Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Diktator


Riksdagspartier

Centerpartiet


Kristdemokraterna


Liberalerna


Miljöpartiet

Moderaterna


Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Om Trump och lojalister, en allt osÀkrare vÀrld, kollaps i Berlin, COP29 i Baku och en del annat.

Carl Bildt (m) - 10 November, 2024 - 17:49

STOCKHOLM: För fyra Är sedan, nÀr Joe Biden hade besegrat Donald Trump i presidentvalet, skrev jag att vi Ànnu inte visste om det var Trump eller Biden som skulle framstÄ som en historisk parentes.

I dag vet vi.

Det gick sÄledes som det gick i det amerikanska valet, Àven om det fortfarande inte Àr alldeles klart hur majoriteten i kongressens representanthus kommer att se ut.

TvÄ siffror i opinionsundersökningarna före valet förklarade mycket.

Den första var att 52% ansÄg att deras ekonomi hade försÀmrats under Biden-perioden.

Att den amerikanska ekonomin just nu gÄr mycket bra spelade föga roll i en situation dÀr alla priser hade gÄtt upp med 20% eller mera. Allt hade blivit mycket dyrare, och det kÀnns.

Den andra var att 74% ansÄg att USA var pÄ vÀg i fel riktning. Det finns en djupt rotad pessimism i betydande delar av det amerikanska samhÀllet.

Och i ett lÀge med en sÄdan stÀmning Àr det naturligt att de som talar om förÀndring har ett betydande försprÄng.

Mot detta försökte Kamala Harris sÀtta en diskussion om personen Donald Trump, men jag misstÀnker att det tillhörde det som tydligt gick fel i hennes kampanj.

VÀljarna visste vÀl vem Trump var, men det som de ville ha var förÀndring, och Harris knappt ens försökte skapa distans mellan sig sjÀlv och de gÄngna fyra Ären.

Och förÀndring kommer de att fÄ.

Jag skrev i Dagens Industri i lördags nÄgra tankar kring hur framför allt den vidare globala ordningen kommer att pÄverkas.

Vi Àr ett litet land beroende av en fungerande vÀrld.

Den fundamentala utmaning som en ny Trump-administration utgör Ă€r att dagens mer eller mindre reglerade vĂ€rldsordning riskerar att erodera Ă€n mer.

Donald Trump kÀnner bara förakt för FN, vill knappt höra talas om EU, har antytt att USA borde lÀmna Nato, har ingenting till övers för fri handel, Àlskar tullar, kommer sÀkert att lÀmna Parisavtalet om klimat och har Àn mindre respekt för internationell rÀtt Àn vad han verkar ha för nationell.

Att mot denna bakgrund i detalj förutse vad som kommer att hÀnda Àr inte möjligt. OberÀknelighet Àr vÀl det som Àr mest förutsebart nÀr det gÀller denne man.

Just nu ligger mycket fokus naturligt nog pÄ vilka personer han kommer att utse till olika poster. Det saknar inte betydelse, Àven om till syvende och sist Àr hos honom som de viktiga avgörandena ligger.

Det vi hitintills vet Ă€r att nĂ„gra av de namn som möjligen skulle ha kunnat ge viss stabilitet pĂ„ det utrikespolitiska omrĂ„det – Mike Pompeo, Nike Haley, Robert O’Brien – inte finns med. I de tvĂ„ första fallen var det Trump sjĂ€lv som i en tweet gjorde slut pĂ„ deras förhoppningar.

Och skall nÄgon slutsats dras av detta Àr vÀl att hans administration nu skall besÀttas av de som Àr verkligt troende.

Till dessa hör Robert Lighthizer som ju tydligen Ă„tervĂ€nder till ansvaret för den amerikanska handelspolitiken. Det Ă€r distinkt dĂ„liga nyheter – om Ă€n knappast överraskande.

För oss blir med detta EU Àn viktigare. SÄ var det under första Trump-perioden. NÀr han försökte pressa individuella europeiska stater i olika frÄgor var skyddet ofta att peka pÄ att vi Àr medlemmar av EU och det Àr dÀr dessa frÄgor avgörs..

Det gÀller i synnerhet i handelsfrÄgorna. HÀr mÄste Bryssel dels vara berett att med bestÀmdhet hÄlla emot och vidta motÄtgÀrder och dels visa beredskap till en egen strategi tillsammans med andra makter och aktörer med intresse att bevara sÄ mycket som möjligt av ett öppet och fungerande globalt system för handel.

DÄ handlar det om en öppnare dialog med Kina, ett nytt försök till fördjupat samarbete med Indien, grönt ljus för frihandelsavtalet med Mercosur och idealiskt ocksÄ en anknytning eller anslutning till det stora handelsavtalet CPTPP i Stilla havs-omrÄdet. Vill Trump förstöra reglerna för det internationella handelsutbytet mÄste EU svara med att globalt försöka förstÀrka dem.

Bryssel mĂ„ste inte bara spela defensivt – man mĂ„ste ocksĂ„ spela offensivt.

Till det vi sett under de dagar som gÄtt Àr att den likaledes nÄgot oberÀkneliga Elon Musk kommer att finnas med.

NÀr Ukrainas president Zelensky ringde Trump för att gratulera visade det sig att Trump ville ha med ocksÄ Elon Musk i det samtalet.

Och frÄgan om Ukraina Àr sjÀlvfallet ytterligt viktig.

Det enda som Ă€r alldeles sĂ€kert Ă€r att Donald Trump inte kommer att kunna avsluta kriget pĂ„ 24 timmar. Jag tror att han skall förbereda sig pĂ„ ett rĂ€tt brutalt uppvaknande nĂ€r hans vĂ€n Vladimir Putin kommer att avvisa hans förslag – sannolikt vapenvila och en frusen konflikt – och i stĂ€llet komma med villkor som faktiskt innebĂ€r att han vill fortsĂ€tta sin aggression.

Och frÄgan Àr vad han kommer att göra dÄ.

NÀr Trump under sin första period hade ansvaret för politiken om Afghanistan blev hans lösning ju att göra en överenskommelse med talibanerna över huvudet pÄ den afghanska regeringen.

Det bĂ€ddade sjĂ€lvfallet för en katastrof – och sĂ„ blev det ocksĂ„ nĂ€r Biden bara med en viss försening fullföljde precis den politiken.

Blir det modellen Àven denna gÄng?

Viktigt blir vem som utses till nationell sĂ€kerhetsrĂ„dgivare, och den utnĂ€mningen borde komma relativt snart. O’Brien tillhörde den som nĂ€mnts flitigt i spekulationerna, men sĂ„ blev det tydligen inte.

Åtskilliga ledare runt om i vĂ€rlden har varit angelĂ€gna om att snabbt etablera kontakt, vilket Ă€r naturligt. Israels Netanyahu har redan hunnit med tre samtal, och Danmarks statsminister Mette Fredriksen lyckades ocksĂ„ komma fram.

Jag hade trott att Ungerns Viktor Orban skulle vara den förste europeiske ledare som dök upp vid det nya hovet. SÄ kan det fortfarande bli, men kÀnt Àr i alla fall att Polens president Duda bokat in ett möte med Trump pÄ fredag. För honom kommer stöder till Ukraina och fortsatt nÀrvaro av amerikansk trupp framför allt i Polen att vara de viktiga frÄgorna.

Under de kommande veckorna kommer vi successivt att fÄ fler puzzelbitar, men det Àr först nÀr Trump tar ordet omedelbart efter sin installation 20 januari som det kommer att börja att klarna.

Tiden fram tills dess kommer att bli en osÀker tid.

Jag skulle tro att sÄvÀl Vladimir Putin som Bibbi Netanyahu kommer att utnyttja den amerikanska svaghet som Àr ofrÄnkomlig under denna period för att pressa pÄ sina respektive anstrÀngningar allt mer.

I Mellersta Östern har anstrĂ€ngningarna att fĂ„ till stĂ„nd en vapenvila i Gaza nu nĂ€stan lagts ned. Netanyahu var ju ocksĂ„ mycket tydlig nĂ€r han avskedade sin försvarsminister. Denne hade ju varit intresserad av en sĂ„dan.

Och Putin pressar pĂ„ lĂ€ngs fronterna i Donbas. Det talas nu om betydlig högre ryska förluster – frĂ„n Washington hörs att det handlar om kring 1.400 personer om dagen – och det Ă€r en frĂ„ga hur lĂ€nge man klarar av förluster i denna storleksordning. Men dessvĂ€rre bĂ„gnar det ukrainska försvaret under trycket.

Veckan som gick var ocksÄ dramatisk i och med att den sköra koalitionsregeringen i Berlin kollapsade. Förbundskansler Scholtz avskedade under bittra former finansministern och liberale partiledaren Lindner, och dÀrmed blev nyval den enda möjligheten.

Men den utdragna tidtabell för detta som Scholtz skisserade – med ett val först i mars och dĂ„ en regering mĂ„nader dĂ€refter – kritisera nu mycket hĂ„rt. Detta Ă€r inte tider nĂ€r man har rĂ„d med onödigt lĂ„nga osĂ€kerheter. Jag skulle tro att han kommer att tvingas att ge efter och att vi fĂ„r ett tyskt nyval betydligt tidigare pĂ„ det nya Ă„ret.

Vad detta sedan kommer att leda till ÄterstÄr att se.

Borgerlig CDU Àr i markant ledning, men ligger trots allt som hÀnt inte högre Àn kring 30% i mÀtningarna. Och dÀrmed kommer en ny koalitionsregering att vara nödvÀndig.

Som siffrorna ser ut i dag mÄste en sÄdan sannolikt inkludera ocksÄ SPD, men det Àr knappast en utsikt som leder till nÄgon entusiasm. Den tyska ekonomin behöver reformer, och det var ju för att de inte kunde acceptera sÄdana som dagens koalitionsregering under SPD kollapsade.

Men det kommer att rinna Ätskilligt med vatten under broarna över Speer innan vi kommit sÄ lÄngt. Det blir viktiga debatter i den tyska förbundsdagen kring allt detta under veckan.

LÀngre bort fortsÀtter försöken att bilda en ny regering i Japan efter valet dÀr. Regerande LDP har bestÀmt att man inte vill utvidga koalitionen med ytterligare ett parti, utan vill försöka hanka sig fram genom överenskommelser med oppositionen i frÄga efter frÄga.

OcksÄ i det japanska parlamentet blir det viktiga avgöranden under den kommande veckan.

I Baku samlas i morgon den jÀttelika klimatmötet COP29 för att se om man kan föra det globala samarbetet kring klimatfrÄgorna framÄt.

Utvecklingen borde ha lett till en ökad bestĂ€mdhet pĂ„ den fronten. Vi ser ju allt fler s k extrema klimathĂ€ndelser – Valencia var ju det senaste exemplet – och FN:s miljöorganisationer varnar att vi nu förefaller att vara pĂ„ vĂ€g mot en global uppvĂ€rmning som ligger kring tre grader och dĂ€rmed dubbelt sĂ„ hög som mĂ„let i Paris-överenskommelsen var.

Fokus pÄ COP29 skall ligga frÀmst pÄ de finansiella frÄgorna. Vid COP28 i Dubai för ett Är sedan kom man överens om att upprÀtta en global fond för att hjÀlpa fattigare lÀnder med att hantera skador och klara omstÀllning, men viljan att sÀtta pengar i den fonden har knappat imponerat.

Och i en situation dÀr det ju förefaller sannolikt att USA Äter kommer att lÀmna Paris-avtalet Àr det inte lÀtt att se att mötet i Baku kommer att kunna Ästadkomma sÄ mycket. Vi kan fortfarande hoppas.

Under tiden fortsÀtter de olika processerna i Bryssel, och pÄ tisdag Àr det Kaja Kallas som frÄgas ut om hur hon ser pÄ EU:s utrikes- och sÀkerhetspolitiska utmaningar framöver. Det finns en del att tala om

För min del blir det nu en ny period med lite resor.

Först skall jag till Santa Monica pÄ den amerikanska vÀstkusten för styrelsemöte med RAND, och vid sidan av allt annat pÄ agendan för de dygnen blir det ett utmÀrkt tillfÀlle att i en vÀlinformerad krets höra bedömningar av vad som kan komma i det stora landet.

DÀrifrÄn bÀr det av till Abu Dhabi för diskussioner i en mer eller mindre sedvanlig krets, och nÀsta söndag natt borde jag landa i Delhi för andra diskussioner dÀr i regi stora tankesmedjan ORF och med global ekonomi och infrastruktur tydligare i fokus.

RĂ€tt om kongressen.

Carl Bildt (m) - 3 November, 2024 - 22:20

TABIANO CASTELLO: Det blev ett lite allvarligare fel Àn vanligt i min text i kvÀll. Jag rÄkade kasta om majoritetsförhÄllandena i de bÀgge kamrarna i den amerikanska kongressen.

SĂ„ kan det bli i hastigheten.

PÄ tisdag Àr det ju ocksÄ val till 435 ledamöter av representanthuset och dÀrtill Àr 34 platser i senaten ocksÄ föremÄl för val.

Och i dag har ju republikanerna liten majoritet i representanthuset medan demokraterna kontrollerar senaten med tunnast möjliga marginal.

Om val i USA och Moldavien, förhör i Bryssel och global teknologisk och ekonomisk omstÀllning. Och lite annat.

Carl Bildt (m) - 3 November, 2024 - 19:11

TABIANO CASTELLO: Det Àr soliga och varma dagar hÀr nere i Italien denna helg. Oliverna skördas, och nere vid Medelhavet Àr badstrÀnderna fortfarande fulla efter det att sol och vÀrma kommit tillbaka.

Men för mig bĂ€r det tillbaka till Stockholm denna vecka – det blir bara en utflykt till Köpenhamn mot veckans slut.

Det verkar inte finnas en journalist i vÀrlden som inte ser sig sjÀlv som expert pÄ amerikansk politik i dessa dagar. StÀndigt och över allt möter man bedömningar av olika amerikanska delstater, och konfronteras med olika bedömningar om hur det amerikanska valet pÄ tisdag kommer att utfalla.

Den allmÀnna bedömningen förefaller vara att Donald Trump har erövrat mark under de senaste veckorna, men fortfarande visar de flesta mÀtningar ett mycket jÀmnt resultat. Det Àr inte möjligt att ha nÄgon bestÀmd uppfattning om var detta landar.

Vi fÄr helt enkelt vÀnta och se.

Är det jĂ€mnt kan det ju ta sitt tag. För fyra Ă„r sedan tog det tre dagar innan det stod klart hur valet i Pennsylvania utfallit, och det var avgörande. Och Ă€ven efter det blev det nödvĂ€ndigt att rĂ€kna om röster i Arizona och Georgia.

Och efter det kom hela tumultet som kulminerade i Donald Trumps försök att den 6 januari fÄ sin vicepresident att med stöd av ett upplopp underkÀnna hela valresultatet. Det var en sittande presidents försök till statskupp för att sÀkra fortsatt makt.

Det scenariot kommer inte att upprepas denna gÄng, men en jÀmn seger för Kamala Harris kommer alldeles sÀkert att leda till omfattande försök att pÄ olika sÀtt ifrÄgasÀtta och förÀndra valresultatet.

Vid en seger för Donald Trump förskjuts osÀkerheten till efter det att han installerats som president den 20 januari nÀsta Är. Risken Àr att vi kommer att utsÀttas för ett installationstal Àn vÀrre Àn det han producerade för Ätta Är sedan. Det var alldeles förskrÀckligt.

Men om allt detta lönar det sig föga att spekulera just nu – om en vecka eller sĂ„ borde vi ha i alla fall viss klarhet i hur det hela kommer att gestalta sig.

Mitt i detta skall vi inte glömma bort att det ocksÄ Àr viktigt val till kongressen pÄ tisdag.

Det skall vÀljas 435 ledamöter av representanthuset och dÀrtill Àr 34 platser i senaten ocksÄ föremÄl för val. I dag har ju republikanerna liten majoritet i representanthuset medan demokraterna kontrollerar senaten med tunnast möjliga marginal.

Jag Àr förvisso ingen expert, men det förefaller som om de flesta bedömningar utgÄr frÄn att dessa majoritetsförhÄllanden inte kommer att förÀndras. Och Àven om den amerikanska presidentmakten Àr stark, speciellt vad gÀller utrikes- och sÀkerhetspolitiken, mÄste ju inte minst budgeten med allt vad denna innebÀr passera kongressens bÀgge kamrar.

NÀrmare oss har det i dag varit den avgörande andra omgÄngen i presidentvalet i Moldavien med osÀker utgÄng nÀr detta skrivs.

Tydligt bĂ„de i Georgien – dĂ€r omfattningen av regimens manipulering av valet nu framstĂ„r allt tydligare – och Moldavien Ă€r ju hur mer eller mindre Moskva-vĂ€nliga krafter mobiliserar för att bromsa dessa lĂ€nders vĂ€stliga orientering.

Och skrĂ€mselpropagandan Ă€r inte utan effekt – det kan röra sig om priser eller om risken för att bli indragen i ett krig son ingen vill ha. I media framstĂ€lls det ofta som ett val mellan VĂ€st och Ryssland, vilket det till betydande del ocksĂ„ Ă€r, men för den vanlige vĂ€ljaren kan det ibland se annorlunda ut.

I Bryssel börjar i veckan processen med att de personer som nominerats till kommissionÀrer utsÀtts för förhör av de olika utskotten i Europaparlamentet. BÄde kommissionÀrer och utfrÄgare har förberett sig till tÀnderna, och det Àr mera sÀllan dessa förhör erbjuder nÄgon avgörande dramatik.

Det börjar pÄ tisdag med bl a Jessica Roswall och slutar pÄ tisdag i veckan dÀrpÄ med bl Kaja Kallas som ny Hög Representant för utrikes- och sÀkerhetsfrÄgor och dessemellan hela paraden av övriga kandidater.

DÀrefter skall de olika partigrupperna i parlamentet utvÀrdera utfrÄgningarna, och sannolikt kommer de att krÀva ett eller annat offer om inte annat för att markera sin egen makt. Och gör de detta blir det ju en ny runda med möjliga nya namn.

I slutet av mÄnaden borde det dock vara klart för en slutlig votering i Europaparlamentet för att godkÀnna den nya kommissionen.

Allt hÀr i vÀrlden Àr inte politik, och i sjÀlva verket Àr det ju sÄ att ekonomi och teknik nu Àr faktorer i mycket snabb förÀndring och med betydande inverkan pÄ den globala situationen.

Det har diskuterats mycket kring den europeiska bilindustrins situation och klokskapet i EU-beslutet att införa kraftigt höjda tullar pÄ kinesiska elbilar. Oftast motiveras beslutet med att vi mÄste vÀrna den europeiska bilindustrin.

Problemet Àr bara att frÀmst den tyska bilindustrin, med marginal den viktigaste i Europa, inte alls vill bli vÀrnad pÄ detta sÀtt. Den ser risker med accelererande handelsrestriktioner, och anser att konkurrenskraft ytterst bÀst sÀkras allra bÀst med konkurrens.

Och i detta ligger det Ă„tskilligt.

Till detta kommer att dessa höjda tullar riskerar att ytterligare bromsa övergÄngen till elbilar i Europa. Redan nu utvecklas denna ju svagare Àn vÀntat, och pressad man dessutom upp priserna pÄ konkurrenskraftiga och i Ätskilliga avseenden bÀttre kinesiska alternativ blir det ju inte mycket bÀttre.

Försiktigt uttryckt.

Förvisso finns det olika typer av subventioner i varierande grad i den kinesiska bilindustrin. Olika regioner har tĂ€vlat med stöd om att bygga upp nya industrier. Situationen Ă€r inte obekant. Åtskilliga av dessa nya bilindustrier kommer sĂ€kert att haverera, men ett antal kommer alldeles sĂ€kert att fortsĂ€tta att vara framgĂ„ngsrika.

Men om detta innebÀr att Kina subventionerar den gröna omstÀllningen i Europa har i alla fall jag inga avgörande invÀndningar. Delar av den behöver förvisso ett inslag av subvention.

Bilindustrin Àr stor i vÀrlden, men Àn större mÀtt i omsÀttning Àr flygindustrin dÀr den civila delen ju dominerats av de tvÄ jÀttarna Airbus och Boeing. USA har stÀndigt klagat pÄ att Airbus föddes med subventioner, vilket Àr sant, och Europa har klagat tillbaka pÄ att Boeing gotts av massiva bestÀllningar till företagets stora del för militÀra produkter, vilket ocksÄ Àr sant.

Sedan nÄgot Är tillbaka har problem efter problem drabbat Boeing, och ett tag spekulerades det t o m om företagets överlevnad Ätminstone i dess nuvarande form. Men Boeing Àr USA:s största enskilda exportföretag, och en rÀddning var dÀrför ofrÄnkomlig.

Nu har företaget klarat av att ta in nytt kapital för att hantera sina förluster genom en nyemission av aktier pÄ strax över 250 miljarder kronor, vilket Äter visar den betydelse som storleken pÄ den amerikanska kapitalmarknaden har för landets företagsamhet.

Kommer detta att rÀcka?

Mycket beror sjÀlvfallet pÄ hur företaget lyckats sÀlja sina flygplan, och hÀr Àr det Äter Kina som Àr en faktor.

NÀr jag för nÄgon vecka sedan passerade Pekings flygplats var det Boeing-flygplan sÄ lÄngt ögat sÄg. Kina Àr vÀrldens största marknad för civila flygplan av denna typ, och under de nÀrmaste tvÄ decennierna berÀknas att landets flygbolag kommer att ha ett behov av att bestÀlla kring 9.000 nya flygplan.

Skulle Boeing hörsamma krav om att handla mindre med Kina, vilket Àr populÀrt i vissa kretsar, kommer förtaget inte att överleva som ett av de tvÄ ledande i vÀrlden. SÄ ser den enkla sanningen ut.

Och dessa Är blir viktiga. Kina har naturligt nog ambition att bygga upp en egen civil flygindustri, och redan har deras egna flygplan börjat att flyga pÄ den inhemska marknaden. Att fÄ full certifiering pÄ internationella marknader kommer dock att ta Ätskilliga Är, sÄ Boeing och Airbus har fortfarande viss respit.

Men vÀrlden förÀndras fort.

Ett tredje exempel gÀller alldeles sjÀlvklart den snabba utvecklingen av AI.

En aspekt av denna hur de stora datorcenter som blir nav i den globala AI-strukturen kan försörjas med kraft och hur detta kan pÄverkas var dessa lokaliseras.

Kraftbehovet Àr mycket stort och snabbt vÀxande. Och det har visst illustrerat i tre olika affÀrer de senaste veckorna.

De konkurrerande jÀttarna Google, Amazon och Microsoft har samtliga annonserat mycket stora investeringar för att skaffa sig kraft genom egna kÀrnkraftverk.

Microsoft har tecknat ett 20-Ärigt avtal för att om nÄgot Är Äter starta upp kÀrnkraftverket Three Mile Island exklusivt för dess behov.

Det var ju olyckan vid TMI vid Harrisburg som 1979 i Sverige ledde till att socialdemokraterna bytte fot om kÀrnkraften och tvingade fram en folkomröstning om dess avveckling. Olyckan var lÄngt mindre allvarlig Àn vad som befarades, men verket stÀngdes sedan av mer kommersiella skÀl.

Men nu Àr det Microsoft som startar upp det för att ge kraft till artificiell intelligens.

Google och Amazon valde en annan vĂ€g. De har bĂ€gge de senaste veckorna tecknat kontrakt med varsitt nytt företag för att bygga s k SMR-reaktorer – smĂ„ modulĂ€ra reaktorer med lĂ€gre kostnader och bĂ€ttre sĂ€kerhet – för att ge kraft till sina datorcentra.

Men ocksÄ Sverige finns faktiskt med i denna utveckling.

Jag minns fortfarande nÀr man pÄ pappersbruket Kvarnsveden utanför BorlÀnge invigde den stora maskinen PM12 för tidningspapper. Jag vill minnas att det var Sveriges största industriinvesteringar ditintills. PM12 var vÀrldens största och snabbaste maskin av sitt slag. Kungen invigde, och Sverige levererade tidningspapper till vÀrlden.

Men ingenting Àr för evigt, internet anlÀnde, fysisk tidningsförsÀljning störtdök och 2021 lades Kvarnsvedens stolta pappersbruk ned.

Nu Àr det dock nya insatser. Nu planeras ett av Europas största AI- kluster i det gamla pappersbruket, och den vattenkraft som för mer Àn hundra Är sedan ledde till att pappersbruket startades upp fÄr en ny roll i ett helt nytt skede av ekonomisk omvandling.

Allt detta Àr ekonomi och teknik, men det sÀger sig sjÀlvt att det har stora politiska konsekvenser.

Var vÀxer den nya AI-erans infrastruktur fram? Var finns kommande decenniets bil- eller flygindustri med deras i den gröna omstÀllningen helt förÀndrade förutsÀttningar? Vilka lÀnder, regioner och företag har kraften och viljan att klara omstÀllningen?

En sak Ă€r sĂ€kert – att stĂ„ still Ă€r att tappa mark.

Vi stÄr inför en spÀnnande vecka.

Om viktiga val i mĂ€ngder – Japan, Moldavien, Georgien – men sjĂ€lvfallet ocksĂ„ Mellersra Östern och en del annat.

Carl Bildt (m) - 27 October, 2024 - 20:44

STOCKHOLM: Det har ju talats om detta Är som supervalÄret, och det gÀller inte minst i dessa dagar.

Om vi hÄller oss till Europa sÄ hade vi förra helgen viktigt val och folkomröstning i Moldavien, i gÄr var det omstritt val i Georgien och i dag har det varit val i sÄvÀl Bulgarien som Litauen.

Till detta skall ju lÀggas dagens viktiga val i Japan, och det faktum att vi med stormsteg nÀrmar oss avgörandet i USA nÀsta tisdag.

Jag tillbringade delar av veckan som gick i Tokyo i lite olika Àrenden och hade dÄ möjlighet att lyssna pÄ lite röster om landets utveckling. Japan glöms lÀtt bort, och uppmÀrksammas sÀllan i vÄra media, men det Àr ett av vÀrldens ledande industrilÀnder och dÀrtill en allt viktigare sÀkerhetspolitisk aktör i Ostasien.

Just sÀkerhetspolitiken har ocksÄ blivit allt viktigare.

Förre premiĂ€rministern Kishida brukade sĂ€ga att ”Ukraina i gĂ„r kan bli Ostasien i morgon”, och under hans regering fattades ocksĂ„ beslutet att till 2027 öka försvarsutgifterna till 2% av BNP vilket dĂ„ kommer att innebĂ€ra att landet fĂ„r vĂ€rldens tredje högsta försvarsbudget.

Att sÀkerhetssituationen hÀr och dÀr hÀnger ihop har ju illustrerats i dessa dagar av att Nordkorea ju sÀnder ocksÄ soldater i icke obetydligt antal till den ryska fronten i Ukraina.

Detta skall lĂ€ggas till mycket betydande leveranser av ammunition som enligt vad som sĂ€gs i Seoul har uppgĂ„tt till nĂ€rmare nio miljoner projektiler – att jĂ€mföras med EU:s ambition att leverera en miljon.

Bakom detta ligger alldeles uppenbart ryska brister. Varför skulle den stolta ryska makten annars sÀtta sig i knÀet pÄ en löjlig diktatur i Pyongyang? Och en faktor Àr sÀkert att Putin drar sig för en regelrÀtt mobilisering i ett Ryssland dÀr opinionen allt tydligare vill att detta krig skall ta slut.

Hur det kommer att pÄverka lÀget vid fronterna ÄterstÄr att se. Jag Àr inte övertygade om att de ryska soldaterna och förbanden kommer att uppskatta att plötsligt fÄ dessa koreaner till sina kollegor.

I Japan resulterade dagens val i ett nÀrmast historiskt nederlag för dominerande LDP-partiet och för dess nytilltrÀdde premiÀrminister Ishiba. Han tilltrÀdde efter en skandal inom partiet med hanteringen av pengar, beslutet att utlysa nyval var hans, men resultatet Àr nog till betydande del en reaktion pÄ just den skandalen.

Nu har hans regering förlorat sin majoritet i den avgörande nedre kammaren i parlamentet, och det Àr inte alldeles lÀtt att se hur situationen kommer att kunna hanteras. Jag tror att vi har att se fram mot en period av politiskt manövrerande innan en me stabil regering Äter kan bildas.

Inget av de alternativ som kan finnas Àr enkla, och dÀrtill kommer att det vÀl inte Àr alldeles sÀkert att premiÀrminister Ishiba sitter sÀker i sadeln efter detta.

I Moldavien blev det knappast möjliga seger för ja-sidan i folkomröstningen om att skriva in landets EU-ambition i författningen, och presidentvalet kommer att gÄ till en avgörandet andra omgÄng kommande helg.

Ryska och andra krafter mobiliserade hÄrt inte minst i folkomröstningen. Det handlade om farhÄgor för att EU kommer att göra allt dyrare, att man kommer att dras in i konflikter och att mer radikala EU-ambitioner om familjepolitik och LGBT-rÀttigheter skulle tvingas pÄ landet.

Bortsett frÄn att det alldeles uppenbart ocksÄ satsades pengar pÄ att köpa röster var detta argument som inte saknade resonansbotten.

I Georgien var politiken betydligt brutalare. Jag mÄste medge att jag hade mycket lÄgt stÀllda förvÀntningar pÄ att regimen Ivanishvili skulle tolerera ett fritt och rÀttvist val, och sÄ blev det inte heller.

De olika internationella valobservatörerna har alla kommit med mycket kritiska rapporter om valet. Tunga parlamentariker frÄn EU var tydliga med att valet inte var fritt och rÀttvist, och sÀger nu att EU inte skall erkÀnna valet, Àven om det inte Àr alldeles klart vad det faktiskt innebÀr.

Maktpartiet Georgia Dream fick enligt mer oberoende vallokalsundersökningar ca 40% av rösterna men enligt den egna officiella valkommissionen ca 52%.

Medan oppositionen under kampanjen sade att valet stod mellan Europa och Ryssland var maktpartiets paroll att det i stÀllet stod mellan krig och fred. Och de olika parollerna appellerade tydligt till lite olika delar av det georgiska samhÀllet. Men sedan kom till detta faktorer som hÄrda pÄtryckningar pÄ individer och direkt manipulation av valresultatet.

Vad som hÀnder nu ÄterstÄr att se. Det Àr svÄrt att se nÄgra goda scenarier.

Landets president Salome Zourabichvili har nu pÄ ett tÀmligen unikt sÀtt gÄtt ut och i mycket tydliga ordalag sagt att valet var förfuskat och förvanskat. Och oppositionen sÀger att de kanske inte kommer att ta upp sina platser i parlamentet.

Det uppmanas nu till stora demonstrationer i Tbilisi i morgon kvÀll. Situationen kan snabbt bli dramatisk.

Att Ungerns premiĂ€rminister Orban annonserar sin ankomst i morgon för att ge regimen sitt stöd ger hela situationen en ytterligare dimension. Han spelar ett allt djĂ€rvare spel – alldeles tydligt i förvĂ€ntan pĂ„ ryggstöd frĂ„n USA efter dess val.

Ser man dessa bÀgge val i det vidare geopolitiska perspektivet sÄ kommer den moldaviska EU-vÀgen med största sannolikhet att fortsÀtta, Àven om en viss försiktighet kan vara pÄkallad. Presidentval nÀsta helg och viktigt parlamentsval nÀsta Är.

I Georgien blir det nu sannolikt ett mer permanent stopp i den processen. Sannolikheten för att EU i detta lÀge skulle öppna anslutningsförhandlingar Àr nÀrmast noll.

Sedan ÄterstÄr det dock att se i vilken utstrÀckning som Ryssland förmÄr att flytta fram sina positioner. Jag skulle dock tro att Moskvas ambitioner först och frÀmst Àr att förhindra att EU gör det, och med denna regim klamrande sig fast vid makten i Tbilisi Àr det mÄlet lÀtt att uppnÄ.

Vad gĂ€ller helgens andra tvĂ„ val av mer omedelbart intresse – Ă€nnu ett parlamentsval i instabila Bulgarien och andra omgĂ„ngen av parlamentsvalet i Litauen – finns det i skrivande stund inga resultat att förmedla.

Sannolikt gÄr det mot regeringsskifte i Vilnius, men alldeles sÀkert Àr det Ànnu inte.

Det tog lÄng tid innan Israel riktade sitt slag mot Iran, och nÀr det kom natten till lördag var det tydligt att Washington haft viss framgÄng med att dÀmpa de mer vittgÄende israeliska ambitionerna.

Det iranska robotanfallet mot Israel 1 oktober riktade sig ju mot tvÄ flygbaser och underrÀttelsetjÀnsten Mossads högkvarter i Tel Aviv, och USA hade nu lyckats fÄ Israel att göra ett motsvarande mer militÀrt val av mÄl. Att premiÀrminister Netanyahu hade önskat sig en bredare attack Àr högeligen sannolikt.

Det ser ut som om den omfattande attacken nu riktades dels mot Irans infrastruktur för tillverkning av ballistiska robotar och dels mot viktiga delar av dess luftförsvar. Uppgifter talar om att alla dess mest avancerade system slogs ut, vilket ger Israel möjligheter för framtiden.

Och frÄgan Àr vad som hÀnder nu.

Det diplomatiska trycket pÄ Teheran att nu avstÄ frÄn att slÄ tillbaka Àr stort, och ett positivt tecken Àr vÀl att man i iranska media snarast spelar ned betydelsen av den israeliska attacken.

Vi fÄr se.

Samtidigt har USA efter att ett tag ha slickat sÄren efter diplomatiska misslyckanden engagerat sig i ett nytt försök att efter Hamas-ledaren Sinwar död och nu detta verkligen fÄ till stÄnd en vapenvila i Gaza och dÀrmed möjligen ocksÄ ett lÀttare tryck i Libanon.

Utrikesminister Blinken har varit pÄ sin elfte rundresa i omrÄdet i detta syfte, men vad som uppnÄtts Àr oklart. Man kan kanske utgÄ frÄn att situationen i Hamas Àr mer komplicerad, och dessvÀrre har vÀl premiÀrminister Netanyahu nu alla skÀl att bara sitta och vÀnta pÄ vad som kommer att intrÀffa i det amerikanska valet.

Det delar han nu med större delen av vÀrlden i övrigt.

Allt Àr oklart, som det ofta Àr i slutskedet av en valrörelse, men det jag skrev för en vecka sedan om att Trump fÄtt mer fast mark under fötterna förefaller vÀl ha bekrÀftats under veckan som gick.

De frÄn USA inresta bedömare jag trÀffade i Tokyo hade bestÀmt den uppfattningen, och hade dÀrtill pÄtagligt bekymmersamma scenarier för vad en seger för Trump kan komma att innebÀra.

Men med tanke pĂ„ att alla vĂ„ra media Ă€r alldeles upptagna av den amerikanska valrörelsen – jag har ingenting emot den rapporteringen, men Ă€r bekymrad över att man verkar glömma resten av vĂ€rlden – lĂ€mnar jag den Ă„t saken i övrigt.

Det kommer att finnas anledning att Ă„terkomma.

Efter en vecka pĂ„ resande fot – det blev faktiskt jorden runt eftersom flygningen hem frĂ„n Tokyo valde vĂ€gen norr om Alaska och Grönland i stĂ€llet för den vanligare södra rutten genom Asien – blir det nu för min del nĂ„gra dagar hemma.

Men nÀsta helg tÀnkte jag njuta Italiens behagligare vindar.

Om ICG, det allt allvarligare dramat i Mellersta Östern, Rysslands nya stöd, avgörande i Moldavien, val i Japan och en hel del annat.

Carl Bildt (m) - 20 October, 2024 - 20:44

MADRID: Efter tvÄ dagar styrelsemöte med International Crisis Group i London blir det nu ett snabbt stopp hÀr i Madrid innan jag drar vidare i morgon,

ICG sattes upp för snart 30 Är sedan och hade fokus pÄ att mobilisera opinion och idéer för att fÄ ett slut pÄ kriget i Bosnien.

Sedan dess har man utvecklats till att bli ledande nÀr det gÀller att analysera konflikter och ibland föreslÄ vÀgar att ocksÄ manövrera dem mot en lösning. ICG:s rapporter lÀses med stor uppmÀrksamhet i ministerier runt om i vÀrlden.

TyvÀrr har dock inte konflikterna blivit fÀrre, och nu Àr vi dessutom i en situation dÀr ocksÄ handlar om stora konflikter som drar in stora makter.

Hur ICG skall manövrera i denna situation var sjÀlvklart i fokus för Ätskilliga av vÄra diskussioner i London.

Tror vi att vi kan bidra i relationen mellan USA och Kina eller nÀr det gÀller den ryska aggressionen? Eller skall vi fokusera vÄra resurser pÄ de konflikter som inte stÄr allra högst pÄ stormakternas agenda?

SĂ„dana saknas inte. Vi Ă€gnade mycket tid Ă„t den katastrofala situationen i Sudan, men ocksĂ„ utmaningarna i Haiti, den allt mer besvĂ€rliga situationen i Myanmar och alldeles sjĂ€lvklart olika delar av det akuta lĂ€get i Mellersta Östern.

En lÀcka frÄn de amerikanska underrÀttelsetjÀnsterna har lÀmnat detaljer om hur Israel nu förbereder ett anfall med ett stort antal flygburna ballistiks robotar mot olika mÄl i Iran. Mot sÄdana Àr Iran i stort sett försvarslös.

Och sedan? Hur kommer Iran att svara? Har man resurser till ytterligare en omgÄng ballistiska robotar mot Israel?

Israel Àr nervöst. Den senaste omgÄngen lyckades man ju inte helt avvÀrja. Nu har man begÀrt och fÄtt stöd med ett avancerat amerikanskt batteri, men har begÀrt ett till.

FrÄn amerikansk och europeisk sida sÀger man nu att efter det att Hamas-ledaren Sinwar dödats under en raid i Gaza borde det vara tid för en vapenvila och en politisk process, men det finns inga tecken pÄ att premiÀrminister Netanyahu lyssnar pÄ det örat.

Hans fokus ligger nu pÄ konflikten med Iran, och de senaste mÄnaderna har dessvÀrre visat att det Àr han som sitter i förarsÀtet i regionen.

Den f d supermakten USA försöker pÄverka, men dessvÀrre blir det inte sÄ mycket av det.

Och under tiden fortsÀtter pulveriserandet av Gaza och bombningarna av Libanon. Det handlar om att bekÀmpa Hamas och Hezbollah, men bokstavligen miljoner mÀnniskor hamnar pÄ ett eller annat sÀtt i skottlinjen.

NÄgot slut Àr Ànnu svÄrt att se. Israel talar om en skyddszon i södra Libanon, men hur skall den etableras? Fortsatta bombningar? Israelisk militÀr ockupation? FörstÀrkt FN-nÀrvaro?

Men allvarligast just nu Àr trots allt situationen mellan Israel och Iran.

Vi diskuterade olika scenariot pÄ ICG-mötet. Vi har goda kontakter i sÄvÀl Washington som Teheran.

Det var svĂ„rt att gĂ„ frĂ„n scenarier som inte var oroande. En smal öppning kan finnas – men mycket smal.

PÄ planet till Madrid trÀffade jag sedan av en tillfÀllighet en person med mycket goda insikter som jag litat mycket pÄ ocksÄ förr.

Vederbörande sade att opinionen i Teheran nu tydligt höll pĂ„ att svĂ€nga över till att skaffa sig kĂ€rnvapen. NĂ„got annat sĂ€tt att avskrĂ€cka Israel fanns inte – tidigare hade ju Hezbollah frĂ„n deras utgĂ„ngspunkt fyllt ocksĂ„ den funktionen.

Jag hoppas den bedömningen Àr fel. Men vederbörande har dessvÀrre ofta haft rÀtt förr.

Nu Àr det bara lite mer Àn tvÄ veckor kvar till det amerikanska valet, och det pÄverkar ocksÄ kraften i den amerikanska utrikespolitiken.

Vad som kommer dĂ€refter Ă„terstĂ„r att se. Trump har fortfarande högst trovĂ€rdighet i de tvĂ„ frĂ„gor som vĂ€ljarna Ă€r mest bekymrade för – migrationen och ekonomin.

Joe Biden Ă€r hur som helst president frĂ„n till 20 januari nĂ€sta Ă„r – det Ă€r dĂ„ den nye presidenten tar över – men med vilken kraft kommer USA att kunna agera under dessa sĂ„ viktiga mĂ„nader?

HÀrom dagen kom han trots allt till Berlin pÄ vad som vÀl var hans sista besök som amerikansk president i Europa. Han Àr falnande, men förmodligen den sista genuint europeiskt orienterade amerikanske presidenten i vÄr tid.

Stödet till Ukraina stod i fokus för hans samtal. Det verkar nu klart med de olika delarna av det stora stödpaketet pÄ 50 miljarder dollar frÄn G7-lÀnderna.

Det kommer att rÀcka ett tag.

Samtidigt har president Zelenskyj sina önskemĂ„l i sin s k segerplan. Men nĂ„got snabbspĂ„r in i Nato kommer det inte att bli – dĂ€r har USA satt ner foten – och att han viftar med möjligheten av egna kĂ€rnvapen som ett alternativ Ă€r knappast sĂ€rskilt klokt.

Att Ryssland har sina svÄrigheter demonstreras vÀl pÄ nytt av uppgifterna om att man nu bett om stöd med nordkoreanska trupper.

Olika uppgifter cirkulerar, men det förefaller att vara en icke obetydlig numerÀr som nu skall förstÀrka de ryska linjerna. Tidigare har Nordkorea levererat bÄde ballistiska robotar och stora mÀngder ammunition,

De ryska styrkorna gör vissa framsteg med att reducera den ukrainska fickan vid Kursk, men lÄngsamt gÄr det, och de ryska förlusterna förefaller generellt att ha kommit upp pÄ en högre nivÄ.

Och president Putin gör vad han kan för att skapa intrycket av att han har situationen under kontroll. Just nu gör han av lÀtt insedda skÀl det mesta av sitt vÀrdskap för de s k BRIC-lÀndernas toppmöte i Kazan. Ledarna för Kina, Indien, Brasilien och en rad andra stater finns pÄ plats.

Det verkligt viktiga internationella mötet under den kommande veckan Àr dock det traditionella vÄrmötet med internationella valutafonden IMF och VÀrldsbanken i Washington.

Den amerikanska ekonomin gÄr som tÄget, EU-lÀnderna med Tyskland i spetsen hackar, den kinesiska ekonomin har fÄtt ny stimulans men kan behöva mera och Indien visar imponerande siffror.

Men farorna finns. Ett Àn vÀrre krig kan fÄ oljepriserna att stiga. Och vad som verkligen hÀnder i Kina blir mycket viktigt.

PÄ betydligt nÀrmare hÄll har det i dag varit presidentval och folkomröstning om EU i Moldavien. Med sina ca 2,5 miljoner invÄnare Àr landet ingen jÀtte, men ligger i en viktig geopolitisk skÀrningszon.

SÄ har det ofta varit. Under tidigare sekler var det ofta de ryska och osmanska imperierna vars arméer och grÀnser som rörde sig fram och tillbaka över dessa omrÄden.

Sedan föll bĂ€gge samman innan Stalin och Hitler började att rita om grĂ€nserna Ă€ven hĂ€r. Och sedan blev Moldavien en sovjetrepublik – som kunde frigöra sig nĂ€r det vĂ€ldet föll samman.

Moldavien var viktigt nĂ€r vi för mer Ă€n ett decennium sedan satte upp EU:s Östliga Partnerskap. Sedan dess har man tagit stora steg mot EU, och har nu tillsammans med Ukraina kunnat inleda formella förhandlingar om medlemskap.

Och det Àr denna strÀvan man nu med en folkomröstning vill förankra i landets konstitution.

Mot detta har Ryssland och dess olika hantlangare kastat in betydande resurser. Pengar och propaganda har mobiliserats för att stoppa EU-frÄgan.

Resultatet vet jag inte nĂ€r detta skrivs – men det blir viktigt.

Och viktigt blir det ocksÄ nÀsta helg nÀr Georgien gÄr till val.

OcksĂ„ hĂ€r var ju det Östliga Partnerskapet viktigt för att stödja dess utveckling – det var Ă„tskilliga resor dit för min del – men sedan dess har ju styret dĂ€r tagit allt mer tveksamma och auktoritĂ€ra drag och vill vrida utvecklingen i annan riktning.

Dess verklige ledare Ivanishvili har kommit med allt mer oroande uttalande. Och dess föga imponerande premiÀrminister har sagt att han efter valet vill förbjuda oppositionen.

Det blir ett mycket viktigt val – med dystra frĂ„getecken om huruvida dess resultat kommer att respekteras.

För min del bÀr det i morgon frÄn Madrid vidare till Tokyo med mellanlandning i Peking.

OcksÄ dÀr Àr det val nÀsta söndag.

Nye premiÀrministern Shigeru Ishiba har upplöst parlamentet, och det ÄterstÄr att se om regerande LDP-partiet kommer att kunna bibehÄlla sin majoritet. Opinionsundersökningarna hitintills ger lite olika besked pÄ den punkten.

Japans politiska vikt hÄller pÄ att öka nÀr ocksÄ sÀkerhetspolitiken i Ostasien kommer i nytt fokus. Dubblade försvarsutgifter stÄr pÄ det japanska regeringsprogrammet.

Det kommer att bli mer Asien för mig under denna höst, men nu blir det viktigt att se utvecklingen frÄn Tokyos horisont. OcksÄ viktiga amerikanska bedömare av den globala utvecklingen kommer att finnas pÄ plats för diskussioner.

SÄ det Àr först nÀsta helg som jag Äter kan trampa fÀderneslandets mark. Det kommer att ha hÀnt mycket innan dess.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

Jonas Sjöstedt sommartalar

VĂ€nsterpartiet - 16 August, 2012 - 11:41

Snart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning.

 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 05:06.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2024, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson