Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Diktator


Riksdagspartier

Centerpartiet


Kristdemokraterna


Liberalerna


Miljöpartiet

Moderaterna


Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
News aggregator

Om EU snubblande kring Gaza, Putins kriminella blindhet och ett allt mer intensifierat krig.

Carl Bildt (m) - 24 March, 2024 - 22:02

WASHINGTON: SÄ har jag dÄ landat i den amerikanska huvudstaden för ett par dygn av diskussioner hÀr. Vi har styrelsemöte med ECFR och vill i det sammanhanget sjÀlvfallet ocksÄ ta lite temperaturen pÄ den utrikes- och sÀkerhetspolitiska diskussionen inför det viktiga valet i november.

Och sÀrskilt uppmuntrande ser det ju knappast ut, och det i all synnerhet frÄn europeisk horisont.

Stödet till Ukraina Àr fortfarande blockerat av den mer fundamentalistiska delen av det republikanska partiet i representanthuset.

Men till detta finns det förvisso anledning att Äterkomma. Det blir ett antal besök frÄn min sida hÀr under vÄren.

Om EU-toppmötet i förra veckan finns inte sÄ mycket att sÀga mer Àn att man gav grönt ljus till Bosnien för att starta förhandlingar om medlemskap.

Det Àr ett beslut som enligt min mening borde ha fattats för minst ett decennium sedan, men som bromsats av sÄvÀl bristande entusiasm inom EU som sedvanliga politisk tröghet i landet sjÀlvt. Nu ÄterstÄr om man lyckas att rulla undan de sista stenarna för att faktiskt ocksÄ öppna förhandlingar.

För Ukraina och Moldavien blev det Ànnu ingen konkret beslut om förhandlingsmandat. Det krÀvs ju att EU enar sig om ett sÄdant innan faktiska förhandlingar kan inledas, och tydligen har kommissionen funnit det bekvÀmt att skjuta pÄ den frÄgan till efter Europaparlamentsvalet.

Men jag tror att det Ă€r ett rĂ€tt sĂ€kert antagande att de mer informella diskussionerna mellan EU- ledarna handlade om de tvĂ„ krigen – det ena i Europa sjĂ€lvt och det andra i vĂ„rt omedelbara nĂ€romrĂ„de.

SĂ€rskilt upplyftande har EU- agerandet kring Gaza-konflikten knappast varit. Uppenbart Ă€r att starkt delade meningar har gjort ett mer konkret och tydligt agerande nĂ€rmast omöjligt. I Ă„tskilliga lĂ€nder har konflikten blivit inrikespolitik – och dĂ„ gĂ„r det mer sĂ€llan att göra effektiv utrikespolitik.

Det var lite besvĂ€rande att medan EU harvade pĂ„ med sin mantra om en ”humanitĂ€r paus” – det var sĂ„ lĂ„ngt man lyckats komma – tog den amerikanska politiken ny sats och började att tala om en ”omedelbar vapenvila”, vilket ju i varje avseende Ă€r en starkare stĂ„ndpunkt.

Nu blev det ryskt och kinesiskt veto pÄ den resolution med denna innebörd man lade fram i FN:s sÀkerhetsrÄd i fredags, men i morgon görs ett nytt försök i New York att se om de spridda globala skarorna kan samlas till ett tydligt stÀllningstagande.

Risken Àr vÀl att texten förskjuts dÄ sÄ att det nu blir USA som lÀgger in veto.

Kriget i öster har i alla fall delvis gÄtt in i en ny fas med mer av fjÀrrangrepp och det nu frÄn bÀgge sidor.

Ukraina har visat pĂ„taglig förmĂ„ga att bygga drönare som kan anfalla mĂ„l pĂ„ stora distanser och med stor precision. Åtskilliga av dessa skjuts förvisso ner av det ryska luftförsvaret, men de ukrainska anfallen under de senaste tvĂ„ veckorna mot ryska oljeraffinaderier anses nu ha reducerat kapaciteten hos dessa med kring 10%.

SÄdant mÀrks. Det sÀgs i media att USA har anmÀlt viss avvikande mening i Kiev eftersom det hela skulle kunna pÄverka bensinpriserna och dÀrmed det amerikanska valet.

Det förefaller som om man i Kiev – och det med all rĂ€tt – lagt den synpunkten Ă„t sidan och fortsatt attackerna.

PÄ rysk sida har man nu under tre dygn riktat mycket omfattande attacker mot Ukrainas möjligheter till elproduktion. Den andra största staden Kharkov slogs ut helt, och speciellt allvarligt var att man i alla fall till del slog ut produktionen vid det mycket stora vattenkraftverket i Dnjepr.

HÀr utnyttjade man ballistiska robotar som det i just det omrÄdet inte finns nÄgot försvar mot.

Och föregÄende natt riktade sÄ Ukraina ett större anfall mot militÀra mÄl i den ryska flottbasen Sevastopol. Det var brittiska eller franska lÄngdistansrobotar som anvÀndes, flottans ledningscentral slogs möjligen ut och dÀrtill skadades i alla fall de ÄterstÄende tvÄ stora landstigningsfartygen i Svarta Havet.

Det var med all sannolikhet en mycket svart dag för den flottchefen.

Men en Àn svartare dag var det sjÀlvfallet för Ryssland med terrorattacken mot konserthallen i utkanten av Moskva som hitintills kostat 133 mÀnniskor livet.

Det var i början av mÄnaden som den amerikanska ambassaden i Moskva gick it med en varning till amerikanska medborgare att undvika större arrangemang i regionen eftersom man ansÄg att det fanns en risk för en terrorattack. OcksÄ den svenska ambassaden instÀmde i den varningen.

Bakgrunden var med all sÀkerhet att en amerikansk underrÀttelsetjÀnst som fortfarande har sina stora antenner riktade mot olika terrororganisationer snappat upp indikationer som tydde i denna riktning.

DÄ varnade man offentligt, men varnade ocksÄ i direkt kontakt med de ryska myndigheterna.

SĂ€rskilt uppskattat var detta dock inte.

NÀr president Putin bara fyra dagar före det stora attentatet framtrÀdde inför ett större möte med sÀkerhetstjÀnsten FSB avfÀrdade han de amerikanska varningarna som provokationer avsedda att destabilisera Ryssland. Det var alldeles tydligt att Putin inte ville lyssna pÄ det örat.

Och ty följande var av allt att döma sÀkerheten kring den stora konserten svag grÀnsande till obefintlig. Putin hade ju nÀrmast sagt Ät FSB att detta var varningar som skulle ignoreras.

I varje annat land hade detta lett till ett offentligt raseri mot en ledning som alldeles uppenbart försummat en av sina mest grundlÀggande skyldigheter, men Àven om mÄnga sÀkert knyter nÀvarna i fickorna finns det knappast utrymme för den saken i dagens Ryssland.

Terroristerna kom frÄn IS, och dÄ sannolikt den gren av rörelsen som kallas IS-Khorasan och opererar med frÀmsta bas i Afghanistan och Centralasien, och som f ö ser talibanerna i Kabul och regimen i Teheran som sina kanske viktigaste mÄl. De aktuella individernas ursprung var sannolikt Tadzjikistan.

Om detta sade president Putin dock ingenting alls nÀr han sent omsider framtrÀdde i ett TV-tal, utan i stÀllet handlade det om ett lÀtt desperat försök att misstÀnkliggöra Ukraina, och instruktioner om att sprida det budskapet hade tydligen ocksÄ getts till ryska media.

Och det kommer man med all sannolikhet att försöka att spinna vidare pĂ„. Putin och hans omgivning Ă€r besatta av sitt krig mot Ukraina – och öppnade ju med detta faktiskt ocksĂ„ för det fruktansvĂ€rda terrordĂ„det.

Efter de varningar som kom borde det ha varit pĂ„tagligt förstĂ€rkt sĂ€kerhet vid en mycket stor konset som denna – men varningen avfĂ€rdades, och oskyldiga unga mĂ€nniskor förlorade livet.

Det Ă€r dessvĂ€rre pĂ„tagligt att kriget nu hĂ„ller pĂ„ att trappas upp, och ett tecken pĂ„ detta Ă€r att man nu ocksĂ„ i Moskva inte bara hĂ„ller sig till att sĂ€ga ”speciella militĂ€ra operationen” utan nu ocksĂ„ sĂ€ger att detta Ă€r ett krig.

SÄ har det förvisso varit sedan 24 februari 2022, men tidigare har man riskerar att hamna i fÀngelse om man talat i dessa termer. Att man nu officiellt justerar sprÄkbruket kan nog ses som en föraning om en ytterligare militarisering av den ryska ekonomin och sannolikt ocksÄ som en förberedelse för större mobilisering lÀngre fram.

Och sÀkert kommer ocksÄ allt detta att diskuteras under mina dygn hÀr i Washington.

NÀr pÄsken nÀrmar sig kommer jag dock att vara hemma igen. Sedan Àr jag dock tillbaka hÀr redan om nÄgon vecka.

Om det s k valet i Ryssland, EU:s stöd till Ukraina, fortsatta elÀndet kring Gaza och en del annat.

Carl Bildt (m) - 17 March, 2024 - 20:29

STOCKHOLM: Det Àr ingen alltför djÀrv gissning att vi kommer att fÄ höra att Vladimir Putin vunnit en övervÀldigande seger i det ryska presidentvalet.

Ingenting annat vore möjligt. Alla kandidater med antydan till opposition har blockerats, och varje aktivitet som uppfattas som att störa valet genom olika typer av opposition kan bestraffas med upp till fem Är i fÀngelse.

ÄndĂ„ ser vi hur oppositionen hittar sĂ€tt att markera att den finns.

Det var Alexej Navalny och hans organisation som tog initiativet till Noon Against Putin med uppmaningen att man skulle komma till vallokalen mitt pÄ dagen denna söndag.

Och bilder visar nu massiva köer framför vallokalerna sÄvÀl i Ryssland som vid olika ryska ambassader just vid denna tidpunkt. I den repressiva diktaturens Ryssland Àr det vad som Àr möjligt att göra.

Inne i vallokalen skulle jag sedan tro att mÄnga röstar blankt eller pÄ nÄgon obetydlig kandidat. Det cirkulerar mycket bilder pÄ nÀtet av valsedlar dÀr man skrivit in Navalny, men det torde sannolikt krÀva en del djÀrvhet.

Men oavsett allt detta kommer det att basuneras ut ett resultat med rekordhögt valdeltagande och rekordhögt stöd för Putin. Allting annat vore otÀnkbart.

Den reella situationen i Ryssland Àr dock annorlunda. I en ny podcast frÄn ECFR försökte olika personer med insikt i de olika opinionsundersökningar som görs att reda ut situationen, och sammanfattade den som att det handlar om ett samhÀlle som frusit fast.

Åtskilliga stöder Putin, Ă„tskilliga Ă€r tydligt mot, och Ă„tskilliga Ă€r bara resignerade. Kanske 20 – 20 – 60. Men nĂ„got massivt stöd menar dessa att det knappast gĂ„r att tala om. Resignerad acceptans. Ett samhĂ€lle som frusit fast.

Men Putin kommer sÀkert att göra allt för att fÄ det att se ut som en seger.

Möjligen kommer vi att fÄ se förÀndringar i regimens personbesÀttning nu efter valet. Det har spekulerats Ätskilligt om det. Men nÄgon förÀndring av politisk inriktning blir det nÀppeligen. Snarare en konsolidering.

Och dÀrmed Àr kursen fortsatt krig, ett allt mer militariserat samhÀlle, en ytterligare stÀrkt repression och en ekonomi i sakta men sÀker nedgÄng. Att ekonomin just nu till dels hÄlls upp av den stegrade krigsproduktionen förÀndrar ingenting i detta.

SjÀlva kriget har nu allt mer blivit ett drönarnas krig i och med att Ukraina nu pÄtagligt intensifierat sina attacker med drönare. MÄlet under de senaste dagarna har alldeles tydligt varit raffinaderier runt om i Ryssland, och tydligt Àr att det ryska luftförsvaret inte förmÄtt att förhindra alla attacker.

En tidig uppskattning var att attackerna Ă„tminstone tillfĂ€lligt slagit ut ca 7% av den ryska raffinaderikapaciteten, och det som skett sedan dess har kanske gjort att den siffran krupit upp en bit. Det ryktas om att ett förbud för export av bensin kommer att införas – i sĂ„ fall ett tydligt tecken pĂ„ att attackerna haft effekt.

Samtidigt fortsatta sjÀlvfallet de ryska attackerna mot Ukraina om Àn ocksÄ mot civila mÄl. Ett 20-tal personer dog vid ett robotanfall mot centrala Odessa för nÄgra dygn sedan.

Inom EU fortsÀtter diskussionerna om hur stödet till Ukraina skall kunna förstÀrkas.

Viktigt Àr att det nu blivit enighet om att EU kan anvÀnda pengar för att köpa upp ammunition var som helst i vÀrlden, och det borde underlÀtta situationen. Det var tidigare Paris som hade invÀndningar pÄ den punkten. . Sverige tillhör dem som nu stÀllt upp med ytterligare finansiering för detta.

PÄ torsdag och fredag Àr det dags för EU-toppmöte och sjÀlvfallet stÄr frÄgan högt upp pÄ dagordningen dÀr. Ett möte mellan Tyskland, Frankrike och Polen i fredags kvÀll var ocksÄ viktigt för att ge inriktning och för slÀta över en del konstigheter i diskussionen under de senaste veckorna.

Men sedan har vi Orbån, som nu varit och hÀlsat pÄ Trump i Florida och basunerat ut att det ekonomiska stödet till Ukraina mÄste strypas. Jag har sÀllan eller aldrig sett en regeringschef i EU sÄ öppet direkt sabotera en gemensam politik i en sÄ viktig frÄga.

Det kan nog bli rÀtt spÀnt pÄ mötet pÄ torsdag. Det borde bli det.

Och fortfarande Ă€r det skrivet i stjĂ€rnorna hur det kommer att gĂ„ med amerikanskt stöd. Det finns ett tydligt stöd i den allmĂ€nna opinionen, en tydlig majoritet i kongressen – men en mycket tydlig strĂ€van frĂ„n Trump att sabotera.

Hitintills har det dessvÀrre varit Trump som hÄllit i taktpinnen i frÄgan.

FortsĂ€tter detta kommer Europa förvisso att stĂ€llas inför svĂ„ra avgöranden redan detta Ă„t. Lika bra Ă€r kanske det – orovĂ€ckande mycket talar för att de kommer nĂ€sta Ă„r i alla fall.

I den muslimska vÀrlden har Ramadan inletts, antalet döda i Gaza uppskattas till över 31.000 personer, olika nödlösningar prövas för att kringgÄ de israeliska begrÀnsningarna av humanitÀr hjÀlp och hitintills har samtalen om vapenvila/gisslan inte gett nÄgot resultat.

Att de i dag Äterupptagits i Qatar Àr möjligen en indikation pÄ att situationen inte Àr alldeles hopplös.

Mellan Washington och Tel Aviv blir stÀmningen allt mer spÀnd. Senatens demokratiska majoritetsledare Chuck Schumer sade i föga inlindande ordalag att Israel borde göra sig av med premiÀrminister Netanyahu, och president Biden tyckte att Schumer hade uttryckt sig vÀl.

Det Àr nog ett historiskt lÄgvattenmÀrke i den relationen.

Och inleder Israel nu en stor militĂ€r offensiv mot Rafah i södra delen av Gaza kommer den situationen knappast att förĂ€ndras. Dilemmat för den amerikanska politiken blir allt mer besvĂ€rligt – stöd till Israel ingĂ„r i USA:s utrikespolitiska DNA, men Netanyahus krig blir samtidigt en allt tydligare inrikespolitisk belastning för Joe Biden inför presidentvalet i november.

Detta dÄ sjÀlvfallet utöver den blockering av möjligheten att kanske fÄ en ny möjlighet till en tvÄstatslösning och framtida fred som hans politik nu tydligt innebÀr.

I dag Àr ett antal EU-ledare i Kairo med ocksÄ ett betydande ekonomiskt stödpaket. Min egen entusiasm för regimen Sisi dÀr Àr ytterst begrÀnsad, och jag hoppas att man Àr tydlig i samtalen om vad som behöver göras för arr möjligen fÄ Egypten pÄ fötter.

Betydligt mer entusiastisk var jag nÀr Ursula von det Leyen i veckan besökte Nuuk pÄ Grönland tillsammans med Danmarks statsminister Mette Fredriksen och öppnade ett nytt EU-kontor och lanserade en del nya samarbeten.

USA öppnade ett konsulat för nĂ„gra Ă„r sedan – bortsett frĂ„n att Trump ju ville köpa hela Grönland – och det Ă€r viktigt att ocksĂ„ EU finns pĂ„ plats. Grönland Ă€r viktigt.

VÀrlden i övrigt ser ut som den gör.

Den elÀndiga situationen i Haiti hÄller pÄ att bli allt vÀrre. USA kastas ut frÄn sin bas i Niger. De s k tvÄ sessionerna i Peking skapade ingen klarhet om den ekonomiska politiken. Och Gert Wilders blir i alla fall inte premiÀrminister i NederlÀnderna.

Om asiatiskt perspektiv frĂ„n Hanoi, Nato pĂ„ plats och val i Portugal och – nĂ„ja – Ryssland.

Carl Bildt (m) - 11 March, 2024 - 08:28

HANOI: Mina asiatiska veckor fortsÀtter dessa dagar hÀr i Vietnam i samband med den största nordiska affÀrsdelegation som nÄgonsin besökt detta land i snabb och imponerande utveckling.

För alltför mÄnga Àr nog Vietnam fortfarande ett krig snarare Àn ett land, och förvisso Àr de tre s k indokinesiska krigen under andra hÀlften av förra Ärhundradet viktiga för att kunna förstÄ detta lands utveckling.

Det första indokinesiska kriget var mot Frankrike och slutade 1954, det andra var mot USA och slutade med avtalet 1973 och det tredje mot Kina och pÄgick framför allt i Kambodja intill 1991.

Det andra indokinesiska kriget var sjÀlvfallet ocksÄ ett vietnamesiskt inbördeskrig. Den strikta kommunistiska regim som hade tagit över i norr efter segern över Frankrike hade en fast ambition att ta över landet i sin helhet, och det var ocksÄ detta som ledde till det tÀmligen hÄrdhÀnta övertagandet tvÄ Är efter avtalet som avslutade det amerikanska militÀra engagemanget i landet.

Det var ett brutalt krig. Upp mot fyra miljoner vietnameser berÀknas ha förlorat livet, och dessutom 60.000 amerikanska soldater.

Decenniet efter övertagandet var mycket dystert. Den sydliga delen av landet skulle tvingas in i den sovjetiska ekonomiska modell som Nord hade, och resultaten i form av ekonomisk misÀr och massflykt med bÄtflyktingar blev de man kunde förvÀnta sig.

Samtidigt var landet totalt internationellt isolerat.

USA hade en total handelsbojkott och frÄn 1979 hamnade man dessutom i direkt krig med Kina med anledning framför allt av att de olika intressena kolliderade i Kambodja. Till detta kom att frÄn 1985 stödet frÄn Sovjet, som hade betytt mycket under de föregÄende decennierna, gradvis försvann.

Situationen var desperat, och detta vad som ledde till den betydande politiska omlÀggning som inleddes 1986.

PÄ det ekonomiska omrÄdet övergavs den sovjetiska modellen till förmÄn för en radikal öppning av ekonomin för internationell handel och internationella investeringar, och diplomatiskt började det arbete som 1991 ledde till att relationerna med Kina kunde ÄterupprÀttas och 1995 till att sÄdana kunde etableras ocksÄ med USA.

Det var rejĂ€la politiska omlĂ€ggningar – framdrivna av desperat nödvĂ€ndighet.

Sedan dess har den ekonomiska utvecklingen varit imponerande, och landet i dessa hÀnseenden i grunden förÀndrats. Man har inte mindre Àn 17 olika frihandelsavtal, fler Àn nÄgot annat land i vÀrlden, och en andel av utrikeshandel i ekonomin som ocksÄ Àr unikt hög.

Jag hör dem sÀga att upp mot 90% av ekonomin i landet i dag Àr beroende av utrikeshandel.

Med marxism har situationen hÀr inte mycket med att göra, men politisk förblir landet en leninistisk enpartistat med ett kommunistiskt parti för vilket bibehÄllande av den egna makten har prioritet före allt annat. Medborgerliga fri- och rÀttigheter har ty följande mycket betydande begrÀnsningar.

Men landet balanserar skickligt mellan USA och Kina. Förra Ă„ret hade man besök av sĂ„vĂ€l Joe Biden som Xi Jinping, och bĂ€gge lĂ€nderna uppgraderade sina förbindelser med landet. Att vĂ€lja mellan Kina och USA Ă€r inte aktuellt – landet behöver dem bĂ€gge.

Nu har Vietnam kommit i ökad fokus i och med att det finns tilltagande frÄgetecken dels om den kinesiska ekonomin och dels om effekterna av spÀnningen mellan USA och Kina.

Förtag ser pÄ Vietnam som ett intressant komplement till Kina, och paradoxalt nog gÀller detta i betydande utstrÀckning ocksÄ företag frÄn Kina sjÀlvt. Koreanska och taiwanesiska företag har sedan Ätskilliga Är investerat stort i landet med Samsung som det största utlÀndska företaget i landet med mer Àn 60.000 anstÀllda.

Och bland nordiska företag Àr Lego störst med en ny mÄngmiljardinvestering. För Ätskilliga Är sedan besökte jag en Lego-fabrik i Guangdong i södra Kina, men nu Àr det Vietnam som gÀller.

SÄ det Àr spÀnnande diskussioner hÀr om sÄvÀl de ekonomiska som politiska utsikterna i denna viktiga del av Asien.

I Bryssel hissas i dag den svenska flaggan utanför Nato-högkvarteret i Bryssel, och dÀrmed inleds en ny fas i vÄr integration i det vÀstliga sÀkerhetspolitiska samarbetet. Och det sker samtidigt som ocksÄ svenska förband ingÄr i den stora Nato-övningen i norra Skandinavien.

Den integrationen kommer att ta sin tid. Att komma in i alla olika staber, anpassa alla operativa planer och tÀnka om frÄn ett nationellt till ett nordeuropeiskt försvar gÄr inte i en handvÀndning.

Men med flaggan pĂ„ plats i Bryssel Ă€r allt detta riktigt pĂ„ riktigt – och ett viktigt steg för oss och hela Nordeuropas sĂ€kerhet.

I gÄr var det val i Portugal med ett regeringsskifte riktning höger som resultat, Àven om det kompliceras av ett överraskande starkt resultat av ett mer högernationalistiskt parti.

Och pĂ„ söndag Ă€r det sĂ„ presidentval i Ryssland – om nu denna beteckning Ă€r passande pĂ„ den starkt regisserade tillstĂ€llning som skall ge ett nytt mandat till regimen Putin.

SÄ blir det sÀkert ocksÄ. NÄgon opposition vÀrd namnet tillÄts ju inte.

Det skall dock bli intressant att se om det Àr mÄnga som kommer att följa Navalny-organisationens uppmaning att dyka upp kl 12 mitt pÄ dagen för att pÄ det sÀttet tyst markera vad man tycker.

Under tiden blir situationen kring Gaza och konflikten i Mellersta Östern allt mer bekymmersam.

Ett USA som Àr tilltagande frustrerat över regeringen Netanyahu tar nu till flygfÀllningar och andra tillfÀlliga ÄtgÀrder för att fÄ in i alla fall viss humanitÀr hjÀlp till de desperata miljonerna i Gaza.

Det förblir mÀrkligt att den amerikanska makten inte förmÄr att fÄ Tel Aviv att öppna upp mer för de kolonner av lastbilar som vÀntar pÄ att fÄ komma in i Gaza.

Och det Àr bara pÄ det sÀttet som tillrÀckligt med hjÀlp kan komma in.

Nu inleds Ramadan, och vi kommer sÀkert att se betydande spÀnningar kring Jerusalem och al-Aqsa. Förra Ärets Ramadan besöktes moskén av 1,4 musliner, men nu talas om betydande begrÀnsningar för inte minst palestinier frÄn VÀstbanken med de spÀnningar som detta med all sÀkerhet kommer att leda till.

SjÀlv styr jag under de nÀrmaste dagarna tillbaka till Stockholm och kommer sedan efter mina asiatiska veckor att vara hemma under i alla fall denna och kommande vecka. Det kan behövas.

Regeringens utrikesdeklaration 2024

FPs forum - 7 March, 2024 - 11:44
Sveriges utrikesminister Tobias Billström inleder regeringens utrikesdeklaration 2024 med att lyfta det nordiska samarbetet.

Han pĂ„pekar att alla ÖstersjölĂ€nder förutom Ryssland snart Ă€r medlemmar i Nato och det ger en grund för ett förstĂ€rkt samarbete.


Sverige Àr 2024 ordförande för det Nordiska ministerrÄdet och leder ocksÄ arbetet i de mer informella nordiska och nordisk-baltiska samarbetena N5 och NB8 dÀr man för diskussioner om utrikes- och sÀkerhetspolitik.



Men Sveriges viktigaste utrikespolitiska uppgift Àr och förblir stödet till Ukraina, sÀger Billström.

– Sverige fortsĂ€tter stödja Ukraina sĂ„ lĂ€nge det behövs, politiskt humanitĂ€rt, militĂ€rt och ekonomiskt.

– Ryssland kommer under överskĂ„dlig tid att utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges sĂ€kerhet. Det ligger dĂ€rför i vĂ„rt intresse att Rysslands strategiska handlingsmöjligheter begrĂ€nsas.
Categories: Forumet

Sverige med i Nato

FPs forum - 7 March, 2024 - 11:34
Alla medlemslÀnder har ni godkÀnt Sveriges medlemsansökan i Nato och Sveriges flagga kommer att hissas vid Natos högkvarter i Bryssel pÄ mÄndag 11/4 2024
Categories: Forumet

Skillnaden mellan blocken minskar

FPs forum - 7 March, 2024 - 11:30
A new story entry has been added:

[drupal=28]Skillnaden mellan blocken minskar[/drupal]

[quote]Stödet för Moderaterna ökar med drygt tvÄ procentenheter i mars-mÀtningen frÄn SVT/Verian och nÄr nu 19,6 procent. Samtidigt backar Socialdemokraterna nÀstan lika mycket och landar pÄ 33,8 procent.
Alla siffror
V: 8,4 (+0,6)
S: 33,8 (-1,9)
MP: 4,5 (+/-0)
C: 4,6 (+0,3)
L: 2,9 (-0,5)
KD: 3,6 (+/-0)
M: 19,6 (+2,1)
SD: 20,7 (-0,7)[/quote]
Categories: Forumet

MÀrta Stenevi har avgÄtt som sprÄkrör för miljöpartiet

FPs forum - 7 March, 2024 - 11:03
MÀrta Stenevi har avgÄtt som sprÄkrör för miljöpartiet i början av februari 2024
Categories: Forumet

Folkpartiets historia

FPs forum - 7 March, 2024 - 11:01
Under 1800-talet uppstod olika liberala grupper i Sverige. En brokig samling av Ă€mbetsmĂ€n, bönder och företagare vĂ€nde sig mot kungamakten och statskyrkan. NĂ€ringsfrihet och frihandel var deras paroller. Den mest kĂ€nda reformvĂ€nnen i riksdagen mot seklets slut var Adolf Hedin (1830–1905), som verkade för demokrati, folkbildning och likhet inför lagen. De liberala leden fylldes pĂ„ med lĂ€rare, tjĂ€nstemĂ€n och arbetare. Man hade nĂ€ra kontakter med röstrĂ€ttsrörelsen som stred för allmĂ€n och lika röstrĂ€tt för mĂ€n, senare ocksĂ„ för kvinnor.

Liberalerna i riksdagen verkade under olika namn, först Är 1900 bildades Liberala samlingspartiet för likasinnade i bÄda kamrarna. TvÄ Är senare följde Frisinnade landsföreningen. Tiden var mogen för landsomfattande politisk aktivitet, understödd av den starka liberala pressen. Liberaler var djupt förankrade i frikyrko- och nykterhetsrörelsen. Sociala reformer stod högt pÄ dagordningen, men ocksÄ kravet pÄ skötsamhet och individens eget ansvar betonades. Ernst Beckman och Emilia Broomé hade ledande poster i Centralförbundet för socialt arbete (CSA), bildat 1903. HÀr kunde liberaler samarbeta med socialdemokrater och reformkonservativa i uppbyggandet av sociala system som senare kom att inlemmas i vÀlfÀrdsstaten.

I striden för parlamentarism och allmÀn röstrÀtt samarbetade liberalerna med Socialdemokraterna i vad som kallades vÀnstersamverkan. Liberalernas ledare Karl Staaff och s-ledaren Hjalmar Branting var Àven personliga vÀnner. Staaff bildade en kortlivad regering efter unionskrisen 1905, men hans röstrÀttsförslag fÀlldes av den konservativt behÀrskade första kammaren. NÀsta gÄng, efter valsegern 1911 (40,2 procent), stod liberalerna starkare. Problemet var försvarsfrÄgan och kung Gustaf V:s motvilja mot Staaff. Liberalerna ville stoppa en planerad upprustning av flottan.

Ett försvarsvÀnligt bondetÄg med 30 000 deltagare frÄn hela landet organiserades 1914. PÄ borggÄrden till Stockholms slott höll kungen ett vÀlkomsttal dÀr han tog avstÄnd frÄn statsministerns politik. Staaff avgick, trots att han fick stöd av ett arbetartÄg med 50 000 deltagare tvÄ dagar senare. Demokratins grundtanke om att riksdagen och regeringen skulle styra, inte kungamakten, hade lidit nederlag. En konservativ Àmbetsmannaregering tog över. Staaff som var hatad av mÄnga konservativa och utsatt för förtalskampanjer avled Äret efter.

Under första vĂ€rldskriget sköts partiskiljande frĂ„gor pĂ„ framtiden i den nationella enighetens namn. Men efter kriget var en ny tid inne och liberalerna kunde ta revansch. Nils EdĂ©n, historiker och ledande liberal, bildade regering med Brantings socialdemokrater och 1917–20 genomfördes parlamentarism och full demokrati, ocksĂ„ för kvinnor.

DĂ€rmed var liberalernas glansperiod över, liksom vĂ€nstersamverkan. En folkomröstning hade 1922 sagt nej till alkoholförbud, men de flesta liberaler ville fortsĂ€tta kampen mot spriten. FörbudsmotstĂ„ndarna bröt sig ur och bildade Sveriges liberala parti som hade sitt frĂ€msta stöd i stĂ€derna. De var kulturellt radikala men samtidigt försvarsvĂ€nliga. Frisinnade folkpartiet med bas pĂ„ landsbygden och med fortsatt krav pĂ„ alkoholförbud pĂ„ programmet behöll majoriteten. Partiledaren C G Ekman, den förste kroppsarbetare som blivit statsminister, utnyttjade skickligt partiets ”vĂ„gmĂ€starposition” mellan vĂ€nster och höger för att bilda regering (1926–28, 1930–32).

Efter valförlusten 1932 kom frĂ„gan om Ă„terförening upp och 1934 bildades Folkpartiet. Först med samlingsregeringen 1939 Ă„terkom partiet i regeringen. DĂ„ var C G Ekman ute ur leken. Han hade tvingats avgĂ„ sedan det 1932 avslöjats att han mottagit partibidrag av finansmannen Ivar Kreuger, vars tĂ€ndsticksimperium just gĂ„tt upp i rök i ”Kreugerkraschen”. BĂ„de partier till vĂ€nster och höger hade fĂ„tt stöd av Kreuger, men Ekman snĂ€rjde in sig i lögner och halvsanningar sĂ„ att hans stĂ€llning blev omöjlig.

Redan under 1930-talet utvecklade professorn i nationalekonomi och senare partiledaren Bertil Ohlin partiets ”socialliberala” inriktning. En fri ekonomi skulle förenas med omsorg om de svaga, menade han. Tillsammans med bland annat socialdemokraten Gunnar Myrdal ingick han i ”Stockholmsskolan” – en samling ekonomer som ansĂ„g att staten i kristider borde öka köpkraften för att fĂ„ igĂ„ng ekonomin. I slutet av sin levnad, 1977, fick Ohlin nobelpriset i ekonomi för sina insatser.

Under andra vÀrldskriget ingick Folkpartiet i samlingsregeringen, men vissa av partiets företrÀdare kritiserade regeringens eftergifter för Tyskland, sÀrskilt ingreppen mot de tidningar som ansÄgs gÄ för lÄngt i antinazism. NÀr Socialdemokraterna under efterkrigsÄren radikaliserades med planhushÄllning och socialiseringar pÄ programmet ingick Folkpartiet tillsammans med Högern och nÀringslivet i vad som kallats PlanhushÄllningsmotstÄndet. Mobiliseringen för ett fritt nÀringsliv blev lyckad. Socialdemokratins offensiv ebbade ut och Folkpartiet blev under Ohlin det största oppositionspartiet. FrÄn att under 1930-talet ha pendlat mellan 11 och knappt 14 procent fick Folkpartiet 22,8 procent av rösterna i valet 1948. Fyra Är senare uppnÄddes 24,4 procent, var fjÀrde vÀljare.

Sedan vÀnde trenden. Ett brett borgerligt samarbete omöjliggjordes av Bondeförbundets (Centerns) koalition med Socialdemokraterna under 1950-talet. Den till synes oövervinnliga socialdemokratin kunde regera vidare. Efter att ATP-frÄgan avgjorts vid 1959 Ärs riksdag, genom att en folkpartistisk varvsarbetare gick mot partilinjen och lade ned sin röst, var borgerligheten Äter pÄ defensiven.

1960-talet var en nedgĂ„ngens tid och 1968 tog Centern över som ledande oppositionsparti. ÄndĂ„ var en yngre generation folkpartister drivande i samhĂ€llsdebatten, Ă„tminstone innan vĂ€nsteruppsvinget styrdes in i kommunistiska banor. Fri abort, jĂ€mstĂ€lldhet, höjt u-landsbistĂ„nd och kamp mot apartheidpolitikens Sydafrika stod pĂ„ programmet. Samtidigt vĂ€cktes Ă„ter frĂ„gan om borgerligt samarbete, Ă€ven om ungdomsförbundet FPU var emot samarbete med Högern. Med Centern gick det bĂ€ttre och begreppet mittenpolitik blev under en period partiets strategiska ledstjĂ€rna.

Partiledaren frĂ„n 1969, Gunnar HelĂ©n, hade haft en central roll för skapandet av den sammanhĂ„llna nioĂ„riga grundskolan i nĂ€ra samarbete med Socialdemokraterna. Under ”jĂ€mviktsriksdagen” 1973–76 dĂ„ blocken var exakt lika stora, enades S och FP om sĂ€nkta marginalskatter och höjda arbetsgivaravgifter. HelĂ©ns roll som ”samarbetsingenjör” belönades illa. VĂ€ljarna svek. Året efter HelĂ©ns avgĂ„ng kunde eftertrĂ€daren Per Ahlmark triumferande ta plats i FĂ€lldins trepartiregering som arbetsmarknadsminister och ”stĂ€llföretrĂ€dande statsminister”, en nyskapad titel utan konstitutionellt stöd.

De borgerliga Ă„ren 1976–82 blev konfliktfyllda. Ekonomisk kris, kĂ€rnkraftsfrĂ„gan och ovanan att regera prĂ€glade politiken. Ett för svensk politik ovanligt inslag (Ă„tminstone sedan Ekmans regeringar 50 Ă„r tidigare) var Ola Ullstens folkpartistiska minoritetsregering 1978–79. Men efter de borgerliga Ă„ren var Ă€ndĂ„ Folkpartiet ett sargat parti, med blygsamma 5,9 procent i 1982 Ă„rs val – klart minst i den borgerliga trion. Valnederlaget medförde en omfattande inre partidebatt. Den nye ledaren Bengt Westerberg ledde sedan partiet i segervalet 1985, med en valspurt som gavs namnet ”Westerbergeffekten”. Resultatet, 14,2 procent, var det bĂ€sta sedan 1970.

Westerberg hade en marknadsekonomisk framtoning, men kom under sin tid att försvara vĂ€lfĂ€rdsstaten. Folkpartiet enades ocksĂ„ med den socialdemokratiska regeringen om ett nytt skattesystem 1990–91. Skattetrycket behölls men marginalskatterna sĂ€nktes och mer skatt togs ut av boendet. För att markera sitt ideologiska arv lades ”liberalerna” till partinamnet 1990. Syftet var ocksĂ„ att mota Moderaternas pĂ„stĂ„ende om att vara mest liberalt.

Inför 1991 Ă„rs val utarbetade Westerberg och Carl Bildt programmet ”Ny start för Sverige” som blev utgĂ„ngspunkten för Bildts borgerliga fyrpartiregering 1991–94, nu ocksĂ„ med Kristdemokraterna. Under regeringsĂ„ren kunde ett nytt pensionssystem sjösĂ€ttas, stött ocksĂ„ av Socialdemokraterna. Löntagarfonderna avskaffades och privata alternativ inom den offentliga sektorn underlĂ€ttades. En djup finans- och valutakris försvĂ„rade regeringens politik och ett annat problem var att Ny Demokrati som kommit in i riksdagen, kunde fĂ€lla regeringens förslag genom att rösta med oppositionen. Westerberg visade sitt avstĂ„ndstagande frĂ„n Ian Wachmeisters och Bert Karlssons parti redan under valnatten dĂ„ han demonst*rativt lĂ€mnade studion nĂ€r regeringspartierna fick sĂ€llskap i TV-soffan av Ny Demokratis ledare. NĂ€r Folkpartiet efter regeringsĂ„ren Ă„kte pĂ„ sitt tredje raka valnederlag avgick Westerberg. Efter ett kort mellanspel med Maria Leissner som ledare tilltrĂ€dde Lars Leijonborg 1997. Hans första val 1998 blev ytterligare en djupdykning – 4,7 procent.



Leijonborg lÀmnade 2007 över till Jan Björklund, en politiker kÀnd för sitt engagemang i skolfrÄgan. Kraven pÄ ordning, betyg och kunskap var riktade mot Socialdemokratins skolpolitik, men drabbade ocksÄ partiets eget agerande under 1960- och 1970-talen. Under Fredrik Reinfeldts regering har Folkpartiet varit mer aktivt för förÀndringar inom till exempel arbetsrÀtt och sÀkerhetspolitik Àn Moderaterna. Partiets tidigare strategi om mittenpolitik Àr numera förlegad. De borgerliga partierna radar upp sig pÄ olika sÀtt frÄn mitten och högerut beroende pÄ vilken frÄga det gÀller. Men samtidigt söker alla att vinna mittenvÀljarna. PÄ sÄ sÀtt har begreppet ÀndÄ överlevt.
Categories: Forumet

Försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare höjs

FPs forum - 7 March, 2024 - 08:56
Regeringen har beslutat att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. Det nya försörjningskravet innebÀr att en arbetskraftsinvandrare mÄste ha en lön som uppgÄr till minst 80 procent av medianlönen i Sverige.

https://www.regeringen.se/pressmedde...vandrare-hojs/
Categories: Forumet

Sveriges politiska historia 1905-1995

FPs forum - 7 March, 2024 - 08:50
Den 31 augusti 1905 möttes en norsk och en svensk delegation i Karlstad för överlÀggningar. Bakgrunden till sammankomsten var den konflikt som rÄdde mellan de bÄda lÀnderna sedan Norge ensidigt sagt upp den union som gÀllt sedan 1814. StÀmningen var upprörd, och militÀr hade dragits samman vid grÀnsen. Men det skulle bli en uppgörelse i godo.


Den tidigare aktivistiske Christian Lundeberg, som var statsminister och ledare för den svenska delegationen, förstod liksom andra konservativa att lÀget var ohÄllbart. Liberaler och socialdemokrater hade lÀnge stött Norges sak. Opinionen i Norge var entydigt för en upplösning. Unionen var inte till nÄgon glÀdje för vare sig norrmÀn eller svenskar. IstÀllet för att stÀrkas hade den successivt försvagats under de nÀstan hundra Är som den hade existerat.

Efter unionsupplösningen blev förhÄllandena mellan de bÄda lÀnderna betydligt bÀttre.
Knappt 90 Är efter det att den svensk-norska unionen gick i graven lÀmnade statsminister Ingvar Carlsson in en svensk medlemsansökan till den Europeiska unionen (EU). Beskedet om att regeringen var beredd pÄ en anslutning till EU kom överraskande. Sverige hade dittills - till skillnad frÄn Danmark - stÄtt utanför den europeiska gemenskapen liksom det - i motsats till bÄde Danmark och Norge - efter andra vÀrldskriget hade vÀgrat att ansluta sig till den vÀstliga försvarsalliansen NATO.
Hösten 1994 hölls en rÄdgivande folkomröstning om en anslutning till Europeiska unionen. Svaret blev ja, men det fanns en stark minoritet som var emot ett medlemskap och som sedan Sverige anslutit sig till EU aktivt arbetade emot unionen. Antiunionistema fanns framförallt inom vÀnsterpartiet, socialdemokratin och miljöpartiet, men ocksÄ inom centern och delar av folkpartiet. Denna opinion blev starkt framtrÀdande vid valet till Europaparlamentet i september 1995, vilket karakteriserades av lÄgt valdeltagande och pÄtagliga framgÄngar för nej-sÀgarna.



Under första delen av mellankrigstiden bibehöll Sverige de nÀra förbindelserna med Tyskland.

Sverige under andra vÀrldskriget

Sveriges hÄllning under andra vÀrldskriget kan ses mot bakgrunden av den gamla tyskvÀnligheten. Den hade visserligen skadats av Hitlers agerande, men fortfarande fanns - inte minst bland militÀren - en beundran för det tyska och en övertro pÄ den tyska krigsmaktens överlÀgsenhet. Det anmÀrkningsvÀrda Àr kanske att Sverige aldrig fick ett nazistparti av betydelse.
Den stora frÄgan strax efter andra vÀrldskrigets utbrott var förhÄllandet till Finland. Det fanns i Sverige - framförallt inom borgerligheten - starka kÀnslor för en uppslutning pÄ Finlands sida. Statsminister Per Albin Hansson sÄg liksom bondeförbundets ledning riskerna med en splittring av nationen och bildandet av en samlingsregering genomdrevs dÀr högern fick vara med. De s.k. Finlandsaktivisterna kunde hÄllas tillbaka genom en skicklig balansgÄng mellan neutralitet och deltagande pÄ den finska sidan.
Efter ockupationen av Danmark och Norge i april 1940 stod Sverige inför en till synes oövervinnelig övermakt i form av det segerrika Tyskland. Det mÀrkliga var att samlingsregeringen Àven denna gÄng klarade utrikespolitiken genom att gÄ Tyskland till mötes men samtidigt inte göra sÄdana medgivanden att de allierade skulle stÀmpla Sverige som icke neutralt. Tysklands och Storbritanniens accepterande av lejdtrafiken Ärsskiftet 1940-1941 blev ett belÀgg för att den svenska politiken i huvudsak lyckats.

Fortsatt svensk neutralitet under kalla kriget

Vid krigsslutet gjordes en rad missbedömningar i mÄnga stater. Det gÀllde utvecklingen pÄ bÄde de ekonomiska och politiska omrÄdena. Josef Stalin förvandlades i mÄngas ögon genom segern över Hitler frÄn grym tyrann till skicklig statsman, framgÄngsrik fÀltherre och - snudd pÄ - snÀll gammal farbror. Sverige försökte upprÀtta normala förbindelser med den store grannen i öster genom bl.a. ett relativt omfattande handelsavtal. Men det tog inte lÄng tid innan jÀrnridÄn var ett faktum. Det kommunistiska maktövertagandet i Tjeckoslovakien 1948 blev för mÄnga beviset pÄ Sovjetunionens imperialistiska planer. Sverige mÄste förbereda sig pÄ anfall österifrÄn.
Tage Erlander och utrikesminister Osten UndĂ©n skulle efter kriget i stort följa samma utrikespolitiska linje som Per Albin Hansson och Christian GĂŒnther gjort tidigare. Sovjetunionen skulle inte utmanas - lika litet som Tyskland under vĂ€rldskriget. Sverige hade ett starkt försvar men var klart beroende av vĂ€stmakterna. Ett samarbete inleddes med dessa vad gĂ€llde utbyte av information och inköp av vapen. Det lĂ„g ocksĂ„ i den militĂ€ra planeringen att Sverige skulle undsĂ€ttas av vĂ€stmakterna i hĂ€ndelse av ett sovjetiskt anfall.
Starka kontakter med USA under efterkrigstiden

Efter andra vÀrldskriget förlorade Tyskland sin starka position i förhÄllande till Sverige. IstÀllet blev USA det dominerande landet. Det utbyte som tidigare förekommit med Tyskland skulle istÀllet Àga rum med USA.

Under 1900-talet kom mera omvÀlvande förÀndringar i den industrialiserade delen av vÀrlden Àn under nÄgot tidigare Ärhundrade. Det gÀller givetvis inte bara det politiska systemet utan samhÀllet i stort: ekonomin, det sociala livet, miljön, kommunikationerna, urbaniseringen osv. Det gamla bondelandet Sverige förvandlades till en modern industristat. FrÄn 1934 var fler personer sysselsatta inom industrin Àn inom jordbruket.


PÄ massmedieomrÄdet tillkom nya medier vid sidan om tidningarna - radion pÄ 1920-talet och televisionen pÄ 1950-talet. Datoriseringen och kommunikationen via datanÀtverk, internet och satelliter har ocksÄ fört med sig radikala förÀndringar under slutet av 1900-talet. Men trots detta har gamla medier i form av dagstidningar visat sig pÄfallande slitstarka.
Parlamentarism och demokrati

Åren 1907-1909 antogs pĂ„ förslag av den konservativa regeringen under Arvid Lindman en röstrĂ€ttsreform vilken innebar att svenska mĂ€n i princip skulle fĂ„ allmĂ€n röstrĂ€tt, men de mĂ„ste uppfylla en rad krav för att fĂ„ utöva den. Kvinnor fick fortfarande inte rösta. De nya röstrĂ€ttsbestĂ€mmelserna innebar att vĂ€nsterpartierna genom valen 1911 fick majoritet i andra kammaren.
Parlamentarism och demokrati kom sent till Sverige, strax före 1920. Den lÄngsamma och relativt odramatiska processen kan betecknas som typiskt svensk. Det fanns i Sverige - till skillnad frÄn exempelvis i Norge men i likhet med i Danmark - en mÀktig överklass som utgjordes av storgodsÀgare, brukspatroner, industriÀgare och höga ÀmbetsmÀn. Dessa hade en stark stÀllning i första kammaren och utgjorde en ÄterhÄllande kraft.
Varken representationsreformen 1865 eller de förÀndringar i författningen som Àgde rum omkring 1920 skulle innebÀra nÄgra systemskiften i svensk politik. Louis De Geers reform var omgÀrdad med sÄ mÄnga inskrÀnkningar att det skulle ta decennier innan Sverige fick modernt utformade partier och en fungerande parlamentarism. Inte heller röstrÀttsreformen ledde till nÄgon radikal förÀndring under 1920-talet. MÄnga av dem som hade fÄtt röstrÀtt lÀt bli att utnyttja den. Det fanns en politisk villrÄdighet efter det att de grundlÀggande mÄlen parlamentarism och röstrÀtt uppnÄtts.
Lugn och stabil politisk utveckling i Sverige under 1900-talet

1900-talets svenska historia skiljer sig frÄn flertalet andra lÀnders genom sitt relativa lugn och sin tröghet. I grunden lÄg naturligtvis att Sverige förskonades frÄn krig och var etniskt och religiöst homogent. Extrema riktningar av t.ex. politisk eller religiös art kunde aldrig göra sig gÀllande.
Ledande högermÀn stod bakom sÄvÀl unionsuppgörelsen 1905 som röstrÀttsreformen 1907-1909. Den hÀtska stÀmning som karakteriserade det s.k. kosackvalet 1928, dÄ socialdemokraterna anklagades för att vilja genomföra "en socialistisk samhÀllsordning", hörde till undantagen.
Inom vÀnstern var förhÄllandet likartat. DÀr fanns radikala, revolutionÀra element som var mycket högljudda, men de fick aldrig nÄgot verkligt inflytande. Hjalmar Branting gick in i regeringssamarbete med liberalerna, och Àven om det skedde en radikalisering efter Brantings död skulle Per Albin Hansson 1933 börja ett nÀra samarbete med bondeförbundet - ett tidigare starkt konservativt parti.
Categories: Forumet

Konstitutionell monarki

FPs forum - 7 March, 2024 - 08:40
Sverige Ă€r en konstitutionell monarki vilket innebĂ€r att H.M. Konungen Ă€r landets statschef och att hans uppgifter Ă€r reglerade i lag. Att Sverige ska ha en kung eller regerande drottning som statsöverhuvud slĂ„s fast i regeringsformen – en av rikets grundlagar. Som opolitisk statschef Ă€r monarken en samlande representant för Sverige och symbol för landet.
Categories: Forumet

mars 2024

FPs forum - 7 March, 2024 - 08:36
Stödet för Moderaterna ökar med drygt tvÄ procentenheter i mars-mÀtningen frÄn SVT/Verian och nÄr nu 19,6 procent. Samtidigt backar Socialdemokraterna nÀstan lika mycket och landar pÄ 33,8 procent.



Alla siffror
V: 8,4 (+0,6)
S: 33,8 (-1,9)
MP: 4,5 (+/-0)
C: 4,6 (+0,3)
L: 2,9 (-0,5)
KD: 3,6 (+/-0)
M: 19,6 (+2,1)
SD: 20,7 (-0,7)
Categories: Forumet

Folkets parlament

FPs forum - 7 March, 2024 - 08:34
HĂ€r diskuterar vi politik
Categories: Forumet

Om asiatiska perspektiv frÄn Tokyo och annorstÀdes.

Carl Bildt (m) - 4 March, 2024 - 07:44

MUMBAI: Ytterligare en intressant vecka i Asien gÄr nu till Ànda för min del.

De utrikespolitiska samtalen i Japan var pÄtagligt spÀnnande. Som stats- och utrikesminister var jag i Tokyo vid Ätskilliga tillfÀllen, men jag har faktiskt inte varit dÀr pÄ mer Àn ett decennium.

Imponerande Ă€r hur tydliga man i Tokyo Ă€r vad gĂ€ller betydelsen av att stĂ„ upp mot det ryska anfallskriget. ”Ukraina i dag och Östasien i morgon” var tesen som premiĂ€rminister Kishida upprepade nĂ€r han inledde dagarna med Tokyo Global Dialogue.

Och i mina inlÀgg pÄ konferensen Äterkom sjÀlvfallet ocksÄ jag till just detta.

Det har talats mycket under de senaste Ă„ren om det som kommit att kallas ”Indo-Pacific” och dĂ€r man ser det vĂ€ldiga omrĂ„det av Stilla Havet och Indiska Oceanen som ett mer eller mindre sammanhĂ€ngande territorium.

Begreppet föddes ursprungligen i Australien, dÀr man naturligt nog blickar pÄ bÀgge de stora haven, men anammades sedan av först USA och sedan EU och Europa. Land efter land publiceras strategipapper för regionen.

Men begreppet har sitt ursprung i en maritimt dominerad bild av vÀrlden som Àr tÀmligen naturlig i den mer anglosaxiskt orienterade delen av vÀrlden. Makten över haven var grundlÀggande för sÄvÀl brittisk som amerikansk maktutveckling under de senaste decennierna.

Det gÄr dock att ocksÄ tala om ett eurasiatiskt sammanhÀngande strategiskt omrÄde, och jag skulle tro att det Àr ett perspektiv som faller sig mer naturligt frÄn Moskvas eller Pekings utgÄngspunkt. I det mongoliska vÀldets efterföljd Àr de makter mer orienterade pÄ den vÀldiga euroasiatiska landmassan.

Med det perspektivet Ă€r det alldeles uppenbart att Ukraina och Ostasien hĂ€nger samman – tydligare Ă€n det Ă€r i det hos oss dominerande indopacifikiska perspektivet. De centrala makterna i omrĂ„det trĂ€nger utĂ„t – i Rysslands fall mot vĂ€ster och i Kinas fall i alla fall potentiellt Ă„t öster.

Sedan Korea-kriget i början av 1950-talet har USA varit den oundgÀngliga balanserande makten i Ostasien. Det skall inte glömmas att det var Stalin i Moskva som gav klartecknet till det nordkoreanska angreppet, och att det var nödvÀndigheten av att slÄ tillbaka detta som förde den amerikanska makten pÄ allvar tillbaks till den koreanska halvön och som ocksÄ kom den att ta ett intresse för Taiwans framtid.

Och i allt detta Ă€r Japans roll sjĂ€lvfallet central. Det Ă€r de amerikanska baserna i Japan och dess öar som gör det möjligt för USA att balansera den kinesiska makten och göra ett försvar av Sydkorea – och potentiellt Taiwan – möjligt.

De senaste Ären har amerikansk diplomati varit instrumentellt med att överbrygga den historiska motsÀttningen mellan Sydkorea och Japan, och det nÀrmare trilaterala samarbete som dÀrmed etablerats har blivit pÄtagligt betydelsefullt för stabiliteten i omrÄdet.

Det innebÀr inte att utmaningar saknas.

Den mÀrkliga regimen i Pyongyang har fÄtt luft under vingarna av att plötsligt ha blivit betrodd partner till Moskva nÀr den ryska armén desperat söker efter ammunition. Leveranserna har varit stora, och sÀkert har Pyongyang fÄtt mer Àn bara prestige i utbyte.

Och nya tongÄngar frÄn Pyongyang om att man inte lÀngre söker Äterförening bÄdar möjligen för kommande överraskningar.

Jag tillhör inte dem som varnar för mer omedelbart förestÄende militÀra ambitioner frÄn Pekings sida mot Taiwan. Jag tror att regimen i Peking har helt andra bekymmer som dominerar. Det hindrar inte att vÄrt stöd till Taiwan Àr viktigt i det lÀngre perspektiv som per definition alltid Àr mer osÀkert.

Sedan toppmötet i San Francisco nyligen har tonlÀget mellan Peking och Washington förÀndrats. Man söker en fungerande balans mellan samarbete och konkurrens, men med en begynnande valrörelse i USA och osÀkerhet om dess utgÄng Àr utvecklingen lÄngt ifrÄn stabil.

Och skulle jag hissa orosflagga för nÄgonting i regionen Àr det vÀl konflikten kring Sydkinesiska Sjön. Kring det sönderrostade filippinska fartyget Sierra Madre pÄ ett rev som Kina allt mer aggressivt ocksÄ gör ansprÄk pÄ Àr det lÀtt att se att det kan uppstÄ problem som krÀver balanserad hantering för att inte eskalera.

PÄtagligt i Tokyo var att perspektiven pÄ en möjlig kommande Trump-administration i Washington var betydligt mer avspÀnda Àn vad som pÄ goda grunder Àr fallet i Europa. Samarbetet mellan Japan och USA uppfattas som fast förankrat i det amerikanska politiska landskapet, och Kina-politiken Àr ju ett av de fÄ omrÄden i amerikansk politik dÀr det rÄder lite av samstÀmmighet.

Oron finns förvisso vad gÀller handelspolitiken, för vad en Trump igen kan fÄ för sig vad gÀller Nordkorea och dessutom för hur lÀget i Europa med dess betydelse ocksÄ för stabiliteten i Ostasien kan komma att pÄverkas.

FrÄn Tokyo ÄtervÀnde jag till Indien om Àn för mer blandade politiska och sociala engagemang.

Mellan Tokyo och Delhi spinns de strategiska trĂ„darna successivt allt starkare. Delstaten Gujarat med sina 60 miljoner invĂ„nare och starka industriella bas – dĂ€r jag tillbringat ett par dygn – har just haft sin premiĂ€rminister pĂ„ besök i sĂ„vĂ€l Tokyo som Singapore.

HĂ€r har jag ocksĂ„ haft möjlighet till samtal med personer verksamma i landets framgĂ„ngsrika företagsamhet. De har en snabbt vĂ€xande egen ekonomi – men tydligt med globala perspektiv med Dubai och Silicon Valley flitigt förekommande i de olika samtalen.

Nu stundar nÄgot dygn i Stockholm innan jag Äter styr kosan mot Asien men nu med Hanoi i Vietnam som destination. HÀr handlar det om Vietnams nya roll med sina ca 100 miljoner invÄnare och med en starkt vÀxande ekonomi i en situation dÀr frÄgetecknen kring Kina gradvis hÄller pÄ att bli allt fler.

Förra veckan skrev jag att jag utgick frĂ„n att vĂ„r Nato-frĂ„ga skulle vara utlöst innan jag hade anledning att skriva igen, men det visade sig dessvĂ€rre felaktigt. Inrikespolitiskt tumult kring presidentposten i Ungern har försenat ytterligare – men i allt vĂ€sentligt Ă€r ju utvecklingen nu pĂ„ rĂ€ls.

Vad gÀller Ungern finns det vÀl i övrigt anledning att notera att den ambitiösa Victor Orban i dagarna Äkt pÄ besök till Donald Trump i hans fÀste i Florida. DÀr smids en allians som kan komma att bli pÄtagligt besvÀrande.

I diskussioner borta i Tokyo var det inte alldeles enkelt att hantera frĂ„gor om den europeiska politiken vad gĂ€ller stödet till Ukraina. En middag president Macron kallat till i Paris för att visa sammanhĂ„llning kom ju i stĂ€llet – och han fĂ„r nog ta pĂ„ sig ansvaret för det – att visa splittring och förvirring.

Det var inte den franska utrikespolitikens mest gloriösa stund.

Men trots detta tror jag det sker en samling kring en starkare politik. Och jag trÀffar nu ocksÄ insatta bedömare som trots allt ser en försiktig ljusning vad gÀller det amerikanska tumultet i frÄgan. Vi fÄr se hur det blir med den saken.

Nu lÀmnar jag för denna gÄng ett Indien dÀr den vÀxande tillförsikten över det egna landets framtid Àr allt mer pÄtaglig. Jag ser reklamen som stolt förkunnar att man nu bygger ut 5G-nÀt snabbare Àn pÄ nÄgot annat hÄll i vÀrlden.

Och det Ă€r sant – i detta viktiga avseende gĂ„r det i dag snabbare i Indien Ă€n i Europa. Vi har anledning att se upp.

Kinesiska UD: Fel av svenska ministern att nÀrvara

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:52
Det var fel av kulturminister Amanda Lind att delta under prisutdelningen av Svenska Pens Tucholskypris.
Categories: Massmedia

Fornling kan ha gÄtt sin sista match

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:47
Sven Fornling har lÀmnat sjukhuset i Halle, Tyskland, och mÄr efter omstÀndigheterna bra.
Categories: Massmedia

Göteborgs spÄrvÀgars vd efter fusket: Jag Àr uppriktigt sagt ledsen

Dagens Nyheter - krönikor - 18 November, 2019 - 14:34
AnstÀllda vid Göteborgs spÄrvÀgar har fuskat med arbetstider och anvÀnt tjÀnstefordon privat utan lov.
Categories: Massmedia
 
Nytt i forumet

Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 09:14.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2024, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson