Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Raisina Dialogue i Delhi.

Carl Bildt (m) - 18 January, 2018 - 18:28

NEW DELHI: NĂ„gra dygn i den indiska huvudstaden gĂ„r mot sitt slut. Snart vĂ€ntar planet som mitt i natten skall föra mig tillbaka till Europa. I morgon Ă€r det ZĂŒrich som stĂ„r pĂ„ mitt program.

Raisina Dialogue Àr namnet pÄ den stora konferens som ansedda tankesmedjan ORF nu ordnat för tredje Äret, och som snabbt blivit Indiens ledande plattform för global dialog i olika former. I Är samlade man över 400 deltagare frÄn ett 90-tal lÀnder, Àven om alldeles sjÀlvklart deltagandet frÄn Indien var dominerande.

Och min roll var att delta i paneler om dels relationerna mellan EU och Indien och dels om den globala utvecklingen mÀr det gÀller cybersÀkerhet. Men dÀrutöver fanns det Ätskilligt att bÄde tala om och lyssna pÄ.

PĂ„ första middagen hamnade jag med den amerikanska ambassadören, Australiens marinchef och en framtrĂ€dande ledamot av den ryska duman – detta bara för att diskutera lite av bredden i bĂ„de deltagande och agenda.

Och mycket kom att handla om det som nu kallas ”the Indo-Pacific region”, ett begrepp som Indien av lĂ€tt insedda skĂ€l snabbt har anslutit sig till. Om bĂ„de konkurrens mellan nationer och möjligheterna till samarbete i denna vida region.

I bakgrunden för mycket av det som sades fanns sÄ gott som alltid Kina och dess utveckling, men det var inte ofta det sades explicit, utan refererades ofta till i lite inlindade termer.

Men nÀr USA:s regionala marinchef frÄn Hawaii, Japans flottchef frÄn Tokyo, den indiska marinchefen och den australienska diton talade om vikten av att hÄlla farleder öppna och fria i hela detta vÀldiga omrÄde var det knappast nÄgon tvekan om varifrÄn de sÄg möjliga problem komma.

PÄ plats i Indien i dessa dagar har ocksÄ funnits Israels premiÀrminister Netayahu, och det var ocksÄ han som tillsammans med premiÀrminister Modi inledde konferensen.

VĂ€rt att notera Ă€r att Netanyahu Ă€r hĂ€r pĂ„ ett sex dagar lĂ„ngt besök med en affĂ€rsdelegation pĂ„ mer Ă€n hundra personer – och icke sĂ„ lite handlar om samarbete och affĂ€rer pĂ„ försvarsomrĂ„det.

Indien stiger successivt fram som en allt viktigare strategisk aktör, och nÀrvaron hÀr dessa dagar Àr bara ett av mÄnga tecken pÄ detta.

OcksÄ utvecklingen i Afghanistan diskuterades flitigt, liksom betydelsen av den förÀndrade amerikanska instÀllningen till Pakistan. F d president Karzai fanns pÄ plats och hade i sedvanlig ordning Ätskilligt att sÀga.

Men nu bÀr det sÄledes vidare.

NĂ„got dygn i ZĂŒrich, sedan hem, och dĂ€refter nĂ„gra dygn nĂ€sta vecka pĂ„ det sedvanliga stora vĂ€rldsekonomiska mötet i Davos.

DÀr talar Indiens premiÀrminister pÄ tisdag förmiddag, men dÄ har jag nog inte hunnit komma, och dÀr talar USA:s president pÄ fredag, men dÄ har jag redan Äkt dÀrifrÄn.

Ulf Kristerssons inledningsanförande i partiledardebatt i riksdagen

Moderaterna - 17 January, 2018 - 10:04
Ulf Kristerssons inledningsanförande i partiledardebatt i riksdagen hampus.knutsson 17 jan 2018 I dag Àr den första partiledardebatten i riksdagen för Äret. HÀr kan du lÀsa hela Ulf Kristerssons inledningsanförande.

Herr talman!

Under förra Ă„ret utfördes över 300 sĂ„ kallade ”skjutningar” i Sverige – ett helt nytt begrepp, som vi obehagligt snabbt har vant oss vid.

Det Àr en fördubbling pÄ fem Är. 42 döda. 135 skadade. Kriminella med handgranater, som om det vore krig.

Det nya Äret 2018 inleddes ocksÄ med att en förbipasserande man blev dödad av en handgranat i VÄrby gÄrd i Stockholm.

GÀngkriminaliteten griper nu tag om förorter, och stÀder. Den riktas ofta direkt mot statens kÀrnfunktioner: Polisbilar som sprÀngs. Attentat mot polisstationer, och hemma hos poliser.

Vi kunde i DN i helgen lÀsa om akutsjukvÄrden i Malmö:
”Sjuksköterskor som döljer sina namnbrickor, en avdelningschef som sover med ett basebolltrĂ€ intill sĂ€ngen, skottskadade som blödande bĂ€rs in pĂ„ akuten. NĂ€r gĂ€ngkonflikterna trappas upp pĂ„ gatan i Malmö mĂ€rks det direkt pĂ„ sjukhuset.”

Det hÀr Àr inte manus till en dystopisk kriminalhistoria. Det hÀr Àr Sverige 2018.

Vi behöver en mycket tuffare lagstiftning:

Den som hotar ordningen pÄ ett svenskt sjukhus ska straffas. Den som hotar vÄrdpersonal pÄ ett svenskt sjukhus ska straffas hÄrt.
LÀkare, sjuksköterskor och patienter ska inte behöva möta hotfulla invasioner pÄ akuten. De hotfulla borde inte ens slÀppas in utan stoppas av polis eller skyddsvakter.

Men mer behövs: Vi vill ha fördubblade straff för gÀngkriminella för att de ska lÄsas in lÀngre. Geografiskt avgrÀnsade vistelseförbud, som bryter upp nÀtverken. Fler kameror dÀr kriminella finns. SkÀrpta straff vid hot mot vittnen. Och fler brott ska kunna leda till utvisning.

Detta Àr vÄr politik för en ny regering. Det vore klÀdsamt om den nuvarande började ta problemen pÄ riktigt allvar, och inte bara skyller ifrÄn sig pÄ den regering som lÀmnade Rosenbad för snart fyra Är sen.

Staten mÄste alltsÄ ta tillbaka kontrollen. Det hÀr Àr ingen förhandling. Dialogen kan börja nÀr vÄldet har stoppats.
 
Detta krÀver ocksÄ fler poliser, inte fÀrre. I absoluta tal har vi lika mÄnga poliser nu som vi hade 2009. Men polistÀtheten Àr den lÀgsta pÄ tio Är. Kurvan pekar Ät fel hÄll och minskningen har tilltagit under 2016 och 2017.

Polishögskolorna har tomma platser. Polisyrket Àr inte attraktivt nog, och lönerna Àr för lÄga. ArbetsförhÄllandena för brutala. Det politiska stödet för svagt.

Det Àr inte politikens uppgift att vara alarmistisk eller att sÄ rÀdsla. Men det Àr vÄr uppgift att tala klarsprÄk. Vi delar mÀnniskors oro. Och vi kommer göra allt vi kan för att förhindra, och bekÀmpa den grova brottsligheten.

I vÄr förra debatt talade jag om migrationspolitiken. Om hur vi i Sverige ska ta vÄr del av ansvaret i en trasig vÀrld, men samtidigt mÄste ta hela ansvaret för hur det sedan gÄr i Sverige.

Mitt erbjudande om en lÄngsiktig överenskommelse med Socialdemokraterna kvarstÄr.

Och jag noterar att Tyskland – som vi delar sĂ„ mĂ„nga erfarenheter med – nu tĂ€nker i samma banor. GenomtĂ€nkt migrationspolitik Ă€r en förutsĂ€ttning för fungerande integration.

Vi borde kunna vara överens om migrationen. Men det blir nog svÄrare med integrationen. DÀr Àr det inte helt lÀtt att förstÄ vad regeringen egentligen vill.

För oss moderater handlar integration om tre saker. Om jobb. Om sprÄk. Och om att stÀlla krav.

Först jobben: Alliansens förslag pÄ intrÀdesjobb handlar om det första jobbets avgörande betydelse. Politiken kan inte passivt bara vÀnta pÄ parterna. Politiken mÄste ta itu med de stora frÄgorna.

Vi sÀnker skatten pÄ lÄga inkomster och gör det mer lönsamt att jobba. Vi genomför den största bidragsreformen i vÄr tid, sÄ att det aldrig lönar sig mer att leva pÄ bidrag Àn att arbeta.

Det RUT-avdrag som regeringen skar ner vill vi tvÀrtom tredubbla. RUT har skapat en bransch med 30.000 riktiga jobb. De flesta för tidigare arbetslösa, mÄnga utlandsfödda.

För det andra: sprÄket. Jag har flera gÄnger lyft frÄgan om det svenska sprÄket betydelse för integrationen. En del har valt att missförstÄ, och istÀllet förirra sig in i resonemang om vÄra nationella minoritetssprÄk.

Men det jag talade om var naturligtvis det som invandrare i alla lĂ€nder och i alla tider har vetat – det gĂ€ller att klara sprĂ„ket för att ta sig in i det nya landet. Och i Sverige talar man svenska. GĂ€rna fler sprĂ„k, men ocksĂ„ svenska.

FrÄn uppehÄllstillstÄnd till medborgarskap mÄste bÄde kraven och drivkrafterna vara tydliga. Svenska sprÄket Àr inte tillrÀckligt för att integreras in i det svenska samhÀllet. Men det Àr nödvÀndigt.

För det tredje ska svensk integrationspolitik stÀlla krav, och ge tydliga signaler om vilka förvÀntningar som Sverige har pÄ den som flyttar hit.

Saknar man grundskoleutbildning mÄste man utbilda sig. Alla behöver tillgodogöra sig rejÀl samhÀllsorienterande information, inte bara nÀrvara. Man mÄste aktivt göra sig anstÀllningsbar. Gör man inte detta kan inte heller Sverige betala ut bidrag.

Jag vet uppriktigt inte om vÄr politik kommer att rÀcka. Vi mÄste vara öppna för att göra Ànnu mycket mer. Jag vet dÀremot att detta Àr problem som inte löser sig sjÀlva. Just det har Sverige prövat alldeles för lÀnge.

Jobben. SprÄket. Kraven. För att vi vill att fler ska lyckas i vÄrt land.     

Tack!

 

Förbund Riksorganisationen Bild Ulf Kristersson Dölj delningsalternativ Av

Tydligare sprĂ„kkrav – för ökad integration

Moderaterna - 16 January, 2018 - 19:08
Tydligare sprĂ„kkrav – för ökad integration klara.soderberg 16 jan 2018 Integrationen Ă€r vĂ„r tids ödesfrĂ„ga. Svenska sprĂ„ket Ă€r nyckeln till det svenska samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. DĂ€rför vill Moderaterna införa tydliga krav pĂ„ att invandrare lĂ€r sig grundlĂ€ggande svenska, sĂ„ att den som kommit till Sverige snabbare kan gĂ„ frĂ„n nyanlĂ€nd till nyanstĂ€lld och slutligen ny medborgare. De samlade förslagen presenterades i dag av Ulf Kristersson i en intervju med TV4-Nyheterna.

- I Sverige talar vi svenska. Perfekt svenska Àr överskattat, men begriplig svenska Àr djupt underskattat. Talar man inte svenska sprÄket fÄr man vÀldigt svÄrt att komma in i det svenska samhÀllet, sÀger Ulf Kristersson.

- Vi ska hjÀlpa mÀnniskor in i samhÀllet, men det behövs ocksÄ tydliga krav pÄ att den som Àr ny i Sverige ska lÀra sig sprÄket. Det ska inte vara möjligt att leva pÄ bidrag Är efter Är, utan att göra sitt allra bÀsta för att lÀra sig svenska och skaffa ett arbete, avslutar Kristersson.

Mot denna bakgrund presenterar Moderaterna ett samlat paket med skÀrpta sprÄkkrav för invandrare:

- Svenska för invandrare, sfi: minskad eller indragen etableringsersÀttning för den som inte klarar kunskapsmÄlen i svenska

Varje person som pÄbörjar sfi ska fÄ en individuell prestationsplan som uppskattar tiden det kommer att ta för att slutföra varje kurs och studievÀg. Prestationsplanen ska utformas med hÀnsyn till den studerandes förkunskaper, sÄsom tidigare utbildning. Vid avbrutna studier eller studier som inte fullföljs med godkÀnda studieresultat inom den angivna tidsramen aktualiseras ett ÄtgÀrdssystem som innebÀr att individer kan fÄ en varning och ytterst delvis eller helt indragen etableringsersÀttning.

- Krav pÄ kunskaper i svenska för att fÄ permanent uppehÄllstillstÄnd

I dag finns inga krav pÄ kunskaper i svenska kopplade till möjligheten att fÄ permanent uppehÄllstillstÄnd. Moderaterna vill att godkÀnda kunskaper i svenska ska vara ett krav för att kunna fÄ permanent uppehÄllstillstÄnd.

- Krav pÄ kunskaper i svenska för att bli svensk medborgare

GrundlĂ€ggande kunskaper i svenska har stor betydelse för integrationen. Vill man bli svensk medborgare och en del av vĂ„rt samhĂ€lle Ă€r det dĂ€rför rimligt att man ocksĂ„ lĂ€r sig grundlĂ€ggande svenska. Även egen försörjning och kunskaper om det svenska samhĂ€llet ska krĂ€vas för att kunna bli medborgare.

- Högre aktivitetskrav i försörjningsstödet

Den höga arbetslösheten bland framför allt utomeuropeiskt födda kvinnor Àr ett stort problem. För att underlÀtta för dem att ta steget in pÄ arbetsmarknaden bör aktivitetskravet i försörjningsstödet skÀrpas. För att underlÀtta deltagande i sprÄkundervisning föreslÄr vi samtidigt en rÀtt till utökad förskola för barn till förÀldrar som lever pÄ försörjningsstöd.

LĂ€s mer i bifogad pm.

Ulf Kristersson Partiledare Ulf Kristersson Àr född 1963 i Lund, uppvuxen i TorshÀlla och bor i StrÀngnÀs. Han Àr gift och har tre barn. Ulf Àr civilekonom, utbildad vid Uppsala universitet. Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen Bild SprÄkkrav Dölj delningsalternativ Av

Sorgligt och solkigt i SĂ€len.

Carl Bildt (m) - 15 January, 2018 - 20:46

FRANKFURT: Efter snart sagt sedvanlig mellanlandning hÀr bÀr det nu för min del av för ett par dygn i New Delhi.

Det Àr s k Raisina Dialogue med brett deltagande frÄn olika delar av vÀrlden, och jag Àr inkallad för att diskutera sÄvÀl Europas utveckling som de digitala globala utmaningarna. Och min erfarenhet av de diskussioner man brukar samla i den indiska huvudstaden Àr mycket positiva.

Det senaste dygnet har jag med tilltagande förvÄning följt ett politiska tumultet i Söken kring Sveriges sÀkerhetspolitik.

Jag har en viss erfarenhet av sÄvÀl inrikes- som sÀkerhetspolitik, men det Àr sÀllan man begriper sÄ lite dom jag begripit av regeringens hantering av detta.

Alldeles i onödan river man upp en öppen konflikt med oppositionen, och gör det inte frÀmst dÀrför att man Àr osams med denna, utan alldeles uppenbart dÀrför att man Àr osams med sig sjÀlv.

Spektaklet saknade varje form av logik, och kan bara förklaras med ett pÄtagligt bristande handlag.

UnderhÄllande, möjligen, men i sak tÀmligen sorgligt. Och faktiskt lite solkigt.

De formuleringar man stÀllt till detta spektakel kring Àr knappast sÀrskilt sensationella. Det finns andra formuleringar i försvarsberedningens betÀnkande som Àr lÄngt mer intressanta och omvandlande, vilket jag skrivit om tidigare pÄ denna plats.

Men det verkar de inom regeringen som verkar hysa misstro mot det mesta pÄ detta omrÄde inte ha uppmÀrksammat. Och kanske tills vidare lika bra det.

Bortom detta finns det i alla fall i allmÀnna ordalag en bred enighet om att ocksÄ vÄrt militÀra försvar behöver förstÀrkas, och att detta behöver ske lÄngsiktigt. Det handlar om ett Ätertagande av kapacitet som inte ens under de bÀsta av omstÀndigheter kan ske sÀrskilt snabbt.

Vi har nu breda överenskommelser om förstÀrkta försvarsanslag fram till 2020.

Och det Àr mycket bra, Àven om man sjÀlvfallet kunde ha önskar mer.

Sett i ett lÀngre perspektiv tror jag att det Àr första gÄngen sedan mitten av 1960-talet som vi haft sÄ breda försvarsuppgörelse. Det var ju dÄ socialdemokraterna bröt upp frÄn den enighet vi haft sedan 1950-talet, och som hade gett möjligheten till en modernisering av betydande delar av det stora försvar som tidigare decennier producerat.

Men Ätertagningen mÄste vara lÄngsiktig, och nÀr nu det finansiella perspektivet begrÀnsas till tiden till 2020 innebÀr detta att man visserligen kan fylla hÄl i dagens organisation, vilket förvisso Àr bra, men Àr förhindrad att ta beslut om reell ökning av kapacitet pÄ lÀngre sikt.

Och det Àr det som behövs.

Ulf Kristersson gav i sitt ocksÄ i övrigt starka tal perspektivet av en successiv fördubbling av försvarsanslagen under det kommande decenniet. Det Àr ambitiöst och viktigt, Àven om det Àr mindre klokt att lÄsa sig för alltför detaljerade siffror.

Men detta blir det möjligt att diskutera de sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa förstÀrkningar av försvarets olika delar vi behovet.

Jag har sedan Ätskilliga Är argumenterar för att vi behöver ett större antal ubÄtar, och för att vi behöver ett större antal kvalificerade stridsflygplan. Vi har mycket hög kvalitet, men numerÀren och uthÄlligheten har helt enkelt blivit för lÄg för att vara riktigt trovÀrdig.

Och dĂ€rtill kommer andra funktioner – men lĂ„t oss lĂ€gga det Ă„t sidan för ögonblicket.

Om detta sades inte mycket i SÀlen, som ju olyckligt nog dominerats av regeringens interna schabbel med kÀrnvapenförbud och sÀkerhetspolitiska bedömningar. De borde egentligen sÀndas ivÀg till Bommersvik eller nÄgonting sÄdant stÀlle för att dÀr för sig sjÀlva syssla med sina egna trÀtor.

Statsministern hade ingenting att sĂ€ga om det militĂ€ra försvaret efter 2020. ÄndĂ„ Ă€r ett den riksdag som vi skall vĂ€lja i september som skall fatta beslut om den saken, sĂ„ nĂ„gon typ av besked om inriktning och vilja skulle ju inte vara malplacerat.

Men dÀrav blev intet.

Och med detta lÀmnar jag för stunden vÄrt Europa och försöker att under nÄgra dygn blicka pÄ vÀrlden med ett lite annat perspektiv.

Beatrice Ask utsedd till ny talesperson i civilförsvars- och civilberedskapsfrÄgor

Moderaterna - 15 January, 2018 - 09:07
Beatrice Ask utsedd till ny talesperson i civilförsvars- och civilberedskapsfrÄgor klara.soderberg 15 jan 2018 Moderaterna har i dag utsett Beatrice Ask till talesperson i civilförsvars- och civilberedskapsfrÄgor. I en vÀrld dÀr det sÀkerhetspolitiska lÀget prÀglas av osÀkerhet och oförutsÀgbarhet blir dessa frÄgor allt viktigare. Sverige behöver ett effektivt civilförsvar och en civil beredskap som stÀrker samhÀllets motstÄndskraft bÄde i freds- och krigstid.

Det militÀra försvaret och det civila försvaret utgör tillsammans Sveriges totalförsvar. Det civila försvaret har som frÀmsta uppgift att sÀkerstÀlla att den viktigaste samhÀllsverksamheten fungerar under höjd beredskap och krig. Det kan till handla om allt frÄn att trygga dricksvatten- och livsmedelsförsörjningen till att upprÀtthÄlla sjukvÄrd och transportsystem.

Beatrice Ask kommer att, som talesperson i civilförsvars- och civilberedskapsfrÄgor, ha i uppgift dels att företrÀda partiet utÄt, dels att leda arbetet med att utveckla partiets politik pÄ omrÄdet. Ask kommer arbeta med hur civilförsvaret kan stÀrkas, den civila beredskapen samt delta aktivt i samhÀllsdebatten för att belysa vikten av dessa frÄgor. 

- Beredskapen i samhÀllet mÄste stÀrkas och bli mer robust. Det finns viktiga kunskaper och erfarenheter runt om i landet som behöver tas till vara. Inte minst bland mÀnniskor som Àr engagerade i civila organisationer, sÀger Beatrice Ask.

Beatrice Ask har en lÄng och gedigen erfarenhet av frÄgor som rör civilförsvaret och civilberedskap. Ask var tidigare justitieminister i Alliansregeringen under tvÄ mandatperioder, mellan 2006 och 2014. DÀrefter ledde Ask riksdagens arbete i frÄgor som rör lag och ordning i egenskap av ordförande för justitieutskottet, under perioden 2014-2017. Under hösten 2017 var Beatrice Ask tillförordnad ordförande i konstitutionsutskottet. 

Under 2017 har Ask, som en av Moderaternas ledamöter i Försvarsberedningen, ocksÄ deltagit i arbetet med att lÀmna förslag om inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret för perioden 2021-2025. Ask Àr dÀrtill ledamot av Krigsdelegationen, vilken vid behov kan ersÀtta riksdagen om Sverige Àr i krig eller krigsfara. Innan hon tilltrÀdde som justitieminister har Beatrice Ask bland annat varit skolminister, riksdagsledamot, borgarrÄd i Stockholms stad och ordförande för Moderata ungdomsförbundet. 
 

Beatrice Ask Talesperson i civilförsvars- och civilberedskapsfrÄgor

Mitt fokus Àr att varje mÀnniska Àr unik och vÀrdefull. Att var och en bÄde har rÀtt till frihet och ett ansvar gentemot andra.

Mer om Beatrice Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Ett nationellt sÀkerhetsrÄd, ett starkare försvar och en tydlig vÀg till Nato

Moderaterna - 14 January, 2018 - 17:00
Ett nationellt sÀkerhetsrÄd, ett starkare försvar och en tydlig vÀg till Nato klara.soderberg 14 jan 2018 I dag talade Ulf Kristersson pÄ Folk och Försvars Ärliga rikskonferens i SÀlen. Moderaternas sÀkerhetspolitiska prioriteringar Àr tydliga: För att Sverige ska stÄ starkt i en allt oroligare omvÀrld behövs ett nationellt sÀkerhetsrÄd, ökade försvarsanslag och fullt Nato-medlemskap.

Det globala sÀkerhetspolitiska lÀget genomgÄr stora förÀndringar. USA:s intresse för omvÀrlden minskar, medan Ryssland destabiliserar sitt nÀromrÄde och Kina har vÀxande internationella ambitioner. Samtidigt utgör digital desinformation och cyberattacker ett allt större hot mot vÄrt samhÀlle och vÄr infrastruktur. I detta lÀge Àr det avgörande att Sverige stÀrker sin krishanterings- och försvarsförmÄga. 

I sitt tal presenterade Ulf Kristersson dÀrför Moderaternas tre viktigaste prioriteringar för sÀkerhetspolitiken: 

- Sverige behöver ett riktigt nationellt sÀkerhetsrÄd. Sommarens haveri med Transportstyrelsen pekade pÄ svagheter i Sveriges förmÄga till nationell krishantering. RÀtt information nÄdde inte rÀtt personer i rÀtt tid. Det var en varningsklocka. DÀrför vill Moderaterna skapa ett nationellt sÀkerhetsrÄd, med placering i StatsrÄdsberedningen, som ska sÀkerstÀlla att frÄgor utan naturlig hemvist i ett enskilt departement inte faller mellan stolarna. 

- Sveriges försvarsförmÄga ska öka. Upprustningen av det svenska försvaret borde ha pÄbörjats tidigare. Det sÀkerhetspolitiska lÀget ökar kravet pÄ att ge Försvarsmakten tillrÀckliga och lÄngsiktiga resurser för att stÀrka Sveriges försvar. Moderaternas mÄl Àr dÀrför att försvarsanslagen ska uppgÄ till tvÄ procent av BNP pÄ tio Ärs sikt. 

- Sverige bör fullt ut gĂ„ med i Nato. Vi har en tradition av alliansfrihet, men numera Ă€r vi bara allianslösa. Samtidigt konstaterar Försvarsberedningens fĂ€rska rapport att ett vĂ€pnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Ett Nato-medlemskap skulle minska risken för ett sĂ„dant angrepp – bĂ„de mot Sverige och vĂ„ra grannlĂ€nder. Vi bygger vĂ„r sĂ€kerhet genom samarbete, och dĂ€rför Ă€r Nato-medlemskap den naturliga konsekvensen av Sveriges valda sĂ€kerhetspolitiska linje. En alliansregering ledd av Moderaterna kommer metodiskt att fortsĂ€tta Sveriges nĂ€rmande till Nato, med fullt medlemskap som ett uttalat mĂ„l. 

Ulf Kristersson konstaterade i talet Àven att Sverige behöver samla kunskapen och förmÄgan för att skydda landet mot digitala hot. DÀrför behöver vi ett sÀrskilt center med operativ kapacitet, som bÄde knyter ihop hela det offentliga uppdraget, och bidrar till att sÀkra nÀringsliv och andra delar av samhÀllet.

Talet gÄr att lÀsa hÀr.
Se talet hÀr.

Ulf Kristersson Partiledare Ulf Kristersson Àr född 1963 i Lund, uppvuxen i TorshÀlla och bor i StrÀngnÀs. Han Àr gift och har tre barn. Ulf Àr civilekonom, utbildad vid Uppsala universitet. Mer om Ulf Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Ulf Kristerssons tal pÄ Folk och Försvar

Moderaterna - 14 January, 2018 - 16:49
Ulf Kristerssons tal pÄ Folk och Försvar hampus.knutsson 14 jan 2018 I dag talade Ulf Kristersson pÄ Folk och Försvars Ärliga rikskonferens i SÀlen. HÀr kan du lÀsa hela talet.

 

LÀs hela talet hÀr.

Filer Ulf Kristersson tal 180114 FoF.pdf(pdf147.6 KB) Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Baltikum, kÀrnvapen och Balkan.

Carl Bildt (m) - 13 January, 2018 - 17:44

STOCKHOLM: I gÄr kvÀll kom jag hem efter nÄgot dygn i Vilnius för diskussioner med frÀmst baltiska företrÀdare, men ocksÄ med olika personer aktiva inom frÀmst Nato och dess arbete med vÄr kontinents sÀkerhetsfrÄgor.

Efter snart ett Är med administrationen Trump i Washington har utvecklingen sett ur just det perspektivet inte blivit sÄ illa som det fanns anledning att befara.

De beslut som fattades vid Nato-toppmötet i Warsawa om förstÀrkt militÀr Nato-nÀrvaro i Polen och de baltiska lÀnderna har genomförts, vilket har stÀrkt ocksÄ Sveriges sÀkerhet, och till detta har dessutom lagts ytterligare amerikanska ÄtgÀrder för att möjliggöra ett tydligare svar pÄ möjliga framtida militÀra pÄstötningar.

Men mer kommer att komma, och diskussionerna vid mötet i Trakai strax utanför Vilnius handlade mycket om planeringen inför Nato-toppmötet i Bryssel i sommar och de beslut som ses som nödvÀndiga dÀr.

Det handlar om att snabbare kunna identifiera olika hot, att snabbare kunna fatta beslut om ÄtgÀrder för att möta dem och snabbare kunna fÄ de styrkor och övriga resurser som krÀvs pÄ plats.

Allt detta lÄter enklare Àn vad det faktiskt Àr, men i en konkret situation Àr det alldeles avgörande att det verkligen fungerar, och olika övningar, spel och studier har visat att det finns Ätskilligt som mÄste bli bÀttre

OcksÄ Nato:s kommandostuktur mÄste utvecklas och anpassas till den nya sÀkerhetspolitiska situationen i Europa.

Nytt pÄ detta möte i förhÄllande till de föregÄende var en session om ocksÄ kÀrnvapenplanering.

Ryska övningar och annat under inte minst senare tid har visat hur kÀrnvapen Àr integrerade i rysk militÀr och politisk planering pÄ ett helt annat sÀtt Àn i Nato-lÀnderna, och det Àr sjÀlvklart att detta mÄste leda till tankar pÄ hur detta kan hanteras.

Vi kan inte ha en situation dÀr vi ligger öppna för utpressning med kÀrnvapen före eller under en pÄgÄende konflikt. Det gÀller Europa i stort, och det borde ocksÄ gÀlla Sverige.

Den speciella grupp som finns inom Nato för att diskutera dessa frÄgor, och som historiskt omgetts med stor sekretess, har under det senaste Äret mötts pÄtagligt mÄnga gÄnger, och man har dessutom offentliggjort att man haft dessa möten, vilket har betydelse i sig.

Nu stÄr USA dessutom inför ett skede med omfattande modernisering av sina strategiska kÀrnvapensystem. Ryssland Àr redan mitt uppe i den processen. En mer detaljerad amerikansk politik vad gÀller dessa frÄgor kommer att publiceras inom de nÀrmaste veckorna.

Detta Àr frÄgor som svensk debatt oftast stÄr tÀmligen handfallen inför, men de Àr en del av den sÀkerhetspolitiska omvÀrld som ocksÄ vi Àr en del av och mÄste förhÄlla oss till.

Att sticka huvudet i sanden, eller hemfalla till allmÀn shamanism, har ingenting med verklig sÀkerhetspolitik att göra.

Att försvarsminister Peter Hultqvist utnyttjade mötet utanför Vilnius till att ocksÄ ha bilaterala överlÀggningar med sin litauiska kollega var sjÀlvfallet positivt och bra.

Om den baltiska regionen Àr tÀmligen stabil, kan samma sak knappast sÀgas om utvecklingen pÄ Balkan.

Och den kommer att stÄ i fokus inom EU under de nÀrmaste mÄnaderna.

I början av februari kommer EU-kommissionen med förslag till ny politik, i april kommet man med den sedvanliga utvÀrderingen av utvidgningsprocessen, i maj blir det toppmöte med EU och regionens lÀnder i Sofia och i juni stÄr stats- och regeringscheferna inför viktiga beslut om frÀmst utvidgningsprocessen.

Det blev en lĂ„ng lunch i dag med Albaniens utrikesminister Ditmir Bushati dĂ€r vi gick igenom regionens – inte bara Albaniens – olika utmaningar inför de nĂ€rmaste mĂ„naderna, och vad inte minst ECFR kan göra för att hjĂ€lpa till nĂ€r det gĂ€ller att utveckla och förankra politik för regionen.

Och de diskussionerna kommer vi att fortsÀtta i ocksÄ Tirana om nÄgra veckor.

Men innan dess kommer det nog att hinna rinna Ă„tskilligt med vatten under broarna.

Nu fortsÀtter helgen hÀr hemma, men pÄ mÄndag blir det avfÀrd igen, och nu Äter med New Delhi som destination.

Sverige bör övervÀga ett flyktingtak

Moderaterna - 12 January, 2018 - 17:05
Sverige bör övervÀga ett flyktingtak klara.soderberg 12 jan 2018 I Tyskland har den förvÀntade regeringskoalitionen enats om att sÀtta ett tak för hur mÄnga asylsökande landet ska ta emot varje Är. Moderaternas gruppledare Tobias Billström kommenterar i dag överenskommelsen och menar att Àven Sverige bör övervÀga ett flyktingtak.

BĂ„de Sverige och Tyskland har tagit emot ett stort antal mĂ€nniskor under lĂ„ng tid. Även före perioden 2012-2015 var invandringen till Sverige hög. Tyskland agerar nu utifrĂ„n insikten om att den omfattande invandringen under senare Ă„r pĂ„verkar möjligheten att integrera de mĂ€nniskor som Ă€r nya i samhĂ€llet.

- Integrationsproblemen som följt mottagandet Àr en viktig grund för Tysklands beslut. Det Àr nÄgot som ocksÄ gÀller Sverige. Om vi ska klara integrationen framöver mÄste migrationspoliiken vara fortsatt stram. SamhÀllets resurser Àr inte oÀndliga, utan vi mÄste vara beredda att prioritera, sÀger Tobias Billström.

Erfarenheten visar ocksÄ att enskilda EU-lÀnders asyllagstiftning pÄverkar övriga medlemslÀnders. Tyskland och Sverige ligger dessutom nÀra varandra bÄde politiskt och geografiskt. Detta utgör ytterligare skÀl för oss i Sverige att anpassa vÄr politik efter hur Tyskland utformar sina regler.

- FrÄn Moderaternas sida sÄ ser vi det som rimligt att om Tyskland gÄr i riktning att införa ett tak, sÄ Àr det en vÀg som Sverige ocksÄ bör slÄ in pÄ, sÀger Tobias Billström. 

- Utvecklingen i Tyskland bör följas noga, avslutar Billström. 

LÀs mer hÀr. 

Tobias Billström Gruppledare Mer om Tobias Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

I Vilnius – och snart Ă€r det 16 februari.

Carl Bildt (m) - 11 January, 2018 - 12:14

VILNIUS: Det har nÀstan blivit lite av en tradition att börja det nya Ärets olika aktiviteter med en resa till Vilnius för att delta i det s k Snow Meeting som Litauens utrikesminister brukar dra samman i skogarna hÀr utanför.

Förra Ă„ret missade jag – men i Ă„r Ă€r jag tillbaka.

Och det Àr ett viktigt Är för sÄvÀl Litauen som för Estland och Lettland.

I december förra Äret firade vi att det var 100 Är sedan Finland erövrade sin sjÀlvstÀndighet i de tumultartade skeendena i slutskedet av första vÀrldskriget och den ryska revolutionen.

Och i Är Àr det dags för Litauen att den 16 februari, Estland den 28 februari och Lettland den 18 november fira i grunden samma sak.

Det var alla en del av samma stora historiska skeende pĂ„ andra sidan Östersjön frĂ„n vĂ„rt – men det var i sina detaljer ocksĂ„ olika.

Litauen Àr annorlunda i mÄnga avseenden.

Att komma till Vilnius Ă€r inte att komma till en baltisk huvudstad pĂ„ samma sĂ€tt som Riga och Tallinn – det Ă€r snarare att komma till en centraleuropeisk stad.

För nÄgra Är sedan firade Litauen 1000 Är sedan man steg fram i historien. Tillsammans med Kungen var ocksÄ jag hÀr och firade.

Det var en lÄng och fascinerande historia för det litauiska riket först under den tidiga medeltidens alla strider och sedan och inte minst i den stora unionen med Polen frÄn 1569 fram till dess tredje delning 1795 och omrÄdets inkorporering i det stora ryska vÀldet.

Historien om hur det stora omrĂ„de frĂ„n Östersjön ner till Svarta Havet som styrdes av den polsk-litauiska unionen under ett antal sekler utvecklades till dagens sjĂ€lvstĂ€ndiga Ukraina, Polen, Litauen och Belarus Ă€r en fascinerade berĂ€ttelse om kulturella styrkor, nationella identiteter, statsformande och stormaktsrivalitet.

Men ocksÄ om tragiskt motsÀttningar, fördrivningar och folkmord.

Staden Vilnius historia Àr ett mycket tydligt exempel pÄ det.

Det som i dag Àr landets presidentpalats var tidigare den ryske generalguvernörens residens. Och hÀr huserade Napoleon nÀr han 1812 var pÄ vÀg att försöka besegra Ryssland, och Alexander II nÀr han nÄgot senare förde de ryska arméerna Ànda till Paris.

Under första vÀrldskrigets olika faser vÀxlade kontrollen över Vilnius hÀnder inte mindre Àn tolv gÄnger.

Kejserliga tyska, tsaristiska ryska, bolsjevikiska, polska reguljÀra, polska irreguljÀra, vitryska kontrarevolutionÀra, tyska irreguljÀra och litauiska styrkor kÀmpade i olika skeden över kontroll över staden och omrÄdet.

Och staden var vad gÀller sina innevÄnare föga litauisk. Det var judar och polacker som dominerade staden. För de förra var staden ett nordligt Jerusalem dÀr man kunde födas, levas och dö utan att egentligen behöva lÀra sig nÄgot annat sprÄk Àn jiddisch.

I samma skola hÀr i Vilnius gick före vÀrldskriget sÄvÀl den Djerzinski som skulle sÀtta upp den fruktade föregÄngaren till Sovjetunionens hemliga polis KGB och den Pilsudski som skulle bli Polens store statsman under mellankrigstiden.

NÀr Litauen förklarade sin sjÀlvstÀndighet i februari 1918 var det Vilnius som man ville ha som som huvudstad. HÀr hade en gÄng det medeltida Litauen haft sitt centrum.

Men sÄ blev det inte. I slutskedet blev det polska styrkor som ryckte in och tog kontrollen.

Nyuppsatta Nationernas Förbund fick en av sina första stora utmaningar i konflikten om Vilnius. En folkomröstning för att lÄta staden och omrÄdets invÄnare avgöra sÄgs som en lösning, och en internationell styrka skulle sÀndas hit för att se till att allt gick rÀtt till.

Och i denna styrka skulle ocksÄ Sverige ingÄ. Det var den första internationella fredsmission som vÄrt land sade ja till att medverka i. En styrka sattes upp, förbereddes och övades.

Men av detta blev intet. MotsÀttningarna om villkoren för folkomröstningen gjorde att det hela havererade. Polen behöll kontrollen över staden och omrÄdet, och Kaunas blev Litauens huvudstad under mellankrigstiden.

I samband med andra vÀrldskriget kunde Litauen fÄ kontrollen över sin huvudstad. DÄ hade huvuddelen av polackerna flytt, och med mycket fÄ undantag alla av stadens judiska invÄnare skjutits i skogarna utanför Vilnius eller transporterats ivÀg till Hitlers gaskammare.

Men Vilnius-frÄgan skulle Äterkomma.

I samband med att litauerna med kraft krÀvde sjÀlvstÀndighet nÀr Sovjetunionen höll pÄ att upplösas ingick hot om att beröva landet dess huvudstad i Gorbatjovs arsenal för att tvinga dem till lydnad.

Och till det kom ju ocksÄ militÀra insatser. I morgon kvÀll kommer man hÀr med fackeltÄg att minnas hur man försvarade sitt parlament mot sovjetiska trupper 1991.

Men det ju en annan historia.

För hundra Är sedan var frÄgan om Litauens framtid knappast nÄgonting som gavs nÄgon större uppmÀrksamhet i Stockholm. Finland var mitt uppe i sitt inbördeskrig, Tyskland var i tumult och hur det ryska inbördeskriget skulle sluta visste ingen.

Den stora fredskonferensen i Paris skulle skapa en ny fred i Europa grundad pÄ den amerikanske presidentens Wilsons visionÀra fjorton punkter. Nya stater skulle stampas ur marken baserade pÄ nationellt sjÀlvbestÀmmande, och Nationernas Förbind skulle se till att freden blev evig.

Hur det gick med den saken vet vi.

De olika makterna var alls inte eniga om vilken ordning de ville se i dessa delar av Östersjö-omrĂ„det.

Och Sverige vacklade. Ett sjĂ€lvstĂ€ndigt Estland och Lettland var en möjlighet – Litauen sĂ„gs nog snarare som en del av en annan konstellation. Dessa omrĂ„den autonoma inom ramen för en nya och lösare rysk statsbildning var ett annat alternativ. Och Stockholm valde att ligga lĂ„gt nĂ€r de stora stred om utgĂ„ngen.

Steg för steg stabiliserades situationen. De ryska bolsjevikernas försök att med vapen föra sin revolution vidare till det övriga Europa krossades nÀr de besegrades utanför Warsawa i augusti 1920.

Och successivt kunde inhemska styrkor, ibland med viss utlÀndsk hjÀlp, etablera faktisk kontroll i sÄvÀl Litauen som i Estland och Lettland.

Det skulle dock dröja till i september 1921 innan Sverige tog steget att formellt erkÀnna ocksÄ det sjÀlvstÀndiga Litauen. Estland och Lettland hade erkÀnts i februari samma Är.

Alla tre lÀnderna hade dÄ redan slutit fredsavtal med Moskva, men för Litauen förblev relationen med Polen ett öppet sÄr under hela mellankrigstiden. Och spÄr finns dessvÀrre fortfarande i dag.

Och det var inte Litauens enda problem. Det s k Lill-Litauen omfattade tyskdominerade omrĂ„den vid Östersjö-kusten. Staden Memel – dagens Klaipeda – var i grunden tysk och gavs betydande autonomi i Litauen under franskt NF-beskydd.

Men efter bara nÄgra Är havererade detta nÀr Litauen med milt vÄld tog över, men Àven detta misslyckades, och Hitler hade inga större svÄrigheter att med milt hot föra Memel in i det Stortyska Riket i början av det ödesdigra Äret 1939.

Hur Sveriges relationer till dessa nya stater skulle utformas var mycket oklart under de dramatiska skeendena för ett sekel sedan.

Det fanns en betydande skepsis mot deras möjligheter att faktiskt överleva. Inledningsvis hölls en betydande distans.

Men successivt klarnade bilden.

NytilltrÀdde statsministern Hjalmar Branting formulerade 1922 den politik som vÀxt fram i en redogörelse för utrikesnÀmnden:

”SĂ„ lĂ„ngt kan ske utan övertagande av direkt politiskt och militĂ€rt ansvar för sagda stater bör Sverige, dĂ€r sĂ„ kan ske i förening med de bĂ„da andra nordiska lĂ€nderna, stödja och frĂ€mja allt, som kan leda till randstaternas styrka och förkovran.”

Om vi under decennierna sedan dess fullt ut levt upp till detta kan diskuteras, men det var utan tvekan klokt formulerad politik dÄ, och Àr i sina grunddrag klok politik ocksÄ i den situation vi har snart hundra Är senare.

Regeringens optimism gör Sverige sÀmre rustat för kris

Moderaterna - 9 January, 2018 - 08:15
Regeringens optimism gör Sverige sĂ€mre rustat för kris klara.soderberg 9 jan 2018 Om regeringen missar sin optimistiska arbetslöshetsprognos kan det försvaga de offentliga finanserna med cirka sex miljarder, visar siffror baserade pĂ„ nya utrĂ€kningar frĂ„n Riksdagens utredningstjĂ€nst. Ändras inte den riskfyllda ekonomiska politiken stĂ„r Sverige sĂ€mre rustat nĂ€r ekonomin vĂ€l vĂ€nder ner, skriver Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson pĂ„ Dagens Nyheters debattsida.

Stark internationell konjunktur, rekordlÄg rÀnta och en svag krona lyfter nu den svenska ekonomin. TillvÀxten Àr god, sysselsÀttningen ökar och Sverige drar fortfarande nytta av de tidigare reformer som har minskat förtidspensionering och gjort det mer lönsamt att arbeta. Samtidigt hopar sig orosmolnen. Bostadsmarknaden Àr i genuint behov av reformer och politiska risker i USA, Europa, Ryssland och Kina skapar lÄngsiktig osÀkerhet. Dessutom kan inte Sverige hur lÀnge som helst leva pÄ strukturreformer genomförda under nittiotalskrisen och under alliansregeringen. 

Samtidigt hÄller sig den svenska regeringen med ljusa framtidsprognoser för sysselsÀttning och integration. Lyssnar man pÄ regeringen kan man fÄ intrycket att den goda internationella konjunkturen kommer att vara för evigt. Vi vet att sÄ inte Àr fallet. Sverige mÄste rusta för den nedgÄng som förr eller senare kommer.

I dag kan vi presentera nya ekonomiska bedömningar baserade pÄ berÀkningar frÄn Riksdagens UtredningstjÀnst, som visar hur högre arbetslöshet riskerar att slÄ mot stabiliteten i de offentliga finanserna.

Om arbetslösheten blir som de flesta andra bedömare tror, runt 6,5 procent 2018, istĂ€llet för regeringens optimistiska prognos pĂ„ drygt 6 procent, skulle det innebĂ€ra nĂ€stan 20 000 fler arbetslösa. En sĂ„dan utveckling skulle försvaga de offentliga finanserna med cirka 6 miljarder kronor. Regeringen har dessutom konsekvent legat lĂ€gre Ă€n exempelvis Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Ekonomistyrningsverket under en lĂ€ngre tid. 

Detta blir inte mindre allvarligt med tanke pÄ att Konjunkturinstitutet varnar för att det redan i nulÀget kommer krÀvas Ätstramningar 2019, och att regeringen dessutom redan intecknat över 30 miljarder kronor i ofinansierade utgiftslöften fram till 2020. 

Regeringen för en riskfylld ekonomisk politik. Om den inte Àndras kommer Sverige stÄ sÀmre rustat och ha mindre handlingsutrymme nÀr ekonomin vÀl vÀnder ner. 

En lÄng rad externa bedömare Àr ocksÄ kritiska:

- Ekonomistyrningsverket (ESV) skrev i november att ”det nuvarande överskottsmĂ„let, om ett överskott pĂ„ en procent av BNP över en konjunkturcykel, gĂ€ller till och med 2018. ESV:s slutsats Ă€r att överskottsmĂ„let inte nĂ„s. En ny lĂ€gre mĂ„lnivĂ„ ska gĂ€lla frĂ„n och med 2019. Inte heller denna mĂ„lnivĂ„ nĂ„s enligt nuvarande prognos.” 

- Även Konjunkturinstitutet konstaterar att ”regeringens kraftigt underfinansierade budget för 2018” inte bedöms ligga i linje med överskottsmĂ„let. 

- Redan i vĂ„ras konstaterade Finanspolitiska rĂ„det: ”Regeringens aktiva finanspolitik Ă€r inte vĂ€lavvĂ€gd. Med hĂ€nsyn till konjunkturlĂ€get och överskottsmĂ„let borde politiken vara betydligt mer Ă„tstramande”. 

Listan över bedömare som beskriver regeringens finanspolitik som vÀlavvÀgd Àr desto kortare. I praktiken bestÄr den frÀmst av regeringen sjÀlv. 

PÄ punkt efter punkt varnas regeringen för att Sverige inte Àr tillrÀckligt vÀl rustat för framtiden. Budgeten Àr inte tillrÀckligt stram och den Àr dessutom strukturellt sÄrbar. Inte minst pÄ integrationsomrÄdet.

I dag tar det Ätta Är innan ens hÀlften av de nyanlÀnda har nÄgon form av arbete. Det göder utanförskap och bidragsberoende, och förstör chanser till integration nÀr invandrare aldrig fÄr komma till sin rÀtt. Och nÀr mÀnniskor inte jobbar drabbar det i förlÀngningen vÀlfÀrdens kÀrna. Det Àr resurser för vÄrd, skola och omsorg som fÄr stryka pÄ foten, nÀr arbetsföra lever pÄ bidrag i stÀllet för av arbete. 

Misslyckandet i integrationspolitiken bidrar ocksÄ till att sysselsÀttningsutvecklingen generellt riskerar att vika nedÄt. I Konjunkturinstitutets prognos stiger arbetslösheten till nÀrmare sju procent under de kommande Ären. Det Àr en utveckling som regeringen inte tar höjd för och som man inte vidtar ÄtgÀrder för att undvika. 

Den viktigaste slutsatsen Àr att det behövs strukturÄtgÀrder som stÀrker svensk arbetsmarknad, underlÀttar integrationen och gör de offentliga finanserna mindre sÄrbara. Det behövs en reformpolitik som fokuserar pÄ jobb, krav pÄ egen försörjning och fler vÀgar in pÄ arbetsmarknaden. Moderaterna och i princip alla ekonomiska bedömare har tidigare visat att sÄdana reformer ger betydande sysselsÀttningsökningar. Före jul presenterade Riksbanken dessutom nya berÀkningar som visar att jobbeffekterna av de jobbskatteavdrag och bidragsreformer som genomfördes under alliansregeringarna kan ha underskattas. Alliansens arbetslinje fungerade till och med bÀttre Àn vad man hittills har trott.

Det finns avgörande sociala och samhÀllsekonomiska argument för varför nya jobbreformer Àr alldeles nödvÀndiga. Utanförskapet drar isÀr vÄrt samhÀlle och misslyckas vi med att integrera alla de nyanlÀnda som kommit under det senaste decenniet, sÄ blir pÄfrestningarna pÄ hela samhÀllet mycket stora. Men det finns Àven mer strikt finanspolitiska skÀl. Om mÀnniskor inte kommer i arbete sÄ slÄr det direkt mot de offentliga finanserna, vilket de nya berÀkningarna frÄn Riksdagens UtredningstjÀnst tydligt visar. 

Moderaterna föreslÄr ett politiskt ÄtgÀrdspaket i tre delar som gör de offentliga finanserna mer robusta och Sverige bÀttre rustat inför framtiden. 

1. En stramare ekonomisk politik. Vi vet av erfarenhet hur viktigt det Àr att vara redo nÀr konjunkturen vÀnder nedÄt. Moderaterna utgör det ansvarsfulla alternativet till regeringens expansiva finanspolitik och utrymmet för ofinansierade reformer kommer vara mycket begrÀnsat under de kommande Ären. I vÄrt budgetalternativ hade vi dÀrför ett högre sparande Àn regeringen.

2. En integrationspolitik för fler i arbete och minskat bidragsberoende. Sverige Àr ingen kravlös gemenskap. Vi tror pÄ alla mÀnniskors förmÄga och vilja att vara med och bidra, dÀrför stÀller vi ocksÄ krav. Fler vÀgar in pÄ arbetsmarknaden mÄste öppnas, bland annat genom nya intrÀdesjobb för dem som i dag inte kommer in alls. Vi vill införa ett bidragstak sÄ att arbete alltid lönar sig bÀttre Àn bidrag. Det behövs dÀrutöver en tydligare arbetslinje Àven i socialbidraget, och successiv kvalificering in till de svenska bidragssystemen. 

3. En stÀrkt arbetslinje. Vi vet att jobbskatteavdrag varaktigt höjer sysselsÀttningen, samtidigt som det ger mer pengar kvar för vanliga löntagare. Vi ser behov av fler skattelÀttnader framöver, frÀmst för dem med lÄga inkomster. Men det Àr med avancerade jobb som Sverige ska konkurrera med omvÀrlden, och dÀrför finns Àven behov av skattereformer som gör det mer lönsamt att utbilda sig. Medan regeringen prioriterar höjda bidrag i sin budget, sÀnker vi skatten för vanliga löntagare. För att fler mÀnniskor ska komma in och börja jobba, och att fler ska vilja utbilda sig och dra nytta av att jobba mer. 

Dessa prioriteringar Àr nödvÀndiga om Sverige ska kunna stÄ emot nÀsta lÄgkonjunktur och samtidigt ta tag i de integrationsproblem vi stÄr inför. Alliansen har stÀrkt arbetslinjen förut. Vi gjorde svensk ekonomi mer robust och vi kommer att göra det igen. Vi rustar Sverige för framtiden.

Ulf Kristersson (M), partiordförande 

Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr. 

Ulf Kristersson Partiledare Ulf Kristersson Àr född 1963 i Lund, uppvuxen i TorshÀlla och bor i StrÀngnÀs. Han Àr gift och har tre barn. Ulf Àr civilekonom, utbildad vid Uppsala universitet. Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frÄga som ligger mig varmt om hjÀrtat och som löpt som en röd trÄd, bÄde genom mitt yrkesmÀssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Och sÄ Àr det slut pÄ helgerna.

Carl Bildt (m) - 7 January, 2018 - 16:49

STOCKHOLM: SÄ gÄr dÄ helgerna mot sitt slut, och verksamhet av slag drar sÄ sakta igÄng.

NÄja, i den ortodoxa vÀrlden, som ju ligger kvar pÄ den gamla kalendern, Àr det julhelg just ju.

Vilka konsekvenser protestvÄgen i Iran kommer att fÄ pÄ sikt ÄterstÄr att se, nen blir sjÀlvfallet viktigt stt följa.

De mer konservativa krafterna kommer sjÀlvfallet att utnyttja protesterna till att försöka att bromsa framför allt ekonomiska reformer av olika slag, och i största allmÀnhet hÀvda att det mesta var inspirerat av den illvilliga omvÀrlden.

Och risk finns ju att Trump-administrationen kommer att utnyttja protesterna för sina egna syften pÄ ett sÀtt som spelar de reaktionÀra krafterna i landet i hÀnderna.

I morgon inleds i Teheran en konferens om regionala sÀkerhetsfrÄgor med internationellt deltagande som möjligen kan ge en eller annan signal om hur politiken kommer att utvecklas, Àven om jag misstÀnker att det Àr för tidigt.

Notabelt har ju varit att mÄnga av de krafter som bar upp den stora protestvÄgen 2009 denna gÄng valt att stÀlla dig vid sidan av. Det fanns hos dem tydligen en visst rÀdsla för de politiska effekterna.

Men att landet behöver reformer och förÀndring har dessa protester visat med nya tydlighet.

Under den kommande veckan sker förhoppningsvis ett möte mellan Nord- och Sydkorea i Pammunjon i den demilitariserade zonen, och möjligen leder det till i alla fall en temporÀrt lÀgre spÀnningsnivÄ.

Vinterolympiaden Àr viktig, och USA har skjutit upp de militÀrövningar i Korea man planerat för den perioden. Förhoppningsvis blir det en motsvarande ÄterhÄllsamhet frÄn nordkoreansk sida.

Men dÀrefter Àr nog sannolikheten högst betydande, om inga avgörande politiska förÀndringar sker, för att vi fÄr se fortsatta robot- och kanske ocksÄ kÀrnvapenprov frÄn nordkoreansk sida.

I Berlin har i dag de formella s k sonderande samtalen om en ny stor koalition startat, och tanken Àr att en kombination av stora delegationer och ett betydand antal arbetsgrupper skall komma fram till huruvida det finns tillrÀcklig grund gör att gÄ vidare med formella förhandlingar mellan partierna,

Att pÄstÄ att regeringsbildning i Berlin inte sker med viss grundlighet vore definitivt att fara med osanning.

Under tiden Berlin söker sig fram till en ny regering, London vÄndas med sitt Brexit och Rom försöker formera krafterna inför det kommande parlamentsvalet utvecklar president Macron i Paris aktivitet i snart sagt alla riktningar.

Efter samtal med Turkiets president Erdogan i Paris hÀrom dagen Àr det nu ett tre dagars besök i Kina för överlÀggningar som stÄr pÄ det hektiska programmet.

PÄ den europeiska fronten i övrigt mÄ noteras att det kommande helg Àr första omgÄngen i presidentvalet i Tjeckien.

Sittande president Zeman, som bestÀmt inte tillhör mina favoriter, stÀller upp för omval och leder i undersökningarna, men kommer sannolikt inte att klara en seger i den första omgÄngen.

För min del blir det fortsatta dagar hemma, men i slutet av veckan bÀr det av till Vilnius i Litauen för traditionella s k Snow Meeting. Jag var inte dÀr förra Äret, men har annars försökt att komma. Det brukar vara en bra början pÄ Äret.

Förra Äret firades med besked 100 Är av ett sjÀlvstÀndigt Finland, och detta Är Àr det dags för motsvarande firande i först Litauen, sedan Estland och dÀrefter Lettland.

Och det Àr sjÀlvfallet viktigt ocksÄ för oss att uppmÀrksamma, och att kanske blicka tillbaka pÄ det tumultartade skeendet nÀr med slutet av det första vÀrldskriget sÄvÀl det tyska kejsarvÀldet som det tsarryska imperiet föll samman och gamla och nya stater kunde trÀda fram pÄ den politiska scenen i vÄr del av vÀrlden.

Fortsatta protester i Iran.

Carl Bildt (m) - 3 January, 2018 - 19:07

STOCKHOLM: SÄ har vi dÄ stapplat oss in i det nya Äret, och försöker att blicka framÄt mot de olika utmaningar och möjligheter det kan komma att innebÀra.

SjÀlv gjorde jag ett försök att diskutera nÄgra av de mer lÄngsiktiga trender jag ser i vÀrlden i en artikel i Dagens Industri i gÄr.

Och min inbox fylls av rapporter frÄn olika institut och företag som försöker att fokusera mer konkret pÄ det kommande Äret.

Viktiga val ligger framför oss.

Parlamentsval i Italien och presidentval i Ryssland. Parlamentsval i Irak och riksdagsval i Sverige. Förvisso alla mycket olika men alla med konsekvenser av det ena eller det andra slaget.

Fortsatt turbulens i hela det stora omrÄdet mellan Amritsar och Agadir.

ProtestvÄgen i Iran fortsÀtter.

Den har gradvis vunnit i styrka under de senaste dagarna, men Àr i alla fall inte Àn av samma omfattning och styrka som vi bevittnade 2009. DÄ hade den dessutom tydligare politisk bÄde karaktÀr och ledning.

Men situationen i stora och viktiga lÀnder som Iran, Saudiarabien och Egypten Àr lÄngsiktigt ohÄllbar om det inte sker omfattande reformer och förÀndringar. Det byggs upp ett socialt och ekonomiskt missnöje som förr eller senare riskerar ocksÄ den grundlÀggande strukturen i dessa samhÀllen.

Om reformerna kommer att lyckas i Saudiarabien kan vi inte veta, men vi har ett stort intresse av att de faktiskt gör detta. MÄnga skulle önska att allt kunde förÀndras övercrn natt, men sÄ ser verkligheten inte ut.

Och samma sak gÀller alldeles sjÀlvklart Iran. Med radikala reformer skulle landet ha imponerande framtidsmöjligheter, men frÄgan Àr om sÄdana Àr möjligs inom de existerande politiska ramar som den semiklerikala regimen sÀtter.

Konservativa strukturer och intressen bromsar, och konfrontation frÄn omvÀrlden spelar i grunden dessa intressen i hÀnderna.

NÀr Trump och Netayahu stöder protesterna i landet Àr det snarast kontraproduktivt, och har ju ocksÄ utnyttjats av den mer hÄrdföra delen av ledningen för att hÀvda att det hela inspirerats och styrts av fiender i omvÀrlden.

Det finns all anledning att utgÄ frÄn att den splittring som finns i de ledande strukturerna i Iran har skÀrpts betydligt under den senaste tiden. Med all sannolikhet bryts meningarna om vilken vÀg man skall vÀlja bÄde kortsiktigt gentemot protesterna och mer lÄngsiktigt vad gÀller reformer skarpt.

Ekonomin krÀver betydande liberalisering, och det politiska systemet behöver öppnas upp. NÀr jag besökt Iran har mÄnga samtal handlat om just detta och hur det kan vara möjligt. MotstÄndet Àr betydande, men har Ätminstone hitintills sannolikt varit minskande.

Och det förefaller ju att det som om det var konservativa krafter som satte igÄng protesterna för att försöka stoppa en del av de ekonomiska reformer som delvis sker. Men snabbt förÀndrade protesten karaktÀr, och mÄnga slagord riktar sig nu mot regimen i dess helhet.

Även om dödstalet stiger har regimens svar hitintills varit relativt försiktigt. Det sĂ€gs att alla har rĂ€tt att protestera, och att detta Ă€r legitimt sĂ„ lĂ€nge det sker fredligt. Men skulle protestera fĂ„ ytterligare kraft Ă€r det nog ingen tvekan om att man kommer att slĂ€ppa lös den fanatiska milis som svarade för de brutalaste av övergreppen nĂ€r protesterna krossades 2009.

Sociala media spelar en betydande roll, och regimens försök att kontrollera och begrÀnsa dessa förefaller hitintills inte att ha varit sÄ framgÄngsrika.

OmvÀrldens reaktion Àr ocksÄ hitintills försiktig, med olika uttalanden som understryker vikten av att respektera rÀtten att protestera fredligt.

Frankrikes president har talat direkt med Irans president ocksÄ om detta, men i övrigt har jag inte noterat nÄgon kontakt pÄ politisk nivÄ frÄn europeisk sida, vilket kan synas lite mÀrkligt.

Om Iran och Italien.

Carl Bildt (m) - 30 December, 2017 - 14:48

ROM: Mina dagar hÀr i den eviga staden gÄr nu mot sitt slut och det börjar bli dags att ÄtervÀnda till Europas mer nordliga breddgrader för de fortsatta helgerna.

Via olika sociala media, som Àr mycket stora dÀr, följer jag utvecklingen i Iran, dÀr den frustration som finns hos framför allt unga mÀnniskor demonstrerats i spontana manifestationer i en rad stÀder runt om i landet.

Och att den frustrationen finns vet alla som besökt landet. Med en med regionens mÄtt mÀtt vÀl utbildad ungdom blir begrÀnsningar av olika slag och ekonomiska svÄrigheter Àn mer pÄtagliga.

Nu riktar sig slagord ocksÄ mot president Rouhani som inte ansetts kunna leva upp till förvÀntningarna om reformer. Spekulationer finns om att det Àr dennes mer konservativa motstÄndare som initierat protesterna, Àven om de sedan dess tydligt Àgnat karaktÀr.

Hitintills har svaret frÄn polis och sÀkerhetsstyrkor varit pÄfallande ÄterhÄllsamt, men alldeles sÀkert finns det krafter inom regimen som vill se mer av hÄrd konfrontation bÄde inÄt i landet och utÄt gentemot omvÀrlden.

Hur det utvecklas ÄterstÄr att se. I dag Àr stora manifestationer för regimen planerade sedan lÀnge. Och Àn Àr vi inte ens i nÀrheten av den protestvÄg vi sÄg i landet under 2009. Viktigt blir att se hur saker och ting utvecklas i Teheran under de nÀrmaste dagarna.

En risk Àr att oförsiktiga uttalanden frÄn omvÀrlden kan utnyttjas av regimen. Citat frÄn den hÄrdföre amerikanske senatorn Cotton anvÀnds redan för att framstÀlla protesterna som en aktion dirigerad utifrÄn av personer som kan framstÀllas som Irans fiender.

HÀr i Italien gör Äret till Ànda med upplösning av parlamentet och beslut om ha val den 4 mars. Förvisso inte ovÀntat, men likvÀl viktig. Den italienska ekonomin Àr den tredje största i den eurozonen som efter Storbritanniens uttrÀde kommet att omfatta 85% av EU:s samlade ekonomi.

I opinionsundersökningarna hitintills ligger fortfarande populistiska Grillo-partiet frÀmst, vilket fÄr ses som ett utryck för allmÀn frustration med det politiska systemet, Àven om partiet under senare tid börjat svÀnga mot invandrare och Europa ocksÄ.

För socialdemokratiska PD Àr situationen komplicerad. Den nu populÀre Gentiloni sattes in som premiÀrminister nÀr partiledaren och tidigare premiÀrministern Renzi havererade, men denne vill nu till snart att varje pris komma tillbaka.

Utsikterna för det Àr dock inte lysande. Den icke-socialistiska sidan har gjort vÀl ifrÄn sig i olika regionalval, och Berlusconis Forza Italia har nu gÄtt i allians med mer populistiska Lega i nÄgonting som med det italienska valsystemet kan bli starkt i det nya parlamentet.

Den politiska diskussion man kan följa hÀr handlar till stor del om politiker men till relativt liten del om politik. Den tendensen finns förvisso ocksÄ hemma hos oss, men Àr mer utprÀglad hÀr och smÄtt frustrerande för den som har ett större intresse för politikens sakinnehÄll.

Italien Àr i skriande behov av reformer. Lite har förvisso gjorts, och ekonomin har nu vÀnt uppÄt, om Àn lÄngsammare Àn i de flesta andra Euro-lÀnder.

Men de strukturella problemen i form av en kostsam och mindre effektiv statsapparat i förening med allmÀnt krÄngel Àr betydande och bromsar en ekonomi som annars har en betydande inneboende innovationskraft.

Liksom i andra lÀnder Àr frÄgor om invandring och migration stora. HÀr handlar det inte, som hos oss 2015, om huvudsakligen mÀnniskor som flyr kriget i Syrien, utan hÀr handlar det sÄ gott som uteslutande om en migration frÄn frÀmst Afrika över Medelhavet frÄn ett sönderrivet Libyen.

Stora frÀmst italienska resurser lÀggs pÄ att rÀdda mÀnniskor frÄn att drunkna, samtidigt som man med olika insatser och uppgörelser i Libyen försöker att stoppa en i grunden inhuman mÀnniskosmuggling dÀrifrÄn.

Nu förestÄr utdragen valrörelse, och sedan skulle jag tro att det blir en minst lika utdragen regeringsbildning.

Om det kommer att vara möjligt stt bilda en tillrĂ€ckligt stabil och tillrĂ€ckligt reforminriktad regering – det Ă€r den viktiga frĂ„gan för Italien under det kommande halvĂ„ret.

God Jul! FrÄn den eviga staden.

Carl Bildt (m) - 23 December, 2017 - 18:38

ROM: Det blir den eviga staden för mig dessa juldagar. Solen lyser, temperaturen ligger hyggligt över tio grader och borden pÄ uteserveringarna Àr oftast upptagna, Àven om det sjÀlvfallet krÀver ytterklÀder.

Italien sjÀlvt rör sig fram mot parlamentsval den 4 mars, men vad de kommer att resultera i Àr höggradigt osÀkert.

En Äterkomst för ambitiöse Matteo Renzi som premiÀrminister Àr mindre sannolikt, men den icke-socialistiska sidan Àr samtidigt splittrad och saknad tydlig ledare.

Populiska Grillo hÄller sin position i mÀtningarna trots tydligt kaos pÄ de platser i Italien dÀr man lyckats fÄ sin kandidat vald. Rom sjÀlvt Àr ett exempel pÄ det.

Men staden Rom bjuder alltid pÄ mycket med sin rika historia. OcksÄ om man skulle ja frÀmst svenska glasögon pÄ sig.

Hit har svenskar kommit under Ärhundraden, nÄgra för att söka tillflykt, mÄnga för att söka inspiration.

Den Heliga Birgitta Àr vÀl förmodligen den enstaka svenska personlighet som genom historien gjort starkast intryck pÄ bÄde sin samtid och sin eftervÀrld. Hon tillhör nu dessutom Europas skyddshelgon.

Och det lilla klostret vid Piazza Farnese dÀr hon ocksÄ dog Àr en del av Sveriges historia i mÄnga avseenden.

Till mĂ€ktiga Palazzo Farnese snett emot – numera Frankrikes ambassad, och sannolikt den mest imponerande ambassadbyggnaden i vĂ€rlden – kom trehundra Ă„r senare under en tid Drottning Kristina sedan hon avsagt sig bĂ„de sin krona och sin protestantiska tro, och ocksĂ„ hon kom att bli en betydande gestalt som satte sina avtryck i pĂ„varnas stad.

Över porten genom den gamla stadsmuren vid Piazza del Popoli stĂ„r fortfarande skrivet om hennes magnifika intĂ„g i staden i slutet av 1655. Och hon fick sin sista vila i sjĂ€lva Peterskyrkan.

Och listan kan göras lÀngre.

Gustav III med sitt starka kulturella intresse och sin fÄfÀnga var alldeles sjÀlvklart hÀr, och Ärhundradet dÀrefter vallfÀrdade generationer av skandinaviska kulturpersonligheter hit för att inspireras av de klassiska arvet.

Ett elegant svenskt institut finns det sjÀlvklart hÀr för att föra vidare studier av inte minst det klassiska arvet, men ocksÄ arkeologi har utvecklats till ett betydande intresse. Kung Gustav VI Adolf kom ju ofta hit för att forska i etruskiska fornlÀmningar, och institutets kÀllare Àr fyllt av fynd frÄn dessa insatser.

Den europeiska politiken brukar ju ta paus under dessa helger, och förhoppningsvis blir det sÄ ocksÄ dessa dagar.

Oroande tecken nÀr det gÀller den ryska konflikten med Ukraina kommer jag alldeles sÀkert att ha anledning att Äterkomma till. Det finns dessvÀrre anledning att befara att konflikten kommer att intensifieras nÀr alla de olika helgerna Àr över.

PÄ andra sidan Atlanten har Trump fÄtt igenom en skattereform vars effekter sÀkert kommer att dominera den amerikanska politiska debatten fram mot kongressvalen under kommande höst. Inte mycket har gÄtt hans vÀg i övrigt, men ekonomin gÄr bra, och detta har han dock fÄtt igenom.

Jag har ju hÀr tidigare kommenterat hans nya nationella sÀkerhetsstrategi, och det har jag i dag gjort lite mer utförligt i en av mina kolumner för Washington Post. LÀnk till den finns genom mitt Twitter-konto.

Men med detta önskar jag alla de som av det ena eller andra skÀlet följer denna blogg en riktigt God Jul!

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

Jonas Sjöstedt sommartalar

VĂ€nsterpartiet - 16 August, 2012 - 11:41

Snart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning.

 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 03:24.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2018, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson