Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Diktator


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Nya krav och framtida konflikter.

Carl Bildt (m) - 11 January, 2021 - 15:20

STOCKHOLM: PÄ Folk och Försvars i huvudsak digitala rikskonferens i dag hade jag ombetts att vara en av dem som sade nÄgonting om kommande konflikters möjliga karaktÀr.

Och hÀr vad jag hade att sÀga:

Det Àr ofta klokt att ÄtervÀnda till Clausewitz.

Krig Àr politikens fortsÀttning med inblandning av andra medel. Och: Det handlar om att bryta motstÄndarens vilja.

SĂ„ har det alltid varit – och sĂ„ kommer att förbli.

Jag har talat och skrivit om den nya oredans tid. Om hur maktförhÄllanden förskjuts, nya instabiliteter öppnar och kampen om och med nya teknologier blir allt viktigare.

Om hur vi lÀmnar den industriella eran och gÄr in i den digitala.

Och dÀrmed förÀndras ocksÄ förutsÀttningar för makters stÀndiga konkurrens och kamp.

I den industriella eran gick det att se en tydlig skillnad mellan fred och krig.

Det blir svÄrare nu. Den digitala eran kÀnnetecknas av stÀndigt pÄgÄende konflikt. Och en bredare skala av instrument för att uppnÄ politiska mÄl.

SÄ vilka Àr dÄ de politiska mÄl som i ett visst lÀge kan leda till att en makt i vÄr del av vÀrlden beslutar att ta till ocksÄ det öppna kriget pÄ ett sÀtt som pÄverkar eller drar in Àven oss?

Den alldeles avgörande frĂ„gan lĂ€gger jag Ă„t sidan – den ligger utanför det jag betts att tala om.

Men hur kan i en sÄdan konflikt motstÄndarens vilja brytas?

Mycket beror sjÀlvklart pÄ vilket politiskt mÄl en motstÄndare vill uppnÄ. Medlen för att bryta vÄr vilja Àr ju ocksÄ beroende av mÄlet som skall uppnÄs.

Ytterst kan det handla om att erövra vÄrt territorium och avskaffa vÄr demokratiska stat. Men det behöver inte alls vara nödvÀndigt. En konflikt kan ha mÄnga stadier. Det kan i en spÀnd situation handla om att övertyga oss om att inte göra vissa saker som kanske vi eller kanske andra makter vill att vi skall göra.

I den digitala eran öppnas dramatiskt nya möjligheter att fjÀrrförvirra vÄra samhÀllen och att fjÀrrförstöra vÄra ekonomier i syfte att bryta vÄr vilja.

Och vi har bara sett början av de möjligheterna Ànnu.

Cyber ses numera som den kanske avgörande arenan – vid sidan av land, sjö, luft och rymd – för konflikter före, under och kanske ocksĂ„ efter det skede i en konflikt dĂ€r ocksĂ„ vĂ„ldsanvĂ€ndningen Ă€r viktig.

Bara ett exempel.

Den nya tidens trojanska hĂ€star – trojaner kallar vi ju dem – kan nu placeras ut lĂ„ngt i förvĂ€g. Det sker alldeles sĂ€kert redan i dag – och system spanas ut för att göra det möjligt.

Förprogrammerade och fjĂ€rrutlösta sammanbrott av först kanske mer harmlösa – i förening med politiska signaler – och sedan tilltagande allt mer kritiska funktioner för en stat och ett samhĂ€lle Ă€r en ny realitet.

DÄ Àr försvar mot detta redan för sent. Trojanerna finns ju redan dÀr.

En annan realitet.

Vi kan drabbas av insatser som primÀrt inte alls Àr riktade mot oss. Men hur vet vi dÄ vad som verkligen gÀller? Och vÄra system kan utnyttjas för operationer mot andra utan att vi Àr medvetna om det. Men hur vet de som drabbas dÄ att vi inte har nÄgot ansvar?

Och det kan gÄ snabbt. Mycket mycket snabbt.

Om viljan att sÀga nej inte redan brutits kan en konflikt övergÄ i ett ocksÄ vÀpnat skede.

Kanske sker det först mycket snabbt genom fjĂ€rrverkande system som slĂ„r pĂ„ djupet. Vi ser en pĂ„taglig satsning hos ledande makter pĂ„ system som just kan slĂ„ mycket snabbt och mycket lĂ„ngt bort. Exklusiva i dag – men sannolikt mindre sĂ„ i morgon.

Kanske sker detta i successivt stegrade vÄgor avbrutna av pauser för politiska signaler.

Och samtidigt trappas de fjÀrrförstörande och fjÀrrförvirrande digitala insatserna upp. Allt mer automatiserade system identifierar snabbt svagheter och slÄr till. Igen och igen. Artificiell intelligens spanar och styr. Vi fÄr ett algoritmernas krig som avgör enstaka systems eller hela samhÀllenas förmÄga att stÄ emot. Molnet kan blir det avgörande slagfÀltet. Millisekunder blir av kritisk betydelse.

I ett sÄdant lÀge betyder avstÄnd och gamla nationella grÀnser allt mindre. Konflikten kan snabbt bli global. DÄ handlar det om sÀkerheten hos satelliter och servrar, om uthÄlligheten hos nÀtverk och om möjligheten att sÀkert kunna kommunicera. Satelliter mÄste snabbt kunna ersÀttas. Servrarnas kraft mÄste snabbt kunna distribueras. NÀtverken mÄste ha redundans i flera dimensioner. Och kan kommunikation sÀkras nÀr kvantteknologier blir en ny realitet?

Men allt det nya innebÀr inte att allt det gamla försvinner.

Ett exempel:

Med denna utveckling ökar sannolikt ocksÄ risken för anvÀndning av kÀrnvapen. En kÀrnvapenmakt som ser sina satelliter och servrar hotade vet att detta hotar dess förmÄga ocksÄ till sitt yttersta försvar med sina kÀrnvapen. Risken för att de kommer till anvÀndning innan denna fara blir akut kan dÄ öka.

Vi har ju dessutom sett en viss tendens att se hot om kÀrnvapen som ett sÀtt att signalera. NÀr Putin snabbt tagit Krim pÄminde han om att Ryssland ocksÄ hade kÀrnvapen. Budskapet var tydligt. Jag skall inte utveckla det i andra scenarier.

Utvecklingar som dessa kommer att stĂ€lla extrema krav pĂ„ vĂ„r stats och vĂ„rt samhĂ€lles samlade förmĂ„ga till ledning och beslutsfattande. StĂ€ndiga avgöranden – stĂ€ndiga beslut. En kraftmĂ€tning eller konflikt som drar in eller Ă€r direkt riktad ocksĂ„ mot oss kan bölja fram och tillbaka över en lĂ€ngre tid.

Skiften kan ske snabbt. Ett avgörande kan vara nĂ€ra – eller mycket avlĂ€gset.

Och mitt i allt detta allt annat. Ett finansiellt system som bryter samman. En livsmedelsförsörjning som sviktar. MÀnniskor pÄ flykt.

Åter till Clausewitz.

Kriget Àr politikens förlÀngning med inblandning av andra medel. Och det handlar om att bryta motstÄndarens vilja.

Och enligt min mening gÀller det ocksÄ nÀr vi nu stÄr uppe i den digitala erans dragkamper, konfrontationer, konflikter och möjliga krig. Men medan teknologin var tÀmligen konstant pÄ Clausewitz dagar Àr det nu dramatiskt annorlunda.

Den geopolitiska oredan förenas med en geoteknologiskt snabbt accelererande utveckling och konkurrens.

Den skapar dramatiskt nya sĂ„rbarheter i vĂ„ra system och samhĂ€llen, innebĂ€r dramatiskt nya möjligheter att pĂ„verka oss och innebĂ€r – förvisso – substantiellt nya utmaningar ocksĂ„ för vĂ„r samlade sĂ€kerhetspolitik.

Med detta vill jag alls inte sÀga att kriget stÄr för dörren. Det gör det enligt min mening inte.

Men vi lever i en geopolitiskt mer utmanande och teknologiskt mycket mer omvandlande tid. Vi mÄste vara mer vaksamma. Vi mÄste vÄga tÀnka pÄ framkant.

Trumps kollaps i USA och EU-genombrott med Kina.

Carl Bildt (m) - 3 January, 2021 - 13:12

STOCKHOLM: SÄ har nu det nya Äret tagit sin början riktigt pÄ allvar.

En del skrivande blir det alltid i anslutning till Ă„rsskiftet.

I Dagens Industri skrev jag en del om utmaningarna inför det nya Äret, men ocksÄ om de möjligheter som ligger i det kommande skiftet i Washington. I centrum kommer att stÄ frÄgorna kring makten över de teknologier som kommer att forma framtiden.

Geoteknologin blir en allt viktigare del av geopolitiken.

PĂ„ Project Syndicate skrev jag om situationen tio Ă„r efter den s k arabiska vĂ„ren med alla de förvĂ€ntningar som vi dĂ„ hade. Men snart fick vi den arabiska kontrarevolutionen med allt vad detta kom att innebĂ€ra. De grundlĂ€ggande problem som utlöste utvecklingen för ett decennium sedan finns dock kvar – och har i vissa avseenden t o m fördjupats.

LÀnkar till dessa artiklar finns i sedvanlig ordning pÄ mitt svenska respektive engelska twitter-konto.

Men annars har det alldeles sjÀlvklart varit dramatiken i Washington som varit i fokus. Det blev ett dygn i olika TV-studios för min del för att försöka att bidra med kommentarer.

Onsdagen blev en mörk dag i USA:s historia.

Landets president uppviglade mot dess demokrati genom ett militant ifrÄgasÀttande av dess demokratiska val och genom att de fakto hetsa sina anhÀngare till marschen mot Capitolium.

Och dÀrefter bröt sig en militant och mÄlmedveten grupp av extrema huliganer in i kongressen, stoppade dess arbete och började plundra.

Till det mörka hör sjÀlvfallet ocksÄ det massiva misslyckandet att stoppa detta. Kongressens polisstyrka klarade inte av det, och det tog timmar innan försörjningar vÀrda namnet anlÀnde.

Men trots detta oerhörda kunde kongressen Äteruppta sitt arbete, och mitt i natten till torsdagen bekrÀfta valet av Joe Biden till ny president.

Bilden av USA som demokratins fyrbÄk i vÀrlden har sjÀlvklart solkats rÀtt pÄtagligt av det som intrÀffat. Det blir svÄrare för USA att ge andra lÀnder pekpinnar nÀr det gÀller demokrati och politisk anstÀndighet.

Men samtidigt skall sÀgas att den amerikanska konstitutionens konstruktion av olika balanserande institutioner bestod det allvarligaste prov som den utsatts för sedan inbördeskriget. Med en president som öppet föraktade demokratins metoder och principer, och dessutom Àr utrustad med mycket betydande makt, kunde det ha gÄtt mycket illa.

Men i slutÀndan bestod institutionerna provet. Den 20 januari kommer Joe Biden att installeras som ny president.

Tills dess ÄterstÄr dock tolv dygn.

I natt har Donald Trump pĂ„tagligt tvingats hala flaggan. De huliganer som han den mörka dagen sade att han â€Ă€lskade” har han nu tvingats att ta avstĂ„nd frĂ„n. Och nu sĂ€ger han att han accepterar skiffer vid makten.

Osvuret Àr dock bÀst nÀr det gÀller denne man.

Oroande Àr att hans administration nu faller sönder. Det sker ett lÀmmeltÄg ut frÄn nationella sÀkerhetsrÄdet, Àven om dess chef tydligen övertygats om att stanna kvar de ÄterstÄende dagarna. Det Àr bra. VÀrldens ledande makt kan inte vara alldeles roderlöst under dessa dagar.

I dramatiken den mörka dagen noterades knappt att demokratins vann de tvÄ senatsplatserna i Georgien. Och dÀrmed förlorade republikanerna majoriteten i senaten och den betydelsefulla maktposition denna skulle ha inneburit.

I en analys i Wall Street Journal Àr den republikanske valstrategen tydlig med att lÀgga ansvaret för det misslyckandet pÄ Donald Trump. Denne startade ett inbördeskrig i det republikanske partiet i Georgia som var kunde ge detta resultat.

Hur den framtida utvecklingen i det republikanske partier kommer att bli ÄterstÄr att utreda.

Donald Trump framstod under den mörka dagen mest som en klanledare för ett gÀng huliganer. Men frÄgan Àr om han kommer att pÄ lite lÀngre sikt kunna bibehÄlla sitt grepp över det republikanska partiet och dess representanter.

Det blir av stor betydelse för utvecklingen i USA under kommande Är.

I vÄr del av vÀrlden skiftar nu ordförandeskapet i EU frÄn Berlin till Lissabon.

Ett nytt s k socialt toppmöte liksom ett toppmöte mellan EU och Indien tillhör det som stÄr pÄ det portugisiska ordförandeskapets program för det kommande halvÄret.

Under de sista skÀlvande dagarna av det tyska ordförandeskapet Ästadkoms inte bara det minimalistiska avtalet med Storbritannien utan ocksÄ ett avslut i de sedan sju Är tillbaka pÄgÄende förhandlingarna med Kina om ett s k investeringsavtal.

En politisk överenskommelse om det ingicks, och nu vidtar alla de processer som sedvanlig Àr förknippade med att sÀtta avtal som detta i kraft. MÄlet förefaller att vara att avsluta dessa under det franska ordförandeskapet 2022.

Okontroversiellt Àr avtalet inte.

Det innebÀr betydande framsteg nÀr det gÀller att komma till rÀtta med alla de begrÀnsningar för europeiska företag i Kina som det klagats över sedan mycket lÄng tid tillbaka, och öppnar nu upp ocksÄ nya sektorer av den kinesiska ekonomin för EU-företag. NÀr det gÀller finansiella tjÀnster handlar det t ex om att EU-företag nu fÄr samma möjligheter som USA:s företag redan har.

Och Kina Ätar sig nya förpliktelser nÀr det gÀller att ansluta sig till olika internationella överenskommelser.

InvÀndningarna mot avtalet frÄn bl a delar av Europaparlamentet Àr i huvudsak tvÄ.

Dels att man borde ha vÀntat och koordinerat med Biden-administrationen i USA. Dels att detta avtal sannolikt inte innebÀr nÄgon förbÀttring vad gÀller t ex situationen med tvÄngsarbete i Xinjiang eller den nya sÀkerhetslagen i Hong Kong.

Förhandlingen har som bekant pÄgÄtt i sju Är, och det har lÀnge sagts att mÄlet var att komma till ett avslut detta Är. NÀr sÄ Kina plötsligt och i ett sent stadium gjorde högst vÀsentliga eftergifter, som EU försökt fÄ dem till sedan Är tillbaka, hade det knappast varit möjligt att springa frÄn förhandlingsbordet.

En gemensam förhandling med USA hade knappast heller varit möjlig. Hade USA nödvÀndigtvis varit intresserat av att pressa pÄ för att ge EU-företag rÀttigheter som de redan har? Och fanns det inte en risk för att dessa fördelar för EU skulle bromsas för lÄng tid framöver pÄ grund av helt andra frÄgor? En gemensam handelsförhandling av det slaget har aldrig skett.

Det som dÀremot mÄste ske Àr ju gemensamma förhandlingar om att stÀrka regelverket i WTO. HÀr har det funnits skillnader i synsÀtt mellan USA, EU och Japan, men dessa borde det vara fullt möjligt att överbrygga och sedan fÄ en global förhandling kring detta.

HÀr skulle det komma att handla t ex om viktiga bestÀmmelser om statsstöd, dumping, skydd för intellektuella rÀttigheter och mycket annat. PÄ punkter som dessa krÀvs det starka multilaterala regelverk.

Och det förtjÀnar ju noteras att investeringsavtalet ingenting förÀndrar vad gÀller de olika skyddsmekanismer som EU-lÀnder nu sÀtter upp nÀr det gÀller kinesiska investeringar.

Den andra invÀndningen Àr ju korrekt i den meningen att avtal som dessa inte förÀndrar grunderna i landets politiska system, och Kina Àr ju nu inne i en pÄtagligt mer auktoritÀr fas av sin utveckling. NÄgot mandat att göra sÄ gavs aldrig för dessa förhandlingar, och det hade knappast varit möjligt heller.

Dessa frÄgor fÄr drivas pÄ annat sÀtt.

Att USA nu Äter kommer med i FN:s kommission för mÀnskliga rÀttigheter ökar pÄtagligt förutsÀttningarna för att sÀtta press pÄ Kina dÀr. Och en rad andra mer eller mindre viktiga instrument finns ju dessutom.

HÀr finns det all anledning att försöka forma en gemensam strategi över Atlanten.

En tredje möjlig invÀndning som finns i debatten Àr att man inte vet om Kina fullt ut kommer att respektera avtalet. SÄ Àr det sjÀlvfallet, det gÀller alltid, men dÄ innehÄller avtalet bestÀmmelser för att hantera den saken, och det finns ocksÄ andra ÄtgÀrder som EU i ett sÄdant lÀge kan ta till.

Men i grunden har EU sjÀlvfallet ett starkt intresse för att förbÀttra villkoren för handeln med vad som rÄkar vara vÀrldens snabbast vÀxande större ekonomi.

De anstrÀngningarna har pÄgÄtt under mÄnga Är, och nu lett till viktiga framgÄngar.

Men debatten om detta kommer med all sannolikhet att fortsÀtta.

För ett Ă„r sedan denna dag


Carl Bildt (m) - 1 January, 2021 - 19:50

STOCKHOLM: SÄ har dÄ ett nytt Är tagit sin början. Det gÄngna Äret 2020 kommer vi förvisso att komma ihÄg. Det har redan skrivit in sig i historieböckerna.

Det var för ett Är sedan som de första rapporterna började komma om ett nytt virus i Wuhan borta i Kina. Man hade fÄngat upp information frÄn websidor och sociala media redan under det dÄ gÄngna Ärets allra sista dagar, och WHO:s kontor i Peking hade börjat att fÄ information.

Åtskilligt var Ă€nnu mycket oklart, och det Ă€r knappast sĂ„ konstigt. Ingen visste vad det handlade om.

Det var för exakt ett Är sedan som ett laboratorium först kunde konstatera att det rörde sig om ett nytt coronavirus.

NÄgra dagar senare cirkulerades den genetiska informationen om det nya viruset, och den 9 januari sÀndes de första varningarna ut frÄn EU:s ECDC hÀr i Stockholm.

Mycket fÄ brydde sig dÄ om den saken.

Det skulle dröja intill dess att de kinesiska myndigheterna slog till med dramatiska restriktioner den 23januari innan allvaret i det som hÀnde i Kina började att uppmÀrksammas.

DÄ hade lokala myndigheter i Wuhan under nÄgon vecka av festligheter försökt att lÀgga locket pÄ, men att döma av den dramatiska karaktÀren av de ÄtgÀrder som dÄ vidtogs av Peking hade man dÀr blivit medveten faran.

OmvĂ€rlden – med undantag av Taiwan och Kinas omedelbara grannlĂ€nder – regerade dock knappt alls. President Trump Ă€gnade sig Ă„t att spela ner faran. Och i vĂ„r del av vĂ€rlden var det först nĂ€r viruset med stor kraft dök upp i norra Italien en mĂ„nad senare som man började inse att detta skulle komma att beröra oss ocksĂ„.

Men det skulle ta Ànnu lÀngre innan Sverige började vakna. Och vÄra myndigheter tillhörde ju de som spelade ner sÄvÀl faran som behovet av ÄtgÀrder.

Hela detta uppspel till 2020 Ă„rs globala tragedi – liksom historiska erfarenheter med pandemier – har jag ju skrivit rĂ€tt utförligt om i pocketupplaga av Den Nya Oredans Tid.

Den texten var klar i somras, men den information som kommit fram sedan dess om hur det hela började har inte förÀndrat de slutsatser som jag dÄ drog.

Kina tog till dramatiska ÄtgÀrder och lyckades pÄ nÄgra mÄnader faktiskt fÄ situationen i huvudsak under kontroll. I dag Àr restriktionerna internt i Kina i allt vÀsentligt borta, och den kinesiska ekonomin registrerar en pÄtaglig tillvÀxt.

Facit av pandemin och dess effekter har vi Ànnu inte, men en del vet vi i alla fall.

I vÄra nordiska grannlÀnder Danmark, Norge och Finland vidtogs relativt betydande restriktiva ÄtgÀrder tidigt för att bekÀmpa smittspridningen, medan Sverige konsekvent avstod frÄn sÄdana. I dag kan vi konstatera att antalet som dött i Sverige ligger vida över hur mÄnga som dött i Norden i övrigt.

Den ofrĂ„nkomliga slutsatsen Ă€r att Ă„tgĂ€rder hade betydelse – och att inte vidta Ă„tgĂ€rder hade konsekvenser.

Misslyckandet för Sverige Àr stort.

Det handlar i grunden om bristande ledarskap. Det Àr ju dÀr snarare Àn nÄgon annanstans som skillnaden mellan oss och andra lÀnder ligger, Àven om det förvisso kommer att finnas anledning att kritiskt utvÀrdera ocksÄ hur vÄrt offentliga maskineri pÄ olika sÀtt fungerade.

Vi Àr nu raskt pÄ vÀg mot 10.000 döda.

Och det gÄr dessvÀrre inte att undvika slutsatsen att detta till betydande del hade kunnat undvikas.

Globalt ökar pandemin tydligt. Det talas om ca 1,7 miljoner döda hitintills. Och sannolikheten för att vaccin skall nÄ fram till vÀrldens miljarder innan den siffran ökar vÀsentligt Àr mycket lÄg.

Nu handlar mycket om vaccin och hur snabbt detta kan komma ut. Att vetenskap och företagsamhet har slagit rekord nÀr det gÀller att ta fram flera olika typer av vaccin Àr tydligt, men sedan handlar det ju om att fÄ it dessa sÄ snabbt som möjligt till tillrÀckligt breda grupper.

Och alldeles sÀkert kommer vi att se skillnader i hur olika lÀnder klarar av den uppgiften.

Vi Àr fortfarande mitt uppe i den pandemi som tog sin början nÀr det nya viruset konstaterades för exakt ett Är sedan.

Dataflöden Àr faktiskt viktigare Àn fisk.

Carl Bildt (m) - 28 December, 2020 - 13:48

STOCKHOLM: Efter fyra och ett halvt Är av osÀkerhet och förhandlingar blev det dÄ till sist ett avtal om relationerna mellan EU och Storbritannien efter det att landet vid Ärsskiftet lÀmnar tullunionen och den inre marknaden.

Ett avtal var sjÀlvfallet bÀttre Àn inget avtal alls, men dÀr stannar i stort sett det positiva som kan sÀgas om detta.

Avtalet Àr ju unikt i modern tid i det avseendet att det reglerar en försÀmring av de ekonomiska förbindelserna. Undantagslöst har avtal mellan olika lÀnder i frÄgor som dessa handlat om att pÄ olika sÀtt underlÀtta förbindelserna. HÀr Àr det tvÀrt om.

Och avtalet Àr tÀmligen minimalistiskt.

Omedelbart efter folkomröstningen 2016 diskuterades en rad olika alternativ för mer eller mindre nÀra förbindelser mellan EU och Storbritannien, men nÀr Theresa May kom att ersÀtta av Boris Johnson som premiÀrminister var det uppenbart att det var det mest minimalistiska av alla dessa alternativ som han efterstrÀvade.

Temat för hans del har varit ”Ă„tervinna kontroll” och ”suverĂ€nitet”, och det Ă€r ett ofrĂ„nkomligt faktum att vare avtal ett land – eller en individ – ingĂ„r med nĂ„gon annan i nĂ„gon utstrĂ€ckning inskrĂ€nker den handlingsfriheten. Att ett land Ă€r medlem av FN innebĂ€r t ex vissa Ă„taganden som inskrĂ€nker den egna möjligheten att göra vad som helst-

Och mer ambitiösa ekonomiska samarbetsavtal innebÀr sjÀlvfallet samma sak.

Nu innebÀr detta avtal i alla fall tullfrihet för handel med varor. Det Àr avtalets kÀrna, Àven om sjÀlvfallet Àven förutsÀttningarna för handeln med varor kommer att försÀmras genom nya bestÀmmelser av olika slag.

Storbritannien har ca 45% av sin export av varor till EU, och detta Àr dÀrför inte obetydligt. Det kan hÀvdas att det Àr Ànnu mer betydelsefullt för EU som har ett betydande överskott i sin handel med Storbritannien.

Men Storbritannien Ă€r inte lĂ€ngre frĂ€mst ett industriland, utan det Ă€r tjĂ€nstesektorn – den finansiella och den övriga – som Ă€r lĂ„ngt viktigare ocksĂ„ för utrikeshandeln. Och pĂ„ dessa omrĂ„den innehĂ„ller avtalet ingenting alls med undantag av vissa tillfĂ€lliga bestĂ€mmelser.

För Boris Johnson verkar det dock ha varit viktigare att förhandla om fisk – enstaka promille av ekonomin – Ă€n om den viktiga tjĂ€nstesektorn. Att fiskarna i Storbritannien kĂ€nner sig förrĂ„da av honom i alla fall Ă€r knappast förvĂ„nande – det Ă€r en yrkesgrupp som Ă€r notabelt svĂ„r att tillfredsstĂ€lla.

Trots uttryckliga löften om motsatsen beslutade Boris Johnson att lÀmna det framgÄngsrika studentutbytesprogrammet Erasmus, och hÀr har protesterna ocksÄ blivit osedvanligt starka.

Erasmus-programmet har blivit en stor framgÄng, och Boris Jonsons beslut var sannolikt ett medvetet försök att kapa banden mellan de kommande generationerna i Storbritannien och EU. Att det för Storbritannien har varit en enorm fördel att kunna ta emot och knyta framtidsband med studenter frÄn hela Europa vid sina olika universitet förefaller inte ha spelat nÄgon roll för beslutet.

Intressant Àr att den irlÀndska regeringen nu sagt att den kommer att finansierar medverkan i Erasmus av alla studenter frÄn Nordirland som sÄ vill. En liten Erasmus-grÀns uppstÄr i den IrlÀndska Sjön.

NÀr allt detta Àr sagt Àr ett avtal bÀttre Àn inget avtal alls, eftersom det ger nÄgonting att bygga pÄ för framtiden.

Vad detta sedan kommer att bli ÄterstÄr att se.

Boris Johnson förefaller besatt av en önskan att i olika avseenden avvika frÄn EU och vad dess bestÀmmelser innebÀr. Jag ser att han nu nÀmnt djurskydd som ett konkret exempel pÄ ett omrÄde dÀr han ville göra det, Àven om jag har svÄrt att se att just sÀmre djurskydd skulle kunna ses som en framtida brittisk konkurrensfördel.

Men det kan komma andra omrÄden dÀr spÀnningar dÄ lÀtt kan uppstÄ.

Om dataflöden sÀgs inte mycket i avtalet. Och hÀr blir det EU som kommer att besluta om skydd för privatlivet etc i Storbritannien lever upp till de krav som EU stÀller och fortsatta fria dataflöden kommer att vara möjliga eller ej. För London kommer det att handla om huruvida man kommer att fortsÀtta att respektera bestÀmmelserna i GDPR eller inte.

Hur detta kommer att utvecklas under kommande Är blir nog i mÄngt och mycket beroende av hur relationerna mellan EU och USA kommer att utvecklas under kommande Är. Blir det en djupare spricka i de digitala frÄgan Àr det lÀtt att se att Storbritannien kommer att avvika allt mer frÄn EU, medan ett nÀrmande mellan EU och USA i dessa frÄgor sjÀlvfallet medför att London mÄste anpassa sig.

Hur som helst Àr det utvecklingen av den digitala ekonomin som under kommande Är kommer att vara av lÄngt större betydelse Àn fisket.

Det Ă„terspeglas pĂ„ intet sĂ€tt i detta avtal – men sĂ„ ser verkligheten ut.

Brutala avslöjanden av Navalny.

Carl Bildt (m) - 22 December, 2020 - 12:13

STOCKHOLM: Julen Àr sÄ gott som redan hÀr, men vÀrlden stÄr sannerligen inte stilla för den sakens skull.

De senaste dagarna har inneburit ny dramatik kring mordförsöket pÄ Alexej Navalny i Ryssland.

Den oberoende organisationen Bellingcat har redan tidigare gjort anmĂ€rkningsvĂ€rt detaljerade utredningar om olika hĂ€ndelser i eller med anknytning till Ryssland – nedskjutningen av MH17, mordförsöket i Salisbury m m – men övertrĂ€ffar snarare sig sjĂ€lva i hur man nu rullat upp hela FSB:s operation mot Navalny.

En viktig förklaring till att man lyckas Àr uppenbarligen korruptionen i Ryssland.

Man lyckas helt enkelt köpa data om flygreservationer och mobiltelefonianvÀndning som förvisso finns i vÄra lÀnder, men alls icke Àr offentligt tillgÀngliga. Och med hjÀlp av detta lÀgger man sÄ ihop hela mönstret av en omfattande och lÄngvarig FSB-operation mot Navalny som kulminerar i mordförsöket i Tomsk.

Som kröningen pĂ„ dessa avslöjanden ringer Alexej Navalny sjĂ€lvt – förebĂ€rande att han Ă€r en tjĂ€nsteman i det ryska sĂ€kerhetsrĂ„det – upp en av FSB-mĂ€nnen i operationen och fĂ„r denna pĂ„ telefon att ge ytterligare konkreta detaljer om hur hela förgiftningsoperationen gick till och varför den sannolikt misslyckats.

Och inspelningen av hela det samtalet lades sedan ut pÄ Alexej Navalnys hemsida.

NÀr jag kontrollerar nu har mer Àn 11 miljoner personer gÄtt in och sett pÄ YouTube-videon med inspelningen av samtalet. I morgon kommer det sannolikt att vara nÄgon miljon till.

Föga förvÄnande har FSB sagt att det hela Àr lögn och dikt frÄn början till slut, och antytt att vÀstliga underrÀttelsetjÀnster stÄr för det hela. NÄgot annat var vÀl knappast att vÀnta.

Men dÀrtill har Kreml inlett lite mer av motoffensiv.

Ambassadörerna frĂ„n Tyskland, Frankrike och Sverige har kallats upp till ryska UD och informerats om nya sanktioner mot olika personer som anses ansvariga för dessa s k anti-ryska operationer. Urvalet av lĂ€nder Ă€r lĂ€nkat till de laboratorier – i Sverige FOI i UmeĂ„ – som oberoende av varendra konstaterade den extremt farliga nervgasen Novichok i Alexei Navalnys blod efter ankomsten till Tyskland.

Och jag skulle vÀl tro att man dessutom begÀrt att fÄ ut allt möjligt och omöjligt material frÄn dessa laboratoriet. SÄ brukar Ryssland agera. Det kommer dock nÀppeligen att beviljas.

Men alldeles uppenbart Àr att den redan stora Navalny-historien nu blivit Ànnu större.

Alexej Navalny finns fortfarande i Tyskland, men sÀger att han avser att ÄtervÀnda till Ryssland.

Vi kommer att höra mer om detta. Mycket mera, skulle jag tro.

Brexit? Och cybersÀkerhet.

Carl Bildt (m) - 18 December, 2020 - 15:42

STOCKHOLM: PÄ gatan i gÄr blev jag stoppade av en man som klagade pÄ att jag inte gjort nÄgra uppdateringar pÄ min blogg pÄ ett tag. Jag erkÀnde mina synder, skyllde pÄ dessa mÀrkliga tider och lovade i alla fall gradvis bÀttring.

Dessa dygn pÄgÄr de allra sista försöken att nÄ en överenskommelse mellan EU och Storbritannien efter det att man ju lÀmnar tullunionen och den inre marknaden vid Ärsskiftet.

Det handlar nu om möjligheten av ett pÄfallande minimalistiskt avtal. EU hade gÀrna sÀtt en mycket mer ambitiös ansats nÀr det gÀller samarbetet, men Àven ett minimalistiskt avtal Àr betydligt bÀttre Àn inget avtal alls.

Just nu signaleras frĂ„n Downing Street att det ser dĂ„ligt ut, men det hela lĂ„ter som ett spel för att tvinga EU till möjliga eftergifter. Åter förefaller frĂ„gorna om fiskekvoter att vara de svĂ„raste, men trots de starka kĂ€nslor som finns investerade i fiskekvoter förblir det nog sannolikt att det i alla fall blir ett avtal till helgen.

Och det innebÀr i sÄ fall en utomordentligt skyndsam behandling sÄvÀl i det brittiska parlamentet som i Europaparlamentet för att allt skall kunna vara pÄ plats 1 januari.

Det som dÄ intrÀffar Àr ju Àven med ett avtal en avsevÀrd försÀmring av villkoren för handel och annat mellan EU och Storbritannien. under decennier har lÀnder runt om i vÀrlden strÀvat efter att riva hinder för handel och samarbete, men i det hÀr fallet handlar det med Brexit om ett medvetet försök att i stÀllet göra handeln svÄrare.

Och sÄ kommer det ocksÄ att bli.

Andra förhandlingar förefaller att röra sig Ät ett annat hÄll.

Jag tillhör fortfarande de som tvivlar, men plötsligt kommer det signaler om betydande framsteg i förhandlingarna om ett s k investeringsavtal mellan EU och Kina.

I motsats till det avtal med Kina som president Trump under stort ovÀsen förhandlade fram, och som ju i grunden handlade om att frisera handelssiffrorna, Àr detta ett avtal som skulle förÀndra förutsÀttningarna för handeln och det ekonomiska förutsÀttningarna.

Det ÄterstÄr att se, men det Àr ju inte omöjligt att den kinesiska ledningen gör bedömningen att de nu behöver göra en del substantiella eftergifter för att inte hamna i en internationellt alltför utsatt position.

Till de verkligt stora nyheter som knappt trÀngt igenom i Sverige hör det mycket stora dataintrÄng som skett via dataserviceföretag i USA och vars dimensioner hela tiden förefaller att vÀxa. Bakom intrÄnget anses den ryska underrÀttelsetjÀnsten stÄ.

PreliminÀrt talas det om att detta kan ha lett till att denna fÄtt tillgÄng till datorsystem hos 18.000 operatörer runt om i vÀrlden. Att könsliga amerikanska myndigheter finns pÄ listan Àr tydligt, men vi kommer sÀkert att se att ocksÄ kÀnsliga operatörer i andra lÀnder finns med.

Att fÄ bukt med detta kommer att ta tid. De ryska operatörerna kan ha Àgnat mÄnader Ät att steg för steg försiktigt ta sig in i och parkera sig i kÀnsliga system runt om i vÀrlden antingen för att exfiltrera information eller för att vid lÀmplig tidpunkt utföra olika typer av operationer. DÄ kan t ex handla om att helt enkelt Àndra data i dessa system sÄ att deras funktion pÄverkas.

Hur mycket av detta som kan ha skett finns det knappast nÄgon som har nÄgon uppfattning om Ànnu, men av det jag ser Àr det nog ingen tvekan om att detta Àr det största och allvarligaste sÀkerhetsintrÄng som nÄgonsin konstaterats.

Om detta direkt pÄverkat Sverige eller ej vet jag inte, men sannolikheten för att sÄ skett Àr rimligen mycket hög.

Och hos oss har det ju tagit Är att börja att fÄ en tÀmligen minimalistisk samordningsmyndighet för cybersÀkerhet pÄ plats. Det Àr ett plÄgsamt faktum att vi ligger pÄtagligt efter de flesta andra jÀmförbara lÀnder i denna typ av oerhört viktiga frÄgor.

Samma kÀnsla av lÀtt frustration över hur Sverige saknar fokus och kraft i viktiga framtidsfrÄgor fÄr jag nÀr jag blÀddrar igenom regeringens nya forskningsproposition. Man skulle tro att nyckelfrÄgor som AI och kvantdatorer skulle ges en prominent plats i en sÄdan proposition, men sÄ Àr det dessvÀrre inte alls.

AI nÀmns förvisso pÄ en sida, och lite satsas, men det Àr tydligt att regeringen inte vill se detta som ett vare sig prioriterat eller speciellt viktigt omrÄde.

I vÀrlden i övrigt ser det annorlunda ut. Och risken Àr att vi kommer att bli omkörda.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

Jonas Sjöstedt sommartalar

VĂ€nsterpartiet - 16 August, 2012 - 11:41

Snart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning.

 
Nytt i forumet

Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 19:08.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2021, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson