Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Sources

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Carl Bildt (m)
Syndicate content Alla Dessa Dagar
Vardag och verklighet i min vÀrld.
Updated: 29 min 12 sec ago

Och nu högtidligt i Riga.

22 August, 2019 - 06:25

RIGA: Efter ett dygn hemma Àr jag nu hÀr i Riga för att delta i högtidlighÄllandet av den mÀktiga Baltic Way för trettio Är sedan. Jag har inbjudits att högtidstala vid en stor ceremoni hÀr med ocksÄ Lettlands president och utrikesminister.

I Stockholm hade jag ett intressant samtal ocksÄ med den iranske utrikesministern Zarif.

Mycket handlar ju nu om att försöka att rÀdda det nukleÀra avtalet med Iran frÄn de amerikanska försöken att underminera det, och det Àr bra att ocksÄ de nordiska lÀnderna försöker att göra insatser för detta. Zarif besökte ju ocksÄ Helsingfors och Oslo.

Och Àn viktigare Àr att han av allt att döma trÀffar Frankrikes president Macron tidigt pÄ fredag.

NÄgot genombrott Àr dock knappast att vÀnta i frÄgan vid G7-mötet under den stundande helgen. En del idéer cirkulerar fram och tillbaka mellan Paris och Teheran, men Àn Àr gapet betydande, och sedan tillkommer sjÀlvfallet den alldeles avgörande frÄgan hur USA vill ha det.

Jag tror att vi kommer att fÄ se en ganska omfattande diplomati i denna frÄga under de nÀrmaste mÄnaderna. NÀsta Är riskerar vi att komma in i en betydligt mycket mer besvÀrlig tid ocksÄ i denna frÄga.

Men samtalet kom ju ocksÄ att handla om en del högst konkreta frÄgor nÀr det hÀller maritim sÀkerhet.

Jag hade ju ocksÄ offentligt haft frÄgetecken nÀr det gÀllde legaliteten av det brittiska beslagtagandet av en iransk tanker i Gibraltar, och det gav mig sjÀlvfallet en betydande plattform nÀr det gÀllde att ifrÄgasÀtta det iranska agerandet mot en svenskÀgd men brittiskregistrerad tanker i Hormuz-sundet. Legaliteten i det agerandet var obefintligt.

Dagens begivenhet var ju annars att president Trump plötsligt via twitter lÀt meddela att han inte alls tÀnkte komma pÄ det planerade statsbesöket i Danmark om nÄgon vecka efter det att statsminister Mette Fredriksson hade visat begrÀnsad entusiasm för att diskutera en försÀljning av Grönland till USA.

Ett statsbesök Àr inte vad som helst. Det Àr den högsta möjliga och den mest formella formen för umgÀnge mellan suverÀna nationer, och omges ju ty följandet med ceremonier, pompa och stÄt. SÄ var det ocksÄ planerat i Köpenhamn.

Att stĂ€lla in ett statsbesök för att det mottagandet landet inte Ă€r entusiastisk för att börja att diskutera att göra sig av med delar av sitt territorium – och Grönland utgör tillsammans med FĂ€röarna en del av det s k RigsfĂ€llesskapet med Danmark – Ă€r nog alldeles unikt i umgĂ€nget mellan stater.

Men Trump Ă€r Trump, och statsminister Fredriksen fick behĂ€rskat försöka att sĂ€ga att man i alla fall strĂ€vade efter goda förbindelser. NĂ„got annat gick inte att sĂ€ga offentligt – vad som sades mindre offentligt lĂ€mpade sig nog inte för mer stĂ€dade sammanhang. SpĂ„ren kommer att sitta djupt.

Och i en kolumn i Washington Post har jag försökt att ge min bild av hur jag tror att vÀrlden i övrigt uppfattar detta mÀrkvÀrdiga spektakel.

Men nu Àr det de tre baltiska lÀnderna som gÀller. Det Àr högtider i alla tre huvudstÀderna, och arrangemang ocksÄ i mÄnga andra lÀnder, ocksÄ i Stockholm.

Och att jag inbjudits att vara högtidstalare hÀr Àr sjÀlvfallet en stor Àra. MÄhÀnda tycker man att jag hade rÀtt i det jag sade och försökte göra under de för Europa sÄ viktiga Ären för tre decennier sedan.

SÄ drar det hela sÄ sakteligen igÄng igen


18 August, 2019 - 14:21

ĆœRNOVO: SĂ„ sakta gĂ„r nu sommaren mot sitt slut. Och vi nalkas en höst som kommer att bjuda pĂ„ betydande dramatik.

PÄ den europeiska scenen kommer mycket att handla om Brexit och det brittiska dramat samtidigt som den ny besÀttningen av EU-institutionerna sakta kommer pÄ plats.

PÄ den amerikanska handlar det om Trump-administrationens fortsatta handelskrig, om det val som nÀrmar sig nÀsta Är och om en serie av internationella konflikter med situationen kring Iran mest i fokus.

Och i Moskva och Peking handlar det om hur regimerna dÀr skall hantera den utmaning mot deras legitimitet som de stora och ihÄllande protesterna i Moskva och Hong Kong innebÀr.

Över allt detta svĂ€var sĂ„ en tilltagande osĂ€kerhet om vart den globala ekonomin Ă€r pĂ„ vĂ€gg. Signalerna om en förespĂ„ende avmattning och nedgĂ„ng har blivit allt fler, och de spĂ€ds sjĂ€lvfallet pĂ„ av handelskrig och politiska spĂ€nningar.

Den kommande veckan blir i den större politiken lite av en uppladdning inför toppmötet med G7- lÀnderna i Biarritz i Frankrike den kommande helgen. Som vanligt Àr det en ambitiös agenda, men jag skulle tro att uppmÀrksamheten kommer att ligga dels pÄ Trump och hans Iran-politik och dels pÄ Boris Johnsons entré pÄ scenen och vad han har att sÀga frÀmst till EU-ledarna.

Numera tillhör ju inte Vladimir Putin dem som inbjuds till dessa möten, men han kommer under veckan att besöka först Paris dÀr nog inte minst Ukraina stÄr pÄ dagordningen och dÀrefter Finland för samtal som vÀl numera tillhör lite av rutinen i den finska utrikespolitiken.

Mötena mellan Boris Johnsson och de olika ledarna för EU- lĂ€nderna – frĂ€mst Angela Merkel och Emmanuel Macron – kommer vĂ€l knappast att kĂ€nnetecknas av nĂ„gon större vĂ€rme, men alldeles sĂ€kert Ă€r man mĂ„n om sĂ„ goda förbindelser som den elĂ€ndiga situationen gör möjligt.

Budskapet frĂ„n EU kommer att bli att det ”skilsmĂ€ssotal” som det tog ca tvĂ„ Ă„r att förhandla fram inte kommer att kunna Ă€ndras, men att det sjĂ€lvfallet Ă€r möjligt att göra olika deklarationer och Ă€ndringar i den mer lĂ„ngsiktiga s k politiska deklarationen om relationerna.

Men detta kommer knappast att rÀcka för Boris Johnson. Han har surrat sig vid masten nÀr det gÀller att inte acceptera detta avtal, och förefaller tro att EU kommer att blinka i sista sekunden. Det vi kommer att se denna vecka Àr bara de begynnande förpostfÀktningar i ett drama kring detta som kommer att komma till sitt crescendo i den andra halvan av oktober.

Som det ser ut nu Àr det svÄrt att se hur det skulle gÄ att undvika att Storbritannien kraschar ut ur EU utan avtal den 31 oktober. I den brittiska debatten cirkulerar alla möjliga scenarier för hur det skulle kunna undvikas, men inget av dem förefaller för dagen sÀrdeles sannolikt.

President Trump anlÀnder till Biarritz i en situation dÀr hans utrikespolitiska problem blir allt mer pÄtagliga.

Den stora charmoffensiven med Nordkorea har lett till absolut ingenting alls, och med Kina ser det allt mer besvĂ€rligt ut. I Caracas sitter den förfĂ€rliga Maduro fortfarande kvar vid makten, och politiken med ”maximalt tryck” vad gĂ€ller Iran har hitintills bara lett till att den iranska politiken rört sig i en riktning motsatt den önskade.

I upptakten till G7 kommer Irans utrikesminister Zarif till sÄvÀl Helsingfors som Stockholm under de nÀrmaste dagarna, dÀr vÀl besöker i Helsingfors skall ses i ljuset av EU-ordförandeskapet och Sverige ju fortsatt att försöka att spela en roll för att överbrygga motsÀttningarna.

Samma ambition har president Macron tydligt haft, och emissarier har Äkt fram och tillbaka mellan Paris och Teheran. Detta har dock uppenbarligen tagits illa upp i Vita Huset, och föranledde Trump att i ett tweet indirekt kritisera Macron för hans anstrÀngningar i frÄgan.

Jag skulle inte tro att det har förbÀttrat stÀmningen mellan Vita Huset och Elysée-palatset inför den kommande helgen.

Senare kommer ju president Trump att besöka bÄde Danmark och Polen, och redan har visst tumult utbrutit kring dessa resor.

Idén att köpa loss Grönland frÄn Danmark sÄgs i Köpenhamn som ett tecken pÄ allmÀn galenskap, men garanterade i alla fall att frÄgor om just Grönland kommer att stÄ i centrum för det besöket. Och vad gÀller Polen tycks Trump vilka flytta amerikanska baser frÄn Tyskland, som han ju i största allmÀnhet tycker illa om, dit men för nog finna sig i att substantiella sÄdana förÀndringar knappast Àr möjliga.

Den kommande veckan inleds dock med att Angela Merkel kommer till Sopron i Ungern för att tillsammans med Victor Orbån högtidlighÄlla att det Àr 30 Är sedan den s k paneuropeiska picknick dÀr som ledde till att 600-700 östtyska medborgare kunde fly genom jÀrnridÄn.

Det var början pÄ den historiska process som nÄgra mÄnader senare ledde till att muren i Berlin föll. Skepsis mot Viktor Orbån och hans politik Àr en sak, men den tyska tacksamheten mot Ungern för den roll landet spelade dÄ Àr naturligt nog viktigare för Angela Merkel.

Min egen vecka innebÀr en försiktig start efter sommaren.

I kvĂ€ll landar jag i Hamburg – mitt tredje besök i denna Hansa-metropol denna sommar – för en dag av diskussioner med bl a den rĂ„dgivande styrelsen till den stora indisk tankesmedjan ORF.

PÄ tisdag Àr jag dock i Stockholm, och dÀr blir det ocksÄ för min del ett möte med den iranske utrikesministern förutom en diskussion med styrelsen för svensk-amerikanska handelskammaren i New York.

PÄ onsdag bÀr det dock av till Riga för först informell middag i Jurmala och sedan ett stort arrangemang pÄ torsdagen med anledning av att det Àr 30 Är sedan den mÀktiga manifestation som den s k baltiska kedjan av nÀrmare tvÄ miljoner mÀnniskor lÀngs cs 600 kilometer utgjorde.

Det kommer att bli mÄnga hÄgkomster denna höst av den nÀrmast mirakulösa europeisk utvecklingen för tre decennier sedan.

Men direkt frÄn Riga ÄtervÀnder jag till Medelhavet för ytterligare en helg hÀr innan det blir lite mer definitiv Äterkomst till Stockholm efter denna sommar.

En olycka kommer sÀllan ensam.

11 August, 2019 - 18:54

CHOBIELIN: En olycka kommer sÀllan ensam, brukar det heta, och för Ryssland och dess försvar har detta alldeles pÄtagligt varit fallet under de senaste mÄnaderna.

Att ett jÀttelikt ammunitionsförrÄd gÄr i luften Àr illa nog.

Bilderna visar en gigantisk detonation, och ammunition förefaller att ha regnat ner över ett stort omrÄde. Omedelbart hade 11.000 personer evakuerats, och ytterligare ca 100.000 aviserats om att det kan bli aktuellt.

Explosioner fortsatte under flera dygn.

Men hÀr rörde det sig av allt att döma om mycket stora förrÄd av konventionell ammunition. Förargligt och pÄtagligt kostsamt, men inte katastrofalt.

Betydligt vÀrre var dÄ olyckan i början av sommaren med specialubÄten Losharik AS-31 under en övning uppe i Barents-havet. En explosion ombord krÀvde inte mindre Àn fjorton liv, och en stor del av dessa var kvalificerade officerare,

NÀr president Putin informerades av försvarsminister Shoygu om olyckan dagen dÀrpÄ sade han att det var en mycket speciell ubÄt, och det var sannerligen fallet. Han beordrade en speciell undersökning av vad som hade hÀnt.

Sovjetunionen och efter dess fall Ryssland har utvecklat ett mycket litet antal mycket avancerade specialubÄtar för operationer pÄ mycket stora djup. Syftet har med all sannolikt varit att komma ut olika vÀstliga installationer och kablar pÄ oceanernas botten, delvis för att kunna avlyssna dessa och delvis alldeles sÀkert för att kunna förstöra dem i hÀndelse av konflikt.

Dessa operationer har skötts av en speciell enhet baserad pÄ Kola-halvön, direkt understÀlld generalstaben i Moskva och tidigare omgiven med extrem sekretess.

Losharik var den senaste och mest avancerade av dessa mycket speciella ubÄtar. Den Àr atomdriven och bÀrs fram mot sitt operationsomrÄde kopplad till undersidan av en speciellt ombyggd större atomubÄt. Inget till nÀrmelsevis motsvarade system finns i nÄgot annat land.

Olyckan intrÀffade tydligen i ubÄtens batterier, och en möjlig förklaring uppges vara att de speciella batterier som tidigare var avsedda för ubÄten hade sitt ursprung i Ukraina, nu inte lÀngre var tillgÀngliga, och hade ersÀtts av en annan typ frÄn ett ryskt företag. Och de exploderade plötsligt.

Heroiska insatser av kvarvarande delar av ubÄtens besÀttning gjorde att den kunde föras tillbaka till sin bas och den kommer sÀkert att repareras och moderniseras. Det handlar om ett mycket högt prioriterar system.

Men olyckan var bÄde pinsam, plÄgsam och tragisk.

Och efter den stora olyckan med den stora atomubÄten Kursk i augusti 2000, med över hundra döda besÀttningsmÀn, gÄr det inte lÀngre ens i Ryssland att hemlighÄlla olyckor som dessa.

Bara dagar efter den enorma explosionen i ammunitionsdepÄn intrÀffade sÄ olyckan med den atomdrivna kryssningsroboten med den ryska beteckningen 9M730 strax söder om Severodvinsk uppe vid Vita Havet.

Uppgifter sipprade ut gradvis. Plötsligt utannonserades att stora omrÄden spÀrrades av. Och en plötsligt ökning av radioaktivitet noterades i sÄvÀl Severodvinsk som lite mer avlÀgsna Arkangelsk. Och dÄ gick det inte att hÄlla helt hemligt lÀngre.

Det var i mars förra Äret som president Putin i ett stort anförande inför ett speciellt möte med den ryska duman gjorde stor sak av nya avancerade vapensystem som landet utvecklat. Det var stor multimediashow för att visa Rysslands nya förmÄga.

Ett av dessa nya vapen var en kÀrnkraftsdriven kryssningsrobot.

Fördelen Àr sjÀlvklart att rÀckvidden blir grÀnsande till oÀndlig. Varje mÄl i vÀrlden kan angripas frÄn valfritt hÄll.

Men nackdelen Àr att fÄ det hela att fungera.

PÄ 1950-talet arbetade USA med att försöka anvÀnda kÀrnreaktorer för att driva flygplan, men avbröt det hela. StrÄlningen var bara ett av problemen. Med luft strömmande genom en arbetade reaktor, och dÀr hettas upp, expanderar och driver det hela framÄt Àr det uppenbart att problemen blir nÀrmast enorma.

Efter det att Putin offentliggjort detta nya vapen kom det ut uppgifter om att man pÄ vÀstligt hÄll hade observerat vad som uppenbarligen var ett antal mindre lyckade tester med det nya vapnet.

Och nu kom sÄ denna olycka.

Exakt vad som hÀnde kommer vi sannolikt inte att fÄ veta. Den ryska atomkoncernen Rosatom har publicerat en kommuniké dÀr man sÀger att fem av dess medarbetare avlidit och tre allvarligt skadats under testet med en robotmotor, och bekrÀftade dÀrmed indirekt vad det handlade om.

Ett antal personer har under speciell bevakning först till Moskva för vÄrd av personal med skyddsklÀder mot strÄlning. Och ett stort omrÄde pÄ 25 km2 har stÀngts av för flera mÄnader.

Vad fortsÀttningen blir pÄ detta Äterser att se. Efter Chernobyl finns det en kÀnslighet för olyckor som inkludera radioaktivitet, och de ryska myndigheterna har nu demonstrerat en kombination av öppenhet om att olyckan intrÀffat med viss ÄterhÄllsamhet om detaljer.

Det skall bli intressant under kommande Är att se om detta program fortsÀtter. Den militÀra logiken bakom projektet förefaller dessutom tveksam.

Att olyckor intrÀffar vid utvecklingen av avancerad vapensystem Àr dessvÀrre ingenting unikt. Men för regimen i Kreml Àr prestige och intrycket av makt av betydelse, och det inte minst i en situation dÀr man utmanades av allt större demonstrationer lördag efter lördag mitt i den egna huvudstaden.

Och dÄ fÄr en serie av olyckor som dessutom berör nÄgra av de mest avancerade och utannonserade av landets vapensystem ocksÄ sin politiska betydelse.

INF-avtal och protester i Hong Kong och Moskva.

8 August, 2019 - 17:34

ZRNOVO: Sommarveckorna har nu ocksÄ givit möjlighet till ett antal dagar i olika delar av Bosnien, Montenegro och Albanien, vilket förvisso inte saknat intresse.

Förutom naturskönhet har ju de olika delarna av Balkan Ätskilligt att bjuda pÄ nÀr det gÀller sÄvÀl fascinerande historia som komplicerad politisk verklighet.

Inte minst var det trevligt att se hur Bosnien nu sakta men sĂ€kert hĂ„ller pĂ„ att bli en turistdestination, och det inte bara för dem som frĂ„n Mellersta Östern landar i Sarajevo för att uppleva lite av grönska och natur i en kulturell miljö de inte uppfattar som mer vĂ€nlig, utan ocksĂ„ Ă„tskilliga andra.

Och inte minst trevligt Àr att trÀffa pÄ mÄnga som har en bakgrund i flykten frÄn krigets grymma verklighet men som funnit en ny framtid i Sverige. Byggnadsingenjörer, sÀkerhetsföretagare, kommunfullmÀktigeledamöter och jag vet inte vad som som nu var tillbaka under nÄgra veckor i det land dÀr deras familjer en gÄng hade sina rötter.

Men vÀrlden trÀngde sig stundtals pÄ.

FrÄn ett hotell i norra Albanien deltog jag i en diskussion med BBC om konsekvenserna av att det s k INF-avtalet nu upphört att gÀlla. StÄr vi inför en ny era av nukleÀr kapprustning och instabilitet?

Enligt min och mÄngas mening hade det varit bÀttre om USA hade stannat inom avtalet och inom det fortsatt försöken att fÄ klarhet om Moskvas vilja till total efterlevnad av dess bestÀmmelser. Om det hade lyckats eller inte gÄr inte att veta, men klart Àr att det nu inte finns nÄgra instrument kvar för en sÄdan strÀvan.

I sÄvÀl Ryssland som USA arbetar man nu med att ta fram nya landbaserade medeldistansrobotar av den kategori som INF-avtalet eliminerade. I bÀgge fallen handlar det inledningsvis om landbaserade varianter av de kryssningsrobotar man redan har.

Det militÀra vÀrdet av detta i Europa har jag inte alldeles lÀtt att se, och de politiska svÄrigheter USA skulle fÄ om man började att söka baser för dessa system skulle vara betydande. Polen, som i Europa pekats ut som en kandidat, har sagt att man bara ger grönt ljus om det Àr ett resultat av sett beslut som omfattas av Nato i dess helhet.

FrÄn rysk sida har nu föreslagits att man skall uttala ömsesidigt att nÄgra nya system inte skall placeras ut i Europa, vilket i alla fall Àr en ansats till diplomatisk öppning. Av de fyra förband med den robot som USA sÀger bryter mot avtalet finns bara ett i de europeiska delarna av Ryssland, Àven om det i och för sig handlar om rörliga förband.

I Washington talas det om att det nu handlar om att fÄ med Kina i det hela, och president Trump pÄstÄr att Kina med entusiasm har sagt att man vill vara med om detta. Sannolikheten för att det uttalandet Àr sant Àr mycket begrÀnsad. Skulle Kina omfattas av INF-avtalet skulle det innebÀra att de skulle tvingas skrota kring 90% av sin samlade robotarsenal eftersom denna ju lÄngt mer Àn USA:s och Rysslands mycket större arsenaler i allt vÀsentligt Àr regionalt inriktad.

Och det kan noteras att den nye amerikanske försvarsministern sagt att han gĂ€rna ser att vapen av denna typ kan placeras ut i Asien. Men inte heller dĂ€r Ă€r det alldeles lĂ€tt att se var de skulle kunna baseras – bortsett frĂ„n den amerikanska ön Guam.

Relationen mellan USA och Kina fortsÀtter att försÀmras, och det var tydligen mot ocksÄ sina nÀrmastte rÄdgivare som president Trunp kom med sina nya hot om ytterligare ökade tullar pÄ kinesiska varor. Att detta omedelbart ledde till kinesiska hot om betydande motÄtgÀrder, med bl a stopp för import av jordbruksprodukter frÄn USA, var knappast överraskande, vilket det dÀremot var nÀr valutafrÄgorna plötsligt drogs in i bilden.

Ingenting talar i dag för att denna konflikt fÄr nÄgon snar lösning. Efter en förhandlingsomgÄng i Shanghai nyligen talas det om nya samtal först i september, och det förefaller i dag som om positionerna snarast hÄller pÄ att hÄrdna pÄ ömse sidor. Oron för de effekter detta kommer att fÄ pÄ vÀrldsekonomin i dess helhet har dessutom ökat högst pÄtagligt efter den senaste upptrappningen.

I Peking skulle jag dock tro att det i dessa dagar snarare Àr situationen i Hong Kong som sysselsÀtter partiledningen. Det som utvecklats dÀr Àr en direkt utmaning mot den kinesiska makten, och fÄr man inte situationen under nÄgon typ av kontroll finns det en risk för att man kommer att ta till mer dramatiska metoder.

Det Àr vÀrt att notera att man avvisar de relativt enkla medgivanden som skulle kunna lugna situationen. Ingen kommissionen för att se pÄ polisens vÄldsanvÀndning, och inget formellt tillbakadragande av det förslag om utlÀmning till egentliga Kina som utlöste de stora protesterna.

Det förefaller som om man tror att en upptrappning av försöken att stoppa demonstrationerna kommer att lyckas. Hitintills har sÄ inte varit fallet.

NÄgot direkt samband mellan utvecklingen i Hong Kong och de stora protester vi sett under de senaste veckorna i Moskva finns sjÀlvfallet inte, men bÀgge visar pÄ skörheten i respektive regimers legitimitet pÄ ett sÀtt som Àr vÄrt att notera.

I Moskva handlar det om oppositionens rÀtt att fritt stÀlla upp sina kandidater i höstens lokalval, men hÀr har tydligen regimen sagt att en grÀns mÄste dras, och det med besked. Alla som skulle kunna vara ledare har arresterats, och under den senaste helgens protest var det ett tusental som fördes till arrest.

Detta vittnar knappast om en regim med starkt sjÀlvförtroende, och redan tydligare detta Är har vi ju sett hur lokala protester i Ryssland fÄtt en pÄtaglig kraft. Kanske har stÀmningen i det ryska samhÀllet, och framför allt bland yngre mÀnniskor, förÀndrats.

Hösten lovar, ocksÄ i detta avseende, att bli intressant.

Tre artiklar.

28 July, 2019 - 07:44

ZRNOVO: Sommaren med sol och vÀrme rullar pÄ över Europa, om Àn lite av överdos i de mer centrala delarna av kontinenten. Men hÀr nere vid Medelhavet Àr det sedvanlig sommar.

Lite av aktiviteter blir det trots sommar ocksÄ för min del.

För den intresserade finns lÀnkar via twitter till tre artiklar av mig under den senaste veckan.

För Project Syndicate, med publicering lite hÀr och var runt om i vÀrlden, skrev jag min mÄnatliga kolumn med utgÄngspunkt frÄn den uppmÀrksammade biografin av George Packer om den amerikanske diplomaten Richard Holbrooke.

Ämnet för boken Ă€r intressant i sig – vi arbetade ju tillsammans framför allt med Bosnien men senare ocksĂ„ med Afghanistan – men dĂ€rtill handlar den om viktiga skeden och brytpunkter i den amerikanska utrikespolitiken frĂ„n Vietnam-kriget fram till just konflikten i Afghanistan.

Och innehÄller Ätskilliga reflektioner om politiska lÀrdomar.

För Financial Times skrev jag förra helgen en artikel om Europas mer utsatta och krÀvande roll i en vÀrld prÀglad av ökade spÀnningar mellan dess olika ledande makter.

Artikeln var delvis ett sÀtt att föra ut en del av slutsatserna i studier som ECFR publicerat i Àmnet under de senaste veckorna. En handlar om rekommendationer för EU:s gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitik under de kommande fem Ären och en handlar om olika aspekter pÄ EU:s suverÀnitet i strategiska frÄgor.

Och för Washington Post skrev jag en artikel med anledning av president Trumos försök att fÄ regeringen att ingripa i den pÄgÄende rÀttsprocessen om ett misstÀnkt fall av misshandel i centrala Stockholm.

Det handlade inte om vad som hÀnt eller inte hÀnt i det aktuella fallet, utan lite om principer dom ligger till grund för en rÀttstat, och varför utlÀndsk inblandning i denna Àr nÄgonting som vi har all anledning att avvisa.

Den artikeln fick sedan ett betydande genljud i en rad andra media, och alls icke bara i Sverige.

 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 06:29.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2019, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson