Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Konsekvenser ocksÄ för Sverige.

Carl Bildt (m) - 27 November, 2020 - 18:46

STOCKHOLM: Samtidigt som Donald Trump lÄngsamt börjar att acceptera att han kommer att fÄ lÀmna Vita Huset Àr delar av hans administration fullt upptagen med ÄtgÀrder för att pÄ olika sÀtt försvara för den inkommande Biden-administrationen.

Och det gÀller inte minst pÄ det utrikespolitiska omrÄdet.

NÀr han besökte Israel hÀrom dagen gick utrikesminister Pompeo över Ätskilliga linser som tidigare varit röda.

Notabelt Àr att han officiellt besökte en illegal bosÀttning pÄ den ockuperade VÀstbanken, liksom han avlade ett besök pÄ likaledes ockuperade Golan-höjderna. Och han förklarade att USA nu kommer att anse uppmaning till bojkott av produkter frÄn de illegala bosÀttningarna som ett uttryck för antisemitism.

Men mycket har ocksÄ handlat om ÄtgÀrder för att sÄ mycket som möjligt förhindra Joe Biden att ÄtergÄ till det nukleÀra avtalet med Iran.

SÄ gott som varje dag har man förkunnat nya sanktioner mot Iran eller mot företag i t ex Kina eller Ryssland som har kontakter med landet. Och dessa motiveras och konstrueras pÄ ett sÄdant sÀtt att de inte skall vara lÀtta att omedelbart avskaffa.

Mordet i Teheran i dag av den man som var chef för det program för att utveckla kÀrnvapen som Iran hade intill 2003, dÄ man ju beslutade att avbryta det, ingÄr med stor sannolikhet i samma mönster.

Att misstankar riktas mot Israel Àr inte onaturligt efter en serie av motsvarande mord som det allmÀnt ansetts att Israel haft ansvar för.

Och mord som dessa utförs inte slumpmÀssigt utan efter beslut pÄ hög politisk nivÄ.

Vad detta kommer att leda till ÄterstÄr att se. Avsikten Àr med all sannolikhet att provocera fram reaktioner frÄn de ledande i Iran som gör ett Äterupptagande av diplomatiska kontakter betydligt svÄrare.

Detta kan sjÀlvfallet ocksÄ ha negativa konsekvenser för Sverige med det aktuella och kÀnsliga Àrende vi just nu har med Iran.

Ännu Ă€r vi bara i slutet av november, och alldeles sĂ€kert kommer Ă„tskilligt mer att hĂ€nda innan den 20 januari. Vi kan vara övertygade om att det avgĂ„ende Trump-teamet kommer att utnyttja varje dag.

Iran Àr sjÀlvfallet i fokus.

Men jag skulle tro att Kina ocksÄ kommer att vara det pÄ olika andra sÀtt under de mörkaste veckorna.

Det goda skiftet i Washington.

Carl Bildt (m) - 24 November, 2020 - 15:13

STOCKHOLM: Det Àr tveklöst ett mycket erfaret team som Joe Biden sÀtter i spetsen för den amerikanska utrikespolitiken.

Tony Blinken och Joe Sullivan Àr de tvÄ personer som hÄllit i Biden-teamets förberedelse pÄ det utrikespolitiska omrÄdet, och övergÄngen nÀr flyttar in dels pÄ sjunde vÄningen i State Departement och dels hörnrummet pÄ vÀstra flygeln pÄ Vita Huset har dÀrför alla förutsÀttningar att bli smidig.

Framför allt Tony Blinken har lÄng erfarenhet av utrikespolitik pÄ hög nivÄ i USA. Jag trÀffade honom bara ytligt nÀr han var bitrÀdande utrikesminister under Hillary Clinton, men betydligt mycket mera nÀr han innan dess satt inklÀmd i det lilla rum i vÀstra flygeln som rymmer den bitrÀdande nationella sÀkerhetsrÄdgivaren.

Och det Àr en underskattad nyckelposition, eftersom det oftast Àr frÄn den som den centrala samordningen av det stora utrikes- och sÀkerhetspolitiska maskineriet sker.

Jake Sullivan var den som ofta stod vid Hillary Clintons sida under Obama-Ären. Under senare Är har vi suttit tillsammans i styrelsen för International Crisis Group.

Medan Tony Blinken som utrikesminister ju krÀver godkÀnnande av senaten, kan Jake Sullivan som sÀkerhetsrÄdgivare tilltrÀda omedelbart.

Mycket viktigt blir sjÀlvfallet vilka personer som kommer att utnÀmnas pÄ posterna pÄ nivÄn omedelbart under dessa och nivÄn dÀrunder.

Oftast Àr det som högst dÀr dÀr den mer operativa dagliga utrikespolitiken av betydelse för relationerna med lÀnder som t ex Sverige sköts.

Dessa positioner pÄ State Departement kan ta lite tid att besÀtta, men i Vita Huset kommer det sannolikt att gÄ snabbare. Jag skulle tro att nyckelmannen redan Àr beslutade.

Det som kan ta tid i det amerikanska systemet Àr dock den sÀkerhetskontroll som FBI utför, och dom kan vara rÀtt grundlig. Den genomförs ocksÄ pÄ personer som tidigare varit föremÄl för processen.

Men den goda nyheten Ă€r att maktskiftet i Washington nu börjar att ske pĂ„ ett mer normalt sett – och att ett mycket erfaret och respekterar team vad gĂ€ller utrikespolitiken.

Om Balkan och lite strategisk autonomi.

Carl Bildt (m) - 22 November, 2020 - 21:41

STOCKHOLM: I gÄr var det 25 Är sedan fredsavtalet om Bosnien och Hercegovina efter det grymma kriget förseddes med signaturer efter tre veckor av förhandlingar pÄ den stora amerikanska flygbasen utanför Dayton i Ohio i USA.

DÄ hade jag varit EU:s sÀndebud i alla de frÄgor som hade med konflikterna att göra sedan lite mer Àn ett halvt Är tillbaka, men kommit att Àgna nÀstan all min tid Ät det som skulle komma att bli det dramatiska slutskedet i försluten att fÄ ett slut pÄ kriget i Bosnien.

Och föga anade jag dÄ att jag skulle hamna nÄgra Är i svÄrt krigshÀrjade Sarajevo med en nyckelfunktion i det begynnande arbetet för att av ett avslutat krig göra en fungerande fred.

För min del blev det ju boken ”Uppdrag Fred” om dessa Ă„r nĂ€r jag sĂ„ smĂ„ningom kom hem. Och den kom ju sedan ut ocksĂ„ pĂ„ engelska, bosniska och serbiska.

Men det var som bekant ett kvartssekel sedan.

Freden har bestÄtt. Den enorma Nato-styrka som ryckte in i landet efter kriget har för lÀnge sedan lÀmnat, men kvar finns fortfarande en liten EU-styrka som ett utryck för omvÀrldens beslutsamhet att förhindra att vÄldet och kriget kommer tillbaka.

Men landets spÀnningar har mildrats endast mycket lÄngsamt. Alltför lÀnge har alltför mÄnga av dess ledare sett freden mest som en fortsÀttning av kriget men med andra medel.

PĂ„ den bosniska nivĂ„n tog det 14 mĂ„nader efter det senaste valet att fĂ„ till en regering. PĂ„ den underliggande federationen – en av de tvĂ„ delarna av landet – har man fortfarande inte lyckats med den saken. I staden Mostar kommer man i december att kunna hĂ„lla lokalval efter det att detta inte varit möjligt pĂ„ tolv Ă„r.

Det finns de som kritiserar att den konstitution som blev resultatet av kompromisserna i Dayton blev alldeles för komplicerad. En enhetstat grundad pÄ ett maktcentra hade varit bÀttre.

Men sÄ ser inte verkligheten i lÀnder som dessa ut. Och kompromissen var den kompromiss som till slut enade de sidorna.

Ser man pÄ överenskommelser efter lÄnga inbördeskrig i t ex Nordirland eller Libanon ser det inte sÄ annorlunda ut. I Cypern har man inte ens kommit sÄ lÄngt. I Belgien Àr det tÀmligen komplicerat trots att djup fred alltid rÄtt i landet.

Och i andra lÀnder ser vi hur krav pÄ lokal autonomi vÀxer. Det rÀcker med att peka pÄ diskussionerna kring sÄvÀl Skottland som Katalonien.

Förr eller senare Àr det den bredare europeiska ramen som kommer att sluta stabilitet och integration i sÄvÀl Bosnien som i den vidare regionen. Men Àn Àr vi inte dÀr.

I dessa dagar har Bulgarien stoppat inledandet av medlemskapsförhandlingar mellan Norra Makedonien och EU eftersom man inte Àr överens om tolkningen av vissa historiska skeenden.

Den minnesgode erinrar sig möjligen att den s k makedoneska frÄgan under mÄnga decennier stod pÄ den europeiska politikens dagordning till följd av komplexiteten av intressen och folkgrupper i omrÄdet. Och det Àr delar av dessa spÀnningar som fortfarande lever kvar.

Och skulle man vÀnta med varje steg framÄt mot EU innan alla pÄ Balkan har samma tolkning av varje historiskt skeende sÄ kan vi nog glömma den saken för ett betydande antal generationer framöver.

Stockholms blodbad var ett tag sedan – men synen pĂ„ saken Ă€r fortfarande lite annorlunda i Sverige och i Danmark. Vi hankar oss fram inom EU i alla fall – dock utan att i onödan ta upp saken.

PÄ den lite mer aktuella europeiska scenen fortsÀtter de utdragna Brexit-förhandlingarna efter det att alla utsatta slutpunkter passerats, Berlin försöker att brotta ner Ungerns och Polens hot att lÀgga en veto mot hela budgeten med Äterstartspaketet och det har utbrutit en inte ointressant diskussion mellan Berlin och Paris om vad egentligen begreppet strategisk autonomi innebÀr.

I grunden sÀger Paris att det dÀr med Biden Àr nog bra, men man vet aldrig vad som kommer lÀngre fram, och dÀrför mÄste vi fortsÀtta arbetet för att stÄ mer pÄ egna ben i EU.

Jovisst, sÀger Berlin, men lÄt oss nu utnyttja den möjlighet som skiftet i Washington faktiskt kommer att innebÀra pÄ viktiga omrÄden för att förnya den gamla och sluta nya allianser, och trots allt Àr det ju sÄ att vi militÀrt för stora uppgifter Àr pÄtagligt beroende av USA.

I grunden ligger det sjÀlvfallet en del i bÀgge argumenten. Vi mÄste kunna stÄ pÄ bÀttre egna ben, men vi mÄste samtidigt utnyttja den nya möjligheten med USA och nÀr det gÀller att balansera Ryssland kommer vi inte inom överskÄdlig framtid att kunna klara av detta sjÀlva.

Sedan finns det sjÀlvfallet mer nÀraliggande intressen. Paris ser inte med blida ögon pÄ hur det ena landet efter det andra köper amerikanska F35-flygplan nÀr de anser att deras Rafale Àr mycket bra och hur som helst europeiskt.

Att Sverige köpte amerikanska Patriot-robotar i stÀllet för ett franskt system som nog Àven objektivt var minst lika bra har satt inte obetydliga spÄr. Det försöker nu vÄr regeringen kompensera pÄ andra sÀtt i relationen med Paris.

Och denna debatt har ocksÄ andra inslag av intresse

I Bryssel talar Europeiska RÄdets ordförande Charles Michel om strategisk autonomi som Alfa och Omega, medan kommissionens ordförande Ursula von der Leyen knappt ens tar begreppet i sin mun.

Och jag har en kÀnsla av att vi mer lutheranskt prÀglade lÀnder uppe i norr ocksÄ har lite svÄrt med de latinska verbala utflykterna, och tenderar att frÄga vad de egentligen betyder omsatta i faktiska och konkreta beslut.

FortsÀttning följer, som det brukar heta.

Snabbare resultat i Moldavien Àn i USA.

Carl Bildt (m) - 15 November, 2020 - 22:27

STOCKHOLM: Borta i USA har Donald Trump Ă€nnu inte offentligt medgett att han den 20 januari kommer att fĂ„ lĂ€mna presidentĂ€mbetet. Hans stödtrupper fortsĂ€tter att tala om oegentligheter i valprocessen, och stundtals kanske en och annan inbillar sig att ett annat och ”riktigt” resultat skulle kunna komma fram.

Men sÄ blir det inte.

Sannolikt kommer denna situation att bestÄ ett tag till. Jag skull tro att det behövs nÄgot mer definitivt besked om valresultatet, och det sannolikaste Àr vÀl att man kommer att acceptera nÀr de valda s k elektorerna i de olika delstaterna den 14 december avger sina röster.

Intill dess skall alla möjliga oklarheter vara utklarade, och dÀrmed kan det inte lÀngre föreligga nÄgra oklarheter om sjÀlva valresultatet.

Det Àr inte första gÄngen det tar tid att inleda den mer formella processen med maktöverlÀmnande. Vid presidentvalet 2000 uppstod ju strid om röster i ett valdistrikt i Florida, och det tog mer Àn en mÄnad innan den kunde klaras upp och den officiella processen med att förbereda maktövergÄngen inledas.

Och denna gÄng skulle jag dÄ tro att det kommer att ta ytterligare en liten tid. Om det Àr det som krÀvs för att en stor majoritet av dem som röstade pÄ Donald Trump ocksÄ accepterar valresultatet kanske det Àr vÀrt olÀgenheten av en viss försening.

PÄ nÀrmare hÄll har det i dag varit viktigt presidentval i Moldavien.

Mer EU-orienterade Maia Sandu har stÄtt mot den nuvarande mer Moskva-orienterade presidenten Igor Dodon.

I skrivande stund tyder allt pÄ att det faktiskt blir Maia Sandu som vunnit valet. Och det Àr i sÄ fall en glÀdjande nyhet som ger nytt hopp om framtiden för detta utsatta land.

MÄnga röster har avgivits av moldavier i andra lÀnder. Det har varit lÀnga köer utanför vallokaler i bl a Tyskland och Italien i dag, men med all sannolikhet ocksÄ i Ryssland.

Och vi fÄr vÀl utgÄ frÄn att Igor Dodon kommer att acceptera ett valresultat med sÄ klara marginaler som det förefaller att vara.

Kring Nagorno Karabach inleds i dessa dagar överlÀmnadet av omrÄden som i dag har armenisk befolkning till Azerbadjan, och vi ser bilder pÄ förtvivlade mÀnniskor som brÀnner sina hus innan de lÀmnar.

Och för mig kommer dÄ bilderna frÄn situationen för snart 25 Är sedan nÀr efter Dayton-avtalet i Bosnien omrÄden skulle skiftas mellan de tidigare stridande partnerna, inte minst i Sarajevos förorter. DÄ brann det ocksÄ nÀr kolonner av förtvivlade mÀnniskor lÀmnade.

Sammantaget var det dĂ„ nĂ€rmare 100.000 mĂ€nniskor som pĂ„ nytt blev flyktingar i sitt eget land. I min bok ”Uppdrag Fred” frĂ„n 1997 beskriver jag de mĂ€nskliga tragedier som utspelades dĂ„.

I dessa dagar Àr det dags för nya förhandlingar om ett Brexit-avtal mellan London och Bryssel, men tiden börjar nu riktigt pÄ allvar att rinna ut. PÄ torsdag har EU-ledarna videotoppmöte, och dÄ kommer man rinligen att göra en vÀrdering av om det finns anledning att förhandla vidare.

Ingen av de mer kniviga frÄgor som stÄtt i centrum för förhandlingarna har man Ànnu löst ut, Àven om det Àr rimligt att anta att man kommit varandra nÀrmare i huvuddelen av dem.

Kanske blir det till slut frÄgan om fiskerÀttigheterna som blir den allra svÄraste.

Är fred nu möjligt?

Carl Bildt (m) - 10 November, 2020 - 19:05

STOCKHOLM: SÄ lyckades Moskva fÄ till stÄnd ett vapenstillestÄnd och ett preliminÀrt avtal i det brutala kriget mellan Armenien och Azerbadjan.

I grunden gjordes det möjligt genom de azeriska militÀra framgÄngarna. NÀr man intog den viktiga staden Susha/Sushi i Nagorno Karabach var det uppenbart att det samlade armeniska försvaret stod inför kollaps. Fortsatta strider hade sÀkert lett till att den större staden Stepanakert hade fallit inom nÄgot dygn.

Ledningen i Yerevan hade att vÀlja mellan denna förlust och en Ànnu större förlust.

Tre faktorer har bidragit till de azeriska militÀra framgÄngarna.

Den första Àr alldeles sjÀlvklart att Azerbadjan Àr ett större och rikare land som dÀrmed har haft möjlighet att investera mer i militÀra resurser under det senaste decenniet.

Det andra Àr alldeles uppenbart de framgÄngar man haft med de bevÀpnade drönare av olika slag som levererats av sÄvÀl Turkiet som Israel, och som effektivt slog ut stora delar av den materiel som det armenska försvaret var beroende av.

Och en tredje faktor som flÀmtar fram Àr att de armenska styrkorna var hÄrt drabbade ocksÄ av COVID-19 med den nedsÀttande effekt pÄ deras förmÄga som de hade.

Ser man saken i ett lite lÀngre perspektiv kan man sjÀlvfallet sÀtta ett frÄgetecken kring varför Armenien inte tidigare varit berett till en politisk lösning enligt de s k Madrid-principer som situationen nu efter detta krig i alla fall rör sig mot.

De innebar ju att man skulle lÀmna tillbaka till Azerbadjan de tÀmligen stora omrÄden man ockuperat, och att Nagorno Karabach skulle ha nÄgon form av sjÀlvstyre inom Azerbadjan som skulle definieras nÀrmare lÀngre fram.

Nu rycker ryska soldater in i Nagorno Karabach och tar över kontrollera över omrÄdet liksom den korridor som förbinder den med egentliga Armenien. DÀrmed ter sig ett nytt utbrott av strider under de kommande fem eller tio Ären som mycket osannolikt.

Tveklöst har Moskva fÄtt en fjÀder i hatten av det som skett. Man marginaliserade sÄvÀl Paris som Washington som ju ocksÄ Àr delordföranden i den s k Minsk-grupp inom OSCE vars framtid nu mÄste vara mycket oviss. Och Ankaras roll att fÄ en stark roll i den kommande processen har det hitintills inte heller blivit sÄ mycket med.

Omedelbart ÄterstÄr att se de politiska konsekvenserna för den sköra demokratin och ekonomin i Armenien. Bakslaget upplevs sÀkert som mycket bittert, och sÀkert upplever man att man svikits av traditionella vÀnner i sÄvÀl Moskva som Paris.

Sedan ÄterstÄr att se om det under kommande Är gÄr att fÄ fram ett genuint fredsavtal. Den faktiska situationen pÄ marken ligger ju nu betydligt nÀrmare den situation som ett sÄdant kan tÀnkas föra fram mot.

Jag skulle hoppas att ambitiös europeisk diplomati dÄ skulle vÄga att ta upp möjligheten för att parallellt fÄ ett fredsavtal ocksÄ mellan Armenien och Turkiet. HÀr Àr svÄrigheterna egentligen hur stora som helst, men nÀr det en gÄng var mycket nÀra ett sÄdant avtal stupade det i grunden pÄ motsÀttningen om Nagorno Karabach.

Men om den konflikten nÀr allt kring detta krig har falnat kan lösas ut borde det logiskt finnas skÀl att göra ett försök ocksÄ med relationen mellan Armenien och Turkiet.

Det skulle vara ett alldeles avgörande steg mot stabilitet och bÀttre möjligheter i hela denna av konflikter och krig sÄ hÄrt sargade region.

Men dit Ă€r det lĂ„ngt – mycket lĂ„ngt.

Avgörandet i Pennsylvania.

Carl Bildt (m) - 8 November, 2020 - 19:26

STOCKHOLM: Det har varit brÄda dagar med media, samtal och anlyser med anledning av det inte ovÀsentliga presidentvalet i USA.

Valdagen var i tisdags, och som vÀntat vann Donald Trump nÀr det gÀllde röster avgivna pÄ sjÀlva valdagen.

Men sedan började, enligt olika bestÀmmelser i de olika delstaterna, rÀknandet av alla andra röster.

Min gissning redan i tisdags var att det skulle komma att avgöras nÀr resultatet blev klart pÄ fredagen i Pennsylvania. SÄ blev det inte riktigt.

Det var först i gÄr eftermiddag vÄr tid som det blev klart och ledande nyhetsmedia kunde gÄ ut och sÀga att Joe Biden kommer att bli USA:s 46:e president.

Men viktiga val ÄterstÄr.

Viktigt blir det omval av tvÄ platser i senaten som kommer att Àga rum den 5 januari. Det sannolika Àr dock att republikanerna efter det valet kommer att kunna bibehÄlla sin majoritet i senaten.

Och det har alldeles avgörande betydelse framför allt för den amerikanska inrikespolitiken under kommande Är.

NĂ„gon ”blĂ„ vĂ„g” av demokratiska framgĂ„ngar blev det inte. Donald Trump gjorde ett bĂ€ttre val Ă€n vĂ€ntat, och republikanerna gjorde ett bĂ€ttre val Ă€n vad hans gjorde.

Det kommer att sÀtta sina spÄr framöver.

Mer skall jag inte sÀga i detta Àmne som ju fyller media och uppmÀrksamhet sÄ till den milda grad under dessa dygn. Donald Trunp förblir USA:s president till den 20 januari, och Ätskilligt kan komma att hÀnda intill dess.

Och via twitter lÀgger jag ut de olika artiklar och annat som jag producerar med mer utförliga kommentarer.

I skuggan av allt detta fortsÀtter den azeriska framryckningen i och kring Nagorno Karabach, och jag skulle tro att det snart börjar nÀrma sig en uppgörelse mellan Moskva och Ankara om hur konfliktens slutskede skall hanteras.

DÀrmed har OSCE:s s k Minsk-grupps USA och Frankrike satts Ät sidan, och Turkiet tagit ett steg framÄt i inflytande.

Men vi fÄr se under den nÀrmaste veckan hur detta utvecklar sig.

Vad hÀnder i Pennsylvania, i Kina och i Kaukasus?

Carl Bildt (m) - 1 November, 2020 - 16:09

STOCKHOLM: PÄ tisdag Àr det sÄ dags för val i USA, men om det kommer att leda till ett tidigt och tydligt resultat Àr lÄngt ifrÄn sÀkert.

Jag har valt att efter bÀsta förmÄga pÄ distans försöka att följa valrörelsen i Pennsylvania, och det av flera skÀl.

Det var en av de delstater som Donald Trump överraskande vann för fyra Är sedan. HÀr appellerade han till bygder en gÄng dominerade av kol och stÄl att ge deras industrier en ny framtid. Hans vinst var visserligen bara 0,6%, men en vinst Àr en vinst och innebar att han tog alla delstatens 20 elektorsröster.

DÀrtill Àr det en delstat som jag haft anledning att besöka ett antal gÄnger under de senast Ären. Och nu Àr det dessutom tydligt en av de delstater som sÄvÀl Donald Trump som Joe Biden koncentrerar sig pÄ i slutskedet. I gÄr hade Trump fyra möten i olika delar av delstaten, och nu i den sista slutspurten lÀgger ocksÄ Joe Biden betydande energi hÀr.

Erfarna bedömare ser Florida och Pennsylvania som kanske de stater dÀr det stora avgörandet kommer att ske.

Hur det kommer att gĂ„ vet ingen – och kommer inte att veta det pĂ„ ett bra tag.

Med all sannolikhet kommer Donald Trump att vinna de röster som avges pĂ„ tisdagen, men nĂ€r man dagen dĂ€rpĂ„ – sĂ„dana Ă€r reglerna i denna delstat – börjar att rĂ€kna det mycket stora antalet poströster kommer detta att successivt svĂ€nga.

I bÀsta fall pÄ fredag kan ett resultat föreligga, och det förutsÀtter dÄ att det inte sker olika typer av försök till ingripande för att med domstolar pÄverka röstrÀkningen pÄ ett eller annat sÀtt. Vid ett jÀmnt resultat framstÄr nog det som nÀrmast ofrÄnkomligt.

Det Àr möjligt att det sena resultatet frÄn Pennsylvania inte kommer att spela nÄgon roll eftersom det blivit ett mycket tydligt utslag i USA i dess helhet. Men det Àr lÄngt ifrÄn osannolikt att vi fÄr avvakta ett utdraget skede i Pennsylvania innan vi börjar fÄ en blick av vem som kommer att sitta i Vita Huset frÄn den 20 januari nÀsta Är.

En valrörelse handlar i mycket hög grad om att sÀtta agendan.

I denna amerikanska valrörelse förefaller Trump att ha högst trovÀrdighet om ekonomin och om lag och ordning, medan Biden leder om bl a COVID och sjukvÄrd. Och det Àr tydligt hur de bÀgge kandidaterna försöker att fÄ agendan dominerad av de frÄgor dÀr just de har högre trovÀrdighet.

OcksĂ„ i USA – och tydligt i Pennsylvania – ökar nu COVID igen. Det blockerar i alla fall en del av Trumps agenda. Och Ă€ven om USA:s ekonomi gĂ„tt starkt under de senaste Ă„ren har det knappast hjĂ€lpt industrierna i de ”rostbĂ€lten” som Trump appellerade till för fyra Ă„r sedan.

Att Biden vill avveckla beroendet av fossila brÀnslen Àr dock ingen vinnare i den delstat dÀr den amerikanska oljeindustrin en gÄng föddes.

Och om utrikespolitik talar sÄ gott som ingen. Mer Àn dÄ och dÄ den sedvanliga attacken pÄ Kina.

Borta i Kina har kommunistpartiers centralkommitté haft slutet sammantrÀde för att dra upp riktlinjerna för den ekonomiska politiken under de kommande Ären.

TvÄ teser förefaller att ha dominerat.

Dels talas det nu om ”cirkulĂ€r ekonomi”, med vilket förstĂ„s att man inte frĂ€mst skall vara beroende av exportefterfrĂ„gan utan snarare sĂ€tta den inhemska efterfrĂ„gan i centrum, och dels om att man vill strĂ€va efter att bli teknologiskt sjĂ€lvstĂ€ndiga.

Det senare Àr knappast en nyhet, men med all sannolikhet kommer anstrÀngningarna nu att intensifieras med ytterligare satsningar pÄ 5G, halvledare, AI, kvantdatorer och mycket annat. Det handlar om kampen om kontrollen över de teknologier som kommer att forma framtiden.

DÀremot förefaller det att talas mindre om de kvantitativa mÄl för utvecklingen av BNP som under tidigare Är ofta varit i centrum. Sannolikt siktar man pÄ tillvÀxt kring 5% Ärligen, vilket Àr avsevÀrt mindre Àn under de mycket dynamiska decennierna, men ÀndÄ mycket betydande för en av vÀrldens allra största ekonomier.

NÀrmare hÀr har under denna helg skett val i sÄvÀl Georgien som i Moldavien.

Och konflikten kring Nagorno Karabach kan nog vara pĂ„ vĂ€g in i ett nytt skede. ÖverlĂ€ggningar och överenskommelser om vapenvila i Moskva, Washington och Geneve har hitintills inte lett till nĂ„gonting alls, och med all sannolikhet befinner sig Armenien nu i en allt mer pressad situation. Dess premiĂ€rminister har nu Ă„beropat landets avtal med Ryssland och begĂ€rt konkret hjĂ€lp.

Hur Moskva kommer att hantera detta ÄterstÄr att se. Formellt sett berör inte konflikten Armeniens territorium, och Azerbadjan Àr sÀkert noga med att det förblir sÄ. Men om betydande delar av Nagorno Karabachs befolkning skulle se sig tvingade att fly till Armenien kan det redan sköra landet hamna i en pÄtagligt prekÀr situation.

I Washington har man tydligen börjat tala om möjligheten av en fredsbevarande operation med deltagande av trupper frÄn de skandinaviska lÀnderna.

Men dÀr Àr vi inte Àn.

En fredsbevarande operation förutsÀtter att det finns en överenskommen fred som skall bevaras, eller i alla fall en utomordentligt robust vapenvila tydligt knuten till en vÀl definierad politisk process. Det har talats om olika sÄdan operationer i detta omrÄde tidigare, men förutsÀttningarna har aldrig funnits.

Som ordförande i OSCE-processen nÀsta Är kan Sverige dock knappast komma undan om FN:s sÀkerhetsrÄd skulle fatta beslut om en sÄdan operation i FN:s regi eller ett mandat för en i annan regi. Men dit Àr vÀgen lÄng.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

Jonas Sjöstedt sommartalar

VĂ€nsterpartiet - 16 August, 2012 - 11:41

Snart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning.

 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 23:53.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2020, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson