|
|
|||||||
|
Om fortsatta manövrer frĂ„n Putin, viktigt möte mellan EU och Storbritannien, Trumps tur pĂ„ Arabiska halvön, skuggflottan i Ăstersjön, viktiga val och lite Dayton.TABIANO CASTELLO: En helg i den italienska försommaren inbjuder inte till nĂ„gra avgörande klagomĂ„l. LivskvalitĂ©n i denna del av vĂ„r vĂ€rld lĂ€mnar inte mycket övrigt att önska. Men det Ă€r mycket som trĂ€nger sig pĂ„. För en vecka sedan gjorde Putin Ă€nnu en av sina diplomatiska avledande manövrer nĂ€r han plötsligt föreslog direkta samtal med Ukraina i Istanbul. Avsikten var tĂ€mligen uppenbar. Han ville komma bort frĂ„n de ihĂ„llande kraven pĂ„ vapenvila, och i stĂ€llet Ă„terknyta till de samtal som fördes i Istanbul vĂ„ren 2022, strax efter den fullskaliga invasionen, och dĂ€r de ryska huvudkraven var avgörande inskrĂ€nkningar av Ukrainas suverĂ€nitet. Det var dessa frĂ„gestĂ€llningar som Putin med denna manöver ville Ă„tervĂ€nda till. Efter diverse dans satte sig de tvĂ„ delegationerna ner i Istanbul, och resultatet blev ungefĂ€r det som man kunde ha listat ut i förvĂ€g. Jag utgĂ„r frĂ„n att ryssarna upprepade sina krav frĂ„n vĂ„ren 2022, men nu lade de dessutom till att Ukraina mĂ„ste utrymma alla delar av de fyra provinser Putin stĂ€ller krav pĂ„, och hotfullt sades att om man inte gick med pĂ„ detta nu skulle det framöver stĂ€llas krav pĂ„ Ă€nnu fler provinser. Det ryska kravet Ă€r omöjligt. Det skulle bl a innebĂ€ra att Ukraina skulle ge upp de omrĂ„den av provinsen Kherson vĂ€ster om floden Dnjepr som man hösten 2022 körde bort de ryska stridskrafterna frĂ„n. Det kravet Ă€r en politisk och militĂ€r omöjlighet för Ukraina. Det fanns uppenbarligen inre minsta rysk antydan om beredskap till kompromisser, och föga förvĂ„nande avslutades överlĂ€ggningarna efter bara tvĂ„ timmar. En överenskommelse om en större fĂ„ngutvĂ€xling blev det, vilket sjĂ€lvfallet var bra. SĂ„dana Ă€ger nu rum relativt regelbundet. Men dĂ€rutöver intet. Nu ser det ut som om nĂ€sta steg kommer att bli ett direkt samtal mellan presidenterna Trump och Putin i morgon eftermiddag europeisk tid, och frĂ„n Trumps sida sĂ€nds ut signaler om att han tror det kommer att leda till framsteg. Den som lever fĂ„r se, men jag tillhör dem som tvivlar. Putin vill inte ha den vapenvila som Trump tjatar om, utan kommer alldeles sĂ€kert att hitta pĂ„ nĂ„gon ny manöver för att avleda saken. De tidigare partiella vapenvilor som lanserats – energiinstallationer, Svarta Havet – har ju runnit ut i sanden. Och dĂ„ infinner sig Ă„ter frĂ„gan vad – om nĂ„got – Trump Ă€r beredd att göra för att verkligen sĂ€tta tryck pĂ„ Putin. Hans politik hitintills har ju varit att smeka Putin medhĂ„rs och erbjuda honom diverse karameller, och som förvĂ€ntat har det inte lett till nĂ„gonting alls. FrĂ„n europeisk sida stĂ€lls nu krav om nya sanktioner. Det Ă€r vĂ€l bra, Ă€ven om jag tror att utrymmet för nya sĂ„dana successivt krymper. Det som skulle bita i Kreml Ă€r ett besked om att Trump Ă€r beredd att förklara smekmĂ„naden avslutad och gĂ„ in för Ă„tgĂ€rder dĂ€r tydligt ocksĂ„ militĂ€rt stöd till Ukraina Ă€r det viktigaste. Men jag Ă€r inte övertygad om att Trump Ă€nnu Ă€r beredd att ta det steget. Han förefaller fortfarande tro att han genom direkta samtal kan fĂ„ Putin att acceptera en vapenvila. PĂ„ den mer europeiska planhalvan blir det viktigt möte mellan EU och Storbritannien i morgon. Det har förhandlats lĂ€nge om vad det skall leda till, med London fokuserat pĂ„ sĂ€kerhetssamarbete, men Bryssel ocksĂ„ intresserad av en bredare agenda. Den brittiska positionen Ă€r lite kluven. Partiledaren Starmer lade redan innan valet fast ett antal röda linjer för hur lĂ„ngt han kunde gĂ„ – ingen tullunion, ingen gemensam marknad – och det har han tvingats att hĂ„lla sig till. Sedan dess har ju ocksĂ„ Nigel Farageâs militant anti-EU parti stormat fram i lokalval och opinionsundersökningar och dĂ€rmed minskat rörelseutrymme för regeringen ytterligare. Men samtidigt visar opinionsundersökningarna att en tilltagande majoritet anse att Brexit var ett misstag som borde vara ogjort Nu blir det sĂ€kert en överenskommelse som tar in Storbritannien i viktiga delar av det sĂ€kerhets- och försvarspolitiska arbetet inom EU, och det Ă€r sjĂ€lvfallet av stor betydelse i den situation som vi befinner oss i. President Trump tillbringade veckan med att resa runt pĂ„ den Arabiska halvön. Om detaljerna i den redan har Ă„tskilligt redan sagts, men det mest slĂ„ende Ă€r hur Trump satt rena kommersiella intressen före nĂ€stan allting annat. Ăverraskande var att han förkunnande arr alla amerikanska sanktioner pĂ„ Syrien skulle hĂ€vas, men om man bortser frĂ„n det har fokus varit pĂ„ den ena miljardöverenskommelsen efter den andra. Precisionen i siffrorna har kanske inte varit perfekt, man har nog tagit till sĂ„ mycket man kunde, men i Riyadh, Doha och Abu Dhabi vet man att det Ă€r det omedelbara intrycket som gĂ€ller. Detaljer kan komma i sinom tid. Under Biden var fokus ett helt annat. DĂ„ handlade det inte minst om att Ă„stadkomma en normalisering mellan Saudiarabien och Israel, och det var kopplat till ett omfattade sĂ€kerhetsavtal mellan USA och Saudiarabien. Om detta hördes nu intet, och efter det att Trump mer eller mindre slĂ€ppt lös Netanyahu i Gaza, och glömt den vapenvila han inledningsvis skröt med, fanns ju knappast förutsĂ€ttningarna heller. Viktigt för fortsĂ€ttningen blir samtalen med Iran. Gulf-staterna vill tydligt ha en uppgörelse med Teheran – det Ă€r en avgörande förĂ€ndring i förhĂ„llande till för nĂ„gra Ă„r sedan – men för Netanyahu Ă€r detta ett nĂ€rmast skrĂ€ckfyllt scenario, De israeliska styrkorna förbereder nu nya operationer i Gaza samtidigt som den humanitĂ€ra situationen blir allt mer desperat. Israel har ju stoppat alla leveranser av livsmedel till de mer Ă€n tvĂ„ miljoner mĂ€nniskorna i Gaza, och förrĂ„den börjar nu ta slut. I media kan man lĂ€sa uppgifter om att USA funderar pĂ„ möjligheten att flytta en miljon palestinier till Libyen, och det skulle förvisso högeligen uppskattas i Tel Aviv. Men Libyen? I dess ena del sitter den general Haftar som bara för nĂ„gon vecka sedan var hos Putin i Kreml, och i dess andra del har allvarliga strider nu brutit ut i huvudstaden Tripoli. Att föra in en miljon desperate palestinierna i allt detta Ă€r en milt uttryckt vildsint idĂ©. PĂ„ nĂ€rmare hĂ„ll finns det ocksĂ„ faror som tornar upp sig. Den s k skuggflotta som ser till att Ryssland kan fortsĂ€tta exportera olja Ă€r förvisso ett problem i mĂ„nga avseenden, inte minst i Ăstersjön, frĂ„n vars ryska hamnar huvuddelen av denna oljeexport gĂ„r. Och det Ă€r helt rött av bĂ„de EU och USA att belĂ€gga de som ansvarar för denna skuggflotta med allt hĂ„rdare sanktioner och begrĂ€nsningar. DĂ€remot finns det nog anledning till viss försiktighet nĂ€r det gĂ€ller mer handgripliga ingripande. FrĂ„n Estlands sida gjordes i veckan ett försök till ett sĂ„dant mot ett Ghana-registrerat fartyg i Finska Viken, men efter ocksĂ„ demonstrativ nĂ€rvaro av ryskt stridsflyg fick det avbrytas. Och tidigare i dag svarade Ryssland med att ingripa mot ett fartyg som via ryskt vatten kom ut frĂ„n en famn i allra östligaste Estland. Att leka med elden Ă€r nĂ„gonting som man generellt sett bör undvika. En situation som denna kan lĂ€tt spĂ„ra ur – med konsekvenser som kanske inte lĂ„ter sig hanteras.. Det har varit en dag av viktiga val i Europa. I RumĂ€nien pekar vallokalsundersökningar pĂ„ att den högerpopulistiske kandidaten Simeon besegrats, men i den första omgĂ„ngen av presidentvalet i Polen blev det ett mer bekymmersamt resultat som pekar pĂ„ ett synnerligen spĂ€nt avgörande i den andra omgĂ„ngen om tvĂ„ veckor. En ny vecka randas. I morgon Ă€r jag Ă„ter i Stockholm, men mot slutet av veckan och kommande helg finns jag j Dayton i USA. DĂ€r Ă€r det möte med Nato:s parlamentariska församling, och eftersom det i Ă„r Ă€r 30 Ă„r sedan Dayton-avtalet om fred i Bosnien har man inbjudit ocksĂ„ nĂ„gra av de överlevande frĂ„n det diplomatiska dramat till mötet. Vi var ju nĂ„gra som tillbringade tre intensiva veckor instĂ€ngda pĂ„ den stora flygbasen dĂ€r med de till slut trots allt lyckade anstrĂ€ngningarna att fĂ„ alla detaljer i en överenskommelse för att fĂ„ slut pĂ„ det lĂ„nga och blodiga krig pĂ„ plats. Det blir ett spĂ€nnande Ă„terseende, och dessutom en möjlighet till diskussioner kring den regionens olika utmaningar. Jag har en del synpunkter pĂ„ det internationella agerandet just nu ocksĂ„ nĂ€r det gĂ€ller Bosnien, och i alla fall informellt blir det sĂ€kert Ă„tskilliga diskussioner om detta. . Categories: Partier & Politiker
Om utmaningar för Japan, fortsatt tumult om tullar, samtal med Kina, Putins manövrerande, Trumps första resa och en del annat.TOKYO: Efter ett kort stopp i Washington anlĂ€nde jag hit i gĂ„r för nĂ„gra dagar av diskussioner ocksĂ„ om relationerna mellan Japan och vĂ„ra nordiska lĂ€nder. Den japanska politikern Ă€r i upptakten till sommarens val till parlamentets övre kammare, och lĂ€get ser lite skakigt ut för premiĂ€rminister Ishiba och regerande LDP. Man förlorade sin majoritet i avgörande underhuset i oktober förra Ă„ret, och situationen har knappast stabiliserats sedan dess. Men över mycket av allt detta hĂ€nger osĂ€kerheten om relationen till USA i den nya eran Trump. Tull pĂ„ 25% pĂ„ importen av bilar frĂ„n Japan kommer att slĂ„ hĂ„rt. I vĂ€rde gĂ„r ca 30% av den japanska bilexporten till USA. Och nĂ„gra rundor av samtal i Washington har inte visat nĂ„gon flexibilitet i detta avgörande hĂ€nseende. Det finns förvisso olika viljor i Washington. En falang vill se de absurt höga tullarna som ett sĂ€tt att tvinga fram lĂ€gre tullar genom olika typer av uppgörelser. Finansminister Bessent uttalar sig i den riktningen. Men en annan ser lĂ„ngsiktigt högre tullar som ett sĂ€tt att skapa inkomster och att bli mindre beroende av omvĂ€rlden. Och att döma vad han sagt under de senaste dagarna Ă€r det hĂ€r presidenten finns. Man slöt i veckan med stor fanfar ett begrĂ€nsat avtal med Storbritannien. Om man förenklar saken kan man sĂ€ga att London dĂ€rmed har en bĂ€ttre situation Ă€n för en vecka sedan – men samtidigt en avsevĂ€rt sĂ€mre situation Ă€n för bara nĂ„gra mĂ„nader sedan. Ăr detta det bĂ€sta man kan hoppas pĂ„ i denna nya situation? Sannolikt Ă€r det sĂ„ nĂ€r det gĂ€ller relationen till USA. Men vĂ€rldsekonomin Ă€r mycket större Ă€n sĂ„, och kan detta leda till att EU och andra stora handelsmakter stĂ€rker och liberaliserar sitt samarbete sĂ„ finns det i alla fall dĂ€r ett möjligt ljus i mörkret. Nu har USA och Kina haft en första omgĂ„ng samtal i GenĂšve vilket sjĂ€lvfallet Ă€r vĂ€lkommet. Det finns en medvetenhet om att de tullar man nu beslutat om Ă€r omöjligt höga, och det Ă€r i alla fall en början. Jag tillhör dock dem som tror att Peking kommer att spela detta rĂ€tt tufft. Att det hela kommer att sluta med en större överenskommelse Ă€r alls inte uteslutet, men det kommer med all sannolikhet att ta sin tid att komma dit. Allt detta har betydande implikationer för EU. HĂ€r gĂ„r samtalen med USA knappt framĂ„t alls – sannolikheten för ett avtal inom den tidsram som satts Ă€r nog liten. Men parallellt mĂ„ste EU tĂ€nka lite djupare pĂ„ sin relation till Kina inte minst inför det toppmöte man kommer att ha i sommar. Vi mĂ„ste formulera en egen europeisk linje i eget europeiskt intresse. Och den linjen blir med all sannolikhet inte identisk med den amerikanska linjen. Och hĂ€r i Tokyo gĂ„r tankarna alldeles tydligt i liknande banor. NĂ€r jag landade hĂ€r i gĂ„r eftermiddag lokal tid sĂ„g situationen mellan Indien och Pakistan pĂ„tagligt alarmerande ut. Risken för att det skulle gĂ„ riktigt illa var pĂ„tagligt. Det kommer att ta betydande tid innan vi fĂ„r klarhet i vad som egentligen hĂ€nde under dessa dygn av konfrontation efter terrorattacken i Kashmir. Media i bĂ€gge lĂ€nderna Ă€r milt sagt mer patriotiska Ă€n sanningsenliga. Men sannolikt var det farhĂ„gor för att faktorn kĂ€rnvapen riskerade komma in i situationen som fick Washington efter en period av likgiltighet att reagera och agera för en vapenvila. Och en sĂ„dan blev det. Det var i hög tid. Stridigheterna innan dess kommer att analyseras noga. Att moderna kinesiska stridsflygplan med moderna lĂ„ngrĂ€ckviddiga robotar uppenbarligen skjutit ner inte bara ett antal stridsflygplan med rysk bakgrund utan ocksĂ„ Frankrikes stolthet Rafale, som ju Indien anskaffat, har lett till svallvĂ„gor. Men samtidigt har avancerade franska och andra robotar varit nyckeln i den indiska attackförmĂ„gan. Efter vapenvilan mĂ„ste nu komma politiska samtal. Pakistan mĂ„ste ta anklagelserna om att stödja eller tolerera terrorism pĂ„ allvar, men Indien mĂ„ste samtidigt ta tillbaka sitt hot in att strypa flodernas vattenflöde genom Pakistan. Indien sjĂ€lvt brukar reagera skarpt och nervöst nĂ€r kineserna bygger nĂ„gon damm i de floder som dĂ€refter rinner ner pĂ„ norra Indiens slĂ€tter, och Pakistan Ă€r om möjligt Ă€n mer beroende av att vattnet flödar i dess floder. Och i grunden ligger sjĂ€lvfallet konflikten om Kashmir sedan 1947. Den Ă€r mycket lĂ„ngt frĂ„n nĂ„gon lösning – men situationen mĂ„ste hanteras för att förhindra att den utlöser nya krig. Mitt i allt detta ser vi försiktiga skiften i spelet kring den ryska aggressionen mot Ukraina. Vita Huset har nu insett att Putin inte vill ha den vapenvila Trump krĂ€vt, och samtidigt har Europa tydligare slutit upp bakom Trumps krav pĂ„ en 30 dagars vapenvila. DĂ€rmed har Trump inte kunnat eller velat leverera vad Putin hade hoppats, och det var slĂ„ende hur han i gĂ„r i stĂ€llet ville att Turkiet skulle ta över försöken att medla i konflikten. Det gör han ocksĂ„ dĂ€rför att han vill Ă„teranknyta till de samtal som fördes i Istanbul alldeles efter det att storinvasionen inleddes, och dĂ€r Putin tyckte att man gjorde vissa framsteg nĂ€r det gĂ€llde kraven att undergrĂ€va Ukrainas suverĂ€nitet. Och pĂ„ denna avgörande punkt har Trump Ă€nnu inte levt upp till Putins förhoppningar. DĂ€rav talet om att nu vĂ€nda sig till ErdoÄan i stĂ€llet. Jag tror inte han kommer ha nĂ„gra framsteg med det heller. Men hans omedelbara avsikt Ă€r fortfarande att avleda uppmĂ€rksamhet frĂ„n det faktum att han vĂ€grar vapenvila. Avgörande Ă€r fortfarande att Europa Ă€r tydligt med att fortsĂ€tta stödet till Ukraina och inte acceptera nĂ„gra begrĂ€nsningar pĂ„ detta. Och om USA i detta lĂ€ge Ă€r berett att fortsĂ€tta i alla fall visst stöd Ă€r det viktigt. NĂ€sta vecka gör Trump – om man bortser frĂ„n pĂ„vens begravning – sin första resa utomlands nĂ€r han styr kosan mot Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Qatar. Och det sĂ€ger en del om den regionens ökade betydelse i olika avseenden. OcksĂ„ hĂ€r blev det en snabb vapenvila med Houthiâs i Jemen, Ă€ven om man tydligen glömde bort den israeliska dimensionen i hastigheten. Men mycket kommer att handla om samtalen med Iran och vad som kommer att hĂ€nda dĂ€r. Situationen ser nu mer besvĂ€rlig ut. Att Trump vill ha ett avtal med Iran Ă€r tydligt, men den amerikanska positionen har hĂ„rdnat om man skall döma av de senaste uttalandena. Iran kommer knappast att ge upp all kapacitet för anrikning av uran, och till den bredare bilden hör ju att Saudiarabien har samma ambitioner nĂ€r man ocksĂ„ dĂ€r diskuterar ett kĂ€rnkraftsprogram. Om det blir nĂ„got större avtal mellan USA och Saudiarabien Ă„terstĂ„r att se, men tydligt Ă€r att kravet pĂ„ en normalisering av relationen mellan Saudiarabien och Israel nu övergetts eftersom Netanyahu vĂ€grar att ta nĂ„gra som helst steg mot en lösning av den palestinska frĂ„gan, och utan sĂ„dana kan Riyadh inte normalisera. NĂ€sta söndag Ă€r det sĂ„ första omgĂ„ngen i det viktiga presidentvalet i Polen, Ă€ven om det med all sannolikhet kommer att gĂ„ till en andra och avgörande omgĂ„ng tvĂ„ gĂ„nger senare. Warszawas borgmĂ€stare RafaĆ Trzaskowsk Ă€r fortfarande i ledning, om Ă€n lite mindre tydligt Ă€n tidigare. Det blir ett viktigt val. DĂ„ har jag dock lĂ€mnat Tokyo, och efter nĂ„gra dagar i Stockholm blir det en helg i Italien. Categories: Partier & Politiker
Om intressanta val, mer tumult i Vita Huset, en tom Putin, djupare tragedi Gaza, ny tysk regering och bredare europeiska bekymmer.STOCKHOLM: En solig och angenĂ€m helg hemma skadar förvisso inte. Men nĂ„gon lugn situation pĂ„ den mer internationella fronten Ă€r det knappast. Den gĂ„ngna veckans tvĂ„ viktiga val i Canada och Australien uppvisade intressanta likheter. Levnads- och boendekostnader var viktiga frĂ„gor i bĂ€gge valen, men det som definitivt i det kanadensiska och sannolikt i det australiensiska avgjorde var Trump-faktorn. NĂ€r den tidigare viktigaste allierade – USA – plötsligt börjat agera pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r fientligt eller definitivt ovĂ€nligt krĂ€vs det ett tydligt och fast ledarskap. Till detta kom att de konservativa partierna i bĂ€gge fallen hade börjat att leka med lite Trump-retorik. Det slog omedelbart tillbaka. BĂ€gge dessa oppositionsledare förlorade f ö sina egna valkretsar. PĂ„ tisdag skall kanadensiske premiĂ€rministern Mark Carney dyka upp i Vita Huset, och vi fĂ„r se om Trump dĂ„ upprepar sitt förslag om att Canada skall bli den 51:a delstaten. Mer seriöst blir det viktigt att se om det finns nĂ„gon antydan till konstruktiv ansats i tulltumultet. Tullarna börjar nu fĂ„ effekt. SĂ„dant tar alltid tid. Jag ser att under veckan som kommer rĂ€knar man med att ankommande fartyg till hamnen i Los Angeles – det Ă€r till LosAngeles/Long Beach som en stor del av importen frĂ„n Asien till USA anlĂ€nder – kommer att gĂ„ ner med 45%. SĂ„dant kommer att mĂ€rkas. Mycket i internationella men frĂ€mst amerikanska media har annars handlat om Trumps första 100 dagar. Att det varit full fart pĂ„ ett sĂ€tt som fĂ„ anat Ă€r de flesta ense om, men dĂ€r slutar enigheten, och kommentatorer antingen hyllar eller hĂ„nar vilden i Vira Huset. FörvĂ€ntningar om att det kommer att lugna ner sig skall nog dĂ€mpas. PĂ„ det inrikespolitiska planet vĂ€ntar möjligen en konfrontation med domstolsvĂ€sendet, och pĂ„ det utrikespolitiska inte minst den översyn som pĂ„gĂ„r av USA:s roll i olika delar av det internationella samarbetet, bl a FN. Möjligen kan vi se fram mot en ny s k Liberation Day. Annars förefaller det att ha kört fast pĂ„ det utrikespolitiska omrĂ„det. Sakta har det nog gĂ„tt upp för Vita Huset att Vladimir Putin inte vill ha en vapenvila med Ukraina. Trots att man sockrat erbjudandet till honom med bl a ett amerikanskt erkĂ€nnande av Krim viker han inte frĂ„n sina mer maximalistiska krav. Om Trump nu helt lagt ner sina anstrĂ€ngningar eller inte Ă€r inte alldeles klart. NĂ„gra nya besök av Witkoff i Moskva stĂ„r i alla fall inte pĂ„ programmet. Tumult rĂ„der hur som helst i och med att sĂ€kerhetsrĂ„dgivaren i Vita Huset Mike Waltz sparkats ivĂ€g till posten som FN-ambassadör. Av allt att döma hade han bl a företrĂ€tt en tuffare linje mot Putin Ă€n vad Trump kunde acceptera, och nu Ă€r det oklart hur denna funktion i presidentens nĂ€rhet mer lĂ„ngsiktigt kommer att se ut. Att utrikesminister Rubio Ă€ven pĂ„ sikt skulle kunna ha ocksĂ„ denna tjĂ€nst samtidigt Ă€r en omöjlighet. PĂ„ fredag kommer man i Moskva att stort fira att det Ă€r 80 Ă„r sedan i alla fall den europeiska delen av det andra vĂ€rldskriget slutade. Det var ju egentligen 7 maj som den tyska krigsmakten i Reims skrev under den villkorslösa kapitulationen, men eftersom ingen sovjetisk representant var nĂ€rvarande dĂ€r upprepades ceremonin dagen efter i det sovjetiska högkvarteret i Karlshorst i Berlin. Segern i andra vĂ€rldskriget Ă€r odiskutabel, men vad har Putin att komma med efter den tredje Ă„rsdagen pĂ„ Röda Torget efter sitt eget krig? Han hade med all sĂ€kerhet hoppats pĂ„ antingen en uppgörelse med Trump som gett honom seger eller en framgĂ„ng för den ryska armĂ©n som gett honom nĂ„gonting som kunde beskrivas i sĂ„dana ordalag. Men inget av detta kan han visa upp pĂ„ fredag. Frontlinjerna Ă€r i grova drag desamma som för ett Ă„r sedan – men de ryska förlusterna i döda och svĂ„rt skadade under bara detta Ă„r rĂ€knas nu ligga kring 160.000 personer. Med denna trend blir detta Ă„r det kostsammaste Ă„ret för Ryssland i hela konflikten. Och de bedömare som kan detta mer i detalj ser knappast nĂ„gra förutsĂ€ttningar för avgörande militĂ€ra förĂ€ndringar. Hur Trump kommer att hantera fortsĂ€ttningen av detta Ă„terstĂ„r att se. Sannolikheten för att han vet det sjĂ€lv Ă€r nog begrĂ€nsad. Han har ju famlat i mörker hitintills. Kommer han att fortsĂ€tta sin stĂ€van att normalisera förbindelsen med Ryssland? Alldeles sĂ€kert kommer locktonerna frĂ„n Kreml att bli allt tydligare. Kommer han att acceptera ett toppmöte med Putin? Och vad gör man dĂ„ med frĂ„gan om kriget? Mitt omedelbara tips Ă€r att man skjuter pĂ„ dessa frĂ„gor tills man fĂ„tt lite bĂ€ttre ordning i Vita Huset. Akut Ă€r ocksĂ„ frĂ„gan om fortsĂ€ttningen pĂ„ samtalen med Iran. En planerad tredje omgĂ„ng fick skjutas upp nĂ€r Waltz fick gĂ„. Han tillhörde av allt att döma dem som förordade en hĂ„rd linje i dessa i lĂ„nga stycken j enlighet med vad Israels Netanyahu vill se, och det antyds att ocksĂ„ detta kan ligga bakom hans förflyttning. Utrikesminister Rubio anses dock vara pĂ„ i stort sett samma linje, men har ju visat betydande talang till följsamhet under de senaste hundra dagarna. Ăverlevnad krĂ€ver det. NĂ€r Trump tilltrĂ€dde var han mĂ€kta stolt över att vĂ€nnen Witkoff hade ordnat en vapenvila i Gaza. Att den var det som Biden-administrationen förhandlat fram talades inte om. Och nu talar man inte heller om att denna helt rasat samman och att situationen tydligt försĂ€mras. Sedan veckor har Israel stoppat alla hjĂ€lpsĂ€ndningar till Gaza samtidigt som man intensifierar sina militĂ€ra operationer. NĂ€r vapenvilan bröt samman började ju Houtus i Jemen Ă„ter att skjuta raketer, vilket lett till en pĂ„tagligt upptrappade amerikansk kampanj med flygbombningar för att fĂ„ slut pĂ„ detta. Hitintills har det dock inte lyckats. I dag pĂ„ förmiddagen lyckades en ballistisk robot frĂ„n Jemen trĂ€nga igenom de olika israeliska försvarssystemen och trĂ€ffade i omedelbar anslutning till Ben Gurion-flygplatsen vid Tel Aviv med konsekvens att ett stort antal internationella flygbolag i alla fall tillfĂ€lligt stĂ€llt in sina flygningar till Israel. Situationen Ă€r allvarlig och blir allt vĂ€rre inte minst humanitĂ€rt. Vad som krĂ€vs Ă€r en total vapenvila och ett totalt frislĂ€ppande av gisslan – ett respekterande av den fas tvĂ„ av vapenvilan som man ju i princip var överens om innan Trump uppenbarligen gav fri hĂ€nder Ă„t Netanyahu. Och vad som omedelbart krĂ€vs Ă€r sjĂ€lvklart humanitĂ€rt tilltrĂ€de. Jag tycker nog att EU i den frĂ„gan borde skĂ€rpa tonlĂ€get. Den kommande veckan innebĂ€r Ă€ntligen att regeringsskiftet i Berlin blir av. PĂ„ tisdag vĂ€ljs Friedrich Merz av förbundsdagen i Berlin till ny förbundskansler och regeringen tilltrĂ€der. Och omedelbart markerar han de utrikespolitiska frĂ„gornas vikt. PĂ„ onsdag besöker han först Paris och sedan Warszawa – traditionellt var det bara Paris en tysk kansler började med, men nu har Polen blivit allt viktigare – och pĂ„ torsdag fortsĂ€tter han till Bryssel for möten med EU och Nato. Under de senaste mĂ„naderna har det varit Macron och Starmer som strĂ€vat i förarsĂ€tet inte minst i frĂ„ga om Ukraina, men nu förĂ€ndras ekvationen. Det skall bli intressant att se vilka effekter det fĂ„r. Hans inrikespolitiska situation Ă€r inte okomplicerad. Högernationalistiska AfD Ă€r nu ledande oppositionsparti, ligger i mĂ€tningar just nu marginellt över CDU/CSU men har just av det tyska s k författnjngsskyddet – motsvarighet till SĂ€po – pekats ut som en högerextremistisk organisation. Och det har en rad konsekvenser som inte Ă€r alldeles lĂ€tta att hantera. Till dessa hör att frĂ„n Washington har vicepresidenten JD Vance hört av sig och anmĂ€lt sig till AfD:s supporterskara. Den bredare europeiska bilden i dessa frĂ„gor ter sig inte heller alldeles enkel. Till nĂ€sta val i Tyskland mĂ„ste AfD tryckas tillbaka – annars kan det bli riktning besvĂ€rligt. I Frankrike kommer presidentvalet 2027 med osĂ€kerheten dĂ€r kring Marie Le Pen, och i Storbritannien innebar föregĂ„ende veckans kommunalval att det anrika konservativa partiet nu Ă€r utsatt för ett nĂ€rmast dödligt hot frĂ„n fullblodspopulisten Nigel Farageâs nya s k reformparti. Det kommer nog att finnas Ă„tskilliga anledningar att Ă„terkomma till dessa frĂ„gor. Situationen Ă€r pĂ„ bredden bekymmersam. Presidentvalet i RumĂ€nien med en första omgĂ„ng i dag kan ocksĂ„ tillföras den bilden. För mig blir det nĂ„gra dagar till i Stockholm, men sedan bĂ€r det av kort till Washington och dĂ€refter finns jag nĂ€sta helg förhoppningsvis i Tokyo. Categories: Partier & Politiker
Om fortsatt osĂ€kerhet om Trump och Putin, ny omgĂ„ng mellan Iran och USA, Kung Fredrik till Grönland och viktiga val i Canada och Australien.RIGA: Strax bĂ€r det Ă„ter hemĂ„t efter en helg pĂ„ andra sidan Ăstersjön framför allt för att tillsammans med goda bedömare och gamla vĂ€nner diskutera Rysslands utveckling. Det var ett tag sedan jag var hĂ€r senast. Riga ger ett allt mer attraktivt intryck, och den lettiska landsbygdens vackra landskap lockar ocksĂ„. Men lĂ€ngs de moderna vĂ€garna pĂ„minner vĂ€gskyltarna om grannskapet – man upplyses om att det Ă€r en bit mer Ă€n 800 km till Moskva om man fortsĂ€tter rakt fram. Via media har nu de olika buden om hur en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina blivit offentliga. Att det finns skillnader i amerikansk och europeisk syn Ă€r knappast förvĂ„nande. Ursprungligen var ju administration Trumps tanke att Ă„stadkomma en omedelbar vapenvila och dĂ€refter inleda förhandlingar i alla de frĂ„gor som över tid mĂ„ste lösas ut. Det var en rimlig upplĂ€ggning. Men föga förvĂ„nande var Putin inte villig att acceptera detta, utan krĂ€vde betydande politiska eftergifter av Ukraina, och det som sedan dess hĂ€nt Ă€r att Trump och hans förhandlare glidit in pĂ„ den banan i syfte att fĂ„ Putin att gĂ„ med pĂ„ vapenvila. Den mest iögonfallande eftergiften i de förslag som nu finns i media Ă€r att USA skall erkĂ€nna Krim som en legal del av Ryssland. Detta strider mycket tydligt mot viktiga principer, inte minst den att inte acceptera att stater lĂ€gger under sig territorier med vĂ„ld. Det Ă€r en skamlig eftergift frĂ„n amerikansk sida. Samtidigt Ă€r det ett sorgligt faktum att USA i frĂ„gor som dessa har ett ofta tĂ€mligen lĂ€ttsamt umgĂ€nge med folkrĂ€ttens principer. Man har t ex accepterat Israels illegala annektering sĂ„vĂ€l av omrĂ„den i och kring Jerusalem som Golan- höjderna, och det finns ocksĂ„ andra exempel pĂ„ denna principlöshet. Viktigt i sammanhanget Ă€r dock att det inte krĂ€vs att Ukraina skall erkĂ€nna en förlust av Ukraina. Det hade inte varit möjligt. Inte heller EU kommer att göra det, och en intressant frĂ„ga Ă€r om Kina Ă€r beredd att göra det. Territoriell integritet Ă€r av lĂ€tt insedda skĂ€l viktigt för Kina. Det finns Ă„tskilliga andra punkter som det finns anledning att sĂ€tta stora frĂ„getecken för. Skulle en vapenvila med dessa villkor komma tillstĂ„nd vore det orĂ€ttvist mot Ukraina men samtidigt en betydande strategisk förlust för Putin. Det Ă€r mot den bakgrunden som det för mig framstĂ„r som tveksamt att Putin kommer att acceptera. Det lilla som kommit ut efter Wittkoffs senaste besök i Moskva – fyra timmar med Putin i fredags – talar ocksĂ„ om hur Putin pĂ„ viktiga punkter krĂ€vde mera. En mĂ€rklig detalj Ă€r att om man skall döma av bilderna i ryska media förhandlar Witkoff med enbart en tolk vid sin sida medan Putin vid sidan av tolk ocksĂ„ har med sig sin utrikesmedarbetare Usjakov och nye förhandlaren med USA Dimitriev. Att frysa frontlinjen och USA erkĂ€nna Krim som ryskt vore förvisso plĂ„gsamt för Ukraina men knappast nĂ„gonting som Putin ens med alla sina resurser vad gĂ€ller propaganda kan framstĂ€lla som en stor seger. D et egentligen enda som kriget dĂ„ skulle ha gett honom Ă€r en landförbindelse mellan Ryssland och Krim. Inte ovĂ€sentligt, men hans mĂ„l nĂ€r han drog igĂ„ng galenskapen var ju mycket lĂ€ngre gĂ„ende. SĂ„ vi fĂ„r nog avvakta signalerna under de nĂ€rmaste dygnen för att se hur det gĂ„r. Samtidigt har det varit en tredje förhandlingsomgĂ„ng mellan USA och Iran. Den fundamentala motsĂ€ttningen Ă€r om Iran skall ha rĂ€tt till en begrĂ€nsad anrikning av uran eller inte. En sĂ„dan rĂ€tt fanns i JCPOA-avtalet men accepteras nu inte av Trump, och definitivt inte av Israel, men Ă€r nog en röd linje för Iran. Den iranska sidan lanserar nu tanken pĂ„ ett interimsavtal – ett sĂ„dant föregick ju ocksĂ„ JCPOA – för att ge tid att sortera ut olika detaljer. Och tidigare har jag hört olika pĂ„tagligt innovativa idĂ©er om hur motsĂ€ttningen möjligen skulle kunna lösas ut, men detta krĂ€ver bĂ„de politisk vilja och tid. Och om framför allt tiden finns Ă€r tveksamt. Trump har brĂ„ttom, och Netanyahu vill gĂ„ över till ett militĂ€rt skede sĂ„ snabbt som möjligt. Till frĂ„gorna som försvunnit lite frĂ„n rubrikerna de senaste veckorna Ă€r Grönland. Men i morgon landar – om flyg vĂ€dret tillĂ„ter – Danmarks kung Fredrik i Nuuk för ett lĂ€ngre och mycket betydelsefullt besök. Det blir inte bara Nuuk, utan ocksĂ„ besök pĂ„ Station Nord allra lĂ€ngst upp i norr, och dessutom hos den s k Sirius-patrullen, d v s de danska soldater som med hundslĂ€dar patrullerar den vĂ€ldiga öns allra nordligaste omrĂ„den. Det danska kungahuset har traditionellt en stark stĂ€llning pĂ„ Grönland, och kontrasten mellan vicepresidenten JD Vance, som i slutĂ€ndan inte vĂ„gade trĂ€ffa nĂ„gon grönlĂ€ndare, och det mottagande Kung Fredrik och hans hustru kommer att fĂ„ kommer med all sannolikhet att vara slĂ„ende. I morgon Ă€r det ocksĂ„ parlamentsval i Canada, dĂ€r ju Trumps olika hot medfört ett radikalt skifte av opinioner, och det nu verkar som om det liberala partiet efter att ha dumpat impopulĂ€ra Justin Trudeau med Mark Carney som premiĂ€rminister kan fĂ„ en ny möjlighet. Men osvuret Ă€r bĂ€st. LĂ€nge lĂ„g ju det konservativa partiet klart före, men sedan kom Trump, och allt kom att handla om vem som Ă€r bĂ€st att stĂ„ upp mot vilden i Vita Huset, och liberalernas stöd i opinionsundersökningarna fördubblades. PĂ„ lördag Ă€r det sedan dags för val i Australien, och ocksĂ„ dĂ€r verkar finnas liknande tendenser, med en ny möjliggör för den sittande Labour-regeringen eftersom den kanske framstĂ„r som mer bestĂ€md i relationen till Vita Huset. Mer bekymmersamt kan det bli i första omgĂ„ngen av presidentvalet i RumĂ€nien pĂ„ söndag. Det kommer att avgöra vilka tvĂ„ kandidater som gĂ„r till den avgörande omgĂ„ngen, men den högerpopulistiske Simion kommer med stor sannolikhet att vara en av dem. Det val som dock sannolikt kommer att tilldra sig störst uppmĂ€rksamhet, och för jag inte vĂ„gar göra nĂ„gra gissningar, Ă€r valet av ny pĂ„ve. Och inte ens i efterhand förvĂ€ntas vi fĂ„ reda pĂ„ hur de olika omröstningarna i Sixtinska Kapellet utfallit innan vi nĂ„gon gĂ„ng ser den vita röken och fĂ„r ett nytt namn som ny pĂ„ve. Categories: Partier & Politiker
Om vĂ€rldsekonomisk osĂ€kerhet, fortsatt tulltumult, Trumps oförmĂ„ga att konfrontera Putin, nya samtal med Iran och lite annat.TABIANO CASTELLO: Naturligt nog pĂ„verkar pĂ„vens bortgĂ„ng denna morgon mycket av media och annat i denna del av vĂ€rlden, och snart kommer vi att fĂ„ se Vatikanens hela anrikad ceremoniel nĂ€r en gammal pĂ„ve skall begravas och en ny röstas fram av den hemlighetsfulla konklaven i Sixtinska Kapellet. Men egen pĂ„skhelg hĂ€r i norra Italiens angenĂ€ma klimat gĂ„r nu mot sitt slut, och det blir dags att Ă„tervĂ€nda til Stockholm och uppgifterna dĂ€r efter en tids frĂ„nvaro. Trumps tulltumult kommer alldeles sĂ€kert att fortsĂ€tta att dominera mycket av den globala debatten inte minst eftersom den kommande veckan innebĂ€r att vĂ€rldens finansiella ledare samlas i Washington i samband med IMF;s och VĂ€rldsbankens sedvanliga vĂ„rmöten. Och vi kommer sĂ€kert att fĂ„ höra Ă„tskilliga mer eller mindre dystra bedömningar om vad tulltumultet kan komma att innebĂ€ra för den globala ekonomin. Bedömningarna kommer alldeles sĂ€kert att vara osĂ€kra, dels för att det Ă€r tidigt, och dels för att det ju Ă€r högst oklart hur tumultet kommer att sluta med olika möjliga justeringar och uppgörelser. Men skadorna kommer förvisso att vara betydande. Med Kina trappas Trumps konfrontation upp. Och Ă„tskilligt av det jag skrev om för en vecka sedan som risker har nu intrĂ€ffat. Nu Ă€r det Kina som stoppar import av flygplan frĂ„n Boeing, och man harv dessutom nu slagit till med exportrestriktioner pĂ„ ett antal av de s k sĂ€llsynta jordartsmetaller som Ă€r av mycket stor betydelse sĂ„vĂ€l för grön omstĂ€llning som för försvarsindustri, och dĂ€r Kina har en helt dominerande stĂ€llning. Sannolikt finns lager för ett antal mĂ„nader hos olika industrier och aktörer, men vad som hĂ€nder dĂ€refter Ă„terstĂ„r att se. Jag ser en uppgift om att ett amerikanskt F35-flygplan innehĂ„ller kring 50 kilo av dessa metaller, och nĂ„gon ersĂ€ttning för dem finns helt enkelt. FramĂ„t hösten kommer det sannolikt att blinka mĂ„nga röda lampor om det inte kommer till nĂ„gon nedtrappning av konflikten innan dess. Vi skall inte underskatta hur sammanflĂ€tade vĂ„ra ekonomier Ă€r i olika globala vĂ€rdkedjor, och att det ofrĂ„nkomligen fĂ„r betydande effekter nĂ€r förutsĂ€ttningarna för mĂ„nga av dessa Ă€ndras sĂ„ dramatiskt som nu riskerar att bli fallet. Samtidigt kommer sjĂ€lvfallet den kinesiska ekonomin att skadas av de amerikanska Ă„tgĂ€rderna. Dock Ă€r det sĂ„ att den kinesiska ekonomins beroende av export i allmĂ€nhet och export till USA har fallit pĂ„tagligt sedan en topp för ca tvĂ„ decennier sedan. Kina Ă€r nu mindre beroende av utrikeshandel och export Ă€n vad EU Ă€r, och exporten till USA Ă€r nu bara 14% av den samlade kinesiska exporten. Tulltumultet och den globala ekonomiska osĂ€kerheten till trots blir det nog fortsĂ€ttningen – eller inte fortsĂ€ttningen – pĂ„ Trumps uphaussade försök att fĂ„ till stĂ„nd en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina som kommer att bli det intressantaste under den kommande veckan. Att försöken att fĂ„ Putin att acceptera en vapenvila har kört fast har varit tydligt sedan ett bra tag tillbaka. FrĂ„gan var bara vilka slutsatser Trump skulle dra av detta. För ett par veckor sedan skrev jag hĂ€r om de olika möjliga slutsatser han skulle kunna dra. Att trappa upp trycket pĂ„ Ryssland och stödet till Ukraina vore det mest logiska, men Ă€r nog dessvĂ€rre det minst sannolika. Trumps ovilja stt konfrontera Putin Ă€r tyvĂ€rr tydlig. Att hitta pĂ„ ett sĂ€tt att skylla misslyckandet ocksĂ„ pĂ„ Ukraina och Europa Ă€r dĂ„ mĂ„hĂ€nda nĂ„got mer sannolikt, om Ă€n sjĂ€lvfallet fundamentalt fel i sak. Och den tredje möjlighet jag skrev om var att han helt enkelt skulle kasta in handsken, vĂ€nda pĂ„ klacken och sĂ€ga att han hade annat att göra. Det som nu hĂ€nt Ă€r att amerikanarna nu tydligen presenterat en skiss baserad pĂ„ en total vapenvila, men innehĂ„llande ocksĂ„ andra komponenter, för bĂ„de Moskva och Kiev. Och sĂ„ har man nu sagt att accepteras detta inte kommer man att överge anstrĂ€ngningarna. Att det vore snöpligt för Trump sĂ€ger sig sjĂ€lv. Det skulle tydligt visa hur han frĂ„n i stort sett första sekund felbedömt frĂ„gan och felinriktat sin politik. Men sĂ„dant besvĂ€rar nog inte stora andar som Donald Trump. Hans storstilade försök till en uppgörelse med Nordkorea under den första mandatperioden övergavs ju totalt nĂ€r det inte fungerade. Jag ser nu ingenting som tyder pĂ„ att Putin skulle acceptera det amerikanska pappret. Av allt att döma innehĂ„ller det inga begrĂ€nsningar pĂ„ fortsatt europeiskt eller övrigt finansiellt och militĂ€rt stöd till Ukraina, och det Ă€r en avgörande punkt för Putin. Annat – amerikanskt erkĂ€nnande av Krim som ryskt och avskaffade sanktioner – Ă€r tilltalande men med stor sannolikhet inte tillrĂ€ckligt. SĂ€kert kommer Putin att försöka olika manövrar för att mildra en möjlig amerikansk reaktion och kasta skulden pĂ„ misslyckandet pĂ„ andra. Den 30 timmars vapenvila han utlyste i ett litet TV- klipp som tydligt visade att han inte var pĂ„ bĂ€sta humör var en del av detta. Mer kan sannolikt vĂ€ntas. Ăven för Kiev innehĂ„ller skissen element som Ă€r svĂ„ra att svĂ€lja. Krim Ă€r en starkt emotionellt laddad frĂ„ga, och man ser inte med blida ögon pĂ„ lindrade sanktioner sĂ„ lĂ€nge den ryska aggressionen i dess helhet inte pressats tillbaka. ĂndĂ„ Ă€r det nog viktigt att man försöker att hantera frĂ„gan sĂ„ att det tydligt blir Kreml och Putin som hamnar i Trumps svarta bok. Om Trump kastar in handduken blir det verkligen upp till bevis för Europa. DĂ„ mĂ„ste det verkligen levereras stöd, och att göra det blir faktiskt viktigare t o m Ă€n de ökade egna försvarssatsningarna. Europas sĂ€kerhet avgörs av Ukrainas försvar – svĂ„rare Ă€n sĂ„ Ă€r det inte. Om Trump vĂ€ljer att trots allt fortsĂ€tta visst stöd, eller om han i stĂ€llet försöker kasta grus i maskineriet för de europeiska anstrĂ€ngningarna samtidigt som han pĂ„ olika sĂ€tt normaliserar med Ryssland, blir sjĂ€lvfallet mycket viktig. VĂ€ljer han den senare vĂ€gen kommer Nato-toppmötet i Haag i sommar att bli en Ă€n mer intressant historia. DĂ„ har vi inte mycket till nordatlantisk sĂ€kerhetsgemenskap. Men ocksĂ„ annat stĂ„r pĂ„ agendan. pĂ„skhelgen hölls i Rom en andra omgĂ„ng av samtal mellan Iran och USA, och det talas nu om en tredje omgĂ„ng i Oman kommande helg. TrovĂ€rdiga uppgifter sĂ€ger att Trump stoppat israeliska planer pĂ„ ett militĂ€rt anfall pĂ„ Iran i maj. Att Netanyahu argumenterat för ett sĂ„dant Ă€r tydligt, men planerna var uppenbarligen lĂ„ngt framskridna nĂ€r Trump valde att i stĂ€llet pröva möjligheten av en uppgörelse. Nu fĂ„r vi se hur det gĂ„r. Trump skall ju i maj pĂ„ sin första utlandsresa med Riyadh som mĂ„l, och Saudiarabien tillhör nu dem som ocksĂ„ arbetar aktivt för en uppgörelse. Dess försvarsminister var i Teheran i veckan som gick. Men Netanyahu vill annorlunda, och det förefaller som om han lyckats driva den amerikanska positionen i alla fall ett snĂ€pp Ă„t sitt hĂ„ll. Vapenvilan i Gaza Ă€r nu ett minne blot, och det Ă€r tydligt att Netanyahu slagit in pĂ„ en bĂ„de in- och utrikespolitiskt mer aggressiv kurs under den senaste tiden. Trumps besök i Riyadh blir viktigt, och det skulle förvĂ„na mig mycket om inte de saudiska diplomaterna ocksĂ„ försöker att fĂ„ ett möte med Putin dĂ€r. Men det Ă€r bara spekulation frĂ„n min sida. Snart bĂ€r det för mig tillbaka till Stockholm, och dĂ€r tĂ€nkte jag sĂ„ förbli till en bit in i maj. Categories: Partier & Politiker
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik â som gör skillnad pĂ„ riktigtAlliansen: Klimat- och miljöpolitik â som gör skillnad pĂ„ riktigt
erik.blom
14 aug 2018
I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslÀppen och förbÀttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregÄngsland krÀvs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt. Men under bÄde 2016 och 2017 har utslÀppen i stÀllet ökat. Klimatet behöver en ny regering.
KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat. Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet. Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn. De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt. Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt: Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken
Fler gröna företag
Ett grönare flyg
VÀrna vÀxande skogar
Rena hav, sjöar och vattendrag
Categories: Partier & Politiker
M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valetM: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet
erik.blom
13 aug 2018
Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.
Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned. Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras. Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är. Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.
Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst. Ulf Kristersson (M), partiledare LÀs artikeln hÀr. Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktetNu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet
erik.blom
9 aug 2018
Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.
Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Ă€r polistĂ€theten den lĂ€gsta pĂ„ tio Ă„r, vĂ„rdköerna har fördubblats, var sjĂ€tte elev lĂ€mnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Ă€r underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fĂ„tt vĂ€rldens högsta marginalskatter. â NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson. â De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson. För att Ă„terupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet, fĂ„ fler i jobb och vĂ€rna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pĂ„ den ekonomiska politiken. SamhĂ€llets resurser mĂ„ste prioriteras till grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktioner sĂ„ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhĂ€llskontraktet. VĂ€lfĂ€rden mĂ„ste gĂ„ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Ă€r bĂ„de rĂ€tt och rĂ€ttvist och en förutsĂ€ttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ă„stadkomma ett samhĂ€lle med lika möjligheter för alla. Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden 1. Starka offentliga finanser 2. Ă
terupprÀtta samhÀllskontraktet genom ökad kvalitet i vÄrden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar 3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb 4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten Se presstrÀffen hÀr. Categories: Partier & Politiker
Nu tar vi tag i Sverige!Nu tar vi tag i Sverige!
erik.blom
8 aug 2018
Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap â en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.
Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen â inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet. Med bara nĂ„gra veckor kvar till valdagen Ă€r det dags för kampanjspurt. Vi tar nĂ€sta steg i vĂ„r valrörelse genom att nu möta vĂ€ljarnas efterfrĂ„gan pĂ„ att nĂ„gon pĂ„ allvar tar tag i Sveriges problem. â Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer. â Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen. â Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal. â Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna â varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.
 Se presstrÀffen hÀr. Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan: Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttrasSÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras
erik.blom
4 aug 2018
Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.
Moderaternas vision Ă€r att Sverige ska vara ett land dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€ller lika för alla. För att vĂ„r vision ska bli verklighet mĂ„ste situationen för hbtq-personer i Sverige förbĂ€ttras. Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pĂ„ plats sĂ„som en könsneutral Ă€ktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frĂ€mja hbtq-personers rĂ€ttigheter. Den hĂ€r mandatperioden har vi drivit pĂ„ genom att lĂ€gga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen. Vi lovar att fortsĂ€tta detta arbete. Det handlar om att vĂ€rna de landvinningar som skett och att genomföra nya. Alla â oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck â ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g â hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder. Risken att utsĂ€ttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stĂ€rka polisen och öka tryggheten för alla. För att nĂ„ mĂ„let om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frĂ„n polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsĂ€tta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rĂ€ttsvĂ€sendet för att den nya lagstiftningen ocksĂ„ ska anvĂ€ndas. Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin âhederâ. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet. Barns rĂ€ttigheter â och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp â men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. Det budskapet tar vi ocksĂ„ med oss i dag nĂ€r vi gĂ„r i EuroPride Parade Stockholm.  Ulf Kristersson (M) Partiledare Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson LĂ€s artikeln hĂ€r. Förbund Riksorganisationen Bild rĂ€ttighrter Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
SkÀrp kraven för anhöriginvandringSkÀrp kraven för anhöriginvandring
erik.blom
1 aug 2018
Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.
Under de senaste fem Ă„ren har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehĂ„llstillstĂ„nd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mĂ€nniskor ansöka om asyl och uppehĂ„llstillstĂ„nd för anknytning Ă€ven under kommande Ă„r. Det Ă€r personer som ska komma i arbete, lĂ€ra sig sprĂ„ket och bli en del av det svenska samhĂ€llet. Samtidigt Ă€r det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrĂ€ckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Ă€r arbetslösheten nĂ€stan fem gĂ„nger sĂ„ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige. En förutsĂ€ttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Ă€r att antalet asylsökande kommande Ă„r hĂ„lls pĂ„ en lĂ€gre nivĂ„ Ă€n idag. Trots de skĂ€rpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Ă€r det inte alls en sĂ€rskilt lĂ„g siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Ă€r behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeĂ„terförening. Ănskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er. Ibland hĂ€vdas att den tillfĂ€lliga asyllagen, som löper ut nĂ€sta sommar, inte lĂ€ngre tillĂ„ter familjeĂ„terförening. Det Ă€r inte korrekt. Dels pĂ„verkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skĂ€rpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fĂ„r sitt tillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Ă€r att personen har ett kvarstĂ„ende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete. Samtidigt stĂ€ller nuvarande lagstiftning inte alls tillrĂ€ckliga krav pĂ„ anstrĂ€ngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dĂ„varande Alliansregeringen. En god idĂ©, men som i praktiken omfattande vĂ€ldigt fĂ„ pĂ„ grund av mĂ„nga undantag. Kravet skĂ€rptes i samband med flyktingkrisen, men Ă€r fortfarande inte tillrĂ€ckligt för att sĂ€kerstĂ€lla att det finns en tillrĂ€cklig försörjningsförmĂ„ga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstĂ€llande incitament för den nyanlĂ€nde att lĂ€ra sig svenska, göra sig anstĂ€llningsbar och söka sig ut pĂ„ arbetsmarknaden. För att möjliggöra familjeĂ„terförening bör det krĂ€vas permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd, en förmĂ„ga att försörja sig sjĂ€lv samt en möjlighet att stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skĂ€rpningar av lagstiftningen skulle sĂ€kerstĂ€lla att sĂ„ blir fallet: 1. Nuvarande begrĂ€nsningar ska förlĂ€ngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Ă€r lĂ„ngsiktig och utan de tvĂ€ra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nĂ€sta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfĂ€lliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrĂ€nsningar för anhöriginvandring som gĂ€ller idag för nyanlĂ€nda med tillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd, bör dĂ€rför förlĂ€ngas till dess att en lĂ„ngsiktig migrationspolitik kommer pĂ„ plats. 2. Arbete och egen försörjning mĂ„ste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhĂ„lla ett permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfĂ€lle utan att göra en tillrĂ€cklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DĂ„ ökar risken för att den försörjningsförmĂ„ga som kan framstĂ„ som tillrĂ€cklig, i sjĂ€lva verket Ă€r undermĂ„lig. För att sĂ€kerstĂ€lla att inkomsten Ă€r stabil över tid ska ett nytt krav införas pĂ„ arbete och egen försörjning under minst ett Ă„r innan permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nĂ„ upp till kravet genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. En sĂ„dan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstĂ€llningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark. 3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet â till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring. 4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Ăven hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan. Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frĂ„n asylsökande till nyanlĂ€nd och nyanstĂ€lld. För oss moderater Ă€r det sjĂ€lvklart att egna anstrĂ€ngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NĂ€sta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. Tobias Billström (M) gruppledare Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskapAlliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap
erik.blom
31 jul 2018
I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.
Det Ă€r fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brĂ€nder. Men det stĂ„r klart att bĂ„de rĂ€ddningstjĂ€nsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsĂ€tter göra, enorma insatser. Den hĂ€r kraften behöver tas tillvara och förvaltas. Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brĂ€nderna, mĂ„ste vi redan nu se till att vĂ„rt samhĂ€lle Ă€r bĂ€ttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VĂ€stmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pĂ„ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmĂ„ga att förebygga och hantera kriser. VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen â och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent. Alliansen föreslĂ„r tio reformer för att stĂ€rka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmĂ„gan: 1. InrĂ€tta ett nationellt sĂ€kerhetsrĂ„d under statsministern. 2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 3. Etablera en nationell krisfond. 4. FörstĂ€rk hemvĂ€rnet. 5. Bygg ut utbildning av rĂ€ddningstjĂ€nstpersonal. 6. FörbĂ€ttra villkoren för deltidsbrandmĂ€n. 7. Satsning pĂ„ nationell brandbekĂ€mpningsförmĂ„ga frĂ„n luften. 8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 9. Inför sĂ€rskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 10. Ăkat statligt stöd för skogsbrandsbevakning. Utdelnings-PM finns hĂ€r. Presentation finns hĂ€r. Se presskonferensen hĂ€r.  Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskapPresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap
erik.blom
31 jul 2018
I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.
PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan. Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkanSamlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan
erik.blom
26 jul 2018
Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. Ă
tgÀrderna, som presenterades pÄ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Är kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och kunna undvika nödslakt av djuren.
- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdieselâ istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. - Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hĂ„llbar livsmedelsproduktion. LĂ€get nu Ă€r allvarligt och visar Ă€ven det som Moderaterna lĂ€nge har pĂ„pekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lĂ„ga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrĂ„krati. De har dĂ€rmed svĂ„rt att bygga upp tillrĂ€ckliga skyddsvallar och Ă€r extra utsatta vid missvĂ€xt. Stefan Löfvens regering behöver dĂ€rför agera omgĂ„ende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjĂ€lpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Ă„r kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och slippa utslaktning av sina djur, sĂ€ger Maria Malmer Stenergard. - Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dĂ€r vi kommer att stĂ€lla krav pĂ„ att de Ă„tgĂ€rder vi föreslĂ„r snabbt kan komma pĂ„ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan:Â
Se presstrÀffen hÀr. PM med de samlade förslagen. Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄJonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han. Categories: Partier & Politiker
Jonas Sjöstedt sommartalarSnart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning. Categories: Partier & Politiker
|
