Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

En skogsbrand mÄste slÀckas överallt. Och sÄ att den inte blossar upp igen.

Carl Bildt (m) - 29 March, 2020 - 16:34

STOCKHOLM: SÀllan förut har sÄ mycket förÀndrats sÄ snabbt.

Det Àr lite mer Àn en mÄnad som COVD-19 krisen började pÄ allvar, och i Europa Àr det tydligt att vi Ànnu inte skönjer dess kulmen. I dessa dagar har Italien passerat 10.000 döda och USA med bred marginal passerat Kina som det land dÀr antalet noterade smittade Àr högst.

Och ser man pÄ de försök till jÀmförelser som görs mellan utvecklingen i olika lÀnder Àr det svÄrt att se nÄgra avgörande skillnader i förloppet efter det att epidemin etablerat sig.

De tvÄ lÀnder som möjligen Àn stÄ lÀnge klarat detta bÀst förefaller att vara Taiwan och Sydkorea, och detta utan att sÀga att krisen Àr över för dem eller att vi Ànnu har nÄgot facit.

Mycket omfattande testning, betydande restriktioner och aggressiv smittspÄrning förefaller vara faktorer av betydelse. Jag var ju nÄgot dygn i Seoul alldeles i början av denna kris och skrev dÄ ocksÄ hÀr om en del av de ÄtgÀrder som dÄ vidtogs.

Men min avsikt Àr inte att hÀr försöka vara expert pÄ hur förloppet kommer att utvecklas eller hur olika lÀnders nationella strategier kommer att fungera. Att tidiga och bestÀmda ÄtgÀrder Àr mycket viktiga Àr dock en tÀmligen entydig slutsats av det som vi hitintills sett.

I de olika ocksÄ globala telefon- och videodiskussioner jag deltagit i under de senaste dagarna har mycket handlat om riskerna för en andra vÄg av pandemin om man lÀttar pÄ ÄtgÀrderna för tidigt. NÀr det nu i svensk diskussion, liksom i uttalade av president Trump, talas om att relativt snart lÀtta pÄ olika mer eller mindre restriktiva ÄtgÀrder med hÀnsyn till ocksÄ de ekonomiska effekterna Àr detta en faktor som mÄste finnas med i bedömningen.

Jag skulle tro att inte minst de folkpsyokologiska effekterna av en plötslig andra vĂ„g – efter den enorma lĂ€ttnad som skulle komma med ett besked om att det vĂ€rsta Ă€r över – skulle kunna bli betydande.

Till det som mĂ„ste diskuteras hör ju hur vi gemensamt kan undvika framtida och kanske Ă€n allvarligare utbrott av globala pandemier den dag vi lĂ€mnat denna bakom mig, och den artikel med bl a ett förslag om en ”responsibility to report” som jag skrev för Project Syndicate har publicerats i pĂ„fallande mĂ„nga tidningar runt om i vĂ€rlden – inklusive Sydsvenskan hĂ€r pĂ„ hemmaplan.

Och hÀr tror jag att det lÀngre fram finns ett viktigt omrÄde för framÄtsyftande global diplomati frÄn europeisk sida.

Det Àr naturligt att man i olika lÀnder i dessa dagar i huvudsak fokuserar pÄ hur det egna landet klarar av situationen, men det finns anledning att erinra om att problemen i slutÀndan mÄste hanteras globalt om det skall kunna hanteras alls. En skogsbrand kan inte slÀckas om branden plötsligt flammar upp igen i nÄgon annan del av skogen.

Att situationen i Afrika mÄste oroa Àr uppenbart. HÀr Àr resurserna vad gÀller hÀlsa- och sjukvÄrd oftast lÄngt ifrÄn tillgÀngliga. Uganda har fler ministrar i regeringen Àn man har platser för intensivvÄrd, för att nu bara nÀmna detta som ett exempel.

I Indien med med Àn en miljard mÀnniskor har nu premiÀrminister Modi beordrat stopp för det allra mesta under en tvÄveckorsperiod i syfte att hindra smittspridning. Men bilder visar breda och tÀta jÀtteköer av mÀnniskor som försöker att ha sig hem till sin egen delstat.

Och det finns anledning att kÀnna betydande oro för hela bÀltet frÄn Indus-floden till tvÄflodslandet i Irak med de breda kontaktytor som finns över de nationella grÀnserna hÀr.

I Pakistan med des 200 miljoner mÀnniskor Àr kontakterna med Kina omfattande, i Afghanistan vet nog ingen hur situationen ser ut, och i det Iran dÀr pandemin rasar, och dÀr man ju ocksÄ kÀmpar mot de amerikanska sanktioner som försvÄrar ocksÄ det medicinska arbetet, finns mycket omfattande afghanska flyktinggrupper som ju dessutom har en tendens att röra sig vÀsterut. Och Irak drabbas dessutom av den dramatiska nedgÄngen i oljepriser i förening med Washingtons avsikt att mitt i allt detta militÀrt eskalera konfrontationen med olika grupper i landet man ser som allierade med Iran.

Det Àr svÄrt att se nÄgra ljuspunkter i detta.

I Egypten med dess mer Àn 100 miljoner invÄnare Àr det alldeles uppenbart att man fuskar med siffrorna och försöker att dölja den verkliga situationen. Det var ju ocksÄ frÄn en turistbÄt pÄ Nilen som COVD-19 kom till USA, och Àven om man sedan dess försökt ge intrycket av att allt Àr under kontroll har i alla fall tvÄ höga generaler dött i pandemin.

Till allt detta i denna region kommer ju effekterna av det kraftiga prisfallet pÄ olja som en följd av kollapsen mellan Moskva och Riyadh.

En konsekvens Àr massa fall i inkomster för lÀnder som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, och Àven om det finns betydande resurser rÀcker de knappast till för att som tidigare rÀdda olika regimer och lÀnder i region, frÀmst och dyrast av dessa Egypten. Dubai klarar sig inte utan vare sig turism eller sitt globala nav för flygförbindelser, mÄste sannolikt rÀddas av Abu Dhabi och kommer förmodligen tvingas att skjuta upp den stora vÀrldsutstÀllningen i höst.

Att fokus nu ligger pÄ de omedelbara insatserna för att begrÀnsa pandemin i vÄra lÀnder finns det anledning att se vad som möjligen kan göras för att hantera den ökade instabilitet som med all sannolikhet kommer att komma i vÄrt nÀromrÄde. För svensk del skulle det kunna handla om en mycket betydande omlÀggning av vÄr bistÄndspolitik, men dÄ företrÀdesvis i nÀra samarbete meed andra viktiga aktörer.

För egen del blir det naturligt nog fortsatta dagar i Stockholm.

Men ett förstÀrkt wifi-system ger bÀttre möjligheter att delta i olika diskussioner och överlÀggningar. I gÄr blev det t ex en halvtimmeslÄng diskussion i Al Jazzera om det bristfÀlliga globala samarbetet i frÄgan, och mer ocksÄ i media ligger i planering för de nÀrmaste dagarna.

Den brutala verkligheten trÀnger sig pÄ.

Carl Bildt (m) - 22 March, 2020 - 18:12

STOCKHOLM: Sakta börjar den brutala verkligheten att trÀnga sig pÄ.

Det finns ingen vÀndning i sikte vad gÀller den dramatiska situationen framför allt i provinsen Lombardiet i norra Italien. Sjukhusen gÄr pÄ knÀna, och militÀra kolonner med döda kroppar lÀmnar hÄrdast drabbade Bergamo eftersom kremationerna dÀr inte heller de klarar belastningen.

Och det kan finnas anledning att pÄpeka att det hÀr handlar om en vÀlmÄende och vÀl fungerande del av Italien. Den genomsnittliga inkomsten i Lombardiet ligger högre Àn i Sverige med undantag av Stockholm. Och hela regionen tillhör de regioner i hela EU som har den starkaste exporten.

Varför det kom att drabba sÄ tidigt och sÄ hÄrt just hÀr kommer det sÀkert att ta sin tid innan vi kommer att fÄ tillfredsstÀllande svar pÄ.

En stor del av den globalt framgĂ„ngsrika italienska industrin med lyx- och modevaror har sina centra hĂ€r, men har ocksĂ„ en betydande del av sin tillverkning i Kina. Åtskilliga kineser arbetar i omrĂ„det, och andra pendlar fram och tillbaka ocksĂ„ till det centrala Wuhan-omrĂ„det.

Och det tog ju Ätskillig tid innan de kinesiska myndigheterna stÀngde ner Wuhan-omrÄdet. Det var Ätskilliga miljoner som hann lÀmna under den tiden, och de kom dÄ att bÀra smittan vidare. Sannolikt ocksÄ till dessa omrÄden i norra Italien.

Sedan har lokala faktorer tillkommit.

Bergamo lÄg strax utanför den inledande spÀrrade s k röda zonen eftersom man dÄ inte kunnat se nÄgra fal dÀr. Efter viss diskussion tillÀt man en viktig fotbollsmatch mellan ett italienskt och spanska lag att Àga rum inför stor och entusiastisk publik, och mÄhÀnda Àr det dÀr som orsaken till den katastrofal situationen nu ligger.

Men allt detta Àr historia. I dag har COVD-19 fÄtt fotfÀste i samtliga europeiska lÀnder och en stor del av vÀrlden.

Och nu gÀller det att begrÀnsa smittspridningen sÄ mycket det bara gÄr samtidigt som sjukvÄrdens resurser förstÀrks sÄ mycket det över huvud taget Àr möjligt. Det Àr bÀttre att göra för mycket Àn att göra för lite i detta lÀge.

Med all sannolikhet kommer det Àven med bestÀmda ÄtgÀrder att ta betydande tid innan en vÀndning kan börja skönjas. DÀrefter kommer det sannolikt att ta Àn lÀngre tid innan situationen tydligt kan sÀgas vara under kontroll. Och innan ett vaccin finns pÄ plats kommer faran för nya utbrott och vÄgor av pandemin hela tiden att vara dÀr.

DÀrmed Àr det ju tydligt att den ekonomiska nedgÄngen kommer att bli dramatisk. Och hanteringen av denna av utomordentlig vikt. Utomordentligt svÄra avvÀgningar mÄste göras pÄ sÄvÀl nationell som europeisk och global nivÄ.

Skakigheten pÄ den globala nivÄn har jag redan skrivit om, och det har inte blivit bÀttre sedan jag gjorde det.

OcksÄ EU brottas mycket tydligt med den mycket besvÀrliga situationen.

NÀr grÀnser plötsligt började att stÀngas började ocksÄ möjligheter med försörjning med olika medicinska produkter att Àventyras. Man kan tycka att ledare borde inse att det inte finns nÄgot land som med bara egna tillgÄngar och inhemsk produktion kan försörja hela sitt hÀlsa- och sjukvÄrdssystem, och att ett hinder snabbt skulle leda till ett annat med alla som förlorare i slutÀndan.

Nu försöker man att lirka upp alla dessa hinder och fÄ försörjningen att fungerar ocksÄ över grÀnserna. En videokonferens mellan EU:s stats- och regeringschefer i förra veckan tog steg pÄ den vÀgen, och pÄ torsdag Àr det dags för EU-toppmöte som ju ocksÄ kommer att Àga rum per video.

Mycket pÄ det mötet kommer dock ocksÄ att handla om den ekonomiska situationen. Ett tvÀrstopp i den europeiska ekonomin skulle Àven det drabba hÄrt bÄde direkt och indirekt genom den utslagning av företag och annat som sedan skulle riskera att bromsa under betydande tid ocksÄ efter det att den akuta COVD-19 situationen bringats under nÄgon form av kontroll.

Åtskilligt har förvisso redan gjorts. Rubrikerna talar om mycket höga belopp i olika Ă„tgĂ€rder.

Men nÄr dessa fram?

Mycket av det som utannonserats i Sverige handlar om lÄn av olika slag försedda med olika villkor och kostnader. Det har nog sitt vÀrde, men jag tror knappast att de nÄr fram till pizzerian och frisören runt hörnet och gör det möjligt för dem att överleva.

Det mÄste till mer direkta och tydligare ÄtgÀrder inte minst för de smÄ och medelstora företagen och olika egenföretagare. Jag ser att andra lÀnder i viktiga avseenden har gjort mera.

Detta blir dyrt.

Försiktighet med offentliga utgifter Àr alltid en dygd, men i detta fall handlar det om en unik och förhoppningsvis relativt begrÀnsad situation som krÀver unika insatser. Det blir nödvÀndigt att lÄna stora belopp, men dÄ tror jag att det Àr bÀttre att staten gör den upplÄningen i stÀllet för att lasta över den uppgiften pÄ företag som har betydligt sÀmre möjligheter.

Det kan komma att medföra en rÀtt betydande ökning av skuldbördan, d v s statsskulden som andel av BNP eftersom ju BNP ocksÄ kommer att sjunka. Men om vi rÀddar företagsamheten förbÀttras ju förutsÀttningarna för BNP att komma igen efter krisen.

SjÀlvfallet Àr det viktigt att försöka att hÄlla igÄng sÄ stora delar av ekonomin som möjligt, men i just det skede vi Àr i nu Àr det nog ÄtgÀrder som förhindrar smittspridningen som mÄste vÀga tyngst nÀr de svÄra avvÀgningarna mÄste göras.

Signalerna pÄ EU-nivÄn talar ju nu ocksÄ om att underskottsmÄlen just nu inte Àr de avgörande, och det diskuteras dessutom olika gemensamma finansieringsformer för insatser nu och lÀngre fram som dÄ ocksÄ Sverige kommer att ha att ta stÀllning till. Den diskussionen mÄste vi förbereda oss pÄ och inse att detta Àr en situation dÀr europeisk solidaritet Àr av utomordentligt stor betydelse.

Parallellt med den humanitÀra och ekonomiska krishanteringen dras nu ett visst internationellt propagandakrig igÄng.

Det var oklokt av Donald Trump att kalla detta för ett ”Kina-virus”, liksom det var oklokt av honom att börja att kritisera europĂ©erna. I en situation som denna, som ingen medvetet skapat, Ă€r ett element av medkĂ€nsla liksom en inriktning pĂ„ samarbete det som borde gĂ€lla.

Ser vi pÄ de motsvarande globala hÀlsoutmaningar vi haft att hanterar under de senaste tvÄ decennierna har de haft sitt ursprung i sÄvÀl Kina som VÀstafrika som Saudiarabien. Och den omtalade s k spanska sjukan för ett sekel sedan, som det nu allt oftare jÀmförs med, började ju trots namnet i USA.

Virus kan ha mÄnga hemlÀnder.

Men nu slÄr Kina tillbaka med olika konspirationsteorier, Àven om jag skulle tro att man kommer att ha begrÀnsad framgÄng med dessa.

Effektivare Ă€r dĂ„ att man med betydande media skickar stora flygplan med hjĂ€lpsĂ€ndningar till frĂ€mst Italien. OcksĂ„ Ryssland rycker nu in och nio stora transportflygplan med militĂ€ra medicinska team har i dag landat i Italien. Även Serbien, som inledningsvis drabbades av en EU-spĂ€rr pĂ„ vissa leveranser, har varit föremĂ„l för denna typ av politiskt kraftfulla hjĂ€lpsĂ€ndningar.

Vi kommer med all sÀkerhet att se mer av denna hjÀlpdiplomati under den nÀrmaste tiden. Dess betydelse skall inte underskattas.

Nu inleds ju ocksÄ kampen om hur vÀrlden efter denna kris kommer att se ut.

Det mesta har förĂ€ndrats – och mer blir det.

Carl Bildt (m) - 15 March, 2020 - 16:33

STOCKHOLM: Den globala pandemin med COVD-19 dominerar sjÀlvfallet sÄ gott som allting i dessa dagar.

För egen del innebÀr det stopp för Ätskilligt vad gÀller uppdrag och möten. Denna helg skulle jag ha varit i Washington och den kommande veckan bl a i VÀxjö, men allt stÀlls sjÀlvfallet in, och sÄ ser det ut att förbli i alla fall nÄgon mÄnad framÄt.

Jag avser inte att bidra till det allmÀnna spekulerandet om de olika medicinska och folkhÀlsoaspekternba av pandemin. Det finns tillrÀckligt mÄnga som gör det. Ser jag bara pÄ siffrorna visar de en situation i Sverige nu som Àr ungefÀr den som rÄdde i Italien för tvÄ veckor sedan.

Och det finns ingenting som tyder pÄ annat Àn att vi bara Àr i början av utveckling. Och det gÀller ocksÄ om man ser pÄ den globala situationen.

De ekonomiska konsekvenserna kommer att bli betydande. NolltillvÀxt i den globala ekonomin detta Är förefaller vara ett rimligt antagande nÀr nu det mesta bromsar in, och sedan innebÀr det lika olika för olika lÀnder och för olika delar av ekonomin.

BesöksnÀringen Àr den tredje största sektorn i den europeiska ekonomin, och hÀr gÄr ju utvecklingen snabbt mot nÄgot som sannolikt bÀst kan beskrivas som tvÀrstopp. Att det handlar om en sektor av vÄra ekonomin som betyder mycket för sysselsÀttningen finns anledning att pÄpeka sÀrskilt.

Flygbolag tillhör de som Àr i den omedelbara farozonen, men hÀr skulle jag tro att man frÄn EU-kommissionen kommer att tillfÀlligt lÀtta upp reglerna för statsstöd för att göra ett sÄdant nödvÀndigt för överlevnad. Jag ser att t o m ett stort företag som British Airways nu talar i dessa termer. Det polska flygbolaget LOT har stÀllt in alla sina flygningar.

Men gradvis kommer detta att beröra sÄ gott som varje del av ekonomin.

NÀr det började i Kina var problemet stundtals att företag inte kunde producerar för att olika delar inte kunde levereras frÄn de vÀrsta drabbade omrÄdena. Gradvis kanske denna situation förbÀttras, men nu Àr det efterfrÄgan i ekonomin som tydligt gÄr ner. Och det slÄr mycket brett.

Ibland görs jÀmförelser med den globala finansiella krisen med början tidig höst 2008. Det var ju nÄgot av en nÀra döden-upplevelse för den globala ekonomin.

I jÀmförelse med dÄ har vi nu en pÄtagligt mycket mer mÄngfacetterad kris.

Vi har pandemin i sig, och begrÀnsa den mÄste sjÀlvklart ha politisk prioritet, till det kommer sÄ den ekonomiska kris som denna leder till, och till detta skall sÄ lÀggas effekterna av det oljepriskrig som Moskva och Riyadh har passat pÄ att dra igÄng. För Europas del kan vi sÄ lÀgga till den möjliga flyktingkrisen med Idlib-katastrofen och Turkiets agerande.

Var och en för sig Àr detta en rejÀl kris. Tillsammans blir det ett megakrisscenario av sÀllan skÄdad dignitet. De politiska krishanteringssystemens bandbredd kommer att utmanas rejÀlt.

I Sverige Àr jag övertygad om att de ÄtgÀrder som redan utannonserats nÀr det gÀller ekonomin mÄste och kommer att följas av flera. Vi har i alla fall en riksbankschef som har betydande erfarenhet av krishantering av snarlikt slag.

Samma sak gÀller pÄ EU-nivÄ.

Finansministrarna har videokonferens i morgon, och just nu förbereds med all sannolikhet en inrikting med mer eller mindre koordinerade finanspolitiska insatser. Vi Àr ju i en situation dÀr penningpolitikens möjligheter Àr lÄngt mer begrÀnsade Àn vid tidigare kriser.

Med en statsskuld kring 33% har Sverige betydande handlingsutrymme, och det gÀller generellt i det nordeuropeiska omrÄdet, med betydande handlingsutrymme ocksÄ för den stora och viktiga tyska ekonomin.

Det Ă€r inga problem att lĂ„ta statsskulden öka i ett krislĂ€ge som detta – det Ă€r ju i sjĂ€lva verket för att ha denna möjlighet som vi har haft den inriktning vi haft pĂ„ statsskuldspolitiken.

Den globala nivÄn ter sig dÄ i alla fall just nu lite mer bekymmersam.

Vid krisen 2008 hade vi Barack Obama i Vita Huset och en inriktning pÄ samordnade globala insatser frÄn alla ledande ekonomier. G20-toppmötet i Pittsburgh koordinerade agerandet, Obama tog fram ÄtgÀrder i samarbete med kongressen, EU och ECB agerade tydligt och Kina bidrog med ett mycket viktigt och stort stimulanspaket.

I dag Àr Kinas vikt i den globala ekonomin betydligt större, och vad som kommer ut i form av ytterligare ÄtgÀrder dÀrifrÄn blir ty följande viktigt.

Men i övrigt Àr bilden mer bekymmersam.

Donald Trump företrÀder en filosofi dÀr globalt samarbete ses som nÄgonting ont och farligt, och ordförandeskapet i G20 ligger detta Är i Saudiarabien med dess erratiske kronprins som avgörande beslutsfattare.

Typiskt var ju att Trump i sitt anförande i veckan, som omedelbart ledde till ett historiskt börsfall, talade om ett ”utlĂ€ndskt virus”, och Ă€gnade sig Ă„t att kritisera Europa. Det fanns inte en antydan om att en global utmaning, vilket det ju mycket tydligt Ă€r, krĂ€ver gemensamma globala anstrĂ€ngningar.

Hur stor krisen kommer att bli för den globala ekonomin beror i mycket hög utstrÀckning pÄ om det kommer att bli möjligt att fÄ till stÄnd sÄdana samordnade globala insatser.

De populister och provinsialismen av olika schatteringar i olika lÀnder som tidigare hetsat mot allt vad europeiskt och globalt samarbete heter tar förhoppningsvis viss lÀrdom.

Men vÀrlden i övrigt stÄr ju inte still.

I skuggan av allt detta hetsas det nu fram en grundlagsÀndring i Ryssland som skulle göra det möjligt för Vladimir Putin att sitta kvar till 2036. Det skall visserligen till en folkomröstning om detta och andra förÀndringar i slutet av april, men sÄdana brukar man kunna styra upp.

Uppenbart har den mer hÄrdföra delen av den ryska regimen blivit allt mer rÀdd för vad ett maktskifte 2024 skulle komma att innebÀra. Formuleringar i ett upprop som berett vÀg för förÀndringen Àr talande i denna del. Och i andra sammanhang har det sagts att ett skifte 2024 skulle kunna bereda vÀgen för en ny perestrojka med alla de faror som de hÄrdföra tydligen anser ligger i en sÄdan utveckling.

Man fÄr ett intryck av att de som drivit fram detta kanske inte frÀmst Àr rÀdda för omvÀrlden, utan faktiskt nÀr rÀdda för sitt eget samhÀlle.

Och i det har de mÄhÀnda kortsiktigt rÀtt, men en förlÀngd stagnationsperiod för Ryssland borgar icke vÀl för den lÄngsiktiga politiska stabiliteten i landet.

VÀnder vi oss Ät vÀster Àr det nu uppenbart att föutsÀttningarna för det amerikanska presidetvalet i november nu förÀndrats radikalt.

För nÄgra veckor sedan var grundantagandet att president Trump skulle kunna surfa pÄ rekordkurser pÄ Wall Street och att demokraterna skulle nominerar en kandidat som talade om socialism. UtgÄngen sÄgs som tÀmligen given.

Men nu Àr det totalt annorlunda.

Hur USA:s ekonomi kommer att se ut i november vet ingen. Och det brukar sÀgas att det Àr hur ekonomin upplevs ett eller tvÄ kvartal före valet som Àr avgörande. Och dÄ kommer det med all sannolikhet att se betydligt mindre bra ut Àn vad man tidigare utgÄtt frÄn.

Och demokraternas kandidat blir med all sannolikhet Joe Biden. Om han kan generera tillrÀcklig entusiasm, speciellt hos yngre vÀljare, och undvika för mÄnga egna misstag, ÄterstÄr att se.

Men tveklöst har spelplanen förÀndrats radikalt.

OcksÄ i det avseendet.

Det skakar lite bÄde hÀr och dÀr i dessa dagar.

Carl Bildt (m) - 8 March, 2020 - 17:39

STOCKHOLM: Det saknas förvisso inte dramatik i dessa dagar.

Den italienska regeringens beslut att utvidga den avspĂ€rrade s k röda zonen till att omfatta ca 16 miljoner mĂ€nniskor och avgörande knutpunkter i den italienska ekonomin – Milano och Venedig var och en pĂ„ sitt sĂ€tt – illustrerar vĂ€l allvaret i den utmaning som vi stĂ„r inför.

Jag hade ju möjlighet att se inledningen av det italienska dramat pÄ nÀra hÄll och var i grunden rÀtt imponerad av hur man dÄ hanterade situationen. I dag har det visat sig att det inte var tillrÀckligt, och i detta ligger lÀrdomar för oss andra.

Antalet rapporterade smittade i Stockholm i dag ligger vÀl snarare över den nivÄ som rapporterades i norra Italien nÀr jag kom dit i början av vÄr sportlovsvecka.

Och antalet rapporterade fall i Frankrike och i Tyskland ligger i dag pÄ ungefÀr samma nivÄ som gÀllde i Italien nÀr jag lÀmnade i slutet pÄ sportlovsveckan.

Ökningstakten har förvisso inte avtagit. Och det fortsĂ€tter.

Denna vecka sÀger Lufthansa att man rÀknar med att stÀlla in upp till hÀlften av alla sina flygningar. Och i New York har man förklarat nÄgon typ av nödtillstÄnd för att bÀttre kunna hantera situationen.

De ekonomiska effekterna av allt detta kommer att bli betydande. Jag skulle tro att den OECD-prognos jag tidigare referat snarast ligger i underkant i sin bedömning.

I Italien svarar turismen i vid bemÀrkelse för ca 14% av BNP, och det sÀger sig sjÀlvt att den drabbas mycket hÄrt. Det talas om olika stödinsatser, och en del sÄdana har redan utannonserats, men Àven om Europakommissionen sÀger att man kommer att se mindre noggrant pÄ underskottsmÄlen finns det begrÀnsningar av möjligheterna för en ekonomi som har en offentlig skuld kring 130% av BNP.

Om det varit penningpolitiken som varit den viktiga för att klara den europeiska ekonomin efter finanskrisen 2008 Àr det nu tydligt att dess möjligheter Àr tÀmligen begrÀnsade och i alla hÀndelser alls inte vad de tidigare var.

Nu talas det i stÀllet om finanspolitiken som instrumentet, men dÄ hamnar man snabbt i problemet med en redan betydande offentlig skuldbörda i ett antal lÀnder. Det blickas pÄ Tyskland och dess överskott i förhoppningen om att en rejÀl expansion dÀr skulle kunna hjÀlpa upp hela den europeiska ekonomin, men om det kommer att vara möjligt Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart.

I mÄnga fall kommer det nog ocksÄ att handla om att hjÀlpa banker som kommer att se kunder i stort antal som kommer att ha svÄrigheter att klara sina betalningar.

Det finns nog inte ett företag i dag som inte Àr fullt upptaget med att se över sina planer i olika avseenden. Och de olika ÄtgÀrder de ser sig nödgade att vidta har sjÀlvfallet en kumulativ effekt pÄ ekonomin.

De finansiella marknaderna kommer med all sÀkerhet att fortsÀtta att vara turbulenta. Jag skulle tro att ÄtgÀrderna i Italien har skakat om en hel del.

I ett visst lĂ€ge kommer alldeles sĂ€kert politiska signaler och insatser vara nödvĂ€ndiga för att vĂ€nda den ekonomiska utvecklingen. Och de mĂ„ste dĂ„ ske pĂ„ europeisk och global nivĂ„ – den som tror att nationen allena fungerar i ett lĂ€ge som detta vet mycket lite om vilken tid och vĂ€rld som vi lever i.

Återverkningarna nu ser vi pĂ„ mĂ„nga omrĂ„den. Det skakar lite bĂ„de hĂ€r och dĂ€r.

För att hantera en minskad efterfrÄgan pÄ olja ville Saudiarabien begrÀnsa produktionen, men Ryssland sade plötsligt nej, och oljepriserna började att falla dramatiskt.

Det fick omedelbara effekter pÄ marknaderna i Saudiarabien.

Och till det kom att kronprinsen MBS plötsligt arresterade de i övrigt mest inflytelserika delarna av den vidstrÀckta familjen. Kanske Àr ryktena om att kungen Àr krasslig en förklaring i och med att MBS vill vara sÀker pÄ ohotad att kunna stiga upp pÄ tronen.

FortsÀttning pÄ detta drama lÀr följa.

Lite nÀrmare kommer mÄnga att uppmÀrksamt följa den turkiske presidenten Erdogans besök i Bryssel i morgon kvÀll.

Under överlÀggningar i Moskva i torsdag fick han fram nÄgon typ av vapenvila i Idlib för att ocksÄ kunna begrÀnsa den humanitÀra katastrofen dÀr. Men det bör nog noteras att det var den 14:e vapenvilan i omrÄdet. Sannolikheten för att just denna skulle bli evig skall nog inte överdrivas.

President Erdogans försök att tvinga in migranter och flyktingar i stor skala i Grekland och EU har i allt vÀsentligt misslyckats. Det förefaller som om man lyckats att i alla fall i grova drag upprÀtthÄlla ordningen vid grÀnsen trots olika försök att storma och bryta igenom.

Nu kommer det att handla om det finns nÄgon möjlighet att ÄterupprÀtta avtalet frÄn 2016 mellan Turkiet och EU om bl a dessa frÄgor.

Förhoppningsvis Àr EU berett till att ge generös hjÀlp ocksÄ till flyktingar som finns i Turkiet, men det finns Ätskilligt annat i det avtalet som sÀkert kommer att leda till inflammerade diskussioner under morgondagen.

Men flyktingsituationen Àr allvarlig och krÀver ÄtgÀrder.

Turkiet Àr det land som i absoluta tal tagit emot flest frÄn den syriska tragedin, men relativt sett ligger Libanon sÀrklassigt i topp. Och det Àr en av de svÄra pÄfrestningar som gör att landet nu stÄr pÄ den absoluta grÀnsen av finansiellt sammanbrott.

Och det ligger inte i Europas intresse.

För min del förÀndras Ätskilligt. Det ena arrangemanget efter det andra stÀlls in.

I veckan som kommer skulle jag ha varit i Paris för att diskutera Balkan-politiken och dÀrefter i Washington för att diskutera det mesta. Men av detta torde det inte bli nÄgonting alls. Den nÀrmaste resa jag just nu har pÄ programmet Àr till VÀxjö i nÀsta vecka.

Och vi fÄr se hur det gÄr med det.

PÄ tisdag tillhör jag i allas fall talarna pÄ ett möte i Stockholm med anledning av att professor Assar Lindbeck fyller 90 Är. Hans insatser för att forma diskussionen om ekonomisk-politiska frÄgor, inklusive ocksÄ den lÄnga diskussionen om s k löntagarfonder, har ju varit mycket betydelsefulla.

Och jag skall tala om hur vi mitt i den ekonomisk krisen 1992 tillsatte den s k Lindbeck-kommissionen, vars förslag ju kom att bli av stor betydelse.

I den mer Äterblickande delen deltog jag hÀrom dagen i ett arrangemang med anledning av att den s k IT-bubblan sprack för tvÄ decennier sedan.

Finansiellt gjorde den det – vĂ€rden hade blĂ„sts upp alldeles för mycket – men i sak gjorde den det sjĂ€lvfallet inte alls.

En ny generation av entusiastiska företagare kastade sig över den nya teknologins alla möjligheter, och den digitala tsunamin fortsÀtter ju att att stöpa om vÄrt samhÀlle.

Till det bÀttre.

Antwerpen – och en tom kalender.

Carl Bildt (m) - 5 March, 2020 - 12:05

ANTWERPEN: I gÄr kvÀll var jag inbjuden att tala pÄ det Ärliga stora möte som handelskammaren i denna gamla handelsmetropolen anordnar.

Inte mindre Àn 900 personer mötte upp i vackra och nyrenoverade gamla börshuset, som sades vara det Àldsta huset i vÀrlden med just den funktionen.

Förutom att lyssna pÄ mig om Sveriges ekonomiska utveckling och Europas framtida utmaningar och en intressant utblick av stadens borgmÀstare Bart De Wever fick de sig till livs ocksÄ Ericssons styrelseordförande Ronnie Leten som ju har sina rötter just hÀr.

Och de verkade relativt nöjda med detta.

Gott belgiskt öl serverades i betydande mÀngder nÀr det hela övergick till mer informella och sociala samtal.

Antwerpen och Flandern har ju en gammal historia som nav i Europas handelsrelationer.

Det var pĂ„ marknaderna i Flandern som i tidig medeltid Östersjöns och Medelhavets handelsutbyten kunde knytas samman. Under Antwerpens storhetstid – innan politiska och religiösa konflikter gjorde att Amsterdam kunde börja att ta över – var staden en av de största i Europa.

Och det var i senare tid frÄn dess hamn som en stor del av emigrationen frÄn inte minst östra och centrala Europa till det nya förlovade landet pÄ andra sidan Atlanten gick. Det Àr fascinerande att lÀsa alla de senare kÀnda namnen i listorna i museet tillÀgnat just detta.

I dag sysselsÀtter hamnen hÀr direkt och indirekt ca 150.000 mÀnniskor lÀrde jag mig. DÀrmed Àr den Europas nÀst största efter nÀrbelÀgna Rotterdam.

Och till vissa delar Àr de ett integrerat komplex. RÄolja tas t ex in primÀrt till Rotterdam för att sedan gÄ vidare till de stora petrokemiska komplexen i anslutning till det stora hamnomrÄdet i Antwerpen.

Tillsammans utgör de den mest betydelsefulla logistiska knutpunkten i vÄr del av vÀrlden.

Men Antwerpen har ocksÄ andra funktioner.

Den absoluta merparten av alla diamanter i vÀrlden passerar genom staden. Hit kommer de till större delen frÄn södra Afrika eller Sibirien, vÀrderas och klassificeras och gÄr sedan vidare ut till de internationella marknaderna.

Den allra mest kvalificerade slipningen görs fortfarande hÀr, men annars har allt mer av detta förskjutits till bl a Gulf-staterna och Indien.

Det var judar som förvisades frÄn Spanien som en gÄng förde handeln och hanteringen hit, men under senare decennier Àr det familjer som kommit frÄn Indien som blivit allt viktigare i denna verksamhet.

Och det Àr inga obetydliga summor det handlar om. Hanteringen av diamanter i Antwerpen svarar för ca 5% av Belgiens samlade ekonomi.

Den belgiska politiken Àr en lite annan historia.

Sedan valet i maj förra Äret har man inte lyckats att bilda en ny regering, och utsikterna för att det skulle lyckas förefaller mycket dystra nÀr jag lyssnar pÄ olika ocksÄ insatta röster.

Ett nyval rycker allt nÀrmare? Men kommer det att lösa upp knutarna? MÄnga skakar pÄ huvudet.

Belgiens konstitutionella system Àr förmodligen det mest komplicerade i Europa. Flandern och Vallonien, med sina olika sprÄk och ekonomiska orientering, men dÀrtill separata Bryssel mitt i det hela som komplicerar arrangemanget betydligt, och dessutom en liten tysksprÄkig del lÀngst i öster.

Bosnien ser faktiskt en bra bit enklare ut.

Jag satt en timme i gĂ„r med Flanderns nytilltrĂ€dde regeringschef Jan Jambon och gick igenom lĂ€get. Komplicerat – för att helt kort sammanfatta situationen. Och att lösa upp Belgiens konstitutionella knutar Ă€r ingenting som förefaller omedelbart förestĂ„ende.

Det pÄverkar ocksÄ ekonomin.

FörutsÀttningarna Àr goda, men frÄnvaron av starka regeringar har betytt frÄnvaron av nödvÀndiga ekonomiska reformer, och det syns tydligt i snart sagt varje del av den ekonomiska statistiken.

Bekymmersamt.

Men nu bÀr det hemÄt igen.

Och mycket handlar nu om att planera om. Det ena mötet och resan efter den andra stÀlls in. Den tidigare fulla kalendern blir allt mer tom. Men saker och ting mÄste utrÀttas i alla fall pÄ ett eller annat sÀtt.

Vart allt detta bÀr hÀn ÄterstÄr att se. Vi Àr bara i början pÄ den globala COVD-19 krisen.

Börserna vÀrlden över studsar upp och ner i allmÀn förvirring. Ekonomiska data just nu frÄn USA ser mer bekymmersamma ut Àn vÀntat. Redan skakiga ekonomier glider mot en tydlig riskzon. HÀlsa- och sjukvÄrdssystem förbereder sig för det vÀrsta.

FrÄn Kina rapporterar dock företag att livet lÄngsamt och försiktigt börjar att komma tillbaka. Det Àr fortfarande pÄtagligt illa, men det lÄter som om man nu börjar att se ljuset i andra Ànden av tunneln.

LÄt oss hoppas att den försiktiga utvecklingen fortsÀtter.

I Europa och Nordamerika har vi dock nÄgra pÄtagligt utmanande mÄnader framför oss.

Och vad gÀller resten av vÀrlden Àr det bara att hoppas att situationen nÄgorlunda kan kontrolleras.

I dessa de svarta svanarnas tid.

Carl Bildt (m) - 2 March, 2020 - 22:03

STOCKHOLM: Vi lever förvisso i den globala klimatförĂ€ndringens tid – och det oavsett om vi talar om det fysiska eller det geopolitiska klimatet – men utöver det sĂ„ lever vi nog ocksĂ„ i vad vi kan kalla de svarta svanarnas – överraskningarnas – period.

Och det handlar om tvÄ olika typer av förÀndringar.

Den första kommer gradvis och gÄr till sina huvuddrag i alla fall att ha uppfattningar om. Den smyger sig pÄ steg för steg.

Den andra kommer utan mycket till förvarning och kan ha mer omedelbart dramatiska konsekvenser.

Den coronavirus som nu gÄr under beteckningen COVD-19 tillhör tveklöst den senare kategorin.

För nĂ„gra mĂ„nader sedan fanns frĂ„gan inte – nu ser det ut att bli den över sĂ„ gott som allt annat dominerande frĂ„gan under i alla fall de nĂ€rmaste mĂ„naderna.

Konsekvenserna kommer att bli betydande.

Med alla rimliga mÄtt har situationen nu passerat över till det som kallas en pandemi. Och en sÄdan kommer att rulla pÄ under betydande tid Àven om mycket betydande ÄtgÀrder vidtas. I mer utsatta omrÄden ökar antalet smittade nu exponentiellt. DÄ gÄr det snabbt.

Sannolikt kommer antagandena vad gÀller dödlighet liksom om det antal som drabbas mycket allvarligt att fortsÀtta att sjunka nÄgot nÀr man fÄr bÀttre grepp om siffrorna i ett större antal lÀnder.

Men eftersom det handlar om ett alldeles okÀnt virus finns det ingen motstÄndskraft mot det alls i befolkningen. JÀmför man med influensa, som ju Àr ett snarlikt virus, har en betydande del av befolkningen över Ären byggt upp ett motstÄnd, och bara en mindre del drabbas av de Ärliga utbrotten.

DÀrmed riskerar spridningen att bli mycket stor i detta fall, och dÀrmed ocksÄ effekterna pÄ berörda samhÀllen och ekonomier.

I sin bedömning i dag sÀger OECD att man tror att den redan inte alltför imponerande tillvÀxten sÀnks med 0,5 procentenheter om utbrottet kan begrÀnsas nÄgorlunda och ytterligare en procentenhet om sÄ inte blir fallet.

Jag deltog i en lÀngre telefonkonferens i styrelsen för International Crisis Group i dag med bl a en ledande forskare i USA i dessa frÄgor, och hans bedömning just nu lÄg nÀrmare den senare möjligheten.

Det kommer att ta tid innan vi vet. Det Àr fortfarande mycket som fortfarande Àr mindre klart.

Ser man pÄ kartan över drabbade omrÄden sÀger dessa att Afrika och Latinamerika Ànnu inte berörts, med undantag av ett rapporterat fall i Nigeria. Men de jag lyssnar pÄ sÀger att det med största sannolikhet Àr fel redan i dag, och i alla hÀndelser kommer att bli det.

Och verkligt allvarligt blir det ju nÀr lÀnder med svagare sjuk- och hÀlsovÄrdssystem drabbas. Iran Àr alldeles uppenbart ett land det finns anledning att vara oroad för.

VÄra europeiska lÀnder har mer eller mindre vÀl fungerande nationella sjuk- och hÀldovÄrdssystem. Italien har faktiskt etts som rankas till de bÀttre. Men en stark ökning kommer att utsÀtta alla för betydande pÄfrestningar.

USA Àr nog mer problematiskt i detta avseende. HÀr kan det nog bli sÄ att mÄnga inte vill testa sig eller komma till tidig behandling av rent ekonomiska skÀl, och det riskerar att leda till en snabbare smittspridning.

Men COVD-19 Àr inte allt i dessa dagar.

Situationen frÄn Idlib-provinsen i nordvÀstra Syrien till grÀnsen mellan Turkiet och Grekland/EU Àr pÄtagligt bekymmersam.

I morgon besöker hela EU-ledningen den grekisk/turkiska grÀnsen. PÄ torsdag planeras toppmöte mellan Erdogan, Putin, Merkel och Macron med fokus pÄ att försöka fÄ ett stopp pÄ den syrisk/ryska offensiv i Idlib som nu lett till den snabbaste ökning av fördrivna mÀnniskor under hela de nio Är som detta krig pÄgÄtt.

NÀrmare en miljon mÀnniskor har fördrivits sedan offensiven inleddes i december, och ytterligare ca 400.000 anses vara i den omedelbara farozonen.

Huvuddelen av dessa trÀngs nu upp mot den turkiska grÀnsen. Och Àven om Turkiet var ytterligt vÀlkomnande av dessa flyktingströmmar i krigets inledning, och fick mycket beröm för detta, Àr tÄlamodet nÀr man nu har fler flyktingar Àn nÄgot annat land i vÀrlden mer begrÀnsat.

Turkiet försöker nu rent militÀrt att stoppa Damaskus-offensiven, men i detta ligger sjÀlvfallet risken av en direkt militÀr konfrontation med Ryssland. HÀrom dagen förlorade man ett 30-tal soldater i ett flyganfall som de ryska stridskrafterna inte kan ha varit medvetna om, och i gÄr sköt man ner tvÄ tunga syriska attackflygplan.

Det Àr hög tid för diplomati.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

Jonas Sjöstedt sommartalar

VĂ€nsterpartiet - 16 August, 2012 - 11:41

Snart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning.

 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 12:48.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2020, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson