Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Diktator


Riksdagspartier

Centerpartiet


Kristdemokraterna


Liberalerna


Miljöpartiet

Moderaterna


Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Om EU snubblande kring Gaza, Putins kriminella blindhet och ett allt mer intensifierat krig.

Carl Bildt (m) - 24 March, 2024 - 22:02

WASHINGTON: SÄ har jag dÄ landat i den amerikanska huvudstaden för ett par dygn av diskussioner hÀr. Vi har styrelsemöte med ECFR och vill i det sammanhanget sjÀlvfallet ocksÄ ta lite temperaturen pÄ den utrikes- och sÀkerhetspolitiska diskussionen inför det viktiga valet i november.

Och sÀrskilt uppmuntrande ser det ju knappast ut, och det i all synnerhet frÄn europeisk horisont.

Stödet till Ukraina Àr fortfarande blockerat av den mer fundamentalistiska delen av det republikanska partiet i representanthuset.

Men till detta finns det förvisso anledning att Äterkomma. Det blir ett antal besök frÄn min sida hÀr under vÄren.

Om EU-toppmötet i förra veckan finns inte sÄ mycket att sÀga mer Àn att man gav grönt ljus till Bosnien för att starta förhandlingar om medlemskap.

Det Àr ett beslut som enligt min mening borde ha fattats för minst ett decennium sedan, men som bromsats av sÄvÀl bristande entusiasm inom EU som sedvanliga politisk tröghet i landet sjÀlvt. Nu ÄterstÄr om man lyckas att rulla undan de sista stenarna för att faktiskt ocksÄ öppna förhandlingar.

För Ukraina och Moldavien blev det Ànnu ingen konkret beslut om förhandlingsmandat. Det krÀvs ju att EU enar sig om ett sÄdant innan faktiska förhandlingar kan inledas, och tydligen har kommissionen funnit det bekvÀmt att skjuta pÄ den frÄgan till efter Europaparlamentsvalet.

Men jag tror att det Ă€r ett rĂ€tt sĂ€kert antagande att de mer informella diskussionerna mellan EU- ledarna handlade om de tvĂ„ krigen – det ena i Europa sjĂ€lvt och det andra i vĂ„rt omedelbara nĂ€romrĂ„de.

SĂ€rskilt upplyftande har EU- agerandet kring Gaza-konflikten knappast varit. Uppenbart Ă€r att starkt delade meningar har gjort ett mer konkret och tydligt agerande nĂ€rmast omöjligt. I Ă„tskilliga lĂ€nder har konflikten blivit inrikespolitik – och dĂ„ gĂ„r det mer sĂ€llan att göra effektiv utrikespolitik.

Det var lite besvĂ€rande att medan EU harvade pĂ„ med sin mantra om en ”humanitĂ€r paus” – det var sĂ„ lĂ„ngt man lyckats komma – tog den amerikanska politiken ny sats och började att tala om en ”omedelbar vapenvila”, vilket ju i varje avseende Ă€r en starkare stĂ„ndpunkt.

Nu blev det ryskt och kinesiskt veto pÄ den resolution med denna innebörd man lade fram i FN:s sÀkerhetsrÄd i fredags, men i morgon görs ett nytt försök i New York att se om de spridda globala skarorna kan samlas till ett tydligt stÀllningstagande.

Risken Àr vÀl att texten förskjuts dÄ sÄ att det nu blir USA som lÀgger in veto.

Kriget i öster har i alla fall delvis gÄtt in i en ny fas med mer av fjÀrrangrepp och det nu frÄn bÀgge sidor.

Ukraina har visat pĂ„taglig förmĂ„ga att bygga drönare som kan anfalla mĂ„l pĂ„ stora distanser och med stor precision. Åtskilliga av dessa skjuts förvisso ner av det ryska luftförsvaret, men de ukrainska anfallen under de senaste tvĂ„ veckorna mot ryska oljeraffinaderier anses nu ha reducerat kapaciteten hos dessa med kring 10%.

SÄdant mÀrks. Det sÀgs i media att USA har anmÀlt viss avvikande mening i Kiev eftersom det hela skulle kunna pÄverka bensinpriserna och dÀrmed det amerikanska valet.

Det förefaller som om man i Kiev – och det med all rĂ€tt – lagt den synpunkten Ă„t sidan och fortsatt attackerna.

PÄ rysk sida har man nu under tre dygn riktat mycket omfattande attacker mot Ukrainas möjligheter till elproduktion. Den andra största staden Kharkov slogs ut helt, och speciellt allvarligt var att man i alla fall till del slog ut produktionen vid det mycket stora vattenkraftverket i Dnjepr.

HÀr utnyttjade man ballistiska robotar som det i just det omrÄdet inte finns nÄgot försvar mot.

Och föregÄende natt riktade sÄ Ukraina ett större anfall mot militÀra mÄl i den ryska flottbasen Sevastopol. Det var brittiska eller franska lÄngdistansrobotar som anvÀndes, flottans ledningscentral slogs möjligen ut och dÀrtill skadades i alla fall de ÄterstÄende tvÄ stora landstigningsfartygen i Svarta Havet.

Det var med all sannolikhet en mycket svart dag för den flottchefen.

Men en Àn svartare dag var det sjÀlvfallet för Ryssland med terrorattacken mot konserthallen i utkanten av Moskva som hitintills kostat 133 mÀnniskor livet.

Det var i början av mÄnaden som den amerikanska ambassaden i Moskva gick it med en varning till amerikanska medborgare att undvika större arrangemang i regionen eftersom man ansÄg att det fanns en risk för en terrorattack. OcksÄ den svenska ambassaden instÀmde i den varningen.

Bakgrunden var med all sÀkerhet att en amerikansk underrÀttelsetjÀnst som fortfarande har sina stora antenner riktade mot olika terrororganisationer snappat upp indikationer som tydde i denna riktning.

DÄ varnade man offentligt, men varnade ocksÄ i direkt kontakt med de ryska myndigheterna.

SĂ€rskilt uppskattat var detta dock inte.

NÀr president Putin bara fyra dagar före det stora attentatet framtrÀdde inför ett större möte med sÀkerhetstjÀnsten FSB avfÀrdade han de amerikanska varningarna som provokationer avsedda att destabilisera Ryssland. Det var alldeles tydligt att Putin inte ville lyssna pÄ det örat.

Och ty följande var av allt att döma sÀkerheten kring den stora konserten svag grÀnsande till obefintlig. Putin hade ju nÀrmast sagt Ät FSB att detta var varningar som skulle ignoreras.

I varje annat land hade detta lett till ett offentligt raseri mot en ledning som alldeles uppenbart försummat en av sina mest grundlÀggande skyldigheter, men Àven om mÄnga sÀkert knyter nÀvarna i fickorna finns det knappast utrymme för den saken i dagens Ryssland.

Terroristerna kom frÄn IS, och dÄ sannolikt den gren av rörelsen som kallas IS-Khorasan och opererar med frÀmsta bas i Afghanistan och Centralasien, och som f ö ser talibanerna i Kabul och regimen i Teheran som sina kanske viktigaste mÄl. De aktuella individernas ursprung var sannolikt Tadzjikistan.

Om detta sade president Putin dock ingenting alls nÀr han sent omsider framtrÀdde i ett TV-tal, utan i stÀllet handlade det om ett lÀtt desperat försök att misstÀnkliggöra Ukraina, och instruktioner om att sprida det budskapet hade tydligen ocksÄ getts till ryska media.

Och det kommer man med all sannolikhet att försöka att spinna vidare pĂ„. Putin och hans omgivning Ă€r besatta av sitt krig mot Ukraina – och öppnade ju med detta faktiskt ocksĂ„ för det fruktansvĂ€rda terrordĂ„det.

Efter de varningar som kom borde det ha varit pĂ„tagligt förstĂ€rkt sĂ€kerhet vid en mycket stor konset som denna – men varningen avfĂ€rdades, och oskyldiga unga mĂ€nniskor förlorade livet.

Det Ă€r dessvĂ€rre pĂ„tagligt att kriget nu hĂ„ller pĂ„ att trappas upp, och ett tecken pĂ„ detta Ă€r att man nu ocksĂ„ i Moskva inte bara hĂ„ller sig till att sĂ€ga ”speciella militĂ€ra operationen” utan nu ocksĂ„ sĂ€ger att detta Ă€r ett krig.

SÄ har det förvisso varit sedan 24 februari 2022, men tidigare har man riskerar att hamna i fÀngelse om man talat i dessa termer. Att man nu officiellt justerar sprÄkbruket kan nog ses som en föraning om en ytterligare militarisering av den ryska ekonomin och sannolikt ocksÄ som en förberedelse för större mobilisering lÀngre fram.

Och sÀkert kommer ocksÄ allt detta att diskuteras under mina dygn hÀr i Washington.

NÀr pÄsken nÀrmar sig kommer jag dock att vara hemma igen. Sedan Àr jag dock tillbaka hÀr redan om nÄgon vecka.

Om det s k valet i Ryssland, EU:s stöd till Ukraina, fortsatta elÀndet kring Gaza och en del annat.

Carl Bildt (m) - 17 March, 2024 - 20:29

STOCKHOLM: Det Àr ingen alltför djÀrv gissning att vi kommer att fÄ höra att Vladimir Putin vunnit en övervÀldigande seger i det ryska presidentvalet.

Ingenting annat vore möjligt. Alla kandidater med antydan till opposition har blockerats, och varje aktivitet som uppfattas som att störa valet genom olika typer av opposition kan bestraffas med upp till fem Är i fÀngelse.

ÄndĂ„ ser vi hur oppositionen hittar sĂ€tt att markera att den finns.

Det var Alexej Navalny och hans organisation som tog initiativet till Noon Against Putin med uppmaningen att man skulle komma till vallokalen mitt pÄ dagen denna söndag.

Och bilder visar nu massiva köer framför vallokalerna sÄvÀl i Ryssland som vid olika ryska ambassader just vid denna tidpunkt. I den repressiva diktaturens Ryssland Àr det vad som Àr möjligt att göra.

Inne i vallokalen skulle jag sedan tro att mÄnga röstar blankt eller pÄ nÄgon obetydlig kandidat. Det cirkulerar mycket bilder pÄ nÀtet av valsedlar dÀr man skrivit in Navalny, men det torde sannolikt krÀva en del djÀrvhet.

Men oavsett allt detta kommer det att basuneras ut ett resultat med rekordhögt valdeltagande och rekordhögt stöd för Putin. Allting annat vore otÀnkbart.

Den reella situationen i Ryssland Àr dock annorlunda. I en ny podcast frÄn ECFR försökte olika personer med insikt i de olika opinionsundersökningar som görs att reda ut situationen, och sammanfattade den som att det handlar om ett samhÀlle som frusit fast.

Åtskilliga stöder Putin, Ă„tskilliga Ă€r tydligt mot, och Ă„tskilliga Ă€r bara resignerade. Kanske 20 – 20 – 60. Men nĂ„got massivt stöd menar dessa att det knappast gĂ„r att tala om. Resignerad acceptans. Ett samhĂ€lle som frusit fast.

Men Putin kommer sÀkert att göra allt för att fÄ det att se ut som en seger.

Möjligen kommer vi att fÄ se förÀndringar i regimens personbesÀttning nu efter valet. Det har spekulerats Ätskilligt om det. Men nÄgon förÀndring av politisk inriktning blir det nÀppeligen. Snarare en konsolidering.

Och dÀrmed Àr kursen fortsatt krig, ett allt mer militariserat samhÀlle, en ytterligare stÀrkt repression och en ekonomi i sakta men sÀker nedgÄng. Att ekonomin just nu till dels hÄlls upp av den stegrade krigsproduktionen förÀndrar ingenting i detta.

SjÀlva kriget har nu allt mer blivit ett drönarnas krig i och med att Ukraina nu pÄtagligt intensifierat sina attacker med drönare. MÄlet under de senaste dagarna har alldeles tydligt varit raffinaderier runt om i Ryssland, och tydligt Àr att det ryska luftförsvaret inte förmÄtt att förhindra alla attacker.

En tidig uppskattning var att attackerna Ă„tminstone tillfĂ€lligt slagit ut ca 7% av den ryska raffinaderikapaciteten, och det som skett sedan dess har kanske gjort att den siffran krupit upp en bit. Det ryktas om att ett förbud för export av bensin kommer att införas – i sĂ„ fall ett tydligt tecken pĂ„ att attackerna haft effekt.

Samtidigt fortsatta sjÀlvfallet de ryska attackerna mot Ukraina om Àn ocksÄ mot civila mÄl. Ett 20-tal personer dog vid ett robotanfall mot centrala Odessa för nÄgra dygn sedan.

Inom EU fortsÀtter diskussionerna om hur stödet till Ukraina skall kunna förstÀrkas.

Viktigt Àr att det nu blivit enighet om att EU kan anvÀnda pengar för att köpa upp ammunition var som helst i vÀrlden, och det borde underlÀtta situationen. Det var tidigare Paris som hade invÀndningar pÄ den punkten. . Sverige tillhör dem som nu stÀllt upp med ytterligare finansiering för detta.

PÄ torsdag och fredag Àr det dags för EU-toppmöte och sjÀlvfallet stÄr frÄgan högt upp pÄ dagordningen dÀr. Ett möte mellan Tyskland, Frankrike och Polen i fredags kvÀll var ocksÄ viktigt för att ge inriktning och för slÀta över en del konstigheter i diskussionen under de senaste veckorna.

Men sedan har vi Orbån, som nu varit och hÀlsat pÄ Trump i Florida och basunerat ut att det ekonomiska stödet till Ukraina mÄste strypas. Jag har sÀllan eller aldrig sett en regeringschef i EU sÄ öppet direkt sabotera en gemensam politik i en sÄ viktig frÄga.

Det kan nog bli rÀtt spÀnt pÄ mötet pÄ torsdag. Det borde bli det.

Och fortfarande Ă€r det skrivet i stjĂ€rnorna hur det kommer att gĂ„ med amerikanskt stöd. Det finns ett tydligt stöd i den allmĂ€nna opinionen, en tydlig majoritet i kongressen – men en mycket tydlig strĂ€van frĂ„n Trump att sabotera.

Hitintills har det dessvÀrre varit Trump som hÄllit i taktpinnen i frÄgan.

FortsĂ€tter detta kommer Europa förvisso att stĂ€llas inför svĂ„ra avgöranden redan detta Ă„t. Lika bra Ă€r kanske det – orovĂ€ckande mycket talar för att de kommer nĂ€sta Ă„r i alla fall.

I den muslimska vÀrlden har Ramadan inletts, antalet döda i Gaza uppskattas till över 31.000 personer, olika nödlösningar prövas för att kringgÄ de israeliska begrÀnsningarna av humanitÀr hjÀlp och hitintills har samtalen om vapenvila/gisslan inte gett nÄgot resultat.

Att de i dag Äterupptagits i Qatar Àr möjligen en indikation pÄ att situationen inte Àr alldeles hopplös.

Mellan Washington och Tel Aviv blir stÀmningen allt mer spÀnd. Senatens demokratiska majoritetsledare Chuck Schumer sade i föga inlindande ordalag att Israel borde göra sig av med premiÀrminister Netanyahu, och president Biden tyckte att Schumer hade uttryckt sig vÀl.

Det Àr nog ett historiskt lÄgvattenmÀrke i den relationen.

Och inleder Israel nu en stor militĂ€r offensiv mot Rafah i södra delen av Gaza kommer den situationen knappast att förĂ€ndras. Dilemmat för den amerikanska politiken blir allt mer besvĂ€rligt – stöd till Israel ingĂ„r i USA:s utrikespolitiska DNA, men Netanyahus krig blir samtidigt en allt tydligare inrikespolitisk belastning för Joe Biden inför presidentvalet i november.

Detta dÄ sjÀlvfallet utöver den blockering av möjligheten att kanske fÄ en ny möjlighet till en tvÄstatslösning och framtida fred som hans politik nu tydligt innebÀr.

I dag Àr ett antal EU-ledare i Kairo med ocksÄ ett betydande ekonomiskt stödpaket. Min egen entusiasm för regimen Sisi dÀr Àr ytterst begrÀnsad, och jag hoppas att man Àr tydlig i samtalen om vad som behöver göras för arr möjligen fÄ Egypten pÄ fötter.

Betydligt mer entusiastisk var jag nÀr Ursula von det Leyen i veckan besökte Nuuk pÄ Grönland tillsammans med Danmarks statsminister Mette Fredriksen och öppnade ett nytt EU-kontor och lanserade en del nya samarbeten.

USA öppnade ett konsulat för nĂ„gra Ă„r sedan – bortsett frĂ„n att Trump ju ville köpa hela Grönland – och det Ă€r viktigt att ocksĂ„ EU finns pĂ„ plats. Grönland Ă€r viktigt.

VÀrlden i övrigt ser ut som den gör.

Den elÀndiga situationen i Haiti hÄller pÄ att bli allt vÀrre. USA kastas ut frÄn sin bas i Niger. De s k tvÄ sessionerna i Peking skapade ingen klarhet om den ekonomiska politiken. Och Gert Wilders blir i alla fall inte premiÀrminister i NederlÀnderna.

Om asiatiskt perspektiv frĂ„n Hanoi, Nato pĂ„ plats och val i Portugal och – nĂ„ja – Ryssland.

Carl Bildt (m) - 11 March, 2024 - 08:28

HANOI: Mina asiatiska veckor fortsÀtter dessa dagar hÀr i Vietnam i samband med den största nordiska affÀrsdelegation som nÄgonsin besökt detta land i snabb och imponerande utveckling.

För alltför mÄnga Àr nog Vietnam fortfarande ett krig snarare Àn ett land, och förvisso Àr de tre s k indokinesiska krigen under andra hÀlften av förra Ärhundradet viktiga för att kunna förstÄ detta lands utveckling.

Det första indokinesiska kriget var mot Frankrike och slutade 1954, det andra var mot USA och slutade med avtalet 1973 och det tredje mot Kina och pÄgick framför allt i Kambodja intill 1991.

Det andra indokinesiska kriget var sjÀlvfallet ocksÄ ett vietnamesiskt inbördeskrig. Den strikta kommunistiska regim som hade tagit över i norr efter segern över Frankrike hade en fast ambition att ta över landet i sin helhet, och det var ocksÄ detta som ledde till det tÀmligen hÄrdhÀnta övertagandet tvÄ Är efter avtalet som avslutade det amerikanska militÀra engagemanget i landet.

Det var ett brutalt krig. Upp mot fyra miljoner vietnameser berÀknas ha förlorat livet, och dessutom 60.000 amerikanska soldater.

Decenniet efter övertagandet var mycket dystert. Den sydliga delen av landet skulle tvingas in i den sovjetiska ekonomiska modell som Nord hade, och resultaten i form av ekonomisk misÀr och massflykt med bÄtflyktingar blev de man kunde förvÀnta sig.

Samtidigt var landet totalt internationellt isolerat.

USA hade en total handelsbojkott och frÄn 1979 hamnade man dessutom i direkt krig med Kina med anledning framför allt av att de olika intressena kolliderade i Kambodja. Till detta kom att frÄn 1985 stödet frÄn Sovjet, som hade betytt mycket under de föregÄende decennierna, gradvis försvann.

Situationen var desperat, och detta vad som ledde till den betydande politiska omlÀggning som inleddes 1986.

PÄ det ekonomiska omrÄdet övergavs den sovjetiska modellen till förmÄn för en radikal öppning av ekonomin för internationell handel och internationella investeringar, och diplomatiskt började det arbete som 1991 ledde till att relationerna med Kina kunde ÄterupprÀttas och 1995 till att sÄdana kunde etableras ocksÄ med USA.

Det var rejĂ€la politiska omlĂ€ggningar – framdrivna av desperat nödvĂ€ndighet.

Sedan dess har den ekonomiska utvecklingen varit imponerande, och landet i dessa hÀnseenden i grunden förÀndrats. Man har inte mindre Àn 17 olika frihandelsavtal, fler Àn nÄgot annat land i vÀrlden, och en andel av utrikeshandel i ekonomin som ocksÄ Àr unikt hög.

Jag hör dem sÀga att upp mot 90% av ekonomin i landet i dag Àr beroende av utrikeshandel.

Med marxism har situationen hÀr inte mycket med att göra, men politisk förblir landet en leninistisk enpartistat med ett kommunistiskt parti för vilket bibehÄllande av den egna makten har prioritet före allt annat. Medborgerliga fri- och rÀttigheter har ty följande mycket betydande begrÀnsningar.

Men landet balanserar skickligt mellan USA och Kina. Förra Ă„ret hade man besök av sĂ„vĂ€l Joe Biden som Xi Jinping, och bĂ€gge lĂ€nderna uppgraderade sina förbindelser med landet. Att vĂ€lja mellan Kina och USA Ă€r inte aktuellt – landet behöver dem bĂ€gge.

Nu har Vietnam kommit i ökad fokus i och med att det finns tilltagande frÄgetecken dels om den kinesiska ekonomin och dels om effekterna av spÀnningen mellan USA och Kina.

Förtag ser pÄ Vietnam som ett intressant komplement till Kina, och paradoxalt nog gÀller detta i betydande utstrÀckning ocksÄ företag frÄn Kina sjÀlvt. Koreanska och taiwanesiska företag har sedan Ätskilliga Är investerat stort i landet med Samsung som det största utlÀndska företaget i landet med mer Àn 60.000 anstÀllda.

Och bland nordiska företag Àr Lego störst med en ny mÄngmiljardinvestering. För Ätskilliga Är sedan besökte jag en Lego-fabrik i Guangdong i södra Kina, men nu Àr det Vietnam som gÀller.

SÄ det Àr spÀnnande diskussioner hÀr om sÄvÀl de ekonomiska som politiska utsikterna i denna viktiga del av Asien.

I Bryssel hissas i dag den svenska flaggan utanför Nato-högkvarteret i Bryssel, och dÀrmed inleds en ny fas i vÄr integration i det vÀstliga sÀkerhetspolitiska samarbetet. Och det sker samtidigt som ocksÄ svenska förband ingÄr i den stora Nato-övningen i norra Skandinavien.

Den integrationen kommer att ta sin tid. Att komma in i alla olika staber, anpassa alla operativa planer och tÀnka om frÄn ett nationellt till ett nordeuropeiskt försvar gÄr inte i en handvÀndning.

Men med flaggan pĂ„ plats i Bryssel Ă€r allt detta riktigt pĂ„ riktigt – och ett viktigt steg för oss och hela Nordeuropas sĂ€kerhet.

I gÄr var det val i Portugal med ett regeringsskifte riktning höger som resultat, Àven om det kompliceras av ett överraskande starkt resultat av ett mer högernationalistiskt parti.

Och pĂ„ söndag Ă€r det sĂ„ presidentval i Ryssland – om nu denna beteckning Ă€r passande pĂ„ den starkt regisserade tillstĂ€llning som skall ge ett nytt mandat till regimen Putin.

SÄ blir det sÀkert ocksÄ. NÄgon opposition vÀrd namnet tillÄts ju inte.

Det skall dock bli intressant att se om det Àr mÄnga som kommer att följa Navalny-organisationens uppmaning att dyka upp kl 12 mitt pÄ dagen för att pÄ det sÀttet tyst markera vad man tycker.

Under tiden blir situationen kring Gaza och konflikten i Mellersta Östern allt mer bekymmersam.

Ett USA som Àr tilltagande frustrerat över regeringen Netanyahu tar nu till flygfÀllningar och andra tillfÀlliga ÄtgÀrder för att fÄ in i alla fall viss humanitÀr hjÀlp till de desperata miljonerna i Gaza.

Det förblir mÀrkligt att den amerikanska makten inte förmÄr att fÄ Tel Aviv att öppna upp mer för de kolonner av lastbilar som vÀntar pÄ att fÄ komma in i Gaza.

Och det Àr bara pÄ det sÀttet som tillrÀckligt med hjÀlp kan komma in.

Nu inleds Ramadan, och vi kommer sÀkert att se betydande spÀnningar kring Jerusalem och al-Aqsa. Förra Ärets Ramadan besöktes moskén av 1,4 musliner, men nu talas om betydande begrÀnsningar för inte minst palestinier frÄn VÀstbanken med de spÀnningar som detta med all sÀkerhet kommer att leda till.

SjÀlv styr jag under de nÀrmaste dagarna tillbaka till Stockholm och kommer sedan efter mina asiatiska veckor att vara hemma under i alla fall denna och kommande vecka. Det kan behövas.

Om asiatiska perspektiv frÄn Tokyo och annorstÀdes.

Carl Bildt (m) - 4 March, 2024 - 07:44

MUMBAI: Ytterligare en intressant vecka i Asien gÄr nu till Ànda för min del.

De utrikespolitiska samtalen i Japan var pÄtagligt spÀnnande. Som stats- och utrikesminister var jag i Tokyo vid Ätskilliga tillfÀllen, men jag har faktiskt inte varit dÀr pÄ mer Àn ett decennium.

Imponerande Ă€r hur tydliga man i Tokyo Ă€r vad gĂ€ller betydelsen av att stĂ„ upp mot det ryska anfallskriget. ”Ukraina i dag och Östasien i morgon” var tesen som premiĂ€rminister Kishida upprepade nĂ€r han inledde dagarna med Tokyo Global Dialogue.

Och i mina inlÀgg pÄ konferensen Äterkom sjÀlvfallet ocksÄ jag till just detta.

Det har talats mycket under de senaste Ă„ren om det som kommit att kallas ”Indo-Pacific” och dĂ€r man ser det vĂ€ldiga omrĂ„det av Stilla Havet och Indiska Oceanen som ett mer eller mindre sammanhĂ€ngande territorium.

Begreppet föddes ursprungligen i Australien, dÀr man naturligt nog blickar pÄ bÀgge de stora haven, men anammades sedan av först USA och sedan EU och Europa. Land efter land publiceras strategipapper för regionen.

Men begreppet har sitt ursprung i en maritimt dominerad bild av vÀrlden som Àr tÀmligen naturlig i den mer anglosaxiskt orienterade delen av vÀrlden. Makten över haven var grundlÀggande för sÄvÀl brittisk som amerikansk maktutveckling under de senaste decennierna.

Det gÄr dock att ocksÄ tala om ett eurasiatiskt sammanhÀngande strategiskt omrÄde, och jag skulle tro att det Àr ett perspektiv som faller sig mer naturligt frÄn Moskvas eller Pekings utgÄngspunkt. I det mongoliska vÀldets efterföljd Àr de makter mer orienterade pÄ den vÀldiga euroasiatiska landmassan.

Med det perspektivet Ă€r det alldeles uppenbart att Ukraina och Ostasien hĂ€nger samman – tydligare Ă€n det Ă€r i det hos oss dominerande indopacifikiska perspektivet. De centrala makterna i omrĂ„det trĂ€nger utĂ„t – i Rysslands fall mot vĂ€ster och i Kinas fall i alla fall potentiellt Ă„t öster.

Sedan Korea-kriget i början av 1950-talet har USA varit den oundgÀngliga balanserande makten i Ostasien. Det skall inte glömmas att det var Stalin i Moskva som gav klartecknet till det nordkoreanska angreppet, och att det var nödvÀndigheten av att slÄ tillbaka detta som förde den amerikanska makten pÄ allvar tillbaks till den koreanska halvön och som ocksÄ kom den att ta ett intresse för Taiwans framtid.

Och i allt detta Ă€r Japans roll sjĂ€lvfallet central. Det Ă€r de amerikanska baserna i Japan och dess öar som gör det möjligt för USA att balansera den kinesiska makten och göra ett försvar av Sydkorea – och potentiellt Taiwan – möjligt.

De senaste Ären har amerikansk diplomati varit instrumentellt med att överbrygga den historiska motsÀttningen mellan Sydkorea och Japan, och det nÀrmare trilaterala samarbete som dÀrmed etablerats har blivit pÄtagligt betydelsefullt för stabiliteten i omrÄdet.

Det innebÀr inte att utmaningar saknas.

Den mÀrkliga regimen i Pyongyang har fÄtt luft under vingarna av att plötsligt ha blivit betrodd partner till Moskva nÀr den ryska armén desperat söker efter ammunition. Leveranserna har varit stora, och sÀkert har Pyongyang fÄtt mer Àn bara prestige i utbyte.

Och nya tongÄngar frÄn Pyongyang om att man inte lÀngre söker Äterförening bÄdar möjligen för kommande överraskningar.

Jag tillhör inte dem som varnar för mer omedelbart förestÄende militÀra ambitioner frÄn Pekings sida mot Taiwan. Jag tror att regimen i Peking har helt andra bekymmer som dominerar. Det hindrar inte att vÄrt stöd till Taiwan Àr viktigt i det lÀngre perspektiv som per definition alltid Àr mer osÀkert.

Sedan toppmötet i San Francisco nyligen har tonlÀget mellan Peking och Washington förÀndrats. Man söker en fungerande balans mellan samarbete och konkurrens, men med en begynnande valrörelse i USA och osÀkerhet om dess utgÄng Àr utvecklingen lÄngt ifrÄn stabil.

Och skulle jag hissa orosflagga för nÄgonting i regionen Àr det vÀl konflikten kring Sydkinesiska Sjön. Kring det sönderrostade filippinska fartyget Sierra Madre pÄ ett rev som Kina allt mer aggressivt ocksÄ gör ansprÄk pÄ Àr det lÀtt att se att det kan uppstÄ problem som krÀver balanserad hantering för att inte eskalera.

PÄtagligt i Tokyo var att perspektiven pÄ en möjlig kommande Trump-administration i Washington var betydligt mer avspÀnda Àn vad som pÄ goda grunder Àr fallet i Europa. Samarbetet mellan Japan och USA uppfattas som fast förankrat i det amerikanska politiska landskapet, och Kina-politiken Àr ju ett av de fÄ omrÄden i amerikansk politik dÀr det rÄder lite av samstÀmmighet.

Oron finns förvisso vad gÀller handelspolitiken, för vad en Trump igen kan fÄ för sig vad gÀller Nordkorea och dessutom för hur lÀget i Europa med dess betydelse ocksÄ för stabiliteten i Ostasien kan komma att pÄverkas.

FrÄn Tokyo ÄtervÀnde jag till Indien om Àn för mer blandade politiska och sociala engagemang.

Mellan Tokyo och Delhi spinns de strategiska trĂ„darna successivt allt starkare. Delstaten Gujarat med sina 60 miljoner invĂ„nare och starka industriella bas – dĂ€r jag tillbringat ett par dygn – har just haft sin premiĂ€rminister pĂ„ besök i sĂ„vĂ€l Tokyo som Singapore.

HĂ€r har jag ocksĂ„ haft möjlighet till samtal med personer verksamma i landets framgĂ„ngsrika företagsamhet. De har en snabbt vĂ€xande egen ekonomi – men tydligt med globala perspektiv med Dubai och Silicon Valley flitigt förekommande i de olika samtalen.

Nu stundar nÄgot dygn i Stockholm innan jag Äter styr kosan mot Asien men nu med Hanoi i Vietnam som destination. HÀr handlar det om Vietnams nya roll med sina ca 100 miljoner invÄnare och med en starkt vÀxande ekonomi i en situation dÀr frÄgetecknen kring Kina gradvis hÄller pÄ att bli allt fler.

Förra veckan skrev jag att jag utgick frĂ„n att vĂ„r Nato-frĂ„ga skulle vara utlöst innan jag hade anledning att skriva igen, men det visade sig dessvĂ€rre felaktigt. Inrikespolitiskt tumult kring presidentposten i Ungern har försenat ytterligare – men i allt vĂ€sentligt Ă€r ju utvecklingen nu pĂ„ rĂ€ls.

Vad gÀller Ungern finns det vÀl i övrigt anledning att notera att den ambitiösa Victor Orban i dagarna Äkt pÄ besök till Donald Trump i hans fÀste i Florida. DÀr smids en allians som kan komma att bli pÄtagligt besvÀrande.

I diskussioner borta i Tokyo var det inte alldeles enkelt att hantera frĂ„gor om den europeiska politiken vad gĂ€ller stödet till Ukraina. En middag president Macron kallat till i Paris för att visa sammanhĂ„llning kom ju i stĂ€llet – och han fĂ„r nog ta pĂ„ sig ansvaret för det – att visa splittring och förvirring.

Det var inte den franska utrikespolitikens mest gloriösa stund.

Men trots detta tror jag det sker en samling kring en starkare politik. Och jag trÀffar nu ocksÄ insatta bedömare som trots allt ser en försiktig ljusning vad gÀller det amerikanska tumultet i frÄgan. Vi fÄr se hur det blir med den saken.

Nu lÀmnar jag för denna gÄng ett Indien dÀr den vÀxande tillförsikten över det egna landets framtid Àr allt mer pÄtaglig. Jag ser reklamen som stolt förkunnar att man nu bygger ut 5G-nÀt snabbare Àn pÄ nÄgot annat hÄll i vÀrlden.

Och det Ă€r sant – i detta viktiga avseende gĂ„r det i dag snabbare i Indien Ă€n i Europa. Vi har anledning att se upp.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

Jonas Sjöstedt sommartalar

VĂ€nsterpartiet - 16 August, 2012 - 11:41

Snart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning.

 
Nytt i forumet

Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 14:16.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2024, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson