Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Och sÄ veckan som domineras av Davos.

Carl Bildt (m) - 19 January, 2020 - 19:03

STOCKHOLM: Veckan som nalkas kommer i alla fall mediamÀssigt sannolikt att domineras av det sedvanlig mötet med World Economic Forum i Davos och de olika diskussionerna dÀr.

I sedvanlig ordning Ă€r det ett par tusen personer som tar sig till alpbyn i kantonen GraubĂŒnden i östliga Schweiz för nĂ„gra dygn av diskussioner om tillstĂ„ndet i vĂ€rlden.

Ett betydande antal politiska ledare brukar tillhöra den utvalda skaran för att ge sin bild av vÀrldens tillstÄnd. Den nya ledningen i EU kommer att tillhöra dem som Àr pÄ plats.

Inför Ärets möte har man pÄ olika sÀtt försökt att sÀtta klimatfrÄgan i fokus, och det har ju knappast heller varit sÀrskilt svÄrt i ljuset av utveckling under Äret som gÄtt.

Inriktningen Àr att fÄ alla att göra ett Ätagande om klimatneutralitet 2050, d v s att man netto detta Är inte skall ha nÄgra klimatpÄverkande utslÀpp.

Det Àr ju i grunden det som EU siktar pÄ för Europas del, och ett 70-tal lÀnder runt om i vÀrlden har nu gjort liknande Ätaganden. Men att omsÀtta dem i praktisk verklighet Àr betydligt mer krÀvande.

Davos-mötets mest uppmÀrksammade gÀst blir sannolikt Donald Trump nÀr han framtrÀder dÀr pÄ tisdagen, Àven om jag tror att han Àr mindre förtjust över att han sannolikt kommer att fÄ konkurrens av Greta Thunberg nÀr det gÀller utrymmet i media. Om han kan hÄlla sina formuleringar i styr med anledning av detta ÄterstÄr att se.

Hans budskap kommer med all sannolikhet att bli att det mesta, och framför allt den amerikanska börsen, gÄr alldeles lysande och att detta bör leda till att han i november fÄr mandat för ytterligare en fyraÄrsperiod som USA:s president.

Och det ÄterstÄr att se hur insmickrande man pÄ WEF kommer att ta emot honom och hans budskap. I grunden riktar sig ju hans politik mot den typ av global medvetenhet, samverkan och öppenhet för handel som den absolutas huvuddelen av dem som kommer till dessa möten stÄr för.

SjÀlv kommer jag inte att vara dÀr under tisdagen, men har ett antal olika möten i Davos och pÄ WEF under onsdagen och torsdagen nÀr förhoppningsvis det vÀrsta larmet har lagt sig.

Inte minst Àr det ett antal möten relaterade till utvecklingen i Ukraina, men Àven till försöken att bedöma den globala utvecklingen i stort.

En frĂ„ga som Ă€r av viss vikt Ă€r försöken att inför Davos nĂ„ en uppgörelse mellan USA och Frankrike nĂ€r det gĂ€ller det senaste landets avsikt att införa en speciell beskattning av stora – d v s amerikanska – digitala företag. Det har inte tagits vĂ€l upp i Vita Huset, man har hotat med drakoniska motĂ„tgĂ€rder mot kĂ€nda franska exportvaror, och har det inte skett en uppgörelse under de nĂ€rmaste dagarna finns det en risk för att detta leder till nya spĂ€nningar i handeln över Atlanten.

Och det finns ju som bekant ocksÄ andra orosmoln i det avseendet.

SÄ det kommer att finnas anledning att följa med vad som sÀgs uppe i de schweiziska alperna de kommande dagarna.

Om den libyska röran.

Carl Bildt (m) - 18 January, 2020 - 21:53

STOCKHOLM: I morgon samlas en internationell konferens i Berlin för att se om det gÄr att fÄ nÄgon ordning pÄ situationen i Libyen.

Vad gÀller sjÀlva sakfrÄgan avstÄr jag frÄn att göra nÄgon bedömning, och erfarenheten sÀger dessutom att det nÀr klokt att vÀnta ett tag innan man gör en bedömning. Jag minns tidigare stora möten om Libyen i bl a Paris och Palermo som ledde först till stora förhoppningar och sedan till sÄ gott som ingenting alls.

Men ett Àr klart: om vad som hÀnde efter invasionen av Irak 2003 var ett stort amerikanskt misslyckande Àr vad som hÀnt i Libyen efter interventionen dÀr 2011 ett stort europeiskt misslyckande.

I Irak förklarade USA ”mission accomplished” efter det att Saddam Hussein störtats, och i Libyen vĂ€lte Paris och London, som mer Ă€n andra hade drivit fram interventionen, efter det att Khaddaffi dödats över allt ansvar pĂ„ en tunn FN-mission med begrĂ€nsat mandat.

SÄ gick det som det gick. I bÀgge fallen. Med med olika ansvar.

OcksÄ Sverige medverkade i interventionen i Libyen 2011. Jag var utrikesminister och minns vÀl de diskussioner som fördes i EU-kretsen inför och efter denne. Möjligen kan jag sÀga att jag tillhörde dem som gÄng pÄ gÄng frÄgade vad som skulle komma efterÄt och hur vi skulle klara det.

Men intresset för den frÄgan var dessvÀrre begrÀnsat.

Sedan dess har EU gjort olika försök att bidra till stabilitet i mer eller mindre nÀra samverkan ned FN-missionen i Libyen. Men inte minst olika ambitioner i Paris och Rom har lett till att det av detta blivit mer Àn en pinsam uppvisning av oförmÄga.

Och dÀrmed har andra aktörer tagit över.

I östra Libyen – det gamla Cyrenaica – har generalen Haftar etablerat sig med stöd av Egypten och andra stabilitetsorienterade arabiska regimer, senare ocksĂ„ med viss rysk hjĂ€lp och uppenbarligen ocksĂ„ med viss fransk förstĂ„else.

Och han ansÄg sig nog ocksÄ ha stöd i Vita Huset nÀr han gick till stor militÀr offensiv med avsikt att kasta den internationellt erkÀnda med svaga regeringen i Tripoli i havet. Han kom lÄngt, men körde fast i utkanterna av Tripoli, och sedan dess Àr det militÀrt och politiskt stÀllningskrig.

Delar av detta krig handlar om Libyen, men delar handlar om helt andra saker.

Ryssland ser med tillfredsstÀllelse pÄ att man med tÀmligen ringa insatser blivit en viktig aktör i frÄgan.

Och mycket i övrigt Àr en del av den regionala konflikten mellan Egypten och Emiraten Ä den ena sidan och Turkiet och Qatar Ä den andra. För Turkiet handlar det om maktrelationernas i hela östra Medelhavet, och det har medfört att ocksÄ Grekland under de senaste dagarna med kraft kastat sig in i det politiska spelet.

Men av Bryssel och EU syns nu föga i frĂ„gan. EU:s utrikesministrar har frĂ„gan pĂ„ sin dagordning pĂ„ mĂ„ndag – dagen efter konferensen i Berlin.

Var det oundvikligt att det skulle gÄ pÄ detta sÀtt?

Förmodligen inte, utan det Àr ett uttryck för hur svagt Bryssel varit i frÄgor som dessa under de senaste Ären. Det har lÀmnat att utrymme som andra aktörer med stor tillfredstÀllelse kunnat utnyttja.

I morgon kommer man sÄ i Berlin att underteckna en överenskommelse omfattande 55 olika punkter med en vapenvila och vad som förvÀntas att komma dÀrefter.

Och sedan ÄterstÄr att se vad som kommer dÀrefter.

Dagar i Delhi.

Carl Bildt (m) - 17 January, 2020 - 08:25

NEW DELHI: Luften Àr ohÀlsosam denna dag, varnas det, och förvisso har den grÄa luften sÀnkts dig rejÀlt över den indiska huvudstaden denna dag. Annars hade jag hoppats att gÄrdagens rejÀla regnskurar skulle ha rensat upp det hela i nÄgon utstrÀckning.

Om nÄgon timma bÀr det emellertid hem igen för mig. Numera finns det ju direkta flyg mellan Stockholm och New Delhi, vilket underlÀttar kontakterna.

Raisina-konferensen detta Är hade vÀxt ytterligare, och blandningen av diplomatisk dialog pÄ hög nivÄ och ungdomlig nÀrvaro inte bara frÄn Indien utan frÄn betydande delar av vÀrlden Àr nog tÀmligen unik vad gÀller arrangemang som dessa.

Ett tiotal utrikesministrar var hĂ€r och angelĂ€gna att tala – Estland, Lettland och Danmark frĂ„n vĂ„rt omedelbara grannskap – och viktiga var de olika bilaterala samtal som inkluderade inte minst Indiens, Rysslands, Irans och EU:s utrikesministrar.

EU:s Joseph Borell kom hit och höll sitt första större tal som Hög Representant hĂ€r i gĂ„r i samband med att konferensen avslutades. Och förutom olika bilaterala möten – inte minst med Irans utrikesministrar Zarif – passade han pĂ„ att nystarta relationen mellan EU och Indien med sikte pĂ„ en ny ”vĂ€gkarta” för denna vid ett toppmöte i mars.

Det var en viktig signal.

Annars var det vÀrt att notera en viss verbal duell mellan de olika begrepp som finns vads gÀller samarbete i regionen.

FrĂ„n först Australiens och sedermera USA:s sida talar man ju nu om ”Indo-Pacific”, medan Rysslands Lavrov gjorde klart att han ogillade begreppet och föredrog att tala om antingen klassiska ”Asia-Pacific” eller ”Eurasia”.

Indien försökte hÄlla viss distans till diskussionen, och Joseph Borell gjorde klart att han var mindre upphetsad i Àrendet och anvÀnde bÀgge begreppen parallellt i sitt anförande.

Men bakom ligger sjÀlvfallet viktiga politiska skillnader.

Med ett mer maritimt synsÀtt blir det en struktur som kan uppfattas som syftande till att balansera ett ringa in Kina. Vissa förnekar energiskt den avsikten, medan andra inte gör nÄgon större hemlighet av sina strÀvanden.

Men talar man om Eurasien blir det landmassan som stÄr i fokus pÄ ett helt annars sÀtt, och sÄvÀl Ryssland som Kina blir viktiga komponenter pÄ ett helt annat sÀtt.

Begreppen speglar olika geografiska fokus, som i sin tur speglar olika politiska strÀvanden. Och diskussionen i sig visar hur viktigt denna breda region hÄller pÄ att bli i den globala politiken.

Att aktuella frÄgestÀllningar seglade förbi i diskussionerna var ofrÄnkomligt.

FrÄn indisk horisont oroas man tydligt av den upptrappade konfrontationen mellan USA och Indien. Man har en naturlig strÀvan efter goda relationer med bÀgge lÀnderna. Ett samarbete om hamnen Chabar i Iran har betydelse i de indiska strategiska kalkylerna Àven om det leder till missnöje i USA.

Irans utrikesminister Zarif hade pÄtagligt stöd av den indiska publiken nÀr han pÄ konferensen starkt bÄde kritiserade och ironiserade över den amerikanska politiken.

I sak var det intressant att notera dels att han inte sĂ„g vĂ„gen av protester i Iran under den senaste veckan som onaturlig eftersom man ”ljugit” för dem inledningsvis om nedskjutningen av PS752, och dels hur han förefaller att ha givit upp nĂ€r det gĂ€ller tilltro till EU som sjĂ€lvstĂ€ndig utrikespolitisk kraft.

Och det var förvisso besvÀrande nÀr amerikanska tidningar rapporterade att London, Berlin och Paris hade gÄtt med pÄ att trycka pÄ knappen för mekanismen för klagomÄl i det nukleÀra avtalet med Iran efter det att USA hotat att lÀgga 25% tull pÄ EU:s bilexport till USA om sÄ inte skedde.

En expert beskrev detta som ett ”maffialiknande” upptrĂ€dande – men tydligen fungerade det. Och risken Ă€r dĂ„ att vi kommer att fĂ„ se mer av detta. Besvikelsen pĂ„ sina hĂ„ll över EU:s svaghet Ă€r tydlig.

Ett besök som detta ger ju ocksÄ anledning att lite följa den aldrig komplicerade inrikespolitiken i detta gigantiska land.

Och den Àr mer komplicerad Àn vanligt. Ekonomin har saktat in, de politiska spÀnningarna har ökat och regeringen Modi mÄste nog se till att komma upp pÄ fastare mark inte minst genom den budget som kommer inom de nÀrmaste veckorna.

Det som bygger upp Àr inte minst spÀnningar bakom anklagelserna att regeringen Modi driver en hindunationalistisk agenda som pÄ sikt kan Àventyra relationerna med inte minst landets betydande muslimska minoritet.

Den spÀnningen Àr inte ny, men samhÀllets pÄtagligt sekulÀra karaktÀr under de senaste sju decennierna har gjort att den kunnat hanteras hyggligt. SvÀnger politiken i mer hindunationalistisk riktning reser sig bekymmersamma frÄgetecken för framtiden.

Utanför Indien har vÀrlden gÄtt vidare dessa dagar.

Men till de frÄgorna fÄr jag Äterkomma.

Nu lyfter jag strax mot Stockholm.

DÄtidens avgörande i Vilnius. Och vad som ÄterstÄr.

Carl Bildt (m) - 13 January, 2020 - 14:44

VILNIUS: Det blev direkt frÄn flygplatsen efter det att jag landade hÀr i gÄr eftermiddag till serien av ceremonier för att minnas vad som hÀnde för för 29 Är sedan och för att hedra de 13 som miste livet för de sovjetiska kulorna och stridsvagnarna.

Först militÀrt imponerande vid TV-tornet. Sedan mer barnkörer vid radiohuset. Och som kröning de stora talen vid eldarna utanför parlamentet Saeiman.

Det var vid eldarna som man höll sig varm sig varm under de nÀtter man vid barrikaderna vÀrnade det parlament som uttryckte det litauiska folkets vilja.

Och hĂ€r trĂ€ffade jag ocksĂ„ – vid sidan av hela den litauiska statsledningen – den f d presidenten och frihetshjĂ€lten Vytautas Landsbergis. Vi utbytte en del minnen frĂ„n de dramatiska Ă„ren, och han tackade mycket för det stöd som Sverige gav under en skör och farlig tid.

I dag pÄ morgonen bad mig nÄgra journalister reflektera över utvecklingen i vÄrt gemensamma omrÄde sedan dess.

Jag tror inte det fanns nĂ„gon under de dramatiska nĂ€tterna i Vilnius – och i Riga och Tallinn, dĂ€r den sovjetiska makten planerade samma sak – som vĂ„gade förestĂ€lla sig att dessa tre sovjetiska republiker inom loppet av ett par decennier skulle bli medlemmar av bĂ„de EU och Nato, och att pĂ„ dess territorier skulle finnas i alla fall symboliskt viktiga Nato-trupper som uttryckt för den grundlĂ€ggande solidaritet som garanterar deras sjĂ€lvstĂ€ndighet.

Det Àr en historisk framgÄngssaga av dignitet.

Men samtidigt Ă€r det ett faktum att Ryssland Ă€nnu inte sorterat ut om man vill vara en rysk nation eller ett ryskt imperium som ocksĂ„ strĂ€cker sig ut över det man definierar som sin vidare ”ryska vĂ€rld”.

Man kan sÀga att det egentligen Àr en fortsÀttning pÄ den konflikt som i detta hÀnseende rasade mellan Michael Gorbatjov och Boris Yeltsin och som kom till konkret uttryck de dramatiska dagarna.

DÄ var det Gorbatjov som tolererade eller passivt stödde det militÀra försöket att vrida utvecklingen tillbaka i de baltiska lÀnderna, och Boris Yeltsin som högljutt kritiserade och aktivt motsatte sig detta.

Var Vladimir Putin fanns i den motsÀttningen dÄ vet vi nog inte riktigt. Han kom ju senare att bli en del av cirkeln runt den liberale borgmÀstaren Sobchak i St Petersburg, och det var dÀrifrÄn Jeltsin hÀmtade honom till Moskva.

Resten Àr, som det brukar heta, historia.

Och mycket av den handlar i dagens situation snarare om Ukraina.

Litauen kommer f ö i sommar att stÄ vÀrd för den stora internationella konferensen om stöd till Ukrainas reformeranstrÀngingar. Det blev en del samtal ocksÄ om detta under mitt besök hÀr.

Mitt Àrende hÀr i dag Àr att ha sammantrÀde med styrelsen för den svensk-litauiska fond som sattes upp som Sveriges gÄva till landet med anledning av att det gÄtt 100 Är sedan deras sjÀlvstÀndighet.

Det Àr vÄrt andra sammantrÀde, och vi Àr fortfarande i en inledande fas, men i gÄr fick jag i alla fall besked om den litauiska regeringens nÀra förestÄende beslut om ekonomiskt tillskott till fonden.

Men i eftermiddag bÀr det vidare hÀrifrÄn.

Och via diverse mellanlandningar tar jag mig fram till New Delhi i Indien och den Ärliga stora Raisina-konferensen dÀr.

Ett första mycket viktigt steg om PS752.

Carl Bildt (m) - 11 January, 2020 - 20:17

STOCKHOLM: NÀr jag skrev om tragedin med PS752 i gÄr antydde jag försiktigt att jag inte trodde att strategin att bara förneka pÄ det sÀtt som t ex Moskva gjort om MH17 inte skulle komma att fungera, men att Iran relativt omedelbart kom med ett erkÀnnande, ett försök till förklaring och en ursÀkt var dock överraskande.

SÄ vitt jag förstÄr kom det en rapport om vad som faktiskt hade intrÀffat till den iranska ledningen pÄ fredag förmiddag. Omedelbart sammankallade man ett möte med det nationella sÀkerhetsrÄd som under den s k Högste Ledaren tar fram landets utrikes- och sÀkerhetspolitik, och det var uppenbarligen i dess diskussioner som man kom fram till öppenhet som den enda möjliga strategin.

Mitt antagande Àr att president Rouhani och utrikesminister Zarif drev denna linje, men om det skedde mot motstÄnd frÄn revolutionsgardet IRGC, som har ansvaret för det aktuella luftvÀrnsrobotförbandet, vet vi sjÀlvfallet inte Àven om det Àr ett rimligt antagande.

Att det var ett mycket spÀnt lÀge den aktuella natten Àr ingen överraskning, och i denna del finns det paralleller mellan det spÀnda lÀge och den allmÀnna nervositet som 1988 ledde till den amerikanska nedskjutningen av Iran Air 655. Det Àr ingen ursÀkt i nÄgot av fallen, men dessvÀrre nÄgot av en förklaring. Den amerikanska robotjagaren trodde att det iranska passagerarplanet var ett anfallande attackflygplan, och mannen vid robotbatteriet trodde att det eko han sÄg var en amerikansk kryssningsrobot.

Vad som följer nu i mer politiskt avseende ÄterstÄr att se. Möjligen kan tragedin leda till en ömsesidig insikt om att denna spÀnning Àr farlig för regionen och vÀrlden i mÄnga olika avseenden, och möjligen kan den ocksÄ öppna upp dialog pÄ ett sÀtt som annars kanske inte skulle ha blivit fallet.

Men det blir efterspel ocksÄ i andra avseenden.

Efter Iran Air 655 vÀgrade USA först att betala nÄgon som helst ersÀttning till de anhöriga, eller erkÀnna nÄgot ansvar, vilket ledde till att Iran stÀmde USA inför Internationella Domstolen. Detta tvingade fram en förhandling som ledde dels till en formell amerikansk ursÀkt och sedan till ca 60 miljoner dollar som betalades ut till de anhöriga.

Och alldeles sÀkert kommer man att studera vad som hÀnde dÄ mycket noggrant.

Att Iran och inom landet IRGC helt och fullt tagit pÄ sig ansvaret Àr dock mitt i tragedin en bÀttre början pÄ efterspelet Àn vad som var fallet den gÄngen.

Än intressantare blir sannolikt efterspelet inom Iran sjĂ€lvt.

Om IRGC fick ett starkare stöd efter det att USA dödade generalen Suleimani stĂ€rkte av allt att döma de mer hĂ„rdföra krafterna inom regimen – och de var ju redan i ett starkare lĂ€ge p g a den allmĂ€nna konfrontationen – men det skulle inte förvĂ„na om detta nu fĂ„r den motsatta effekten.

Irans parlament har kallats in till ett extra sammantrÀde i morgon. Det kommer att hÄllas inom slutna dörrar, och det Àr nog ett tecken pÄ att det kan komma att bli en tÀmligen stormig tillstÀllning.

Och att det nu rapporteras om demonstrationer Àr inte förvÄnande. Det Àr mÄnga som har anhöriga som berörs direkt av tragedin.

SÄ vi stÄr med all sannolikhet inför en spÀnnande utveckling.

Denna dag skall dock ocksÄ noteras at Taiwans sittande president Tas Ing-wen med bred marginal vann presidentvalet och nu fÄr ytterligare en period. För ett halvÄr sedan eller sÄ tydde allt pÄ att hennes mer populistiska utmanare frÄn KMT-partiet skulle vinna detta val.

Men nu Ă€r det av allt att döma Hong Kong-faktorn som svĂ€ngt det hela. I valresultatet ligger ett massivt misstro mot Peking-politiken om ”ett land – tvĂ„ system”, och i detta ligger en tĂ€mligen betydande förĂ€ndring i omrĂ„det.

Kortsiktigt hÀnder sannolikt ingenting, men lÄngsiktigt tvingas nog Peking att inse att dess förhoppning om en fredlig Äterförening inte lÀngre Àr realistisk. Och vilka slutsatser det leder till kommer vi mÄhÀnda att fÄ erfara i sinom tid. President Xi Jinping har ju uttalat sig tÀmligen kategoriskt om Äterföreningens nödvÀndighet.

I morgon bÀr det för min del ivÀg till Vilnius i Litauen.

Omedelbart deltar jag dÀr vid TV-tornet i ceremonierna till minne av de som förlorade livet nÀr de försökte stoppa de sovjetiska stridsvagnarna i januari 1991.

Men huvudsyftet Àr möte pÄ mÄndag förmiddag med styrelsen för samarbetsfonden mellan Sverige och Litauen, dÀr jag för ögonblicket rÄkar att vara ordförande. Vi sattes ju upp för bara nÄgra mÄnader sedan, sÄ det kommer nog att ta ytterligare ett litet tag innan vi kommit igÄng ordentligt parallellt med motsvarande fonder för Lettland och Estland.

Och pÄ mÄndag eftermiddag styr jag frÄn Vilnius mot New Delhi i Indien dÀr ca 2.000 personer samlas för varje Är allt större Raisina Dialogue.

Tragedin PS752.

Carl Bildt (m) - 10 January, 2020 - 13:32

STOCKHOLM: Denna förmiddag hade vi stor telefonkonferens arrangerad av ECFR med ett 50-task deltagare frÄn olika delar av Europa för att försöka att vÀrdera situationen efter den senaste veckans dramatik i och mellan USA och Iran.

Men Ätskilligt kom ocksÄ att handla om tragedin med PS752.

Canada:s premiÀrminister Trudeau anser att de olika underrÀttelseuppgifter som tyder pÄ att det ukrainska planet 752 blev nedskjutet efter sin start frÄn Teheran Àr sÄ pass sÀkra att han gick ut offentligt med detta.

Och dÀrmed har vi all anledning att utgÄ frÄn att sÄ tragiskt nog blev fallet.

DessvÀrre Àr det inte första gÄngen nÄgonting sÄdant hÀnder.

Det koreanska planet KAL007 sköts 1983 ned av sovjetiskt jaktflyg i nÀrheten av Sakhalin. Det iranska planet 695 sköts 1988 ner av en amerikansk luftvÀrnsrobot över Hormuz-sundet. Och malaysiska MH17 sköts ner av en rysk robot över östligaste Ukraina 2014.

I samtliga dessa fall handlade det pÄ ett eller annat sÀtt om misstag, och i samtliga fall omkom hundratals personer i vart och ett av de tragiska fallen.

1983 nekade Moskva totalt till nedskjutningen, ordnade storstilade presskonferenser dÀr allt förnekades, och det tog Ätskilliga Är innan man började att nÀrma sig sanningen. AllmÀn förvirring i det sovjetiska luftförsvaret i regionerna hade lett till att man trodde att det rörde sig om ett amerikanskt signalspaningsplan, och trots att han sjÀlvt tvekande fick piloten i jaktplanet ordern att skjuta ner flygplanet.

1988 erkÀnde USA relativt snabbt att det var ett civilt iranskt passagerarflygplan till Dubai man hade skjutit ner. Det rÄdde ett mycket spÀnt lÀge i omrÄdet och den nervösa besÀttningen pÄ den amerikanska robotjagaren fick nÀrmast panik och trodde att man var under attack frÄn luften.

USA erkÀnde misstaget, men det hela fick i alla fall ett lite obehagligt efterspel nÀr den ansvarige officern ett antal Är senare fick medalj.

I fallet MH17, som ju sköts ner av en enhet frÄn en rysk luftvÀrnsrobotbrigad, har Moskva fortsatt att förneka varje ansvar och engagerat sig i omfattande desinformation för att försöka dölja vad som faktiskt intrÀffade.

Det finns viktiga skillnader mellan dessa hÀndelser och det som nu skett med PS752.

Den första Àr att medan det i de tidigare fallen inte fanns nÄgra medborgare frÄn det land som pÄ ett eller annat sÀtt hade ansvaret för nedskjutningen ombord pÄ planen, Àr situation hÀr pÄtagligt annorlunda.

En betydande del av de som omkommit har pÄ ett eller annat sÀtt en anknytning till Iran. Och det innebÀr att det i Iran sjÀlvt finns anhöriga och vÀnner som kommer att vilja ha svar om vad som hÀnde.

Den andra skillnaden Àr att information om vad som hÀnde inte kan hÄllas borta frÄn landet. I Iran Àr tillgÄngen pÄ sociala media betydande. Total mörklÀggning Àr inte möjlig. Det var annorlunda i Sovjetunionen 1983.

FrÄn Irans UD har nu sagts att företrÀdare för de lÀnder som har medborgare bland offren kommer att inbjudas att delta i undersökningen om vad som intrÀffade, och det Àr en viktig signal.

Avgörande Àr dock alldeles sjÀlvklart hur detta kommer att ske i praktiken, och dÀr finns det nog all anledning till oro. Om det aktuella robotbatteriet faller under revolutionsgardet IRGC:s ansvar, vilket kan vara fallet, finns det all anledning att utgÄ frÄn att de kommer att försöka att sÀtta sig till motvÀrn.

Viktigt Ă€r nu att de aktuella lĂ€nderna – Sverige bland dem, men Canada sannolikt i ledning – snabbt engagerar sig med Iran kring detta och tvingar fram klarhet om undersökningen.

Canada har problemet att man inte har diplomatiska förbindelser med Iran efter ett egenartat beslut av en tidigare regering, och tillverkaren Boeing torde dessutom vara blockerad vad gÀller kontakter med Iran genom amerikanska sanktioner.

Sverige borde kunna spela en roll.

EU höjer ambitionen?

Carl Bildt (m) - 7 January, 2020 - 13:24

STOCKHOLM: Veckan som inletts fortsÀtter föga förvÄnande att domineras av efterspelet av dramat mellan USA och Iran.

Men frÄn vÄr horisonter Àr det nu snarast Europa och EU och dess reaktion som Àr i fokus.

Den nya Höge Representanten Joseph Borell var snabb att etablera kontakt ocksÄ med Iran och dess utrikesminister, och efter en diskussion i kommissionen i dess helhet blir det nu ocksÄ ett extra möte med EU:s utrikesministrar i Bryssel pÄ fredag.

Jag kan förvisso ha fel, men jag tror inte nĂ„got sĂ„dant extra möte anordnades under hela Morgherinis fem Ă„r pĂ„ den posten. Åren dessförinnan – inte minst med Rysslands aggression mot Ukraina – var det dock Ă„tskilliga sĂ„dana.

Men nu Àr det uppenbart att Borell vill visa att EU inte bara passivt sitter och invÀntar elÀndet som kommer.

DÀremot Àr det vÀl dessvÀrre sÄ att handlingsutrymmet just nu Àr tÀmligen begrÀnsat. Om det till Àventyrs skulle finnas en öppning för nÄgon typ av förhandling i Vita Huset Àr det nog för ögonblicket svÄrare att se en sÄdan i Teheran.

Dock skall noteras att det ytterligare steg vad gÀller nukleÀra aktiviteter som Iran utannonserade i söndags var snÀppet mindre lÄngt gÄende Àn vad man nog allmÀnt hade rÀknat med.

Man avstod frÄn att börja anrika till 20%, och man var uppenbart angelÀgen att stanna inom JCPOA-avtalets allmÀnna ram genom att ha hela IAEA:s inspektionsnÀrvaro oförÀndrad och dÀrmed total transparens i det man gör.

Och jag har svÄrt att tolka det som annat Àn att man vill hÄllas fast vid i alla fall en möjlighet till diplomatisk öppning via EU och Europa.

Vad Borell avser att göra vet jag inte, men en möjlighet vore ju att han inbjöd JCPOA-avtalets lÀnder till ett möte i Bryssel pÄ utrikesministernivÄ.

USA har ju vÀgrat visum för Irans utrikesminister att komma till FN i New York, vilket rimmar illa med alla tÀnkbara principer, men nÄgon typ av diplomatisk process mÄste ju i alla fall prövas.

Viktigt Àr i alla fall att EU höjer sin ambitionsnivÄ. Och det verkar som om den nya ledningen i Bryssel Àr inriktad pÄ det.

I morgon blir det ocksĂ„ intressant att se vad som sĂ€gs nĂ€r Ursula von der Leyen styr stegen – tar tĂ„get, skulle jag tro – till London för att trĂ€ffa premiĂ€rminister Johnson och börja diskutera framtiden.

Hon skall ocksÄ hÄlla ett anförande i London, vilket nog ocksÄ kan ha sitt intresse.

Det verkligt oroande


Carl Bildt (m) - 6 January, 2020 - 12:02

MILANO: Det nya Äret började med ett brak nÀr en drönare dödade chefen för det iranska revolutionsgardet IRGC nÀr han landade pÄ flygplatsen i Bagdad för att bl a trÀffa Iraks tjÀnstgörande premiÀrminister.

IRGC tillhör den iranska regimens sjÀlva kÀrna, med en bakgrund idet lÄnga och plÄgsamma kriget mot Irak, men sedan dess bÄde hÄrdför trupp för att kontrollera den inre situation som ansvarig för olika utrikes operationer frÀmst i regionen.

Hezbollah i Libanon och framför allt dess operativa del för utrikes operationer Àr mer eller mindre en del av IRGC:s imperium, och har med olika milisförband spelat en viktig roll för regimen Assads överlevnad i Syrien. OcksÄ av IRGC rekryterade olika miliser frÄn Iran sjÀlvt har varit betydelsefulla i det avseendet.

Mindre kÀnt Àr att IRGC var viktigt för att stoppa ISIS under dess omedelbara framfart sommaren och hösten 2014. FrÄn kurdisk sida framhÄlls att utan dessa insatser fanns det en risk för att den kurdiska regionen KRG:s huvudstad Erbil hade fallit, och mÄhÀnda var i detta kritiska lÀge ocksÄ Bagdad i farozonen.

Bakgrunden till det Àr ganska enkel. ISIS dödar shiamuslimer varhelst man ser dem, och var för Iran ett dödligt hot som mÄste stoppas. Mobiliseringen av shiamuslimer i Irak var ocksÄ viktig i ett lÀge dÀr den irakiska armén nÀrmast hade kollapsat.

FrÄn USA:s sida ses IRGC som en farlig del av den iranska regim man ser som sin tydliga fiende. Och förvisso har IRGC i vissa skeden gjort sitt till för att med leveranser av stridsmedel och sprÀngÀmnen göra livet svÄrare för de amerikanska stridskrafterna i frÀmst Irak.

Det vi nu ser Ă€r det senaste utslaget för den omorientering av amerikansk politik som skedde nĂ€r man lĂ€mnade det nukleĂ€ra avtalet med Iran och i stĂ€llet slog in pĂ„ en politik av ”maximalt tryck” med oklara mĂ„lsĂ€ttningar. Sedan dess har osĂ€kerheten i regionen ökat pĂ„tagligt, den hĂ„rdföra linjens mĂ€n i Iran stĂ€rkts, landet börjat att aktivera viss nukleĂ€r verksamhet igen och stabiliteten i Irak allvarligt hotas.

Jag minns hur jag i ett samtal med en central person i dess frÄgor i Washington för ett par Är sedan gjorde det tÀmligen enkla pÄpekandet att en upptrappad konfrontation mellan USA och Iran med största sannolikhet skulle leda till starka spÀnningar och problem i och för Irak men möttes av förvÄning över detta pÄstÄende.

Men nu Àr det dÀr vi Àr.

Generalen Soleimani var förvisso inte populÀr överallt, och det finns en vÀxande reaktion i delar av Irak mot en iransk hÄrdhÀnthet i olika frÄgor, men detta kommer nu i bakgrunden i jÀmförelse med en ilska över att USA anses missbruka sin roll i landet till ett krig som inte ligger i Iraks intresse.

I grunden Àr landets stabilitet beroende av en stabil region, och inte minst av en viss stabilitet i relationerna med det stora grannlandet Iran. DÀrför har den irakiska regeringen ocksÄ varit aktiv i anstrÀngningarna att minska de farliga spÀnningar man sett byggas upp under det senaste Äret. Det har handlat om omsorgen om det egna landets sÀkerhet.

Att vi nu fÄr en upptrappning mellan Iran och USA Àr ofrÄnkomlig.

Hur och nÀr det kommer ett iranskt svar vet ingen, men man nÄ notera att de amerikanska stridskrafterna i Irak nu instÀllt all aktivitet mot ISIS och nu fokuserar enbart pÄ att skydda sig sjÀlva. Och betydande förstÀrkningar har skickats till regionen i övrigt.

Iran utannonserade i gÄr ytterligare ett steg nÀr det gÀller olika nukleÀra aktiviteter, vilket sjÀlvklart inger bekymmer, men i motsats till vad en del rubriker anger har man inte lÀmnat det nukleÀra avtalet. Viktigt Àr att alla de internationella inspektörerna finns kvar och att man ligger kvar i sina olika principiella Ätaganden.

Hur situationen i Irak kommer att utvecklas ÄterstÄr att se, men blir mycket viktigt. Om landet blir ett slagfÀlt mellan Iran och USA kommer det knappast att överleva, samtidigt som lÄngsiktigt Iran sannolikt har de största förutsÀttningarna att förlora minst i en sÄdan konfrontation.

Om de amerikanska stridskrafterna kan vara kvar i landet ÄterstÄr ocksÄ att se. President Trump notar nu landet med sanktioner Àn kraftigare Àn dem mot Iran om deras möjligheter att stanna kvar i landet Àventyras, vilket knappast Àr ett tecken pÄ en förtroendefull och vÀnskaplig relation.

I en mer normal situation Àr det ingen tvekan om att en viss amerikansk militÀr nÀrvaro i landet har betydelse för ocksÄ den vidare stabiliteten. I en sÄdan Àr vi dock dessvÀrre inte just nu.

Alldeles bortsett frĂ„n situationen i Irak och vart konfrontationen mellan USA och Iran leder – med en situation dĂ€r inne vill krig, men ingen förefaller redo att bryta den onda cirkel som för dit – Ă€r det djupt oroande att ta del av olika informationer o, hur beslutsfattandet i denna viktiga frĂ„ga gĂ„tt till i Washington.

Tydligt Àr att det inte lÀngre finns nÄgra krafter som kan eller vill hÄlla emot nÀr den enkelspÄriga konfrontationens röster börjar höras i Vita Huset. Ingen tror att en handling som den vi nu sett hade kunnat ske med en stark försvarsminister som t ex Jim Mattis.

Men nu verkar allt vara möjligt och ingenting omöjligt.

Och det Àr det verkligt oroande i den dramatiska situation som inlett detta det tredje decenniet i det tjugoförsta Ärhundradet.

Skiften i mÄngfald i Europa och i tiden.

Carl Bildt (m) - 30 December, 2019 - 12:13

TABIANO: För min del innebÀr helgerna en tid under Italiens vÀrmande sol, ocksÄ med lite utflykter till nÄgra av de kulturella och historiska juveler som denna europeiska halvö Àr sÄ unikt rik pÄ.

Landets politik i dessa dagar Àr dock en lite annan historia.

En stapplande koalition mellan det nÄgot mer vÀnsterinriktade PD och populistiska 5Stelle har möjligen gett kortsiktig stabilitet, men knappast sÄ mycket mer Àn sÄ. Av reformer vÀrda namnet, vilket detta lands ekonomi desperat behöver, syns inte ett spÄr.

Och i slutet av januari Àr det regionalval hÀr i Emilia-Romagna.

Denna rika och i grunden framgĂ„ngsrika del av Italien har traditionellt dominerats av den politiska vĂ€nstern – en gĂ„ng styrdes regionen faktiskt av kommunistpartiet PCI – men nu finns det en tydlig risk för att högerpopulistiska Lega under dess karismatiske ledare Matteo Salvini kommer att ta över.

I avvaktan pÄ det valet hÀnder ingenting alls i landets politik. Och beroende pÄ dess utfall kan i stort sett allting hÀnda.

Och det Àr förvisso brytningstid i politiken i Ätskilliga europeiska lÀnder.

Frankrike lamslÄs fortfarande av de stora strejkerna riktade mot president Macrons alldeles nödvÀndiga föreslÄ att reformera landets mÄngfasetterade pensionssystem. I viss utstrÀckning handlar de protesterna ocksÄ om de gamla fackföreningarnas försök att ta tillbaka initiativet frÄn det förflutna Ärets s k gula vÀstar och deras protest.

Om Macron lyckas eller ej blir av mycket stor betydelse.

Och det skall noteras att de reformer han hitintills gjort börjat att ge positiva effekter pÄ den franska ekonomin och dess konkurrenskraft.

Mycket ÄterstÄr dock, men Macron verkar inte vara mannen som kastar in handduken i första taget.

I Storbritannien ÄterstÄr att se hur Boris Johnson kommer att hantera det mandat han nu fÄtt av vÀljarna. UttrÀde ur EU, ja, men vad hÀnder sedan?

Det skall noteras att han fört kampanj med en retorik som lovar mycket av offentliga utgifter, och hur detta kan förenas med en EU-politik som ju försÀmrar förutsÀttningarna för landets ekonomiska utveckling framöver Àr inte alldeles lÀtt att se.

Uppgiften att forma en ny relation till EU i olika avseende kommer dock att bli den som dominerar det kommande Äret frÄn brittisk horisont. Det kommer sÀkert att talas vitt och brett om alla möjliga andra handelsavtal, men det Àr ju detta handelsavtal som Àr det alldeles avgörande för framtiden.

Och kommer detta att klaras av inom ett Är eller tvingas han fram mot sommaren att begÀra ett Är till? Han sÀger det förra och mÄnga tror det senare.

Men med det starka valresultat han fick sitter han sÀkert under de kommande Ären. Och med det elÀnde som Labour försÀnkt sig sjÀlvt i genom sin vÀnstersvÀng och oförmÄga att formulera en tydlig EU-politik kan han t o m börja att tÀnka i termer av mer Àn en mandatperiod.

Den skotska frÄgan kommer att fortsÀtta att finnas, men sannolikt blir den akut först efter de skotska regionalvalen 2021.

Tyskland har tydligt kommit in i ett övergÄngsskede som handlar om vem och vilka som kommer att regera landet efter eran Angela Merkel. Och osÀkerheten pÄ den punkten Àr sÄ betydande att det nog Àr sannolikt att eran Merkel kommer att förlÀngds till att omfatta i alla fall hela det kommande Äret.

Men dÀrefter?

Just nu spekuleras det i en möjlig kommande koalitionsregering mellan CDU och det det framgÄngsrika Gröna partiet som ju utvecklats i pÄtagligt mer pragmatisk riktning.

Det finns t o m de som tar spekulationerna sÄ lÄngt att de sÀger att det kan bli en grön förbundskansler i Tyskland i den kommande perioden.

Socialdemokraterna SPD har efter sitt allra senaste skifte mer eller mindre uteslutit sig sjÀlva frÄn seriösa spekulationer om de nÀrmaste Ären. Och det hÀnger fortfarande en viss osÀkerhet om vem som CDU kommer att föra fram som sin kanslerkandidat i det valet.

I Österrike kommer de senaste Ă„rens tumult nu att resultera i vad som kallas en blĂ„svart koalition, d v s mellan breda borgerliga ÖVP och det Gröna partiet.

Och mÄnga blickar kommer att riktas mot Wien för att se hur man i de regeringsförhandlingar som kommer att avslutas strax efter Ärsskiftet har löst ut kontroversiella frÄgor som migrations- och klimatpolitiken dÀr avstÄndet mellan partierna tidigare varit betydande.

MÄnga kommer sÀkert i utvecklingen i Wien att se en föraning om vad som skulle kunna komma att intrÀffa ocksÄ i Berlin lÀngre fram.

I Bryssel börjar de nya personerna nu att fÄ fotfÀste, och man ser fram mot först ett kroatiskt och sedan ett tyskt ordförandeskap under det kommande Äret, med Balkan mycket i fokus för det första halvÄret och Kina för det andra.

Utrikespolitiken kommer att trÀnga sig pÄ.

Angela Merkel planerar att Äka till Ankara tidigt pÄ det nya Äret. Flyktingavtalet med Turkiet knakar i fogarna, spÀnningarna ökar i östra Medelhavet och Libyen ser ut att bli en Àn mer komplicera konfliktzon med EU mest pÄ ÄskÄdarlÀktaren.

Österut har det dock kommit till en fĂ„ngutvĂ€xling mellan Ryssland och Ukraina, och dĂ€rtill ett avtal om ny rysk gastransit samtidigt som Gazprom mot alla odds gĂ„tt med pĂ„ att betala de miljardskadestĂ„nd de Ă„dömts i olika skiljedomsförfarande.

Alltid nÄgot. Om USA:s beslut att i sista stund rikta sanktioner mot NordStream 2 pÄverkat den utvecklingen Àr dock en öppen frÄga.

Nu lÀmnar det tjugoförsta Ärhundradets andra decennium plats för dess tredje.

För min del har jag sammanfattat en del av vad som hÀnt under det decennium som gÄtt i en artikel i Dagens Industri i dag för den som möjligen kan vara intresserad.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

Jonas Sjöstedt sommartalar

VĂ€nsterpartiet - 16 August, 2012 - 11:41

Snart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning.

 
Nytt i forumet

Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 03:37.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2020, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson