀnna uttrÀdesavtalet mÄste nu betecknas som mycket lÄg. Samtidigt finns det förhoppningsvis en medvetenhet om att ett uttrÀde utan avtal blir en mycket besvÀrlig och skadlig operation.

Och dÀrmed tilltar spekulationerna om olika andra möjligheter, inklusive att skjuta upp uttrÀdet nÄgra mÄnader och utnyttja tiden till en ny folkomröstning. Sannolikheten för en sÄdan har successivt ökat.

SvÄrigheterna med den vÀgen skall dock inte underskattas.

Det som krÀvs Àr att parlamentet stiftar en lag som ocksÄ faststÀller frÄgan eller frÄgorna som skall besvaras i en sÄdan folkomröstning. Och det Àr lÀtt att se betydande svÄrigheter i dessa avseenden.

Samtidigt med tumultet i Storbritannien godkÀnde Europaparlamentet i Strasbourg det stora handelsavtalet mellan EU och Japan, som Àr Ànnu en del i den globala offensiv för frihandel som EU varit engagerat i under de senaste Ären.

DĂ€remot lyckades EU-toppmötet knappast komma framĂ„t i de vikigaste frĂ„gorna om migrations- och flyktingpolitiken. Åtskilligt har förvisso gjorts efter krisĂ„ret 2015, men de Ă„terstĂ„ende stegen blir tydligt allt svĂ„rare.

Och Àven om jag tror att den högerpopulistiska vÄgen i olika lÀnder har nÄtt sin kulmen visade ju de bisarra kampanjerna i olika lÀnder mot FN:s deklaration om migrationsfrÄgor de kÀnslor som fortfarande kan röras upp. De visade ju dessutom en nÀrmast total skrupelfrihet vad gÀller fakta frÄn dessa kampanjmakare.

FN-processer som dessa har ett betydande vÀrde nÀr det gÀller att försöka fÄ fram globala ramverk för hur olika globala utmaningar skall hanteras. Och att migration Àr en global utmaning kan det knappast rÄda nÄgon tvekan om.

Samma sak gÀller alldeles sjÀlvklart klimatfrÄgan, dÀr överlÀggningarna i Katowice nu nÄtt fram till en överenskommelse om vad lÀnder bör göra under de kommande Ären. I takt med att medvetenheten om frÄgornas betydelse ökar borde det ocksÄ finnas bÀttre möjligheter till Àn mer robusta internationella överenskommelser.

HÀr hemma förefaller regeringsfrÄgan nu att ha hamnat i ett helt lÄst lÀge.

NÀr jag lÀser de olika uttalanden som görs dessa dagar har jag svÄrt att hitta nÄgra öppningar vÀrda namnet.

TvÄ statsministeromröstning ÄterstÄr nu innan vi hamnar i mardrömsscenariet med ett nyval. Och enligt min mening borde dessa tvÄ omröstningar klaras av innan jul. Det finns inga legitima skÀl att efter alla dessa veckor skjuta frÄgorna ytterligare över jul- och nyÄrshelgerna.

De tvÄ omedelbara alternativen Àr en ny regering Löfven eller en regering Kristersson, och jag har svÄrt att se att de som hitintills gjort sÄ kan fortsÀtta att bara rösta nej till dem bÀgge.

Valet mÄ vara svÄrt för dem, men valet mÄste icke desto mindre trÀffas.

Sedan har jag svÄrt att förstÄ varför centern och liberalerna nu förefaller avvisa att sjÀlva sitta i nÄgot av dessa regeringsalternativ. De har försatt sig i en situation dÀr de har att vÀlja mellan tvÄ alternativ som bÀgge ger dem pÄtagligt mycket mindre inflytande Àn vad de skulle kunna fÄ.

Visheten i detta Àr inte alldeles uppenbar.

Vill man slÀppa fram en ny regering Löfven borde man sjÀlvfallet ocksÄ ta plats i denna för att dÄ pÄtaglig kunna vara med och pÄverka den dagliga politiken. Och vill man slÀppa fram en regering Kristersson bör man sjÀlvfallet ocksÄ ta plats i denna för att vara med och utforma den dagliga politiken.

Och argumentet att man aldrig nÄgonsin vill acceptera att en regering Kristerssons budgetförslag gÄr igenom riksdagen med hjÀlp av Sverigedemokraternas röster kastade man ju sjÀlv pÄ sophögen i voteringen om statsbudgeten för det kommande Äret.

Hur allt detta kommer att utvecklas ÄterstÄr nu att se. Alldeles uppbyggligt Àr skÄdespelet dock knappast.

För min del blir det nu dagar i Stockholm innan jag mot slutet av veckan styr fÀrden mot sydligare nejder för att fira jul.

Avslut pÄ högsta nivÄ i Peking.

Carl Bildt (m) - 12 December, 2018 - 11:14

PEKING: Sommarolympiaden hÀr 2008 ledde till att det togs krafttag mot de förfÀrliga luftföroreningarna i den kinesiska huvudstaden, och gradvis verkar det ocksÄ börja ge resultat.

I dag var det en kall, klar och vacker dag hÀr.

Jag hann med en promenad ocksÄ i en av stadens traditonella parker pÄ förmiddagen innan det var dags för Àn mer seriösa aktiviteter.

Ett antal av oss som var med nere i Guangzhou flög i gÄr kvÀll upp hit för att fortsÀtta samtal ocksÄ med den högsta ledningen

Och pÄ eftermiddagen bröt vi upp frÄn vÄrt hotell för den korta bilfÀrden till enorma Great Hall of the People vid Tiananmen dÀr den kinesiska stats- och partiledningen traditionellt tar emot för samtal.

Jag var hÀr som utrikesminister och togs dÄ emot av dÄvarande vicepresidenten Xi Jinping. Och jag var hÀr för nÄgra Är sedan i en grupp liknande dagens och togs dÄ emot av presidenten och partiledaren Xi Jinping för ett timslÄngt meningsutbyte.

Och i dag var arrangemanget i stor sett detsamma.

Polisen spÀrrade all trafik pÄ stora huvudgatan för vÄr buss. Vi stegade uppför de stora trapporna till den vÀldiga byggnaden. Instruktioner frÄn det kinesiska protokollet. VÀnta ett tag med damer som serverade sedvanligt grönt the. UppstÀllning för obligatoriskt gruppfoto.

Presidentens ankomst. Fotoblixtar i mÀngder. Han stÄr i centrum för allt i detta land i dessa tider.

Och sedan till rummet med den fina panoramamÄlningen över Peking för samtal.

Och Xi Jinping hade med sig sÄvÀl utrikesminister Wang Yi som dennes företrÀdare och nu pÄ högre position Yang Jiechi. Gamla kollegor.

Relativt kort inledning av Xi Jinping. Smicker om hur betydelsefulla personer vi var. NÄja. Varefter vissa av dessa personer fyllde pÄ med smicker om Kina och dess utveckling.

Delar tveklöst berĂ€ttigat – annat kanske lite mindre sĂ„.

Men sedan intressantare nÀr presidenten svarade.

Den ekonomiska utvecklingen i fokus. En serie siffror om framgÄngarna under de senaste fyra decennierna, men samtidigt en medvetenhet om att tiderna nu hade blivit lite mer besvÀrliga.

Underströk att man pÄ senaste tiden tagit flera steg mot ökad öppenhet i ekonomin. Kina strÀvar inte efter stora handelsöverskott och kommer att importera mera. FrÄn kvantitativ till kvalitativ tillvÀxt.

Lite defensivt om det omtalade stora globala infrastrukturinitiativet. Reformpolitik en uppgift som aldrig upphör, underströk han.

Och tillade att han snart kommer med ett större tal i samband med en konferens om de 40 Ă„r som gĂ„tt sedan Deng Xiaopings beslut hösten 1978 om ”reformer om öppna upp.”

NÄgonting Àr pÄ gÄng. Och det behövs. BÄde vad gÀller en kinesisk ekonomi som nu saktar in och vad gÀller den för hela vÀrlden pÄtagligt farliga handelskonfrontationen med USA.

Vi fÄr se. Det blir viktigt.

Nu ÄterstÄr bara nÄgot möte och sedan bÀr det hemÄt igen.

Det har varit ett nyttigt och intressant besök i ett land vars utveckling Àr av avgörande sÄvÀl politisk som ekonomisk betydelse för vÀrlden. Och dÀr vi behöver sÄvÀl djupare kunskap som bÀttre kontakter.

För att förstÄ, för att ta tillvara vÄra intressen och för att frÀmja vÄra vÀrderingar.

FrÄn Guangdong till Peking.

Carl Bildt (m) - 11 December, 2018 - 05:33

GUANGZHOU: I dalen med de heta kÀllorna en bit utanför den stora staden har vi fortsatt vÄra diskussioner om Kinas utveckling och de globala utmaningarna.

Guangdong-provinsen med sina 120 miljoner invÄnare har varit spjutspetsen i den vÀldiga kinesiska omvandlingen under de senaste fyra decennierna, och till dess kraft skall sjÀlvfallet lÀggas Hong Kong och dess inflytande.

Utvecklingen hÀr kring PÀrlflodens delta har förÀndrat vÄr vÀrld.

NÀr jag för ca tre decennier sedan besökte den stad Shenzhen man hade börjat bygga vid grÀnsen till Hong Kong var det knappast nÄgot mer imponerande stÀlle. Men i dag Àr staden en ledande knutpunkt i den globala digitala utvecklingen med företag som Huawei och Tencent.

För lite mindre Àn tvÄ decennier sedan reste jag runt i provinsen och studerade leksaksindustrin. Unga mÀnniskor frÄn det inre av Kina vallfÀrdade till kustprovinsens fabriker dÀr ca 80% av vÀrldens samlade leksaksproduktion Àgde rum.

Det var dÄ det. Nu har större delen av dessa fabriker flyttat till antingen det inte av Kina eller till lÀnder i Sydostasien. LönelÀget hÀr Àr numera alldeles för högt. Det Àr högteknologin som Àr den nya drivkraften.

Hur ser det ut hÀr i PÀrlflodens delta om ytterligare tvÄ, tre eller fyra decennier? Takten i omvandlingen förefaller snarast att öka. Nya teknologier skapar helt nya möjligheter.

Och sÄ den avgörande men hÀr knappt alls diskuterade frÄgan: hur kommer Kinas politiska system att utvecklas?

De senaste Ären har inneburit att taket sÀnkts och repressionen ökat, och det Àr knappast ett styrketecken.

Starka system fÄr styrka ocksÄ genom sin öppenhet. Svaga system söker sitt skydd i slutenhet.

Nyss har vi avslutat diskussionerna hÀr i en session med bl a FN:s förre generalsekreterare Ban Ki-Moon och mig sjÀlv. Och det blev en session med mer av klarsprÄk om de globala utmaningarna Àn i en del av diskussionerna i övrigt.

I eftermiddag sÀtter vi oss i flygplan upp till Peking för fortsatta diskussioner dÀr under morgondagen.

HÀr har vi bl a mött parti- och provinsledningen i Guangdong, liksom Kinas vicepresident, men i morgon blir det diskussioner pÄ mer nationell nivÄ.

Nyheterna frÄn Europa trÀnger dock fram Àven hÀr.

Med en VPN-kanal via Hong Kong har jag lyckats bibehÄlla kontakten med twitter och andra nyhetsflöden som annars Àr spÀrrade av den strikta nÀtcensuren hÀr. En av provinsens funktionÀrer jag satt med pÄ middagen i gÄr kvÀll sade att det Àr sÄ alla gör.

Den brittiska kollapsen i Brexit-frÄgan fortsÀtter.

Och nu blir det extra EU-toppmöte pÄ torsdag, före det ordinarie toppmötet pÄ fredag, för att se vad som dels kan göras för att dels underlÀtta för London och dels förbereda för det uttrÀde genom krasch, med alla de kort- och lÄngsiktiga problem detta skulle innebar, som nu dessvÀrre inte kan uteslutas.

Och hemma följer den ena kraschen i regeringsförhandlingarna pÄ den andra. Snart nÀrmar vi oss det lÀge dÀr detta börjar att skada Sverige.

För dagen avhÄller jag mig frÄn ytterligare kommentarer om detta.

Hemma utgÄr jag frÄn att den till synes outtömliga tillgÄngen pÄ statsvetare kommet att fortsÀtta att försörja media med sin vishet i Àrendet.

Huawei och makten över framtiden.

Carl Bildt (m) - 10 December, 2018 - 06:53

GUANGZHOU: Att sÀga att frÄgor om Kina i dag stÄr högt upp pÄ den internationella agendan Àr ingen överdrift.

De senaste fyra decennierna har inneburit en nÀrmast explosiv tillvÀxt av landet. Man har gÄtt frÄn ca 1,8% till ca 18% av den globala ekonomin nÀr man steg för steg liberaliserat ekonomin och öppnat upp landet gentemot omvÀrlden.

Och denna utveckling har pÄ ett eller annat sÀtt berört varje del av den globala ekonomin i övrigt. Det handlar bÄde om en mycket stor ökning av den samlade globala ekonomin och om en mycket pÄtaglig tyngdpunktsförskjutning i denna.

I ett lÀngre historiskt perspektiv innebÀr detta att Kina Àr pÄ vÀg att Äterta den relativa position i den globala ekonomin man hade innan den industriella revolutionen förde upp först Europa och sedan dess avlÀggare i Amerika till nÀrmast unik global dominans.

DĂ„ var det Europas förmĂ„ga att bygga institutioner och utnyttja teknologier som skapade förutsĂ€ttningarna för den vĂ€stliga vĂ€rldens maktutveckling. Ångmaskinen, kolgruvorna, jĂ€rnvĂ€garna, elektriciteten, flygplanen och mycket annat lyfte de vĂ€stliga samhĂ€llena pĂ„ ett alldeles unikt sĂ€tt.

Nu gÄr den industriella epoken gradvis mot sitt slut, och den digitala revolutionen börjar att omvandla vÄra samhÀllen och ekonomier. Och den stora frÄgan Àr vilka lÀnder och delar av vÀrlden som kommet att dominera den epok som nu steg för steg vÀxer fram.

De senaste Ären har Kina blivit allt tydligare med sina ambitioner i dessa avseenden, och det Àr till stor del detta som nu lett till den kraftiga motreaktion vi ser i den amerikanska politiken, med tilltagande kraft bara under de senaste mÄnaderna.

President Trump förefaller nÀrmast besatt av underskotten i den amerikanska handeln med Kina, och söker det ena sÀttet efter det andra att vÀnda de siffrorna, om Àn hitintills helt utan framgÄng. Underskottet har i sjÀlva verket ökat.

Men det Àr inte den intressanta striden.

Den just nu kanske intressanta striden handlar om regler och standard för den 5G-teknologi för mobil kommunikation som kommer att föra oss in i en helt ny fas av den digitala utvecklingen.

Med den möjliggörs mycket snabb och mycket tillförlitlig överföring av mycket stora mÀngder data, och dÀrmed öppnas för en utveckling dÀr allt mer integreras i nÀtverk och olika typer av mer eller mindre autonoma system.

Och striden handlar nu om kontrollen av kÀrnfunktionerna i dessa kommande nÀtverk.

Mycket handlar om det snabbt vÀxande kinesiska företaget Huawei.

Med ca 80.000 ingenjörer och en Ärlig budget för forskning och utveckling kring 120 miljarder kronor tar man fram teknologier pÄ framkant, men kanske Àn viktigare för dess framgÄng pÄ de globala vÀrldsmarknaderna Àr att den kinesiska staten hjÀlper till med erbjudanden om finansiering som gör att Huaweis erbjudanden för mÄnga Àr svÄra att motstÄ.

En rad lÀnder har av sÀkerhetsskÀl stoppat Huawei att installera sin teknologi hos dem av fruktan för att den skulle kunna anvÀndas av den kinesiska staten mot dem. Men Huawei vÀnder sig sjÀlvfallet med kraft mot alla dessa misstankar.

Och just nu Àr det uppenbart att USA har aktiverat sina insatser för att stoppa Huawei.

Det handlar inte nödvÀndigtvis om att Huawei just nu underlÀttar olika typer av kinesiska cyberoperationer.

Men det sÀger sig sjÀlvt att om man vill bryta sig in i ett hus lÀngre fram underlÀttar det om man har levererat och installerat avgörande delar av detta hus.

Var och en som har digitala verktyg vet att det ofta sker successiva och ibland automatiska uppgraderingar av mjukvaran i dessa. Inte sÀllan rapporterar en applikation automatiskt tillbaka om hur den fungerar och olika fel och brister som kan uppstÄ.

I princip Àr det möjligt att initiera en sÄdan uppgradering av mjukvaran som plötsligt öppnar upp för helt andra intrÄng och funktioner, och det utan att detta gÄr att detektera.

De kinesiska sÀkerhetslagar som fÄtt en allt mer sinister karaktÀr under senare Är gör att myndigheter kan ÄlÀgga kinesiska förtag i princip vad som helst som ligger i den kinesiska statens intresse.

Och det Àr hÀr farhÄgorna för att lÄta Huawei leverera kÀrnfunktioner i de kommande 5G-system som blir infrastrukturen i nÀsta skede av den digitala eran kommer in. I land efter land stÄr den frÄgan i dag pÄ dagordningen.

Det handlar om rÀdslan för att Kina skulle kunna fÄ tillgÄng till betydande delar av det globala dataflöden med allt vad detta skulle kunna innebÀra.

Sverige Àr en del av denna kamp i och med att Ericsson Àr Huawei:s viktigaste konkurrent pÄ de globala marknaderna.

I grunden handlar det om kinesiska Huawei och ZTE mot nordiska Ericsson och Nokia, Àven om amerikanska företag som t ex Cisco ocksÄ levererar avgörande teknologier.

Men bortom denna konkurrens eller konflikt kommer den stora frÄgan om utvecklingen av och tillÀmpningen av olika former av artificiell intelligens. Kina har som uttalad ambition att bli ledande vad gÀller detta till 2030, och de satsningar man gör Àr ocksÄ mycket omfattande.

Och konsekvenserna om de skulle vinna den kapplöpningen skulle bli betydande.

Rubrikerna i dessa dagar om Huawei signalerna kring den nya konflikten om dominans i skedet efter det industriella. I det skedet förlorade Kina. I det kommande skedet vill man vinna.

Och nu till Mittens Rike.

Carl Bildt (m) - 8 December, 2018 - 20:20

STOCKHOLM: Efter nÄgra dagar hemma beger jag mig nu ivÀg nÄgra dagar till olika delar av Kina för att bekanta mig lite mer med utvecklingen i det landet och diskutera hur de nya spÀnningarna inte minst med USA kan komma att pÄverka dess politik.

Och medan jag befinner mig dÀr borta i Mittens Rike fÄr de som Àgnar sig Ät detta vÀl Àntligen sortera ut styret hÀr hemma i fÀderneslandet.

Om det kommer det i sinom tid förvisso att finnas Ätskilligt att sÀga.

NÀsta vecka kommer med nödvÀndighet att ge större klarhet. Budgetvoteringen gÄr inte att skjuta upp.

Och pÄ tisdag kommer vi ocksÄ att se hur stort premiÀrminister Mays nederlag i det brittiska parlamentet nÀr det gÀller skilsmÀssoavtalet med EU kommer att bli.

I morgon kvÀll lokal tid landar jag i Guangzhou i södra Kina och kommer att tillbringa nÄgra dygn med diskussioner pÄ en anlÀggning en bit utanför sjÀlva staden.

DĂ„ och dĂ„ intrĂ€ffar det att Kina bjuder in ett antal av vad de tydligen betraktar som Ă€ldre statsmĂ€n – och kvinnor – för att dels presentera sin syn pĂ„ tingens ordning och dels lyssna pĂ„ vad som sĂ€gs i diskussionerna.

De antar vÀl att vi besitter nÄgon typ av vishet och erfarenhet som kan vara av vÀrde.

Jag har varit med en gÄng tidigare just utanför Guangzhou och en gÄng pÄ en inte mindre imponerande anlÀggning utanför Peking.

Vid det senare tillfÀllet hade vi dessutom möjlighet att fortsÀtta diskussionerna med Xi Jinping inne i centrala Peking.

Men att lyssna pÄ röster och stÀmningar i provinsen Guangdong saknar förvisso inte sitt intresse. Dess ekonomi motsvarar i dag hela den ryska ekonomin.

Just nu talar man om att det Àr 40 Är sedan Deng Xiaoping pÄ ett möte med kommunistpartiets centralkommitté lade om rodret och initierade den politik av reformer och öppning som ju med alla rimliga mÄtt blivit utomordentlig framgÄngsrik.

I centrum dÄ var ju utvecklingen i just provinsen Guangdong.

Och det var ocksÄ hit han ÄtervÀnde nÀr han nÄgra Är efter repressionsvÄgen efter massaken kring Tiananmen i Peking i juni 1989 ville ÄterupprÀtta reformpolitiken.

Och Àven lÀngre bak i den kinesiska historien Àr det ofta hÀr som förÀndringar inletts. Sun Yat-sen med revolutionen 1911 och nationalistpartiet KMT:s store ledare Chiang Kai-shek kan lÀggas till listan.

Men hur lÄter det nu?

Reformpolitiken haltar. Repressionen har tilltagit. Och alldeles uppenbart Àr att den amerikanska politiken gentemot Kina har genomgÄtt en tÀmligen djupgÄende förÀndring. De ekonomiska indikatorerna visar att det har sina effekter.

Det skall bli spÀnnande att höra hur man vill tolka skeendet och framstÀlla sin politik i denna förÀndrade situation.

Och efter diskussionerna utanför Guangzhou fortsÀtter nÄgra av oss upp till Peking för en dag av diskussioner dÀr.

Provinserna Àr förvisso inte utan betydelse, men trots allt Àr det dÀr som makten ligger.

Kina med dess regim Àr ett annorlunda land, men en vÀxande jÀtte pÄ den globala scenen sÄvÀl ekonomiskt som teknologiskt och politiskt.

Relationerna Àr lÄngt ifrÄn enkla, det gÀller inte minst mellan Sverige och Kina just nu, men de Àr icke desto mindre viktiga.

SÄ det blir sÀkert intressanta dagar.

Och dÀrifrÄn för jag försöka att följa dramatiken i Sverige och Storbritannien.

Den lÄnga historien om Gripen.

Carl Bildt (m) - 8 December, 2018 - 14:03

STOCKHOLM: I gÄr kvÀll hade Saab en liten mottagning i Stockholm med anledning av att det denna helg Àr 30 Är sedan de första exemplaret av flygplanet Gripen flög för första gÄngen.

Och jag var med ocksÄ den dÀr lÀtt kyliga dagen i Linköping. Allt gick vÀl. Ditintills hade det projekt som jag 1980-1982 hade varit med om att dra igÄng lyckats vÀl.

Starten hade inte varit enkelt.

En socialdemokratisk partikongress 1975 hade beslutat att det inte skulle tas fram fler avancerade stridsflygplan i Sverige, och andra hÀlften av det Ärtiondet kom dÀrför att Àgnas Ät studier av olika mer eller mindre lÀtta attackflygplan som B3LA och Sk2.

Inte minst det förra konceptet hade sina förtjÀnster, men förr eller senare skulle det bli nödvÀndigt att börja att ersÀtta det Viggen-system som ju hade sina rötter i början av 1960-talet, och dÄ skulle det aldrig rÀcka till.

De kunde pÄ sin höjd bli övergÄngslösningar till en fullstÀndig ombevÀpning till ett utlÀndskt flygsystem.

Det var mot denna bakgrund som tankarna pÄ ett lÀtt avancerat stridsflygplan för mÄngsidiga uppgifter vÀxte fram under frÀmst 1980 i ett samtÀnkande mellan nÄgra individer pÄ Saab och nÄgra individer pÄ FMV. Och jag satt i en samordningsfunktion i regeringskansliet som tidigt kopplades in pÄ tankarna.

SÄ föddes JAS.

Men alldeles sjÀlvklart fanns ocksÄ andra alternativ som prövades seriöst.

NÀr vÀl JAS-konceptet fÄtt tillrÀcklig klarhet studerades och vÀrderades det mot alternativen med antingen licenstillverkning eller direktimport av antingen F16 eller F18 frÄn USA.

Lite ironiskt Àr mÄhÀnda i efterhand att vissa av de faktorer som skulle komma att fÀlla utslaget till förmÄn för JAS sedan kom att utvecklas pÄ ett annat sÀtt Àn vad man dÄ trodde.

En viktig faktor var att JAS klarade de utspridda och enklare baser med korta banor som dÄ vÀxte fram allt starkare i den svenska planeringen. Ingen kunde dÄ veta att detta tÀnkande kom att överges ett par decennier senare nÀr hela det sÀkerhetspolitiska lÀget dramatiskt förÀndrades.

En annan var att inriktningen dÄ var att anskaffa en bit över 300 flygplan för att hÄlla upp en krigsorganisation för flygvapnet pÄ i stort sett den nivÄ man hade pÄ 1980-talet. Med lÀgre antal började kalkylen vÀga över för de utlÀndska alternativen.

Kontroversiellt var projektet förvisso.

NÀr riksdagsbeslutet fattades sommaren 1982 röstade socialdemokraterna mot. De levde fortfarande med sitt gamla kongressbeslutet, men nÀr de Äterkom till regeringsmakten senare samma Är tvingades de till en serie saltomortaler som till slut resulterade i att de accepterade projektet.

Utan problem i början var projektet förvisso inte.

Styrsystemet pÄ det instabila planer var en utmaning som man inte omedelbart klarade av. TvÄ haverier, varav det mest dramatiska mitt under en uppvisning i Stockholm sommaren 1993, visade pÄ problemen. I samband med detta hÀngde hela projektets framtid pÄ en lös trÄd.

DÄ var jag statsminister, men trodde pÄ det som sades mig att det skulle vara möjligt att komma till rÀtta med problemen.

Och det skulle komma att visa sig vara rÀtt. Problemet identifieras och löstes.

Under de Ären blev det dock uppenbart att de moderna luftstridsvapen som tagits fran under Sovjetunionens starka upprustningsskede utgjorde ett betydligt allvarligare hot Àn vad man hade förestÀllt sig.

Det handlade inte om flygplanet som sÄdant, utan mer om dess bevÀpning i form av olika robotar.

Parallellt med att de inledande versionerna A och B utvecklades till versionerna C och D vÀxte det fram olika projekt för att hantera detta. En inledande anskaffning av amerikanska AMRAAM klarade knappast av utmaningen. Den roboten rÀcker knappast till.

Ett tag arbetades det med ett helt eget svensk projekt, men sĂ„ smĂ„ningom kristalliserades anstrĂ€ngningarna i det sameuropeiska projekt som nu producerat den Meteor-robot som tillsammans med Version 20-uppdateringen av Gripen C nu Ă€ntligen – tvĂ„ decennier senare – och först i Europa gett oss en kapacitet som klarar de mest avancerade utmaningarna.

Om inte annat kan detta illustrera de mycket lÄnga tidshorisonter som gÀller i Àrenden som dessa.

Nu flyger de första exemplaren av den nya och mycket utvecklade E-versionen av Gripen, och om nÄgra Är sker de första leveranserna till de svenska och brasilianska flygvapnen.

NÀr vi kommer att ha den första operativa Gripen E-divisionen i det svenska flygvapnet vet jag inte, men det torde ligga kring mitten av det kommande decenniet. Med Gripen C med Meteor nu i tjÀnst Àr det operativa behovet sannolikt inte överhÀngande.

Men med Gripen E fÄr vi en plattform som kommer att kunna uppdateras löpande pÄ ett helt annat sÀtt Àn vad som varit fallet i de tvÄ tidigare versionerna av flygplanet. Och dÀrmed kommer Gripen E med all sannolikhet att vara operativ i flera decennier i det svenska flygvapnet.

Gripen Àr redan en lÄng historia. Konceptet började tas fram för snart fyra decennier sedan. Första flygningen var för 30 Är sedan.

Och jag vÄgar pÄstÄ att vi kommer att se Gripen i en eller annan form i luften över vÄrt land om ytterligare 30 Är.

Europas viktigaste val? AKK tar över.

Carl Bildt (m) - 7 December, 2018 - 16:57

STOCKHOLM: I dag kunde jag inte hÄlla mig borta frÄn att via webben och video följa CDU:s partikongress i Hamburg och valet av eftertrÀdare till Angela Merkel.

PÄ sitt sÀtt Àr det kanske det viktigaste valet i vÄrt Europa i Äret.

Angela Merkel blickade i sitt anförande tillbaka pÄ alla de utmaningar som CDU och hon sjÀlv haft att möta under de 18 Är som gÄtt sedan hon Är 2000 valdes till ny partiordförande.

Under den tiden har hon varit med om att utkÀmpa inte mindre Àn 72 delstats-, federala och EU-valrörelser och i fyra federala val upptrÀtt som kanslerskandidat och ocksÄ vunnit den positionen.

Jag var inte dÀr nÀr hon valdes 2000, men hon talade ocksÄ om den första CDU-kongress hon hade varit pÄ, nÀmligen den i Hamburg 1990 nÀr ett CDU för sÄvÀl vÀstra som östra Tyskland skapades.

Och dÀr var ocksÄ jag, och minns vÀl stÀmningen dÄ i ett Europa och ett Tyskland som förÀndrades i rasande takt.

Att jag var dĂ€r – jag var dĂ„ moderat partiordförande – berodde pĂ„ den betydelse som förbindelserna med Tyskland, och för min del med CDU, hade och har.

Min första CDU-kongress var faktiskt 1981 i Mannheim, dÄ jag som mycket ung politiker ocksÄ för första gÄngen trÀffade Helmut Kohl. Det skulle bli mÄnga möten under Ären, och i vissa situationer kom det att bli viktigt ocksÄ för Sverige.

Och senast var jag med pÄ deras partikongress i Hannover 2012. Fredrik Reinfeldt hade inte möjlighet att komma, jag skickades i stÀllet, och jag minns att inte minst Angela Merkel satte vÀrde pÄ att vi var dÀr.

CDU:s prestation som politiskt parti Àr imponerande.

Under de sju decennierna av den tyska förbundsrepublikens historia har landet i 50 Är haft en förbundskansler frÄn CDU. Det Àr ingen överdrift att tala om Europas viktigaste politiska parti under det senaste Ärhundradet.

Men nu har det politiska landskapet förÀndrats ocksÄ in Tyskland.

Socialdemokraterna SPD – Europas Ă€ldsta politiska parti – Ă€r en skugga av sitt forna jag Högerpopulisterna i AfD Ă€r förbundsdagens största oppositionsparti. De reformerade Gröna gĂ„r tydligt framĂ„t. Och Ă€ven CDU har fĂ„tt vidkĂ€nnas smĂ€rtsamma förluster under de senaste Ă„ren.

Partiet har fortfarande 420.000 medlemmar, men fler av dessa Àr över 75 Àn under 40 Är gamla. Mönstret kÀnns dessvÀrre igen.

Och det talades mycket om vikten av att Ätervinna politisk kraft, liksom det talades mycket om Tysklands ansvar i Europa och i den vidare vÀrlden. Ordet Trump uttalandes inte av nÄgon, men den utmaning han representerar nÀmndes i mer eller mindre tydliga ordalag av alla.

De tre kandidaterna upptrÀdde med imponerande anföranden.

AKK med kraft och fart som sĂ€llan förr. Friedrich Merz med tydligare bekĂ€nnelse till ett nödvĂ€ndigt ”strategiskifte”. Och Jens Spahn med tydlig inriktning pĂ„ att bli eftertrĂ€dare till eftertrĂ€daren.

Det blev ett spÀnnande val, men till slut segrade AKK, och det var sannolikt inte oviktigt att Angela Merkel i sitt anförande lyfte fram att CDU i Saarland, dÀr AKK lett partiet, fÄtt över 40% av rösterna, men Àven hennes kraftfulla anförande gav sÀkert ocksÄ sitt bidrag.

Med sin bakgrund i Saarland Ă€r hon förvisso en övertygad europĂ©. I sitt inledande angörande talade hon om behovet av ”ett europeiskt sĂ€kerhetsrĂ„d och en europeisk armĂ©”, vilket Ă€r att gĂ„ tĂ€mligen lĂ„ngt i dessa frĂ„gor.

Med valet av AKK ökar sannolikheten för att Angela Merkel kommer att sitta kvar som förbundskansler till nÀsta förbundsdagsval hösten 2021, Àven om det ju finns osÀkerhet relaterat till frÀmst SPD:s situation och det allmÀnna missmodet över den stora regeringskonstellationen.

Det var en imponerande demokratisk process som CDU genomförde inför och under denna dag i Hamburg.

Nu Àr valet trÀffat. I morgon avslutas partikongressen med ett programtal av den nyvalde partiledare.

Det kommer att finnas skÀl att lyssna pÄ det ocksÄ.

Oro och instabilitet runt om i EU just nu.

Carl Bildt (m) - 5 December, 2018 - 19:01

BERLIN: Runt om i landet packas det nu vÀskor för att ge sig ivÀg till Hamburg i morgon för den extra partikongress med CDU som skall vÀlja Angela Merkels eftertrÀdare som partiledare.

Och det Àr ingen liten frÄga. Det handlar om en ersÀttare till Europas sannolikt viktigaste och framgÄngsrikaste politiska ledare under senare Är.

I morgon kvÀll börjar det försiktigt, men det Àr pÄ fredag som de 1.001 delegaterna trÀffar sitt val. Det Àr tusen delegater frÄn de olika partiföreningarna runt om i Tyskland och en delegat frÄn föreningen i Bryssel.

SjÀlvfallet spekuleras det hÀr i Berlin mycket om utgÄngen av valet och vad det i olika avseenden kommer att innebÀra. Ingen Àr alldeles sÀker pÄ nÄgonting av detta.

Men med all sannolikhet blir det en mer eller mindre pÄtaglig period av politisk osÀkerhet, och det hÀnger ju ocksÄ samman med socialdemokraternas svaghet och vad detta kan betyda för regeringskoalitionens framtid.

Gör SPD ett lika uselt Europa-val i maj som man gjort delstatsval under de senaste mÄnaderna har partiet förmodligen inget annat val Àn att dra sig ur regeringen, och vad som hÀnder dÄ Àr det för tidigt att sia om.

Nyval nÀsta Är tillhör de möjligheter jag lyssnade pÄ olika spekulationer kring.

Frapperande Àr hur huvuddelen av de större lÀnderna i EU nu prÀglas av politisk osÀkerhet.

Allvarligast Àr situationen tveklöst i Storbritannien.

Jag tillhörde tidigare de fÄ som trodde att de fanns en möjlighet att Theresa May skulle fÄ igenom skilsmÀssoavtalet med EU i omröstningen i underhuset pÄ tisdag, men sÄ förefaller nu inte att bli fallet.

Nu handlar spekulationerna bara om vilka konsekvenser olika storlekar av nederlaget kommer att fÄ.

Och dÀrefter gÄr landet frÄn en period av betydande osÀkerhet in i ett skede av Àn djupare osÀkerhet.

Sannolikt gÄr Theresa May tillbaka till EU och försöker fÄ nÄgra mer eller mindre kosmetiska förÀndringar i den politiska deklarationen om den framtida relationen, och utnyttjar sedan dessa i en andra votering dÀr det faktiska alternativet Àr att landet kraschar ut ur EU utan nÄgot avtal med alla de kaotiska konsekvenser detta fÄr.

MÄnga hoppas allt detta kommer att driva fram en ny folkomröstning, men Àven om sannolikheten för det onekligen ökat Àr vÀgen dit inte alldeles enkel, och det finns ocksÄ betydande frÄgetecken om vad en sÄdan skulle resultera i.

Jag har under de senaste dagarna mött mycket erfarna brittiska politiker som Àr pÄtagligt rÀdda för hur motsÀttningarna i landet blir allt hÄrdare och för riskerna för att detta pÄ ett eller annat sÀtt spÄrar ur.

Men pÄtagligt allvarlig Àr situationen förvisso ocksÄ i Frankrike.

Regeringen har nu bl a skjutit upp den aviserade höjningen av miljöskatterna pÄ bensin och diesel i ett försök att blidka de allt argare demonstrationerna. Om detta rÀcker för att mer pÄtagligt ta luften ur den omfattande protestvÄgen lÀr vis sig pÄ lördag.

Och med all sannolikhet mÄste president Macron sjÀlv ta till orda innan dess. Utvecklingen Àr en första klassens utmaning direkt riktad mot honom.

Det finns all anledning att oroas för att protestvÄgen nu kommer att bromsa eller helt stoppa det reformprogram som presidenten inlett men som sÄ vÀl behövs. Ett land med arbetslöshet kring 10% och ungdomsarbetslöshet kring 25% Àr alldeles uppenbart i skriande behov av reformer.

Hur det hÄl i statsbudgeten pÄ ca tvÄ miljarder euro som nu uppstÄtt skall tÀckas Àr oklart, och risken Àr ju pÄtaglig att de fortsatta nödvÀndiga insatserna fÄr att sanera statsfinanserna och minska det hÄrda skattetrycket nu kommer att bli mycket svÄrare.

OcksÄ hÀr spekuleras det i att nyval till nationalförsamlingen kan vara ett sÀtt att hantera situationen.

Ett problem Àr dock att landets partier Àr pÄtagligt svaga efter de senaste Ärens utveckling.

Socialisterna Àr mer eller mindre slut som artister. Republikanerna har gÄtt kraftfullt till höger. Nationella Fronten plÄgas av inre strider. Och president Macrons nybildade parti har knappast hunnit konsolidera sig.

Och i Italien Àr det sannolikt att den politiska och ekonomiska krisen kommer att fördjupas.

Det spekuleras i en allt starkare stĂ€llning för högerpopulistiska Lega Nord under de kommande Ă„ren – inget av de mer traditionella partierna förefaller att vara i ett tillstĂ„nd dĂ€r de kan utmana det som nu sker.

Ser vi fram mot Europavalet nÀsta Är förefaller det nog att vara Polen dÀr man kan hysa de bÀsta förhoppningarna om ett positivt resultat.

SÄ det Àr oroliga tider i bÄde Europa och vÀrlden.

Men nu bÀr det hemÄt efter mina dagar i Bayern och Berlin.

FrÄn Bayern till Berlin.

Carl Bildt (m) - 4 December, 2018 - 16:32

BERLIN: Efter nÄgot dygn uppe i de bajerska alperna har jag nu anlÀnt hit till den tyska huvudstaden och vÄrt styrelsesammantrÀde med ECFR hÀr i dag och i morgon.

SÄ smÄtt försöker jag ocksÄ följa bulletinerna hemifrÄn.

Om inte annat för att jag stÀndigt drabbas av frÄgor frÄn alla som undrar hur ett egentligen stÄr till i Sverige.

FrÄn centern och liberalernas sida har hela tiden sagts att de gör precis det som de sade i valrörelsen.

Och det lÄter ju bÄde fint och bra.

Jag kanske inte var tillrÀckligt uppmÀrksam, men jag tror inte att jag hörde i valrörelsen att de avsÄg att lÄta en rödgrön regering under Stefan Löfven sitta kvar.

Jag tyckte nog att det mest lÀt tvÀrt om.

Men vi fÄr se vad det hela landar.

Just nu verkar det se rÀtt rörigt ut.

I Elmau stod mycket pÄ dagordningen.

Erfarenheter frÄn G20-mötet i Buenos Aires och vÀgen framÄt i de olika handelskonflikterna. Tankarna om ett Àn mer intensivt europeiskt försvarssamarbete. Utsikterna för rustningskontroll i ljuset inte minst av INF-avtalet. Skiftet i synen pÄ utvecklingen i Kina.

Och Ă„tskilligt av detta kommer att belysas Ă€n mer pĂ„ den stora konferensen i MĂŒnchen i februari.

Men det blev mycket av diskussion om utvecklingen i olika lÀnder.

Diskussionerna inför CDU:s partikongress i Hamburg pÄ fredag och konsekvenserna av olika utfall dÀr för regeringsfrÄgan hÀr i Tyskland under de nÀrmaste Ären.

Den dramatiska utvecklingen i Frankrike med de gula vÀstarnas delvis vÄldsamma utmaning mot president Macron och hans politik.

Spekulationerna om hur stort nederlaget blir i brittiska underhuset nÀsta vecka för premiÀrminister Mays skilsmÀssoavtal med EU och olika alternativ för vad som kan komma dÀrefter.

Konsekvenserna av regionalvalet i Andalusien och möjligheten av ett tidigarelagt val i Spanien.

Lite av detta kommer vi alldeles sjÀlvfallet att fortsÀtta med hÀr i Berlin, men hÀr ligger vÄrt fokus pÄ planeringen för vÄr verksamhet under det viktiga europeiska Äret 2019.

Val till Europaparlamentet i maj och nybesÀttning av institutionerna dÀrefter.

Har EU:s gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitik levt upp till förvÀntningarna i Lissabon-avtalet, och hur kan vÀgarna framöver se ut under de kommande fem Ären?

FrÄgorna Àr bÄde viktiga och svÄra, och vi skall försöka ge vÄrt bidrag till svaren pÄ dem.

Nu sÀnker sig mörkret sakta över Unter den Linden hÀr i Berlin.

Men det blir trevlig middag med ECFR-styrelsen och ett antal företrÀdare för det tyska politiska spektrat.

Till tankeutbyte i Alperna.

Carl Bildt (m) - 3 December, 2018 - 00:02

SCHLOSS ELMAU: En gÄng om Äret samlas en grupp, som med tiden kommit att vÀxa en del, hÀr uppe i de bayerska alperna för att utbyta meningar och bedömning var om den globala situationen.

För ett antal Är sedan kunde vi ha diskreta krismöten hÀr uppe i olika frÄgor. Eller mindre möten för att diskutera speciella saker.

Men nu Ă€r det en kĂ€rna av det som utgör den Ă„rliga sĂ€kerhetskonferensen i MĂŒnchen som samlas hĂ€r för en lite bredare genomgĂ„ng. Mest frĂ„n Europa, med tyngdpunkt Tyskland, men ocksĂ„ frĂ„n USA och enstaka personer ocksĂ„ frĂ„n Ryssland och Kina.

Och delvis handlar det om att diskutera planeringen inför den stora konferensen i februari. Det brukar vara ju vara betydande slagsmÄl om utrymmet och uppmÀrksamheten dÀr.

HÀrifrÄn fortsÀtter jag pÄ tisdag till Berlin dÀr vi har styrelsemöte med European Council on Foreign Affairs.

Vi har ju nu flyttat vÄrt formella huvudkontor frÄn London till Berlin, och det har Àn dÄ lÀnge visat sig vara en lyckosam utveckling.

Nere i Buenos Aires lyckades man avveckla G20-mötet utan kris och katastrof, och det fÄr vÀl i det rÄdande lÀget ses som nÄgot av en framgÄng.

Kommunikén imponerar knappast, men sÀger dock positiva saker om vÀrldshandeln, och talar om behovet av att gemensamt reformera vÀrldshandelsorganisationen WTO. SÄvÀl EU som Kina har ju lagt olika förslag i detta avseende, men var USA stÄr Àr i alla fall för mig mindre tydligt.

Middagen i gÄr kvÀll mellan Xi Jinping och Donald Trump resulterade i en tidsbegrÀnsad vapenvila i handelskriget. Under de kommande 90 dagarna inför USA inga ytterligare tullar, Kina försöker att importera mer frÄn USA och man sÀtter sig Äter vid bordet och försöker att lösa de större frÄgorna.

SĂ„ mycket mer kunde man i det rĂ„dande lĂ€get knappast förvĂ€nta sig. En vapenvila – men lĂ„ngt frĂ„n en fred.

Hur sedan handelsrelationen med EU kommer att utvecklas vet vi inte.

NÀr GM meddelade att man kommer att stÀnga bilfabriker började president Trump plötslig prata om nya tullar, och det trots att det i alla fall i viss utstrÀckning var dessa som nu orsakade problemen.

Nu har ledningarna för de stora tyska bilföretagen gÄtt med pÄ att infinna sig i Vita Huset pÄ tisdag för nÄgon form av samtal.

Vad detta syftar till ÄterstÄr att se, men mÄhÀnda Àr det sÄ att nÀr Vita Huset möter motstÄnd i sina samtal med EU försöker man att gÄ direkt pÄ enskilda företag med olika krav. Vi har sett det förr.

Innan samtalen skall företagsledarna samordna med Cecilia Malmström, och man fÄr innerligt hoppas att de inte undergrÀver EU:s bredare förhandlingar. Men att det Àr det som Àr Vita Husets avsikt finns det nog ingen anledning att tvivla pÄ.

OsÀkerhet som denna Àr inte vad vÀrldsekonomin behöver just nu. Pilarna pekar inte lÀngre uppÄt pÄ samma sÀtt som tidigare.

Under veckan som kommer inleds förhoppningsvis samtal om möjligheter att börja lösa tvÄ besvÀrliga konflikter.

I Sverige blir det förhoppningsvis FN-samtal om konflikten i Jemen, och i GenÚve blir det FN-samtal om konflikten i Södra Sahara.

Det Àr sannolikt klokt att ha begrÀnsade förvÀntningar.

I fallet Jemen Àr det Ànnu inte fredsavtal, utan ett möjligt förberedande steg. Martin Griffiths tar det försiktigt. Tidigare misslyckade förhandlingsrundor i GenÚve och Kuwait kastar sin skugga över det hela.

Och nÄgon vapenvila i striderna kring hamnstaden Hodeida har vi Ànnu inte sett, och detta trots att t o m USA vÀdjat om en sÄdan och den amerikanska senaten nu alldeles tydligt förlorat tÄlamodet med frÀmst den saudiska krigföringen.

Denna vecka vÀnds ju ocksÄ vÀrldens blickar till klimatmötet i Katowice i Polen med dess uppföljning av Paris-avtalet.

I Buenos Aires blev det Angela Merkel som efter son försenade ankomst fick sÀtta sig ner med Vladimir Putin och diskutera det ryska aggressiva upptrÀdandet mot Ukraina i Kerch-sundet.

Om det konkret ledde till nÄgonting vet jag inte, men det talas nu om samtal i Àmnet i det s k Normandie-formatet av fyra nationer.

Men sÀkert kommer vi att tala Ätskilligt om ocksÄ denna utmaning, och vad det ryska upptrÀdandet betyder, hÀr pÄ Schloss Elmau. HÀr finns ocksÄ de som kommer direkt frÄn samtalen i Buenos Aires.

Ett stort samtalsÀmne blir med all sannolikhet ocksÄ den kommande extra partikongressen med CDU i Hamburg pÄ fredag.

Det handlar om ingenting mindre Àn att vÀlja en eftertrÀdare till Angela Merkel som partiordförande och dÀrmed med betydande sannolikhet som förbundskansler i EU:s största och viktigaste land.

Och dÀrmed om framtiden för Tyskland.

UtgÄngen Àr pÄ intet sÀtt given.

Söndagstidningarna hÀr lyckas leta upp flest delegationer som vill se Friedrich Merz, men Ätskilliga av de 1001 delegater som kommer att trÀffa avgörandet har inte bestÀmt sig, och Ànnu fler vill inte tala om hur de kommer att rösta.

Om detta kommer det att talas Ă„tskilligt.

Statsmannen George HW Bush – som jag minns honom.

Carl Bildt (m) - 1 December, 2018 - 18:49

STOCKHOLM: USA:s 41sta president George HW Bush, som nu gÄtt bort i den respektingivande Äldern av 94 Är, kommer att gÄ till historien som en statsman av rang och konsekvens.

Mycket skrivs nu om hans lÄnga karriÀr: krigshjÀlte, ambassadör till FN och till Kina, CIA-chef, vicepresident och president. Och dÀrefter i nÀra samarbete med sina eftertrÀdare i olika viktiga internationella frÄgor.

SjÀlv minns jag honom frÄn en rad olika kontakter under frÀmst min tid som statsminister.

Det blev ofta informella samtal i olika frÄgor i samband med olika större internationella möten under de Ären. Stora Earth Summit i Rio de Janeiro i juni 1992, som ju för första gÄngen satte klimatfrÄgorna pÄ dagordningen, och ESK-konferensen i Helsingfors senare samma sommar.

Men Àn viktigare var de mer officiella kontakterna.

I februari 1992 hade jag i bjudits till officiellt besök i Vita Huset. Jag hade bara varit statsminister i nÄgra mÄnader.

Det blev stiligt som det brukar vara i sammanhang som dessa. Helikopter frÄn Andrews-flygbasen in till Pentagon. Stor ceremoni med kransnedlÀggning pÄ den okÀnde soldatens grav. Inkvartering i Blair House alldeles vid Vita Huset. Fint mottagande i Rose Garden innan samtalen började.

Men ÀndÄ Àr det mest det mÀnskliga som jag kommer ihÄg starkast.

Mia och jag hade med vÄr nyfödde son Nils, och det hade stÀllts i ordning för honom pÄ Blair House. Men den lille Nils togs framför allt varmt om hands av Barbara Bush och fick sina kramar ocksÄ av presidenten sjÀlv.

Den elegant inpackade present han fick dÄ har den nu nÄgot Àldre sonen fortfarande stÄende ouppackad i sin bokhylla.

Samtalen med ocksÄ utrikesminister James Baker och sÀkerhetsrÄdgivaren Brent Scowcroft, men separat ocksÄ med CIA-chefen Robert Gates, handlade till större delen om alla frÄgorna i samband med hanteringen av det sovjetiska sammanbrottet och relationerna till det nya Ryssland.

För oss var situationen i de tre baltiska lĂ€nderna i fokus – deras nya sjĂ€lvstĂ€ndighet var inte ens ett halvĂ„r gammal – och det kom att utvecklas ett nĂ€ra samarbete i dessa frĂ„gor som fördjupades ytterligare Ă€ven sedan president Bush i januari 1993 eftertrĂ€tts av Bill Clinton.

Men det handlade ocksĂ„ om utvecklingen av EU och vĂ„ra svenska ambitioner. Ännu hade kriget i Bosnien inte blossat upp.

Och vi talade om de förÀndringens och frihetens vindar som blÄste över Europa och vÀrlden.

Efter det att han avgÄtt som president kom han förbi Sverige i augusti 2993, och jag bjöd in honom till en middag med övernattning ute pÄ Harpsund.

Dit bjöd jag ocksÄ den f d socialdemokratiske utrikesministern Sten Andersson, som jag trots en del sammandrabbningar hade ett gott samarbete med och djup respekt för, och vÄr f d mÄngÄrige ambassadör till Washington Wilhelm Wachtmeister.

Och det blev en kvĂ€ll med mĂ„nga spĂ€nnande perspektiv bĂ„de bakĂ„t och framĂ„t. Det var inte minst Mellersta Östern som stod i fokus innan vi sent gick till sĂ€ngs. Vi vandrade pĂ„ pĂ„ de fina grĂ€smattorna och diskuterade.

Sten Andersson hade ju arbetar intensivt och inte alldeles utan framgĂ„ng med att försöka föra det hela fram till en fredsprocess mellan Israel och PLO – det som sedan med frĂ€mst norska insatser skulle komma att bli Oslo-avtalet.

Det kan vÀl noteras att det var de poliser som han hade som sÀkerhet som i samband med detta besök upptÀckte och avvÀrjde det mycket avancerade ryska försöket att kidnappa Peter Wallenberg i hans bostad pÄ VÀrmdö.

Relationerna till Sverige Àr knappast nÄgot som förekommer i allt det som nu skrivs om hans olika insatser, och det med all rÀtta. Annat var mycket större och mycket viktigare.

Det var tider av omvandling och tider av fara, och det var en lycka inte minst för Europa att ha en statsman med erfarenhet, omdöme och vision i Ovala Rummet i Washington.

Men ÀndÄ förtjÀnar det han gjorde för vÄra bilaterala insatser ett omnÀmnande frÄn oss som faktiskt var med.

Han var en statsman.

Det var en ynnest att lÀra kÀnna, och i alla fall i vissa avseenden, arbeta tillsammans med honom.

Hem igen – och vad hĂ€nder dĂ€r?

Carl Bildt (m) - 30 November, 2018 - 21:20

SAO PAULO: Nu bĂ€r det hem hĂ€rifrĂ„n efter ett antal pĂ„tagligt intressanta dagar. Och det blev mycket mer Ă€n vad som planerats – nĂ€r det blev bekant att jag var hĂ€r lades det ena till det andra.

I dag hade jag sÄ möjlighet att tala pÄ den svenska handelskammaren hÀr, och det har jag gjort ett antal gÄnger förut, Àven om det nu var för ett tag sedan.

Den svenska företagsnÀrvaron hÀr Àr betydande och har mÄnga decennier pÄ nacken i mÄnga av fallen.

Ericson kom till Brasilien i slutet av 1800-talet, landet Àr fortfarande en av dessa större marknader, och dÀrefter har i stort sett samtliga större svenska företag etablerat sig hÀr.

PÄ mötet dÀr jag talade gick man ocksÄ igenom resultatet av den Ärliga undersökningen av de svenska företagens bedömning av sina förutsÀttningar i landet. Och det hade sitt intresse.

De senaste Ären har varit besvÀrliga med en djup ekonomisk nedgÄng, men nu har siffrorna vÀnt uppÄt, och till detta skall sÄ lÀggas förvÀntningar om en tydligare liberal ekonomisk politik under de kommande Ären.

Att Ă„stadkomma nya jobb blir en viktig prioritet.

Bedömningen som redovisades Àr att över 80% tror att de utlÀndska investeringarna, som ocksÄ de nu vÀnt uppÄt, kommer att fortsÀtta att öka under de kommande Ären.

Men det innebÀr förvisso inte att himlen Àr molnfri.

Det finns allvarliga frÄgetecken nÀr det gÀller inte minst miljö- och klimatpolitiken, och hur mycket det kommer att vara möjligt att ta itu med ett ytterligt komplicerat skattesystem och med kvarstÄende protektionistiska tendenser nÀr det gÀller tullar och avgifter ÄterstÄr att se.

Och hur förbindelserna med EU kommer att utvecklas Àr ocksÄ en öppen frÄga.

Alldeles tydligt Àr att det nu Àr förbindelserna med Trumps Vita Hus som har prioritet, men vilket genomslag i konkret politik av betydelse för handel och ekonomi detta kommer att fÄ ÄterstÄr att se.

Politiken mot den tidigare sÄ storskaliga korruptionen kommer med all sÀkerhet att fortsÀtta eller intensifieras, och det hÀlsas allmÀnt, inte minst av företagen, med stor tillfredsstÀllelse.

Det har varit intressanta dagar med möjlighet till samtal med skilda bedömare med skilda perspektiv pÄ utvecklingen i landet.

Brasilien Ă€r ett land med mĂ„nga bottnar och nyanser – i dessa politiskt laddade dagar snarare fler Ă€n fĂ€rre – och det Ă€r viktigt att försöka att bedöma den totala bilden.

Nu bÀr det hemÄt, om Àn anhalten dÀr blir alldeles för kort, men till det kan jag Äterkomma.

Söder hÀrom pÄgÄr G20-toppmötet i Buenos Aires, dit ocksÄ en försenad Angela Merkel nu anlÀnt.

Viktigast dÀr blir tveklöst morgondagens middag mellan Donald Trump och Xi Jinping. Jag ser att börserna i USA nu t o m reagerar pÄ olika uppgifter om vilka av presidentens rÄdgivare som kommer att vara med pÄ middagen.

HÀr nere har jag inte sÀllan fÄtt frÄgan hur det blir med regering i Sverige framöver, och jag har djÀrvt stÀllt ut prognosen att det nog kommer att bli en sÄdan.

Normalt brukar vi veta ungefÀr vilken regering det blir, men vara lite osÀkra pÄ vilken politik den kommer att föra.

Men i dagens upp-och-ned-vÀnda svenska vÀrld just nu verkar det vara tvÀrt om.

Huruvida det i slutÀndan blir en regering Löfven eller en regering Kristersson vet jag inte.

Men jag vet att antingen det blir den ena eller den andra kommer den att föra framför allt en ekonomisk politik mer till höger och mer liberal Àn tidigare.

Antingen blir det en Löfven som tvingas till det, eller blir det en Kristersson som faktiskt vill det.

Och skall det röras till riktigt kan vi fÄ en moderat statsbudget i kombination med en socialdemokratisk regering som förpliktar sig till viktiga delar av alliansens ekonomiska politik.

Logiken i den process som i sÄ fall tar oss dit undandrar sig för ögonblicket mitt bedömande.

Men Àn Àr mycket osÀkert.

Det finns alldeles sÀkert de hemma i Stockholm som kommer att ha en lite jÀktig helg.

Intensivt i Sao Paulo.

Carl Bildt (m) - 29 November, 2018 - 13:57

SAO PAULO: Det har sina sidor att försöka att klara dagar i denna jÀttemetropol pÄ 23 miljoner mÀnniskor med nio miljoner bilar och en infrastruktur som i vissa avseenden lÀmnar mycket övrigt att önska.

Denna morgon tog det en och en halv timme av bilköer för att ta mig till den konferens som jag skall delta i. Vid sidan av Djakarta Àr det nog den vÀrsta trafik som jag varit med om.

Det handlar om hur det internationella systemet kan komma att pÄverkas av turbulensen i vÄra demokratier.

Vi ser ju hur avgörande viktiga internationella överenskommelser och mekanismer nĂ€r det gĂ€ller att hantera gemensamma utmaningar – klimatfrĂ„gan, migrationsproblemen, handelsfrĂ„gorna, digitala regelverk – utmanas och direkt hotas av tendenser vi ser i en rad oliks lĂ€nder.

Agendan och mötet bestÀmdes för ett bra tag sedan, men utgÄngen av presidentvalet hÀr i Brasilien har gjort bÄde Àmnet och platsen Ànnu mer relevanta.

Och Àven om vÄra diskussioner förvÀntas tala om det internationella systemet som helhet Àr det rött uppenbart att mycket kommer att handla om Brasilien och denna del av vÀrlden.

Till helgen tilltrÀder en ny vÀnsterpopulistisk president i Mexico, och kring Ärsskiftet tilltrÀder en ny högerpopulistisk president hÀr i Brasilien.

Och det spekuleras mycket om vad dessa förÀndringar kan komma att innebÀra för lÀnderna i frÄgan, för regionen och för de vidare internationella relationerna. Det blir mycket av de diskussionerna för min del under det kommande dygnet.

Men globalt kommer uppmÀrksamheten nu att fokuseras pÄ G20-lÀndernas toppmöte i Buenos Aires ett par flygtimmar söder om hÀr.

Den milt sagt kontroversiella saudiske kronprinsen har redan anlÀnt, och i dag passerar president Trumps sÀkerhetsrÄdgivare John Bolton Brasilia för samtal pÄ vÀg till just Buenos Aires.

Och frÄn Washington meddelas att man satt upp ett tÀtt program för bilaterala möten för presidenten för att möjligen kunna undvika den hÀrdsmÀlta i viktiga relationerna som skedde vid G7-mötet i Canada.

Till detta program hör ett enskilt möte med president Putin, och hur det ryska aggressiva agerandet mot Ukraina kommer att hanteras dÀr kommer att bli utomordentligt viktigt. Kreml tar steg efter steg, och kommer att fortsÀtta med det intill dess att det sÀtts mycket tydliga stoppbockar.

Men alldeles avgörande i Buenos Aires blir sjÀlvfallet diskussionerna mellan president Trump och president Xi Jinping i handelsfrÄgorna. Att sÀga att vÀrlden hÄller andan Àr kanske att överdriva, men situationen Àr inte sÄ lÄngt dÀrifrÄn.

SÄ att vara mitt i diskussionen mitt i Latinamerikas största land just nu kÀnns alldeles rÀtt.

I morgon bÀr det hemÄt igen, men innan dess Àr det mycket som stÄr pÄ programmet. Inte bara bilköer.

Vart gÄr Brasilien?

Carl Bildt (m) - 28 November, 2018 - 02:24

SAO PAULO: Efter ett och ett halvt dygn av samtal i Brasiliens huvudstad Brasilia nÄgon timmas flygtid hÀrifrÄn har jag i kvÀll anlÀnt till denna det södra halvklotets största metropol och landets ekonomiska kraftcentrum.

Mina dagar hÀr i Brasilien syftar till att försöka pulsen pÄ vad detta stora land med sina ca 210 miljoner invÄnare, och en yta som skulle kunna rymma hela EU, stÄr inför under de kommande Ären.

De senaste Ären har varit mycket krÀvande för det alltid lika lovande landet..

Med en utredning som startade vid en biltvÀtt, och som kommit att fÄ namn efter denna, har det rullats upp ett gigantiskt nÀtverk av korruption som genomsyrat betydande delar av landets politiska liv och strÀckte sig Ànda upp i presidentpalatset.

Den f d presidenten Lula tillhör ju dem som nu sitter i fÀngelse, och rÀttegÄngarna ocksÄ mot andra personer pÄ hög nivÄ fortsÀtter att rulla.

Och det var inga smÄsaker det handlade om.

VÀskor med hundratals miljoner dollar vÀxlade hÀnder. Kontrakt i offentlig upphandling blev dubbelt sÄ dyra. Personer med kontakter blev plötsligt mÄngmiljonÀrer eller t o m miljardÀrer.

Och att raseriet bland vanliga mÀnniskor, som dessutom tvingats gÄ igenom en djup nedgÄng i ekonomin med stark ökning av arbetslösheten, vÀxte sig starkt Àr knappast förvÄnande.

Till dessa utmaningar – raseriet över korruptionen, den kraftiga nedgĂ„ngen i ekonomin – skall sĂ„ lĂ€ggas det utbredda vĂ„ldet i delar av det brasilianska samhĂ€llet.

Förra Äret noterades 64.000 mord vilket Àr en bra bit mer Àn ett enstaka Är i det syriska inbördeskriget. I Rio de Janeiro sÀtts nu armén in med ocksÄ stridshelikoptrar pÄ lÄg höjd över de kÀnda strÀnderna.

Valet av den pÄtagligt starkt högerprofilerade Jair Bolsonaro till ny president har ocksÄ i svenska media setts i samma sammanhang som de högerpopulistiska grupperingarna i Europa eller Donald Trumps seger i USA, men jag tror att det Àr att missuppfatta utvecklingen.

Den brasilianska utvecklingen har föga att göra med den typ av frÀmlingsfientlighet vi sett i partier i Europa och delvis ocksÄ i Donald Trumps olika kampanjer, men skall nog i stÀllet i allt vÀsentligt ses i perspektivet av korruptionsskandalerna och vÄldsvÄgen i det brasilianska samhÀllet.

Den f d presidenten Henrique Cardoso, som tillhör dem jag skall trĂ€ffa i morgon, har skrivit om ”en tsunami av raseri” som svepte genom det brasilianska samhĂ€llet.

Det tidigare regerande arbetarpartiet, vars sociala framgÄngar var obestridliga, ansÄgs ha misslyckats med brottsbekÀmpningen, och var alldeles tydligt djupt inblandat i den omfattande korruptionen.

Att detta ledde till att man förlorade i trovÀrdighet var inte sÄ förvÄnande.

För nÄgot decennium sÄg vi ju hur motsvarande korruptionshÀrvor rev isÀr det italienska politiska landskapet.

I denna situation trÀdde den gamle militÀren Bolsonaro fram med sitt pÄtagligt robusta budskap. Han var inte en del av de tidigare misslyckandena, och uppfattades ge raka besked. Att hans retorik ibland var pÄtagligt brutal var man tydligen i mÄnga fall beredd att överse med.

Men nu Àr valet avgjort, och det handlar det om hur Brasilien faktiskt skall regeras efter det att han tar över i början av det nya Äret, och dÀr finns betydande frÄgetecken.

Det politiska systemet, med delstater med stor makt, och med en pÄtagligt splittrad kongress som i mÄnga frÄgor har den avgörande makten, gör att systemet inte Àr alldeles enkelt att manövrera.

Traditionellt har det skett genom att presidenten lovat utnÀmningar till olika grupper i utbyte mot stöd, men denna vÀg har Bolsonaro avvisat, och i stÀllet gÄtt fram med utnÀmningar som inte Àr resultat av uppgörelser med olika grupperingar.

Åtskillig av de utnĂ€mningar som gjorts hitintills har nu ocksĂ„ mött positiva kommentarer.

Inte minst gÀller det pÄ det ekonomiska omrÄdet dÀr behovet av omedelbara och smÀrtsamma reformer Àr mycket pÄtagligt. Det talas allmÀnt om ett starkt liberalt team som internationella bedömare förefaller att sÀtta ett pÄtagligt plus i kanten för.

Och som justitieminister har nominerats den person som drivit fram hela biltvÀtt-utredningen med alla dess konsekvenser, och som Ätnjuter nÄgonting som nÀrmar sig nationell hjÀlte-status.

PÄ andra omrÄden reses dock pÄtagliga frÄgetecken.

Den nya utrikesminister har tidigare strött olika uttalanden omkring sig som lett till Ätskilliga höjda ögonbryn. Och den starka kristna högern i den nya administrationen kommer sÀkert att sÀtta viss ytterligare av sin fÀrg pÄ utrikespolitiken.

Och det finns ett ifrÄgasÀttande av miljö- och klimatfrÄgorna som med all rÀtta ses som starkt oroande. Brasilien med sina enorma regnskogar i Amazonas Àr inte vilket land som helst i dessa avseenden.

Brasilia med sin modernistiska arkitektur Àr alltid fascinerande att besöka, och dÄ inte minst utrikesdepartementets byggnad.

Nu var jag ocksÄ inbjuden att tala om digitala frÄgor och diplomati pÄ ett öppet möte med dess diplomatakademi. Det blev ocksÄ ett spÀnnande samtal med den tjÀnstgörande utrikesministern.

HÀr i den pulserande metropolen blir det sÄ fortsatta samtal de nÀrmast dagarna.

Nu kommer fokus att ligga mer pĂ„ nĂ€ringslivsfrĂ„gor – Sao Paulo Ă€r ju en Sveriges allra största industristĂ€der – och pĂ„ Brasiliens plats i vĂ€rlden.

Kris i Kerch. Ryssland trappar upp.

Carl Bildt (m) - 26 November, 2018 - 02:10

ÖVER SYDATLANTEN: Alldeles uppenbart har Moskva nu beslutat att eskalera sin konflikt med Ukraina, och plötsligt har vi en akut kris i Kerch-sundet som förbinder Svarta Havet med Azovska Sjön och de för den ukrainska ekonomin viktiga hamnarna dĂ€r.

Detaljerna i gÄrdagens konfrontation kommer sÀkert att klarna, men huvuddragen förefaller klara.

Tydligt var dock att Ryssland fysiskt spÀrrade sundet med ett stort tankfartyg i farleden under den nybyggda bron, och att man dÀrefter gick till anfall mot och bemÀstrade sig tre ukrainska marinfartyg som avsÄg att gÄ genom sundet till den ukrainska hamnen i Mariupol.

Sundet regleras av ett avtal mellan Ukraina och Ryssland, och i detta stipuleras mycket tydligt om fri genomfart. Och det har inte förÀndrats av att Ryssland sedermera byggt en bro över sundet för att fÄ en fast förbindelse till Krim.

Det finns broar över sĂ„vĂ€l Öresund som Store BĂ€lt, men rĂ€tten till fri passage in och ut ur Östersjön förblir oförĂ€ndrad.

Det Àr svÄrt att se annat Àn att detta Àr en kris beslutad i Moskva.

Nyligen införd man mycket hÄrda ytterligare ekonomiska sanktioner mot Ukraina, och de tolkas dÄ som ett försök att pÄverka det ukrainska presidentvalet i mars nÀsta Är.

Men hur dessa skulle kunna fÄ nÄgra ur Kremls synvinkel positiva effekter har jag svÄrt att förstÄ. Traditionellt har de dock en betydande fallenhet för ÄtgÀrder som snarast fÄr en effekt motsatt den avsedda.

Nu kan det handla om en kombination av ÄtgÀrder för att fortsatt försöka att negativt pÄverka Ukrainas ekonomi och sÄdana mer avsedda att visa den machoimage som president Putin möjligen behöver för att bÀttra pÄ sina fallande opinionssiffror.

Dessa har ju under den senaste tiden försvagats – om Ă€n de fortfarande ligger pĂ„ en respektabel nivĂ„.

I ryska officiella media förefaller man, föga förvÄnande, att försöka framstÀlla det hela dom nÄgon typ av ukrainsk provokation med stöd av s k hökar i USA.

Ukrainas handlingsmöjligheter i situationen förefaller mycket begrÀnsade. Möjligen kan det finnas de som Àr frestade att militÀrt öka trycket mot de ryska enklaverna i Donbas, men det Àr förvisso inte utan risk.

Det Àr den internationella faktorn som Àr avgörande.

I gÄr kvÀll levererades uttalanden frÄn talesmÀn för sÄvÀl EU som Nato, men det ÄterstÄr att se om det finns utrymme för mer robust agerande nÀr man vaknat upp lite mer ordentligt.

Och viktigt blir var USA sÀger.

President Trump siktar till att trÀffa president Putin i Buenos Aires mot slutet av veckan, och frÄgan Àr hur intresserad han Àr av att slÄ nÀven i bordet i denna frÄga. Uteslutet Àr alls heller icke att det Àr just detta som Kreml rÀknar med nÀr man nu trappar upp konfrontationen.

Ukraina har nu begÀrt ett möte med FN:s sÀkerhetsrÄd för att diskutera situationen, och det ÄterstÄr att se hur och nÀr ett sÄdant kan inkallas.

Jag utgÄr frÄn att Sverige, pÄ sluttampen av sitt medlemskap i rÄdet, kommer att vara mycket tydlig i frÄgan.

Skulle Ryssland trots mer eller mindre tydliga internationella protester de facto lyckas stÀnga sundet för allt och alla man inte tycker om Àr det en mycket allvarlig ÄtgÀrd och en pÄtaglig upptrappning av konfrontationen med Ukraina.

Blickar mot Bryssel och Buenos Aires.

Carl Bildt (m) - 24 November, 2018 - 22:18

STOCKHOLM: Om tumultet inom moderaterna inför Europavalet tÀnker jag för dagen inte skriva, Àven om jag förvisso har Äsikter i frÄgan.

Bra för partiet har det – alldeles bortsett frĂ„n allt annat – förvisso inte varit.

I morgon samlas man i Bryssel för toppmöte för att bekrÀfta avtalet om uttrÀde med Storbritannien liksom den politiska deklarationen om riktlinjerna för den framtida relationen.

Om avtalet om villkoren för uttrÀde har jag redan skrivit, och i frÄgan om detta kommet att kunna godkÀnnas av underhuset i London finns för ögonblicket inte sÄ mycket mer att sÀga.

Den allmÀnna meningen Àr att det kommer att bli svÄrt, men jag skulle tro att osvuret Àr bÀst. Tumult Àr det hur som helst.

Den politiska deklarationen pÄ 36 sidor kan ses som en förteckning pÄ alla de frÄgor som mÄste lösas i det associationsavtal som under de kommande Ären skall förhandlas fram mellan EU och Storbritannien.

NÄgot friktionsfritt handelsutbyte som i dag kommer det inte att bli, men exakt hur relationen kommer att bli ÄterstÄr att se.

Det finns de som tror att det de facto medlemskap i tullunionen som gÀller under de Är förhandlingarna pÄgÄr kommer att förlÀngas, men skrivningar i deklarationen pekar mer i riktning mot ett avtal i dessa avseenden met liknande det som slutits med Canada.

Men framför allt Àr det alla andra frÄgor som kommer att bli besvÀrliga. Fiskekvoter har t ex en erkÀnd förmÄga att leda till starka kÀnslor, och den frÄgan Àr dessutom nu knuten till andra frÄgor, vilket inte kommer att göra saken lÀttare.

Formuleringarna om samarbetet i olika utrikes- och sÀkerhetsfrÄgor Àr i princip bra, men hur detta kommer att utformas och hanteras Àr lÄngt ifrÄn okomplicerat, och innebÀr dessutom betydande risker för t ex Sverige.

De nÀrmaste Ären blir mycket viktiga i det europeiska samarbetet. Mycket kommer att förÀndras.

Det spekuleras mycket i nya samarbetskonstellationer, och till dess hör det som kallas Hansa 2.0 och som omfattar sÄvÀl de nordeuropeiska lÀnderna som NederlÀnderna, med betydande drivkraft frÄn det senare landet.

Jag sÄg att Frankrikes stundtals nÄgot arrogante finansminister nu försökt att tillrÀttavisa sin nederlÀndske kollega om detta samarbete.

Men det Àr en realitet att det nu sker ett sökande efter nya konstellationer, om Àn varierande sÄdana i olika typer av frÄgor.

Och för Sverige Àr det viktigt med en aktiv roll i detta arbete under de kommande Ären. En regering med tydlig politik och inriktning i dessa frÄgor skulle i dessa avseenden vara en pÄtaglig fördel.

Toppmötet i morgon blir av allt att döma en relativt enkel affÀr. Den ÄterstÄende tvistefrÄgan om Gibraltar förefaller gör ögonblicket, pÄ ett eller annat sÀtt, att ha lagts Ät sidan.

Och sedan Àr det tillbaka till tumultet i London.

En kommande veckan kommer vÀrldens blickar att riktas mot Buenos Aires och G20-lÀndernas toppmöte dÀr.

Mötet i sig Àr kanske mindre intressant, men viktigt blir framför allt det bilaterala mötet mellan Donald Trump och Xi Jinping. Den prognos för detta jag hade tidigare Àr fortfarande min bÀsta gissning, men osvuret Àr som vanligt bÀst.

Möjligen kan osÀkerheten pÄ de finansiella marknaderna nÄgot ha dÀmpat den omedelbara Àventyrslysten nÀr det gÀller handelskrig, men den grundlÀggande motsÀttningen kommer att kvarstÄ.

Vid Rio de la Plata talas ocksÄ om möte mellan Trump och Putin, och utöver detta kommer tydligen den saudiska mordanklagade kronprinsen att dyka upp och försöka se ut som om ingenting hÀnt.

Det uttalade i frÄgan om mordet pÄ Khashoggi som president Trump producerade i tisdags mÄste nog rubricerar som ett svÄrslaget lÄgvattenmÀrke sÄvÀl moraliskt dom politiskt och diplomatiskt. Jag kÀnner stark medkÀnsla med de amerikanska diplomater som har att försöka förklara sin presidents politik.

Och i Riyadh kan det svÄrligen uppfattas som annat Àn grönt ljus för fortsatt Àventyrlighet, och den handlar ju inte minst om ett farligt agerande i regionen.

Jag kommer sjÀlvfallet inte att befinna mig i Buenos Aires, men dock i den delen av vÀrlden, under den kommande veckan.

I morgon styr jag kursen mot Brasilien med ett antal dagar av olika engagemang i först huvudstaden Brasilia och dÀrefter den ledande metropolen Sao Paulo.

PÄ tisdag talar jag pÄ diplomatakademin i Brasilia, och dÀrefter sÄvÀl pÄ en konferens med German Marshall Fund som vid möten med svenska handelskammaren i Sao Paulo.

Landet stÄr inför stora förÀndringar med en kontroversiell ny president, samtidigt som Latinamerika i dess helhet ocksÄ gör det.

Det var nÄgra Är sedan jag senast var dÀr, sÄ jag ser fram mot en intressant vecka.

Risk för fyra förlorade Är.

Carl Bildt (m) - 23 November, 2018 - 10:52

STOCKHOLM: Det svenska regeringsbildningsdramat fokuseras nu pÄ om Stefan Löfven kan fÄ med sig Jan Björklund och Annie Lööf i en gemensam regering som ger talmannen möjlighet att den 3 december föreslÄ honom som nygammal statsminister.

Envisa mediauppgifter, vars sanningshalt jag pÄ intet sÀtt kan bedöma, hÀvdar att Jan Björklund försöker fÄ med sig sitt parti pÄ att gÄ med i en nygammal Löfven-regering. Samtidigt har dock Annie Lööf varit mycket tydlig med att hon inte avser att sÀtta sig i en sÄdan.

Den sondering som Annie Lööf utförde ville hon sjÀlv fokusera pÄ sakfrÄgorna, vilket nog hade sitt vÀrde, och i den översiktliga redovisning hon lÀmnade av sina samtal kunde hon konstatera att det i viktiga frÄgor som arbetsmarknaden och bostadspolitik rÄdde betydande motsÀttningar mellan de klassiska blocken.

I detta viktiga konstaterande ligger ju dÄ att en s k blocköverskridande regering med all sannolikhet kommer att vara förhindrad att ta de avgörande steg pÄ dessa omrÄden som sÄ uppenbart behövs.

SÄdana Àr ju ocksÄ av avgörande betydelse för att den stora integrationsutmaningen under kommande Är kan hanteras, och den utmaningen kommer förvisso inte att bli lÀttare om ekonomin gÄr in i en svagare period, vilket förefaller sannolikt.

PÄ dessa omrÄden Àr det enligt dessa besked frÄn Annie Lööf bara en alliansförankrad regering som kan ge Sverige de reformer som behövs. PÄ andra omrÄden borde dock i alla fall förutsÀttningarna för s k blocköverskridande överenskommelser rimligen vara bÀttre.

Det valresultat som vÀljarna producerade gav ju knappast de bÀsta förutsÀttningarna för den starka regering som Sverige skulle behöva under de kommande Ären.

De gÄngna fyra Ären har ju varit lÄngt frÄn imponerande, och de föregÄende fyra inte heller idealiska.

Och nu finns alldeles pÄtagligt risken för att landet kommer att gÄ mot fyra förlorade Är nÀr det gÀller de avgörande reformer som Sverige behöver.

Men den som lever fÄr se.

Nu blir det samtal och möten i mÀngder, med ett sannolikt crescendo kring helgen efter den kommande, och dÀrefter vet vi i alla fall lite mera.

Och det hÀnder sannerligen Ätskilligt utanför landets grÀnser ocksÄ.

Jag Ă„terkommer till delar av det senare under dagen.

Diskussioner i moll – och Kina i nytt fokus.

Carl Bildt (m) - 20 November, 2018 - 13:26

WASHINGTON: En ny dag gryr i den amerikanska huvudstaden, och pÄ morgon-TV kan man i sedvanlig ordning ta del av nya kriser och kontroverser.

Jag landade hÀr tidigt i gÄr, njöt av den vackra hösten, noterade att en och annan juldekoration redan hade kommit upp och hastade mellan olika möten.

Hos vĂ€nnerna pĂ„ Washington Post’s ledarredaktion, hos Vita Husets nationella sĂ€kerhetsrĂ„d om frĂ„gor av gemensamt intresse och hos vĂ€nner i den diplomatiska vĂ€rlden.

SamtalsÀmnen saknas det aldrig nÀr man Àr hÀr.

Sedan gÀller det just nu att hÄlla igÄng samtalen sÄ att de inte hinner komma fram till de plÄgsamma frÄgorna om vad som egentligen hÀnder i Sverige nÀr det gÀller regeringsbildning.

PÄ dem har jag nÀmligen inga rimliga svar.

I dag fortsÀtter diskussioner hÀr i en grupp som samlats för att med olika perspektiv och erfarenheter bedöma olika aspekter av den globala utvecklingen. Vi började med middag i gÄr kvÀll, och det blev en konversation som i betydande utstrÀckning fördes i moll.

TvÄ observationer frÄn olika samtal hÀr kan vara vÀrda att notera speciellt.

Den ena Ă€r att de digitala jĂ€ttarna – Facebook frĂ€mst av dem – hamnat i mycket pĂ„taglig bĂ„de finansiell och politisk motvind under de senaste veckorna. Börsen tvivlar pĂ„ dem, och politiskt reser allt fler allt större frĂ„gor kring hur de hanterat den betydelsefulla position som det senaste decenniets utveckling gett dem.

Vad detta kommer att leda till ÄterstÄr att se.

Deras förmĂ„ga att ”Ă„terskapa” sig sjĂ€lva genom innovation Ă€r betydande, men tveklöst Ă€r att de mĂ„ste bli mer lyhörda för bredare sociala och politiska villkor Ă€n vad de tidigare har tenderat att vara. I den digitala tidsĂ„lder vi snabbt Ă€r pĂ„ vĂ€g in i utgör de i allt högre grad samhĂ€llets avgörande infrastruktur i mĂ„nga avseenden.

Den andra Àr den snabbt förÀndrade instÀllningen till Kina.

NĂ€r vicepresident Pence höll sitt anförande om Kina för ca sex veckor sedan – jag skrev om det dĂ„ i samband med ett besök i New York – var det Ă„tskilliga i Europa som ville se det som en ytterkantsposition i debatten.

Men sÄ Àr det inte. Den hÄrda linjen mot Kina Àr nu allmÀnt omfattad, och Àven om Ätskilliga reser frÄgetecken kring presidentens metoder och taktik, Àr det pÄfallande att stödet för stötriktningen i hans politik mot Kina Àr massivt.

Det innebÀr inte att det inte finns Ätskilliga som hoppas att mötet mellan Donald Trump och Xi Jinping i Buenos Aires senare denna mÄnad skall leda till nÄgon typ av överenskommelse som förhindrar att handelskriget trappas upp ytterligare.

Mitt tips Àr fortfarande att det leder till nÄgon typ av vapenvila i handelskriget pÄminnande om den mellan USA och EU i somras, men att den grundlÀggande motsÀttningen kvarstÄr och sannolikt t o m förstÀrks.

Och hur detta kommer att utvecklas Àr av uppenbar global betydelse, och jag kommer att ha anledning att Äterkomma till den frÄgan under de nÀrmaste veckorna. Inte mist handlar det om hur Kina kommer att reagera och hur dess utveckling kommer att pÄverkas.

OcksÄ frÄn Washingtons horisont tilldrar sig sjÀlvfallet dramatiken kring Brexit ett visst intresse.

PremiÀrminister May har Ästadkommit vad som Àr bÀsta möjliga avtal i vÀrsta möjliga situation, men som det ser ut just nu kommer hon att fÄ svÄrt att fÄ en majoritet i underhuset med sig, och det spekuleras mycket om vad detta dÄ kan leda till.

Viktigt Àr dock att ha klart för sig att det ju hÀr bara handlar om hur Storbritannien lÀmnar EU och om villkoren för den Ànnu inte nÀrmare tidsbestÀmda övergÄngsperiod dÄ ett avtal om den nya relationen skall förhandlas fram.

PÄ söndag trÀffas EU-ledarna för extra toppmöte, och det viktigaste dokumentÀr dÀr Àr den deklaration om den framtida relationen som tydligen nu vÀxt frÄn sju till nÀrmare 20 sidor, och dÀr Ätskilligt fortfarande förefaller att vara öppet.

Och det visar med all önskvÀrd tydlighet att förhandlingarna om det avtalet varesig kommer att bli enkel eller snabb. Fem Är talas det inte sÀllan om.

Nu fortsÀtter min dag hÀr, men i morgon hoppas jag vara hemma i Stockholm igen.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 15:39.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2018, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson