Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Ett tydligt skifte i synen pÄ Ryssland.

Carl Bildt (m) - 18 September, 2020 - 20:30

STOCKHOLM: Relationerna mellan EU och Ryssland har förvisso varit tÀmligen anstrÀnga under Ären efter den ryska aggressionen mot och interventionen i Ukraina.

PÄ sina hÄll har det gjorts försök att inleda en mer s k strategisk dialog och dÀrmed förbÀttra relationen. I spetsen för detta har under det senaste Äret gÄtt Frankrikes president Macron, Àven om skepsisen hos Ätskilliga övriga varit pÄtaglig.

Men nu tyder allt i stÀllet pÄ att relationen i stÀllet kommer att pÄtagligt försÀmras. Och dÄ handlar det inte minst om den viktiga relationen mellan Moskva och Berlin. Under senare Är Àr det ju frÀmst mellan Angela Merkel och Vladimir Putin som det först samtal av nÄgon mer avgörande tyngd.

Det saknades inte pÄfrestningar redan före mordförsöket pÄ Alexej Navalny.

Förbundskansler Merkel sade offentligt att allt tydde pÄ att det var ryska officiella aktörer som lÄg bakom ett omfattande cyberintrÄng i den tyska förbundsdagen. Och tidigare i Är mördades ju en tjetjensk dissident mitt i Berlin. Den skyldige kunde gripas, och det man kom fram till ledde till att en person utvisades frÄn den ryska ambassaden.

Och till detta kom sÄ att man kunde konstatera att man försökt att mörda Alexej Navalny med en variant av det mycket avancerade nervgift som GRU anvÀnde i Salisbury i Storbritannien 2018. Den slutsats som det tyska laboratoriet kom fram till har sedan dess fÄtt en oberoende bekrÀftelse ocksÄ av experterna vid Försvarets Forskningsinstitut i UmeÄ.

Den tyska officiella reaktionen pÄ detta var att krÀva en noggrann undersökning och att de ansvariga skulle stÀllas till svars. Sannolikt trodde man dock knappast att sÄ skulle bli fallet.

Men Ă€ven nĂ€r detta Ă€r sagt fĂ„r det ryska svaret nog betecknas som osedvanligt stötande. Men kallade upp den tyske ambassadören i Moskva, stĂ€llde alla möjliga krav och antydde helt frĂ€ckt att det nog var tyskarna – eller möjligen amerikanarna – som hade förgiftat honom som en provokation.

Högljutt krÀvde man konsulÀrt tilltrÀde till Navalny och begÀrde att fÄ alla hans testresultat i Berlin överlÀmnade. Det tyska svaret blev lugnt att Navalny förvisso var rysk medborgare men alls icke begÀrt nÄgon konsulÀr hjÀlp, och att Moskva vad gÀller testresultat ju lÀmpligen kunde hÀnvÀnda sig först till sjukhuset i Omsk.

Dessutom sÀgs det att den ryska duman nu skall göra en undersökning, och till de ledamöter som tydligen skall ingÄ i denna hör den agent Lugovoj som ju belönades för mordet med polonium pÄ Litvinenko i London 2006 med sÄvÀl medalj som plats i duman.

SÄ vÀrst mycket mer provocerande Àn sÄ kan ju det knappast bli.

Det har lÀnge i Tyskland funnits ett kvardröjande tacksamhet för den roll som Ryssland spelade i samband med avvecklingen av DDR och Äterföreningen av Tyskland 1990. Denna förutsatte ju ocksÄ ett fyrmaktsavtal dÀr Ryssland var den avgörande parten.

Men det var vid det hÀr laget ett bra tag sedan, och en ny generation hÄller pÄ att ta över i Tyskland. Den kvardröjande tacksamheten för 1990 falnar nu mycket snabbt bort. Man inser att det Àr ett mycket annorlunda Ryssland nu Àn vad det var dÄ.

Angela Merkel kommer att vara förbundskansler till valet i september nÀst Är, och i henne finns nu en kylig bitterhet mot allt det som hon fÄtt gÄ igenom i den relation med Vladimir Putin som hon ju Àgnat mer tid Àn nÄgon annan vÀstlig ledare.

Men de som kommer efter henne kommer nu att vara mer prÀglade av Navalny-mordförsöket Àn av minnena frÄn 1990. Det skett en avgörande förÀndring.

Vad detta kommer att leda till i rysk politik ÄterstÄr att se. DÀr finns sÀkert en medvetenhet om att det som nu skett lett till en ny situation.

Tecknen hitintills tyder pÄ att man grÀver ner sig allt mer i sina positioner. Kanske blir det nu Àn svÄrare att fÄ till stÄnd en lösning pÄ konflikten i Donbas. Och att mordförsöket gjordes kan ju inte tydas pÄ annat sÀtt Àn att nervositeten över den egna regimens situation hÄller pÄ att vÀxa med allt vad detta kan komma att innebÀra.

SÄ det kan bli Àn kyligare tider.

Det krĂ€vs fasthet mot Ryssland – men ocksĂ„ försiktighet med sĂ„dant som riskerar att uppfattas som direkta provokationer.

Att detta sammanfaller med mer upphetsad retorik och konfrontation kring Kina borta i östra Asien och en situation dÀr USA mycket vÀl kan vara pÄ vÀg mot en genuint destabiliserade inrikespolitisk konfrontation tillhör dessvÀrre ocksÄ den bilden.

SÄ förstÀrkt uppmÀrksamhet Àr pÄkallad.

En vecka med mycket som hÀnder.

Carl Bildt (m) - 13 September, 2020 - 17:14

STOCKHOLM: Trots kraftigt ökad repression under veckan som gÄtt blev det massiva manifestationer sÄvÀl i Minsk som i en rad andra stÀder i Belarus under dagen. Regimens strategi Àr förvisso att lÄngsamt kvÀva oppositionen, men om detta kommer att lyckas fullt ut ÄterstÄr att se.

Ett möjligt nytt inslag Àr hotet om cyberattacker mot delar av regimens infrastruktur.

Minsk har ju sett framvÀxten av en kompetent IT-sektor med duktiga programmerare, och om dess talanger mobiliseras kan det komma att ske intressanta saker. Det ekonomiska priset för regimen av dess politik kommer hur som helst att successivt bli allt högre.

I morgon Äker sÄ Lukashenko till Sochi för att dÀr trÀffa Putin och diskutera ocksÄ deras kommande samarbete.

FrÄn Kremls sida har man under förra och detta Är tryckt pÄ hÄrt för en mycket nÀrmare integration, vilket ju i praktiken betyder rysk kontroll, men det har dÄ Lukashenko med olika manövrar motsatt sig.

FrĂ„gan Ă€r om han inte nu gjort sig sĂ„ beroende av Kreml att hans förmĂ„ga att stĂ„ emot reducerats avsevĂ€rt. Men alldeles sĂ€kert kommer han – med rĂ€tta – att hĂ€vda att alltför lĂ„ngt gĂ„ende steg i denna riktning kan leda till att oppositionen fĂ„r mer luft under vingarna.

Men Putin kommer sannolikt att rekommendera en Àn hÄrdare linje för att klara av det problemet.

Till saken hör möjligen ocksĂ„ att enheter ur den ryska 76:e luftlandsĂ€ttningsdivisionen i Pskov – landets kanske viktigaste förband nĂ€r det gĂ€ller olika snabba ingripanden – inleder övningar i Belarus.

I morgon kanske vi vet en del om de lokala och regionala val som i dag hÄlls pÄ vissa stÀllen i Ryssland. Irkutsk och Novosibirsk Àr föremÄl för mycket spekulationer, men jag Àr nog mest nyfiken pÄ Tomsk. Det var dÀr Alexei Navalny var nÀr man försökte att mörda honom.

Men annars kommer det att finnas anledning att rikta blickarna mot Bryssel under de kommande dagarna.

I morgon blir det inte det planerade stora toppmötet mellan EU och Kina i Leipzig, men det blir i stĂ€llet ett digitalt sĂ„dant med Xi Jinping i spetsen pĂ„ den ena sidan och tvĂ„ tyska damer – Angela Merkel och Ursula von der Leyen – i spetsen pĂ„ den andra.

Alldeles sÀkert kommer frÄgor som Hong Kong och Xinjiang att tas upp med betydande tydlighet frÄn EU-sidan, men viktigt blir att se om det kommer signaler frÄn den kinesiska sidan kring de förhandlingar om ett vittgÄende s k investeringsavtal som har pÄgÄtt under ett antal Är och som det funnits ambition att fÄ i hamn denna höst. Den kinesiska medgörligheten har dock hitintills inte varit tillrÀcklig.

Men det blir intressant att se om Peking i ett lÀge med en allt mer spÀnd relation till USA ser ett intresse att investera mer seriöst i en konstruktiv relation med EU eller inte.

FrÄn EU-sidan finns det Ä andra sidan ett starkt intresse av en konstruktiv relation inte minst inför det kommande Ärets mycket viktiga globala avgöranden i klimatfrÄgan, men ocksÄ i de globala handels- och hÀlsofrÄgorna.

PÄ onsdag Àr det sÄ dags för kommissionspresidenten Ursula von der Leyen att hÄlla sitt Ärliga stora programtal i Europaparlamentet, som till fransk irritation denna gÄng sammantrÀder i Bryssel i stÀllet för i Strasbourg.

Alldeles sÀkert kommer hon att försöka att ge ny kraft till de gröna och digitala omstÀllningar som Àr centrala i hennes program för EU, men naturligt nog blir det sÀkert Ätskilligt om den aktuella krisen och den stora EU-satsningen för att komma ur den.

VÀrt att mÀrka Àr dock att det mycket stora program med lÄn och bidrag som stats- och regeringscheferna efter Ätskilliga timmar enades kring Ànnu inte har fÄtt parlamentets godkÀnnande. DÀr krÀver man frÀmst större tydlighet nÀr det gÀller kravet pÄ respekt för rÀttsstatens principer, men möjliga skÀrpningar i den delen mÄste sedan i sin tur tillbaka till regeringarna för godkÀnnande, och en och annan dÀr Àr som bekant mindre förtjust i frÄgan.

Med all sannolikhet blir det i talet ocksÄ en markering nÀr det gÀller Brexit-förhandlingarna med Storbritannien. Att Boris Johnsons regering vill bryta mot internationell lag och det ingÄng uttrÀdesavtalet har lett till skarpa reaktioner ocksÄ i Storbritannien sjÀlvt.

I dagens Sunday Times har t ex de bÀgge f d premiÀrministrarna John Major och Tony Blair en gemensam artikel dÀr de med kraft kritiserar förslaget. De bÀgge ser förutom den alldeles uppenbara bomben i relationen med EU dessutom lÄngsiktigt faror för den fortfarande skÀra situationen vad gÀller fredsprocessen pÄ Nordirland. Och hur skall London kunna kritisera Peking för att bryta internationell rÀtt om Hong Kong nÀr man sjÀlv anser man har rÀtt att bryta den gentemot EU?

I Washington blir det i veckan stor ceremoni med anledning av avtalet mellan Israel och Förenade Arabemiraten, och den fÄr dessutom lite extra styrka genom att nu ocksÄ Bahrein beslutat sig för att fullt ut öppna diplomatiska förbindelser med Israel, vilket sjÀlvfallet Àr positivt.

Men vi kan nog utgĂ„ frĂ„n att Trump denna gĂ„ng inte kommer att lyckas att diktera att de skall öppna sina ambassader i Jerusalem – trots vad som sades tidigare tror jag inte heller att Serbien kommer att flytta sin ambassad dit.

Formellt sett öppnas under de kommande veckan ocksÄ den 75:e sessionen med FN:s generalförsamling.

Men först i veckan dĂ€refter Ă€r det dags för den Ă„rliga stora generaldebatten – det blir av allt att döma förinspelade anföranden som spelas upp pĂ„ den stora skĂ€rmen i generalförsamlingens stora sal i New York, men som ju dĂ„ samtidigt blir tillgĂ€ngliga pĂ„ nĂ€tet.

SÄdan Àr dessa tider.

I alla fall samtal om fred i Afghanistan.

Carl Bildt (m) - 12 September, 2020 - 13:50

STOCKHOLM: Tidigare i dag satte sig sÄ de tvÄ stora delegationerna ner vid förhandlingsbordet i Doha. Direkta förhandlingar om fred i Afghanistan kunde inledas 19 Är efter den terrorattack i New York och Washington som blev inledningen till den internationella insats som först berövade talibanerna makten i landet men senare ledde till en utdragen ocksÄ militÀr konflikt utan tydlig segrare.

Redan under president Obama inleddes vissa försiktiga försök till förhandlingar med talibanerna, Àven om det fanns delade meningar om huruvida det var meningsfullt. StÀndigt talades det om förestÄende militÀra avgöranden som skulle skapa bÀttre politiska förursÀttningar.

Men sÄ blev det inte. Talibanerna fortsatte, och krigströttheten inte minst pÄ amerikansk sida blev allt tydligare. Med Donald Trump kom en president var samlade politik för Afghanistan var att han ville ut.

Och det ledde till det avtal i februari i Är mellan USA och talibanerna dÀr de förra lovade att lÀmna Afghanistan och de senare att inte stödja nÄgon internationell terrorism. I allt vÀsentligt var det USA som vek ner sig i den förhandlingen.

I detta ingick dock att det skulle inledas reella förhandlingar mellan regeringen i Kabul och talibanerna i mars efter det att Kabul slÀppt ett stort antal fÄngna talibaner. Men att alla dessa fÄngar skulle slÀppas hade USA inte förankrat i Kabul, och fördröjningen sedan dess har till stor del handlat om konsekvenserna av detta.

Men nu Àr alla dessa talibaner frigivna, och de tvÄ delegationerna har inlett samtal.

Först pÄ listan frÄn Kabuls utgÄngspunkt stÄr en vapenvila, men det har talibanerna hitintills motsatt sig. De vill hÄlla det militÀra trycket uppe under samtalen, men förr eller senare mÄste sjÀlvklart en vapenvila till.

Exakt vad talibanerna vill Ă€r inte alldeles klart. De anser sig fortfarande representerade det islamska emiratet Afghanistan – det var deras regim intill 2001 – och de krĂ€ver att det skall införas ett ”islamskt system” i landet, dock utan att Ă€nnu precisera vad ett sĂ„dant skulle innebĂ€ra.

Den stora och mÄngfasetterade delegation som kommit frÄn Kabul slÄr i allt vÀsentligt vakt om allt det som den s k islamska republiken Afghanistan faktiskt uppnÄtt under de senaste tvÄ decennierna, Àven om det inte kan uteslutas att vi kommer att se mer av nyanser i den stora delegationen framöver.

FrÄgan om kvinnors rÀttigheter Àr viktig sÄvÀl i sak som i symbolik. Fyra prominenta kvinnor finns i delegationen frÄn Kabul, medan talibanerna föga förvÄnande enbart representeras av mÀn. Parentetiskt kan nÀmnas att i deras delegation i Doha ingÄr flera individer som spenderat lÄngt tid i amerikansk fÄngenskap i Guantanamo.

Alldeles sĂ€kert kommer dessa samtal att ta lng tid, och alldeles sĂ€kert kommer de att gĂ„ igenom allvarliga kriser. Hur enad den talibanska sidan Ă€r Ă„terstĂ„r att se – pĂ„ Kabul-sidan Ă€r det uppenbart att det finns betydande spĂ€nningar.

Och sÀkert kommer det att krÀvas informella internationella insatser för att hjÀlpa till. Jag noterade att sÄvÀl Norges som Finlands utrikesministrar levererade budskap nÀr samtalen inleddes, och det hade alldeles sÀkert sin sÀrskilda bakgrund.

Trots alla problem Àr det tveklöst en framgÄng att officiella samtal nu inletts.

Nu Àr det bara att hoppas att man inom inte alltför lÄng tid kan komma överens om en reduktion av vÄldet och allra helst en total vapenvila.

OcksÄ Sverige har satsat och satsar fortsatt mycket för att hjÀlpa Afghanistans utveckling. SÄ det Àr en viktig dag för oss ocksÄ.

Kort i Berlin

Carl Bildt (m) - 8 September, 2020 - 09:42

BERLIN: Sannolikt Àr detta mitt sista besök pÄ flygplatsen Tegel i Berlin dit SAS flygningar ju gÄr. Det sÀgs att den nya storflygplatsen söder om Berlin efter Är av för landet ytterligt pinsamma förseningar kommer att öppnas inom kort.

Förr kunde man flyga till den klassiska flygplatsen Tempelhof med dess klassiska terminal. Jag minns hur man under det kalla krigets Är tog det amerikanska flygbolaget PanAm frÄn Hamburg för att via en av de tre luftkorridorerna ta sig till VÀstberlin.

Tempelhof lÄg ju i den amerikanska sektorn, och bara flygbolag frÄn de tre vÀstallierade fick flyga genom korridorerna till VÀstberlin. Till Tegel i den dÄvarande franska sektorn kunde man flyga med Air France.

Men 2008 stÀngdes Tempelhof. Och nu Àr det smart dags för Tegel att gÄ samma öde till mötes.

HÀr var jag för ett möte lett av ECFR för att diskutera utmaningar för EU i en tid nÀr ekonomiska pÄtryckningar av olika slag har blivit ett allt viktigare inslag i stormakternas kamp.

Slutsatser och förslag hoppas jag att vi kan redovisa inom de nÀrmaste mÄnaderna. Alldeles sÀkert kommer det att orsaka viss debatt. FrÄgorna Àr inte enkla.

Men diskussionen hÀr domineras annars i hög grad av de allt mer anstrÀngda relationerna med Moskva.

Hur skall man reagera nÀr man mer officiellt mÄste konstatera att Kreml inte pÄ nÄgot sÀtt vill bidra till klarhet om mordförsöket pÄ Alexej Navalny? Alla vet att den stunden kommer, men ingen Àr Ànnu alldeles klar med slutsatserna.

Min kollega i ECFR och ordförande i förbundsdagens utrikesutskott Norbert Röttgen Àr alldeles klar med att man nu mÄste stiga ut ur det kontroversiella pipeline-projektet Nordstream 2.

Det steget utesluts nu inte ens av förbundskansler Merkel, men hur ett sÄdant steg rent konkret kan se ut Àr det inte alldeles lÀtt att fÄ sammanhÀngande svar pÄ. Det finns inte minst juridiska aspekter pÄ detta som Àr svÄra att fÄ inblick i.

Och dessutom har det ju frÄn hennes sida varit tydligt att det krÀvs ett svar frÄn EU i dess helhet pÄ det som intrÀffat. Jag skulle tro att övriga EU- lÀnder vÀntar pÄ synpunker frÄn Berlin pÄ hur det svaret skulle kunna se ut.

Annars domineras mÄnga diskussioner hÀr av att det Àr ett Är till det val till förbundsdagen som kommer att innebÀra att Tyskland lÀmnar den lÄnga och stabila eran Merkel. Vad som kommer dÀrefter saknar förvisso inte betydelse för det övriga Europa heller.

Vem som tar över rodret i CDU och vem som blir CDU:s kandidat till förbundskansler i valet – sannolikt men inte sĂ€kert samma person – förefaller Ă€n skrivit i stjĂ€rnorna. Men i december mĂ„ste pĂ„ ett eller annat sĂ€tt klarhet skapas i den frĂ„gan.

Och Àven om undersökningarna nu ger en mycket stor ledning för CDU/CSU Äterspeglar detta ocksÄ förtroendet för den kansler som ju inte kommer att vara kandidat nÀsta Är.

Det mesta Àr dÀrmed öppet.

SÄ det kommer ocksÄ av den anledningen att finnas anledning att Äterkomma hit till Berlin.

Kort i Berlin

Carl Bildt (m) - 8 September, 2020 - 09:42

.BERLIN: Sannolikt Àr detta mitt sista besök pÄ flygplatsen Tegel i Berlin dit SAS flygningar ju gÄr. Det sÀgs att den nya storflygplatsen söder om Berlin efter Är av för landet ytterligt pinsamma förseningar kommer att öppnas inom kort.

Förr kunde man flyga till den klassiska flygplatsen Tempelhof med dess klassiska terminal. Jag minns hur man under det kalla krigets Är tog det amerikanska flygbolaget PanAm frÄn Hamburg för att via en av de tre luftkorridorerna ta sig till VÀstberlin.

Tempelhof lÄg ju i den amerikanska sektorn, och bara flygbolag frÄn de tre vÀstallierade fick flyga genom korridorerna till VÀstberlin. Till Tegel i den dÄvarande franska sektorn kunde man flyga med Air France.

Men 2008 stÀngdes Tempelhof. Och nu Àr det dags för Tegel att gÄ samma öde till mötes.

HÀr var jag för ett möte lett av ECFR för att diskutera utmaningar för EU i en tid nÀr ekonomiska pÄtryckningar av olika slag har blivit ett allt viktigare inslag i stormakternas kamp.

Slutsatser och förslag hoppas jag att vi kan redovisa inom de nÀrmaste mÄnaderna. Alldeles sÀkert kommer det att orsaka viss debatt. FrÄgorna Àr inte enkla.

Men diskussionen hÀr domineras annars i hög grad av de allt mer anstrÀngda relationerna med Moskva.

Hur skall man reagera nÀr man mer officiellt mÄste konstatera att Kreml inte pÄ nÄgot sÀtt vill bidra till klarhet om mordförsöket pÄ Alexej Navalny? Alla vet att den stunden kommer, men ingen Àr Ànnu alldeles klar med slutsatserna.

Min kollega i ECFR och ordförande i förbundsdagens utrikesutskott Norbert Röttgen Àr alldeles klar med att man nu mÄste stiga ut ur det kontroversiella pipeline-projektet Nordstream 2.

Det steget utesluts nu inte ens av förbundskansler Merkel, men hur ett sÄdant steg rent konkret kan se ut Àr det inte alldeles lÀtt att fÄ sammanhÀngande svar pÄ. Det finns inte minst juridiska aspekter pÄ detta som Àr svÄra att fÄ inblick i.

Och dessutom har det ju frÄn hennes sida varit tydligt att det krÀvs ett svar frÄn EU i dess helger pÄ det som intrÀffat. Jag skulle tro att övriga EU- lÀnder vÀntar pÄ synpunker frÄn Berlin pÄ hur det svaret skulle kunna se ut.

Annars domineras mÄnga diskussioner hÀr av att det Àr ett Är till det val till förbundsdagen som kommer att innebÀra att Tyskland lÀmnar den lÄnga och stabila eran Merkel. Vad som kommer dÀrefter saknar förvisso inte betydelse för det övriga Europa heller.

Vem som tar över rodret i CDU och vem som blir CDU:s kandidat till förbundskansler i valet – sannolikt men inte sĂ€kert samma person – förefaller Ă€n skrivit i stjĂ€rnorna. Men i december mĂ„ste pĂ„ ett eller annat sĂ€tt klarhet skapas i den frĂ„gan.

Och Àven om undersökningarna nu ger en mycket stor ledning för CDU/CSU Äterspeglar detta ocksÄ förtroendet för den kansler som ju inte kommer att vara kandidat nÀsta Är.

Det mesta Àr dÀrmed öppet.

SÄ det kommer ocksÄ av den anledningen att finnas anledning att Äterkomma hit till Berlin.

Rakryggat i Berlin och jippo i Washington.

Carl Bildt (m) - 6 September, 2020 - 08:53

TABIANO: NÄgra dagar i norra Italiens sköna sommarsol skadar inte nu nÀr hösten börjar att knacka pÄ dÀr hemma.

Men efter mellanlandning hemma blir det för min del tvÄ dagar i Berlin i början av den kommande veckan.

DÀr levererade Angela Merkel i torsdags ett unikt starkt uttalande sedan man konstaterat att det var stÀllt utom allt tvivel att Alexander Navalny hade förgiftats och dÀrtill att detta skett med ett nervgiftet av familjen Novichock.

Inte nog med att hon sjÀlv framtrÀdde inför pressen med budskapet. Hon förstÀrkte det dramatiskt genom att rÀkna upp alla de tunga statsrÄd i den tyska regeringen som varit med och diskuterat slutsatserna, med ocksÄ president och ledningar i förbundsdagen informerats och att alla partnerlÀnder i EU och Nato nu ocksÄ skulle informeras.

Det var ett rÀtt unikt sÀtt att ge vad hon hade att sÀga en Àn större tyngd.

Att man konstaterar ett nervgift av familjen Novichock stÀller det utom allt tvivel att den ryska staten har ansvaret för mordförsöket. Det handlar om ett utomordentligt farligt Àmne som hÄlls under stark och strikt kontroll.

Dess sjÀlva existens var en djup hemlighet utom för ett mycket litet antal lÀnder innan det konstaterades vid mordförsöket i Salisbury i Storbritannien 2018. DÄ utfördes detta av en specialgrupp frÄn den militÀra underrÀttelsetjÀnsten GRU.

Jag har hĂ€r tidigare skrivit att man mĂ„ste utgĂ„ frĂ„n att ansvaret i detta fall ligger pĂ„ sĂ€kerhetstjĂ€nsten FSB. Även om nĂ„gon annan skulle ha genom,fört operationen kan det inte ha skett utan vetskap och godkĂ€nnande av FSB. Dock Ă€r det sannolikt att nervgiftet mer kontrolleras av militĂ€ren och GRU.

I sedvanlig ordning har Kreml tillbakavisat alla anklagelser. Och man har nu fÄtt god draghjÀlp av Donald Trump som dristade sig till att sÀga att man inte sett nÄgra bevis trots vad den tyska regeringen sagt. Man kan dock vara övertygad om att berörda tyska myndigheter delgett berörda amerikanska myndigheter bevisen.

I morgon i Berlin skall det bli intressant att höra reaktioner pÄ utvecklingen. Jag skulle vÄga gissningen att kommentarerna kring Donald Trump kommer att vara vÀl sÄ beska som de om Vladimir Putin.

Och pÄ ett eller annat sÀtt mÄste detta sjÀlvfallet följas upp med mer konkreta politiska konsekvenser. Relationen med Ryssland Àr ju pÄtagligt anstrÀngd just nu ocksÄ pÄ grund av den fortsatta utvecklingen i Belarus.

VÀnder vi blickarna Ät andra hÄllet dÄ avhölls i fredag det sedan lÄng tid uppreklamerade mötet i Vita Huset mellan Serbiens president och Kosovos premiÀrminister.

Det Àr den f d Trump-ambassadören i Berlin Richard Grenell som försöker att demonstrera sina och Trump-administrationens diplomatiska fÀrdigheter i en frÄga som ju EU brottats med lÀnge.

Men det blev ett mÀrkligt möte. NÄgot gemensamt dokument kunde inte undertecknas, utan tvÄ delvis olika, och som dessutom i huvudsak innehöll sÄdant som var föga kontroversiellt eller tidigare avhandlat.

I substans meddelades att Israel erkĂ€nt Kosovo – vilket sjĂ€lvfallet var positivt – och att sĂ„vĂ€l Serbien som Kosovo öppnar ambassader i Jerusalem i stĂ€llet för Tel Aviv. En formulering i det som undertecknades kan dessutom tolkas som att affĂ€rer med kinesiska Huawei inte kommer att ske i Serbien eller Kosovo.

Men det som nog kommer att dröja sig kvar Àr bilderna pÄ det för presidenten och premiÀrministern nÀrmast förnedrande arrangemangen i det Ovala Rummet i Vita Huset i samband med att Trump skulle tala till media.

De behandlades inte som ledare för tvÄ stater som förtjÀnar respekt, utan som smÄ typer som kallats in för att informeras om vad som egentligen gÀller.

SakfrÄgan Àr förvisso mycket viktig, och förr fanns ocksÄ ett gott samarbete mellan EU och USA i Àrendet.

I morgon finns president Vucic och premiÀrminister Houti i Bryssel för den EU-dialog i samma Àrende som med all sÀkerhet inte kommer att leverera nÄgra braskande snabba resultat, men som mödosamt kommer att arbeta sig igenom en agenda som krÀver uppmÀrksamhet ocksÄ pÄ detaljer.

Och dĂ„ finns jag – som sagt – i Berlin i andra Ă€renden.

Ett dÄligt Är för Sverige i Europa.

Carl Bildt (m) - 1 September, 2020 - 10:33

STOCKHOLM: I Belarus fortsÀtter president Lukashenko att försöka skruva Ät tumskruvarna pÄ oppositionen och samhÀllet Àn mer.

Men det var ÀndÄ vÀrt att notera att han inte lyckades stoppa fortsatt mycket omfattande manifestationer i Minsk och i andra stÀder den tredje söndagen i rad.

Den polisiÀra och nu ocksÄ militÀra nÀrvaron var massiv. Men nÀr de spÀrrade en gata tog manifestationen i stÀllet en annan. Och fredligt samlades mÀnniskomassorna i nÀrheten av presidentpalatset och ropade ut sina krav pÄ diktatorns avgÄng.

SĂ„ ser det inte ut att bli i det omedelbara perspektivet – men alltför lĂ„ngvarig kan regimen nĂ€ppeligen bli.

I gĂ„r hindrades den belarusiska katolska kyrkans biskop att Ă„tervĂ€nda till det land dĂ€r han faktiskt Ă€r medborgare. Inte minst i landets vĂ€stligaste delar kommer alldeles sĂ€kert reaktionen pĂ„ detta – dold eller öppen – att bli mycket stark.

Redan tidigare har ju ledaren för den ortodoxa kyrkan i landet bytts ut. Den saken beslutades av allt att döma i Moskva.

Att man likriktar all massmedia tillhör alldeles sjÀlvklart ocksÄ bilden. Men Telegram-systemet har man svÄrt att fÄ pÄ, och det Àr genom det som oppositionen nÄr ut.

Det systemet Ă€r som bekant ocksĂ„ mycket stort i Ryssland – och dĂ€r finns mĂ„nga som mycket uppmĂ€rksamt följer utvecklingen i det lilla grannlandet.

Lukashenko beroende av Kreml ökar nu dramatiskt. Han har uppenbarligen hjÀlp med olika sÀkerhetsfrÄgor, han kommer alldeles sÀkert att behöva ekonomisk hjÀlp i betydande omfattning och nÀr det talas om att han om i mitten av denna mÄnad skall besöka Moskva Àr det uppenbart att han kommer att tvingas in i ett allt nÀrmare beroende.

Han tvingas dĂ€rmed vĂ€xla kurs i förhĂ„llande till den han med viss försiktighet haft under de senaste Ă„ren. Men makten har sitt pris – och detta pris kommer med all sannolikhet att betalas genom inskrĂ€nkningar i landets suverĂ€nitet.

Vilka reaktionerna sedan kommer att bli pÄ detta ÄterstÄr att se.

De tre baltiska staterna har nu infört resesanktioner mot ett trettiotal personer frĂ„n Belarus som Ă€r ansvariga för repressionen och valfusket. Ofta Ă€r det ju till dessa stater som man Ă„ker frĂ„n Belarus – det Ă€r inte lĂ„ngt frĂ„n Minsk till Vilnius.

Och Ă„tgĂ€rden kan ju ocksĂ„ ses som en signal till Bryssel att det nog Ă€r lĂ€ge att skynda pĂ„ lite grann. En första lista kan och bör beslutas relativt snabb – sedan kan arbetet fortsĂ€tta med en andra eller tredje lista om situationen inte förĂ€ndras till det bĂ€ttre.

I gÄr hade jag anledning att sitta ner nÄgra timmar och diskutera Sverige och EU:s utveckling.

Detta har hitintills varit ett pÄtagligt dÄligt Är för Sverige i Europa.

Det finns en allmÀn bild av att vi satt oss vid sidan av, brustit i solidaritet och hemfallit till en nationell egoism som mÄnga sett som frÄnstötande.

Men till de frÄgorna kommer det att finnas anledning att Äterkomma.

Assar Lindbeck.

Carl Bildt (m) - 29 August, 2020 - 11:21

STOCKHOLM: Efter ett synnerligen aktivt och inflyrelsrikt liv har Assar Lindbeck nu gÄtt ur tiden.

Han var förvisso en framstÄende nationalekonom. Det institut för internationell ekonomi han satte upp vid Stockholms Universitet har fÄtt vÀrldsrykte.

Men det som framför allt gjorde honom unik var att han aldrig var rÀdd för att lÀmna akademins tryggare vÀrld för att ge sig ut pÄ den offentliga debattens mer oroliga vatten.

Och det var just det som gjorde att han under decennier kom att fÄ ett sÄ stort inflytande. Alls inte pÄ grund av nÄgon formell makt, utan pÄ grund av kombinationen av styrkan av sina idéer och den intellektuella integritet han alltid hade.

Han började som politisk socialdemokrat, men kom framför allt att fÄ betydelse för att ge de liberala idéerna en allt starkare kraft i diskussionen om vÄr ekonomi och vÄrt samhÀlle.

Kanske fick detta allra störst betydelse i den egenartade diskussion om att införa s k löntagarfonder som stod central i Sverige under ett lÄngt skede frÄn en LO-kongress i mitten av 1970-talet till regeringsskiftet 1991 och det slutgiltiga avskaffanden av dessa.

Men Àn mer har kanske hans namn kommit att förknippas med den s k Lindbeck-kommission som den regering jag ledde tillsatte hösten 1992 för att komma med rekommendationer om vÄr ekonomisk-politiska vÀg framÄt.

NÀr det pÄ Stockholms Universitet i början av detta Är ordnades ett seminarium med anledning av Assar Lindbecks 90-Ärsdag var det kring den betydelse som denna kommission kom att fÄ för de decennier som följde som uppmÀrksamheten koncentrerades.

För nĂ„gra Ă„r sedan publicerade Assar Lindbeck sina mycket lĂ€svĂ€rda memoarer ”Ekonomi Ă€r att vĂ€lja”.

Dess avslutande rader sammanfattar mycket av hans insats:

”Att ge privata rĂ„d till regeringar eller enskilda politiker utan att samtidigt lĂ„ngsiktigt pĂ„verka den allmĂ€nna opinionen Ă€r som att skriva i sanden vid en ocean: nĂ€sta svallvĂ„g i opinionen raderar ut skriften.”

Men Assar Lindbecks insats kom att vÀxa i betydelse just genom att den indirekt kom att pÄverka ocksÄ den bredare opinionen.

Formell makt har han mÄhÀnda aldrig haft, men reellt inflytande över vÄrt lands utveckling under viktiga decenniet har han haft som mycket fÄ andra.

Och för den insatsen Àr vi mÄnga som har anledning att vara djupt tacksamma.

Försiktighet mitt i spÀnningen.

Carl Bildt (m) - 25 August, 2020 - 21:22

STOCKHOLM: Fortsatt blir det Ätskilliga samtal och kontakter med vÀnner runt om i Europa vad gÀller frÀmst utvecklingen i Belarus. Vi Àr ju en del som har en del erfarenheter frÄn Ären som gÄtt med dess olika utmaningar.

I Belarus fortsÀtter regimen försöken att fÄ situationen under kontroll. men det Àr tydligt att man inte vÄgar att ingripa alltför massivt. Man arresterar dÀr man kan, spÀrrar av dÀr man kan, avskedar dÀr det Àr möjligt.

Och nyckeln Àr att fÄ hjulen att snurra i ekonomin igen. Landet ekonomiska situation var tÀmligen bedrövlig nÀr denna kris inleddes, och av detta har den sannerligen inte blivit bÀttre.

Nu finns tecken pÄ att en del av de IT-företagare som varit ekonomins enda ljuspunkt övervÀger att lÀmna. Att internet spÀrras av dÄ och dÄ Àr ju nÀrmast ett dödligt hot mot dem. Ukraina lockar, men sÀkert ocksÄ andra lÀnder.

Och regimen försöker bygga upp bilden av det farliga hotet frÄn VÀst. Möjligen mobiliserar det en del av dem som i alla fall stödde Lukashenko, men sÄ mÄnga mer lÀr det inte övertyga.

I den allmÀnna upphetsningen finns det alltid risken för incidenter.

I söndags kom tydligen nÄgra ballonger in över grÀnsen frÄn Litauen, och dessa jagades av attackhelikoptrar frÄn Belarus som dÄ tydligen ocksÄ kort förvirrade sig in pÄ litauiskt luftrum.

Men klokt nog tog man det pÄ litauisk sida med visst lugn. En diplomatisk protest avgavs, men det inskrÀnkte sig till detta. Med all sannolikhet var det ju dessutom ett misstag i attackhelikopterns upphetsade ballongjakt.

Och jag har ett intryck av att ocksÄ Nato:s s k luftpolisfunktion över de baltiska staterna i detta skede upptrÀtt med viss ÄterhÄllsamhet.

Svenska försvaret har funnit sig föranlÄten att föra över vissa förband till Gotland med anledning frÀmst av att nÄgra ryska landstigningsfartyg var pÄ vÀg frÄn Kaliningrad till de inre delarna av Finska Viken i samband med olika övningar man genomför just nu.

Gotland hade ocksÄ snabbt besök hÀrom dagen av ett flygplan tillhörande de amerikanska specialförbanden. Det har inte sagts sÄ mycket om detta, men det förefaller att vara en del av en större övning med just dessa som pÄgick frÀmst i Norge med tydligen berörde Àven oss.

I den riktningen har det ocksÄ flugits med sex tunga B52-flygplan tillsammans med det norska flygvapnet. Dessa ombaserades frÄn USA till Storbritannien för nÄgra dygn sedan, och kommer sÀkert att dyka upp pÄ fler stÀllen.

Men jag hoppas att man Ă€r Ă„terhĂ„llsam med upptrĂ€dande i Östersjö-omrĂ„det i detta lĂ€ge. Lukashenko skulle ingenting hellre önska sig Ă€n nĂ„gonting som kunde göras till ursĂ€kt för en Ă€n hĂ„rdare nationalistiska mobilisering mot de som krĂ€ver demokrati och frihet.

Annars har min dag förflutit med olika samtal inte bara om Belarus.

Det blev en lÀngre genomgÄng av en del planering gÀllande Ukraina nu nÀr den traditionella YES-konferensen inte kan Àga rum. I september 2013 var det senaste tillfÀllet den kunde hÄllas pÄ Krim, men sedan dess har den ju varit i Kiev.

Men det blev ocksÄ en lÀngre genomgÄng med amerikanska analytiker av olika scenarier för utvecklingen mellan USA och Kina. Hur mycket av retoriken nu Àr valrörelse och hur mycket Àr lÄngsiktigt skarpt? Och hur mycket Àr Trump i förhÄllande till vad som möjligen skulle kunna bli Biden?

De frÄgorna hÀnger tungt ocksÄ över Europa, och det kommer att bli Ätskilligt mer kring dem Àven för mig under de kommande veckorna.

Vem försökte mörda Alexej Navalny?

Carl Bildt (m) - 24 August, 2020 - 20:14

STOCKHOLM: Enligt en kommuniké frÄn Charité-sjukhuset har nu tester pÄ flera oberoende laboratorier konstaterat att Alexei Navalny förgiftats.

I en gemensam kommuniké efter det beskedet krÀver förbundskansler Merkel och utrikesminister Maas en intrÀngande undersökning och att de ansvariga stÀlls till ansvar.

Sannolikheten för att det kommer att intrÀffa Àr dock grÀnsande till obefintlig.

I tyska media ser jag expertkommentarer som sÀger att substanser av den art som det handlar om skulle ha upptÀckts omgÄende redan vid sjukhuset i Omsk. Att man dÀr förnekar att man upptÀckt nÄgonting, att personal frÄn sÀkerhetstjÀnsten FSB hela tiden förefaller att ha varit med pÄ sjukhuset och att man vÀgrat sÀnda med Navalny nÄgra journaler eller annan information frÄn sjukhuset talar dock sitt mycket tydliga sprÄk.

Uppgifter i ryska media hÀvdar att Navalny under besöket i Tomsk hela tiden stod under övervakning av FSB, och det stÀmmer förvisso med den rutin som setts i Moskva.

Att denna inte skulle observerat om nÄgon annan förgiftat Navalny förefaller mindre sannolikt, och skulle FSB inte ha varit inblandat skulle lÀkarna i Omsk sÀkert ha gjort de kontroller som avslöjat detta gift nÀr det inledningsvis var lÄngt lÀttare att se.

SÄ vi har all anledning att utgÄ frÄn att FSB har ett ansvar för det som skett.

Och sannolikheten för att FSB genomför en operation av detta slag utan att ha förankrat det högt upp i hierarkin mÄste nog betecknas som mycket liten.

NÀr britterna efter Ätskilliga Är publicerade det slutgiltiga resultatet av undersökningen om mordet pÄ Alexander Litvinenko ansÄg man sig kunna slÄ fast att det beslutet fattats av eller förankrats hos dÄvarande FSB-chefen Patruchev.

Han Àr dock inte lÀngre chef för FSB, utan har avancerat till sekreterare i det nationella sÀkerhetsrÄdet och dÀrmed den nÀst president Putin högste personen i frÄgor som dessa.

Det Àr utmÀrkt att Angela Merkel och Heiko Maas inte darrar pÄ manschetten i sitt uttalande.

Men hur det i realiteten ligger till vet de med all sÀkerhet.

Nu har vi bara att hoppas att Alexej Navalny inte kommer att fÄ livslÄnga skador.

Det förefaller fortfarande mycket osÀkert.

Alexej Navalny, Minsk och Chabarovsk.

Carl Bildt (m) - 23 August, 2020 - 14:43

STOCKHOLM: Denna eftermiddag visar storleken pÄ manifestationerna i Minsk och andra stÀder att protesterna dÀr knappast har skrÀmts till tystnad av regimens offensiv de senaste dagarna.

Annars vÀntar jag och mÄnga andra spÀnt pÄ nyheter frÄn Charité-sjukhuset i Berlin dit Alexej Navalny ju sent omsider kunde föras efter att han med all sannolikhet hade blivit förgiftad i Tomsk.

Mönstret Àr dessvÀrre alltför bekant. Ofta anvÀnds avancerade kemiska substanser som Àr svÄra att efter ett tag spÄra.

Jag minns hur nÀrmast chockad jag var nÀr jag först fick detaljerad information om det avancerade morder pÄ Alexander Litvinenko i London 2006. Visst hade det förekommit enstaka fall av denna art under den djupaste sovjetiska epoken för Ätskilliga decennier sedan, man att det nya Ryssland skulle komma att bete sig pÄ detta sÀtt var ÀndÄ inte riktigt vÀntat.

Men dÀr Àr vi, med det ena fallet efter det andra.

Jag har trÀffat Alexej Navalny vid ett antal tillfÀllen och alltid haft intressanta samtal med honom.

Den första gÄngen var i samband med en konferens till Sacharovs minne. En stor del av dem som arbetat för demokrati och frihet samlades ett dygn pÄ ett lite mindre centralt hotell i Moskva.

Jag var inbjuden att tala. Och efterÄt blev det lunch med Alexej Navalny tillsammans med Sveriges dÄvarande ambassadör i Moskva Tomas Bertelman.

Och ett tag senare dök en utskrift av betydande delar av vÄr konversation upp i en av de Kreml-trogna bladen. SÀkerhetstjÀnsten FSB hade noterat var lunchen skulle Àga rum och sett till att bordet var avlyssnat. Deras förtjusning i mötet var alldeles uppenbart begrÀnsad.

Sedan trÀffades vi faktiskt ocksÄ nÀr han dök upp pÄ avskedsmottagningen för just ambassadör Bertelman pÄ ambassaden i Moskva. Jag minns ett förmodligen alldeles unikt samtal mellan honom och Mikael Gorbatjov.

För nÄgot Är sedan nÀr jag var i Moskva med en grupp frÄn ECFR satte vi upp ett nytt möte. Det krÀvde en del krumbukter för att Ästadkomma, och det fanns farhÄgor för att FSB skulle stÀlla till med nÄgon form av provokation.

Men sÄ blev det inte. Vi trÀffades pÄ hotellet och hade ett lÄngt och bra samtal. BÄde han och jag underströk för övriga som var med att vi skulle utgÄ frÄn att vi var avlyssnade.

Det tror jag dock att FSB denna gÄng misslyckades med. I sista minuten bytte vi mycket medvetet rum för vÄrt samtal.

Men i stora kvÀllsnyheterna pÄ TV nÄgot dygn senare dök vi upp. Det förfÀrliga mötet blÄstes upp till ett betydande hot mot Ryssland. Fyra minuter pÄ bÀsta sÀndningstid. Dolda kameror hade filmat oss i hotellets reception och i en korridor, men nÄgon avlyssning verkade det inte ha blivit.

Synd var det. Det var ett intressant samtal om Rysslands framtid som kunde ha förtjÀnat en bredare publik.

Navalny och hans organisation av unga frivilliga har blivit en betydande kraft i Ryssland. Dess regelbundna sÀndningar pÄ YouTube har mÄnga miljoner följare, och att regimen inte lyckats att stÀnga ner dem beror pÄ att YouTube generellt har mÄnga följare i Ryssland och att en generell nedstÀngning skulle leda till tydligt negativa reaktioner.

Och hÀr avslöjas med jÀmna mellanrum den ena hÀrvan av flagrant korruption i landets ledning efter den andra. Och det ges inblick i en levnadsstil som med all sannolikhet ses som direkt anstötlig av den stora majoriteten av medborgare.

Att man just nu slÄr till mot Navalny kan vara en tillfÀllighet men kan kanske ocksÄ ses i samband med först de ihÄllande protesterna i Chabarovsk i östra Sibirien och dÀrefter utvecklingen i Belarus. Vid sitt senaste framtrÀdande pÄ sin YouTube-kanal var det naturligt nog Chabarovsk och Minsk som Navalny uppehöll sig vid.

NĂ€r Lukasjenko i gĂ„r talade inför soldater i Grodno i vĂ€stliga Belarus – han försöker ju spela upp ett fiktivt hot frĂ„n Nato – sade han att han och Putin var överens om att det som nu börjat i Belarus skulle komma att sprida sig till Ryssland om de inte lyckades att fĂ„ stopp pĂ„ det.

Det Àr dÀrför han nu ocksÄ har Putins stöd och hjÀlp för att stoppa protesterna och att fÄ tystnad och mörker att sÀnka sig ner över Belarus.

Och nÄgon spridning till Rysslans vill man alls inte se.

Det Àr dÀrför Alexej Navalny nu kÀmpar för sitt liv pÄ Charité-sjukhuset i Berlin.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av
 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 18:26.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2020, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson