|
|
Om Trump och lojalister, en allt osĂ€krare vĂ€rld, kollaps i Berlin, COP29 i Baku och en del annat.STOCKHOLM: För fyra Ă„r sedan, nĂ€r Joe Biden hade besegrat Donald Trump i presidentvalet, skrev jag att vi Ă€nnu inte visste om det var Trump eller Biden som skulle framstĂ„ som en historisk parentes. I dag vet vi. Det gick sĂ„ledes som det gick i det amerikanska valet, Ă€ven om det fortfarande inte Ă€r alldeles klart hur majoriteten i kongressens representanthus kommer att se ut. TvĂ„ siffror i opinionsundersökningarna före valet förklarade mycket. Den första var att 52% ansĂ„g att deras ekonomi hade försĂ€mrats under Biden-perioden. Att den amerikanska ekonomin just nu gĂ„r mycket bra spelade föga roll i en situation dĂ€r alla priser hade gĂ„tt upp med 20% eller mera. Allt hade blivit mycket dyrare, och det kĂ€nns. Den andra var att 74% ansĂ„g att USA var pĂ„ vĂ€g i fel riktning. Det finns en djupt rotad pessimism i betydande delar av det amerikanska samhĂ€llet. Och i ett lĂ€ge med en sĂ„dan stĂ€mning Ă€r det naturligt att de som talar om förĂ€ndring har ett betydande försprĂ„ng. Mot detta försökte Kamala Harris sĂ€tta en diskussion om personen Donald Trump, men jag misstĂ€nker att det tillhörde det som tydligt gick fel i hennes kampanj. VĂ€ljarna visste vĂ€l vem Trump var, men det som de ville ha var förĂ€ndring, och Harris knappt ens försökte skapa distans mellan sig sjĂ€lv och de gĂ„ngna fyra Ă„ren. Och förĂ€ndring kommer de att fĂ„. Jag skrev i Dagens Industri i lördags nĂ„gra tankar kring hur framför allt den vidare globala ordningen kommer att pĂ„verkas. Vi Ă€r ett litet land beroende av en fungerande vĂ€rld. Den fundamentala utmaning som en ny Trump-administration utgör Ă€r att dagens mer eller mindre reglerade vĂ€rldsordning riskerar att erodera Ă€n mer. Donald Trump kĂ€nner bara förakt för FN, vill knappt höra talas om EU, har antytt att USA borde lĂ€mna Nato, har ingenting till övers för fri handel, Ă€lskar tullar, kommer sĂ€kert att lĂ€mna Parisavtalet om klimat och har Ă€n mindre respekt för internationell rĂ€tt Ă€n vad han verkar ha för nationell. Att mot denna bakgrund i detalj förutse vad som kommer att hĂ€nda Ă€r inte möjligt. OberĂ€knelighet Ă€r vĂ€l det som Ă€r mest förutsebart nĂ€r det gĂ€ller denne man. Just nu ligger mycket fokus naturligt nog pĂ„ vilka personer han kommer att utse till olika poster. Det saknar inte betydelse, Ă€ven om till syvende och sist Ă€r hos honom som de viktiga avgörandena ligger. Det vi hitintills vet Ă€r att nĂ„gra av de namn som möjligen skulle ha kunnat ge viss stabilitet pĂ„ det utrikespolitiska omrĂ„det – Mike Pompeo, Nike Haley, Robert OâBrien – inte finns med. I de tvĂ„ första fallen var det Trump sjĂ€lv som i en tweet gjorde slut pĂ„ deras förhoppningar. Och skall nĂ„gon slutsats dras av detta Ă€r vĂ€l att hans administration nu skall besĂ€ttas av de som Ă€r verkligt troende. Till dessa hör Robert Lighthizer som ju tydligen Ă„tervĂ€nder till ansvaret för den amerikanska handelspolitiken. Det Ă€r distinkt dĂ„liga nyheter – om Ă€n knappast överraskande. För oss blir med detta EU Ă€n viktigare. SĂ„ var det under första Trump-perioden. NĂ€r han försökte pressa individuella europeiska stater i olika frĂ„gor var skyddet ofta att peka pĂ„ att vi Ă€r medlemmar av EU och det Ă€r dĂ€r dessa frĂ„gor avgörs.. Det gĂ€ller i synnerhet i handelsfrĂ„gorna. HĂ€r mĂ„ste Bryssel dels vara berett att med bestĂ€mdhet hĂ„lla emot och vidta motĂ„tgĂ€rder och dels visa beredskap till en egen strategi tillsammans med andra makter och aktörer med intresse att bevara sĂ„ mycket som möjligt av ett öppet och fungerande globalt system för handel. DĂ„ handlar det om en öppnare dialog med Kina, ett nytt försök till fördjupat samarbete med Indien, grönt ljus för frihandelsavtalet med Mercosur och idealiskt ocksĂ„ en anknytning eller anslutning till det stora handelsavtalet CPTPP i Stilla havs-omrĂ„det. Vill Trump förstöra reglerna för det internationella handelsutbytet mĂ„ste EU svara med att globalt försöka förstĂ€rka dem. Bryssel mĂ„ste inte bara spela defensivt â man mĂ„ste ocksĂ„ spela offensivt. Till det vi sett under de dagar som gĂ„tt Ă€r att den likaledes nĂ„got oberĂ€kneliga Elon Musk kommer att finnas med. NĂ€r Ukrainas president Zelensky ringde Trump för att gratulera visade det sig att Trump ville ha med ocksĂ„ Elon Musk i det samtalet. Och frĂ„gan om Ukraina Ă€r sjĂ€lvfallet ytterligt viktig. Det enda som Ă€r alldeles sĂ€kert Ă€r att Donald Trump inte kommer att kunna avsluta kriget pĂ„ 24 timmar. Jag tror att han skall förbereda sig pĂ„ ett rĂ€tt brutalt uppvaknande nĂ€r hans vĂ€n Vladimir Putin kommer att avvisa hans förslag â sannolikt vapenvila och en frusen konflikt â och i stĂ€llet komma med villkor som faktiskt innebĂ€r att han vill fortsĂ€tta sin aggression. Och frĂ„gan Ă€r vad han kommer att göra dĂ„. NĂ€r Trump under sin första period hade ansvaret för politiken om Afghanistan blev hans lösning ju att göra en överenskommelse med talibanerna över huvudet pĂ„ den afghanska regeringen. Det bĂ€ddade sjĂ€lvfallet för en katastrof – och sĂ„ blev det ocksĂ„ nĂ€r Biden bara med en viss försening fullföljde precis den politiken. Blir det modellen Ă€ven denna gĂ„ng? Viktigt blir vem som utses till nationell sĂ€kerhetsrĂ„dgivare, och den utnĂ€mningen borde komma relativt snart. OâBrien tillhörde den som nĂ€mnts flitigt i spekulationerna, men sĂ„ blev det tydligen inte. Ă tskilliga ledare runt om i vĂ€rlden har varit angelĂ€gna om att snabbt etablera kontakt, vilket Ă€r naturligt. Israels Netanyahu har redan hunnit med tre samtal, och Danmarks statsminister Mette Fredriksen lyckades ocksĂ„ komma fram. Jag hade trott att Ungerns Viktor Orban skulle vara den förste europeiske ledare som dök upp vid det nya hovet. SĂ„ kan det fortfarande bli, men kĂ€nt Ă€r i alla fall att Polens president Duda bokat in ett möte med Trump pĂ„ fredag. För honom kommer stöder till Ukraina och fortsatt nĂ€rvaro av amerikansk trupp framför allt i Polen att vara de viktiga frĂ„gorna. Under de kommande veckorna kommer vi successivt att fĂ„ fler puzzelbitar, men det Ă€r först nĂ€r Trump tar ordet omedelbart efter sin installation 20 januari som det kommer att börja att klarna. Tiden fram tills dess kommer att bli en osĂ€ker tid. Jag skulle tro att sĂ„vĂ€l Vladimir Putin som Bibbi Netanyahu kommer att utnyttja den amerikanska svaghet som Ă€r ofrĂ„nkomlig under denna period för att pressa pĂ„ sina respektive anstrĂ€ngningar allt mer. I Mellersta Ăstern har anstrĂ€ngningarna att fĂ„ till stĂ„nd en vapenvila i Gaza nu nĂ€stan lagts ned. Netanyahu var ju ocksĂ„ mycket tydlig nĂ€r han avskedade sin försvarsminister. Denne hade ju varit intresserad av en sĂ„dan. Och Putin pressar pĂ„ lĂ€ngs fronterna i Donbas. Det talas nu om betydlig högre ryska förluster – frĂ„n Washington hörs att det handlar om kring 1.400 personer om dagen – och det Ă€r en frĂ„ga hur lĂ€nge man klarar av förluster i denna storleksordning. Men dessvĂ€rre bĂ„gnar det ukrainska försvaret under trycket. Veckan som gick var ocksĂ„ dramatisk i och med att den sköra koalitionsregeringen i Berlin kollapsade. Förbundskansler Scholtz avskedade under bittra former finansministern och liberale partiledaren Lindner, och dĂ€rmed blev nyval den enda möjligheten. Men den utdragna tidtabell för detta som Scholtz skisserade – med ett val först i mars och dĂ„ en regering mĂ„nader dĂ€refter – kritisera nu mycket hĂ„rt. Detta Ă€r inte tider nĂ€r man har rĂ„d med onödigt lĂ„nga osĂ€kerheter. Jag skulle tro att han kommer att tvingas att ge efter och att vi fĂ„r ett tyskt nyval betydligt tidigare pĂ„ det nya Ă„ret. Vad detta sedan kommer att leda till Ă„terstĂ„r att se. Borgerlig CDU Ă€r i markant ledning, men ligger trots allt som hĂ€nt inte högre Ă€n kring 30% i mĂ€tningarna. Och dĂ€rmed kommer en ny koalitionsregering att vara nödvĂ€ndig. Som siffrorna ser ut i dag mĂ„ste en sĂ„dan sannolikt inkludera ocksĂ„ SPD, men det Ă€r knappast en utsikt som leder till nĂ„gon entusiasm. Den tyska ekonomin behöver reformer, och det var ju för att de inte kunde acceptera sĂ„dana som dagens koalitionsregering under SPD kollapsade. Men det kommer att rinna Ă„tskilligt med vatten under broarna över Speer innan vi kommit sĂ„ lĂ„ngt. Det blir viktiga debatter i den tyska förbundsdagen kring allt detta under veckan. LĂ€ngre bort fortsĂ€tter försöken att bilda en ny regering i Japan efter valet dĂ€r. Regerande LDP har bestĂ€mt att man inte vill utvidga koalitionen med ytterligare ett parti, utan vill försöka hanka sig fram genom överenskommelser med oppositionen i frĂ„ga efter frĂ„ga. OcksĂ„ i det japanska parlamentet blir det viktiga avgöranden under den kommande veckan. I Baku samlas i morgon den jĂ€ttelika klimatmötet COP29 för att se om man kan föra det globala samarbetet kring klimatfrĂ„gorna framĂ„t. Utvecklingen borde ha lett till en ökad bestĂ€mdhet pĂ„ den fronten. Vi ser ju allt fler s k extrema klimathĂ€ndelser – Valencia var ju det senaste exemplet – och FN:s miljöorganisationer varnar att vi nu förefaller att vara pĂ„ vĂ€g mot en global uppvĂ€rmning som ligger kring tre grader och dĂ€rmed dubbelt sĂ„ hög som mĂ„let i Paris-överenskommelsen var. Fokus pĂ„ COP29 skall ligga frĂ€mst pĂ„ de finansiella frĂ„gorna. Vid COP28 i Dubai för ett Ă„r sedan kom man överens om att upprĂ€tta en global fond för att hjĂ€lpa fattigare lĂ€nder med att hantera skador och klara omstĂ€llning, men viljan att sĂ€tta pengar i den fonden har knappat imponerat. Och i en situation dĂ€r det ju förefaller sannolikt att USA Ă„ter kommer att lĂ€mna Paris-avtalet Ă€r det inte lĂ€tt att se att mötet i Baku kommer att kunna Ă„stadkomma sĂ„ mycket. Vi kan fortfarande hoppas. Under tiden fortsĂ€tter de olika processerna i Bryssel, och pĂ„ tisdag Ă€r det Kaja Kallas som frĂ„gas ut om hur hon ser pĂ„ EU:s utrikes- och sĂ€kerhetspolitiska utmaningar framöver. Det finns en del att tala om För min del blir det nu en ny period med lite resor. Först skall jag till Santa Monica pĂ„ den amerikanska vĂ€stkusten för styrelsemöte med RAND, och vid sidan av allt annat pĂ„ agendan för de dygnen blir det ett utmĂ€rkt tillfĂ€lle att i en vĂ€linformerad krets höra bedömningar av vad som kan komma i det stora landet. DĂ€rifrĂ„n bĂ€r det av till Abu Dhabi för diskussioner i en mer eller mindre sedvanlig krets, och nĂ€sta söndag natt borde jag landa i Delhi för andra diskussioner dĂ€r i regi stora tankesmedjan ORF och med global ekonomi och infrastruktur tydligare i fokus. Categories: Partier & Politiker
RÀtt om kongressen.TABIANO CASTELLO: Det blev ett lite allvarligare fel Àn vanligt i min text i kvÀll. Jag rÄkade kasta om majoritetsförhÄllandena i de bÀgge kamrarna i den amerikanska kongressen. SÄ kan det bli i hastigheten. PÄ tisdag Àr det ju ocksÄ val till 435 ledamöter av representanthuset och dÀrtill Àr 34 platser i senaten ocksÄ föremÄl för val. Och i dag har ju republikanerna liten majoritet i representanthuset medan demokraterna kontrollerar senaten med tunnast möjliga marginal. Categories: Partier & Politiker
Om val i USA och Moldavien, förhör i Bryssel och global teknologisk och ekonomisk omstĂ€llning. Och lite annat.TABIANO CASTELLO: Det Ă€r soliga och varma dagar hĂ€r nere i Italien denna helg. Oliverna skördas, och nere vid Medelhavet Ă€r badstrĂ€nderna fortfarande fulla efter det att sol och vĂ€rma kommit tillbaka. Men för mig bĂ€r det tillbaka till Stockholm denna vecka – det blir bara en utflykt till Köpenhamn mot veckans slut. Det verkar inte finnas en journalist i vĂ€rlden som inte ser sig sjĂ€lv som expert pĂ„ amerikansk politik i dessa dagar. StĂ€ndigt och över allt möter man bedömningar av olika amerikanska delstater, och konfronteras med olika bedömningar om hur det amerikanska valet pĂ„ tisdag kommer att utfalla. Den allmĂ€nna bedömningen förefaller vara att Donald Trump har erövrat mark under de senaste veckorna, men fortfarande visar de flesta mĂ€tningar ett mycket jĂ€mnt resultat. Det Ă€r inte möjligt att ha nĂ„gon bestĂ€md uppfattning om var detta landar. Vi fĂ„r helt enkelt vĂ€nta och se. Ăr det jĂ€mnt kan det ju ta sitt tag. För fyra Ă„r sedan tog det tre dagar innan det stod klart hur valet i Pennsylvania utfallit, och det var avgörande. Och Ă€ven efter det blev det nödvĂ€ndigt att rĂ€kna om röster i Arizona och Georgia. Och efter det kom hela tumultet som kulminerade i Donald Trumps försök att den 6 januari fĂ„ sin vicepresident att med stöd av ett upplopp underkĂ€nna hela valresultatet. Det var en sittande presidents försök till statskupp för att sĂ€kra fortsatt makt. Det scenariot kommer inte att upprepas denna gĂ„ng, men en jĂ€mn seger för Kamala Harris kommer alldeles sĂ€kert att leda till omfattande försök att pĂ„ olika sĂ€tt ifrĂ„gasĂ€tta och förĂ€ndra valresultatet. Vid en seger för Donald Trump förskjuts osĂ€kerheten till efter det att han installerats som president den 20 januari nĂ€sta Ă„r. Risken Ă€r att vi kommer att utsĂ€ttas för ett installationstal Ă€n vĂ€rre Ă€n det han producerade för Ă„tta Ă„r sedan. Det var alldeles förskrĂ€ckligt. Men om allt detta lönar det sig föga att spekulera just nu – om en vecka eller sĂ„ borde vi ha i alla fall viss klarhet i hur det hela kommer att gestalta sig. Mitt i detta skall vi inte glömma bort att det ocksĂ„ Ă€r viktigt val till kongressen pĂ„ tisdag. Det skall vĂ€ljas 435 ledamöter av representanthuset och dĂ€rtill Ă€r 34 platser i senaten ocksĂ„ föremĂ„l för val. I dag har ju republikanerna liten majoritet i representanthuset medan demokraterna kontrollerar senaten med tunnast möjliga marginal. Jag Ă€r förvisso ingen expert, men det förefaller som om de flesta bedömningar utgĂ„r frĂ„n att dessa majoritetsförhĂ„llanden inte kommer att förĂ€ndras. Och Ă€ven om den amerikanska presidentmakten Ă€r stark, speciellt vad gĂ€ller utrikes- och sĂ€kerhetspolitiken, mĂ„ste ju inte minst budgeten med allt vad denna innebĂ€r passera kongressens bĂ€gge kamrar. NĂ€rmare oss har det i dag varit den avgörande andra omgĂ„ngen i presidentvalet i Moldavien med osĂ€ker utgĂ„ng nĂ€r detta skrivs. Tydligt bĂ„de i Georgien – dĂ€r omfattningen av regimens manipulering av valet nu framstĂ„r allt tydligare – och Moldavien Ă€r ju hur mer eller mindre Moskva-vĂ€nliga krafter mobiliserar för att bromsa dessa lĂ€nders vĂ€stliga orientering. Och skrĂ€mselpropagandan Ă€r inte utan effekt – det kan röra sig om priser eller om risken för att bli indragen i ett krig son ingen vill ha. I media framstĂ€lls det ofta som ett val mellan VĂ€st och Ryssland, vilket det till betydande del ocksĂ„ Ă€r, men för den vanlige vĂ€ljaren kan det ibland se annorlunda ut. I Bryssel börjar i veckan processen med att de personer som nominerats till kommissionĂ€rer utsĂ€tts för förhör av de olika utskotten i Europaparlamentet. BĂ„de kommissionĂ€rer och utfrĂ„gare har förberett sig till tĂ€nderna, och det Ă€r mera sĂ€llan dessa förhör erbjuder nĂ„gon avgörande dramatik. Det börjar pĂ„ tisdag med bl a Jessica Roswall och slutar pĂ„ tisdag i veckan dĂ€rpĂ„ med bl Kaja Kallas som ny Hög Representant för utrikes- och sĂ€kerhetsfrĂ„gor och dessemellan hela paraden av övriga kandidater. DĂ€refter skall de olika partigrupperna i parlamentet utvĂ€rdera utfrĂ„gningarna, och sannolikt kommer de att krĂ€va ett eller annat offer om inte annat för att markera sin egen makt. Och gör de detta blir det ju en ny runda med möjliga nya namn. I slutet av mĂ„naden borde det dock vara klart för en slutlig votering i Europaparlamentet för att godkĂ€nna den nya kommissionen. Allt hĂ€r i vĂ€rlden Ă€r inte politik, och i sjĂ€lva verket Ă€r det ju sĂ„ att ekonomi och teknik nu Ă€r faktorer i mycket snabb förĂ€ndring och med betydande inverkan pĂ„ den globala situationen. Det har diskuterats mycket kring den europeiska bilindustrins situation och klokskapet i EU-beslutet att införa kraftigt höjda tullar pĂ„ kinesiska elbilar. Oftast motiveras beslutet med att vi mĂ„ste vĂ€rna den europeiska bilindustrin. Problemet Ă€r bara att frĂ€mst den tyska bilindustrin, med marginal den viktigaste i Europa, inte alls vill bli vĂ€rnad pĂ„ detta sĂ€tt. Den ser risker med accelererande handelsrestriktioner, och anser att konkurrenskraft ytterst bĂ€st sĂ€kras allra bĂ€st med konkurrens. Och i detta ligger det Ă„tskilligt. Till detta kommer att dessa höjda tullar riskerar att ytterligare bromsa övergĂ„ngen till elbilar i Europa. Redan nu utvecklas denna ju svagare Ă€n vĂ€ntat, och pressad man dessutom upp priserna pĂ„ konkurrenskraftiga och i Ă„tskilliga avseenden bĂ€ttre kinesiska alternativ blir det ju inte mycket bĂ€ttre. Försiktigt uttryckt. Förvisso finns det olika typer av subventioner i varierande grad i den kinesiska bilindustrin. Olika regioner har tĂ€vlat med stöd om att bygga upp nya industrier. Situationen Ă€r inte obekant. Ă tskilliga av dessa nya bilindustrier kommer sĂ€kert att haverera, men ett antal kommer alldeles sĂ€kert att fortsĂ€tta att vara framgĂ„ngsrika. Men om detta innebĂ€r att Kina subventionerar den gröna omstĂ€llningen i Europa har i alla fall jag inga avgörande invĂ€ndningar. Delar av den behöver förvisso ett inslag av subvention. Bilindustrin Ă€r stor i vĂ€rlden, men Ă€n större mĂ€tt i omsĂ€ttning Ă€r flygindustrin dĂ€r den civila delen ju dominerats av de tvĂ„ jĂ€ttarna Airbus och Boeing. USA har stĂ€ndigt klagat pĂ„ att Airbus föddes med subventioner, vilket Ă€r sant, och Europa har klagat tillbaka pĂ„ att Boeing gotts av massiva bestĂ€llningar till företagets stora del för militĂ€ra produkter, vilket ocksĂ„ Ă€r sant. Sedan nĂ„got Ă„r tillbaka har problem efter problem drabbat Boeing, och ett tag spekulerades det t o m om företagets överlevnad Ă„tminstone i dess nuvarande form. Men Boeing Ă€r USA:s största enskilda exportföretag, och en rĂ€ddning var dĂ€rför ofrĂ„nkomlig. Nu har företaget klarat av att ta in nytt kapital för att hantera sina förluster genom en nyemission av aktier pĂ„ strax över 250 miljarder kronor, vilket Ă„ter visar den betydelse som storleken pĂ„ den amerikanska kapitalmarknaden har för landets företagsamhet. Kommer detta att rĂ€cka? Mycket beror sjĂ€lvfallet pĂ„ hur företaget lyckats sĂ€lja sina flygplan, och hĂ€r Ă€r det Ă„ter Kina som Ă€r en faktor. NĂ€r jag för nĂ„gon vecka sedan passerade Pekings flygplats var det Boeing-flygplan sĂ„ lĂ„ngt ögat sĂ„g. Kina Ă€r vĂ€rldens största marknad för civila flygplan av denna typ, och under de nĂ€rmaste tvĂ„ decennierna berĂ€knas att landets flygbolag kommer att ha ett behov av att bestĂ€lla kring 9.000 nya flygplan. Skulle Boeing hörsamma krav om att handla mindre med Kina, vilket Ă€r populĂ€rt i vissa kretsar, kommer förtaget inte att överleva som ett av de tvĂ„ ledande i vĂ€rlden. SĂ„ ser den enkla sanningen ut. Och dessa Ă„r blir viktiga. Kina har naturligt nog ambition att bygga upp en egen civil flygindustri, och redan har deras egna flygplan börjat att flyga pĂ„ den inhemska marknaden. Att fĂ„ full certifiering pĂ„ internationella marknader kommer dock att ta Ă„tskilliga Ă„r, sĂ„ Boeing och Airbus har fortfarande viss respit. Men vĂ€rlden förĂ€ndras fort. Ett tredje exempel gĂ€ller alldeles sjĂ€lvklart den snabba utvecklingen av AI. En aspekt av denna hur de stora datorcenter som blir nav i den globala AI-strukturen kan försörjas med kraft och hur detta kan pĂ„verkas var dessa lokaliseras. Kraftbehovet Ă€r mycket stort och snabbt vĂ€xande. Och det har visst illustrerat i tre olika affĂ€rer de senaste veckorna. De konkurrerande jĂ€ttarna Google, Amazon och Microsoft har samtliga annonserat mycket stora investeringar för att skaffa sig kraft genom egna kĂ€rnkraftverk. Microsoft har tecknat ett 20-Ă„rigt avtal för att om nĂ„got Ă„r Ă„ter starta upp kĂ€rnkraftverket Three Mile Island exklusivt för dess behov. Det var ju olyckan vid TMI vid Harrisburg som 1979 i Sverige ledde till att socialdemokraterna bytte fot om kĂ€rnkraften och tvingade fram en folkomröstning om dess avveckling. Olyckan var lĂ„ngt mindre allvarlig Ă€n vad som befarades, men verket stĂ€ngdes sedan av mer kommersiella skĂ€l. Men nu Ă€r det Microsoft som startar upp det för att ge kraft till artificiell intelligens. Google och Amazon valde en annan vĂ€g. De har bĂ€gge de senaste veckorna tecknat kontrakt med varsitt nytt företag för att bygga s k SMR-reaktorer – smĂ„ modulĂ€ra reaktorer med lĂ€gre kostnader och bĂ€ttre sĂ€kerhet – för att ge kraft till sina datorcentra. Men ocksĂ„ Sverige finns faktiskt med i denna utveckling. Jag minns fortfarande nĂ€r man pĂ„ pappersbruket Kvarnsveden utanför BorlĂ€nge invigde den stora maskinen PM12 för tidningspapper. Jag vill minnas att det var Sveriges största industriinvesteringar ditintills. PM12 var vĂ€rldens största och snabbaste maskin av sitt slag. Kungen invigde, och Sverige levererade tidningspapper till vĂ€rlden. Men ingenting Ă€r för evigt, internet anlĂ€nde, fysisk tidningsförsĂ€ljning störtdök och 2021 lades Kvarnsvedens stolta pappersbruk ned. Nu Ă€r det dock nya insatser. Nu planeras ett av Europas största AI- kluster i det gamla pappersbruket, och den vattenkraft som för mer Ă€n hundra Ă„r sedan ledde till att pappersbruket startades upp fĂ„r en ny roll i ett helt nytt skede av ekonomisk omvandling. Allt detta Ă€r ekonomi och teknik, men det sĂ€ger sig sjĂ€lvt att det har stora politiska konsekvenser. Var vĂ€xer den nya AI-erans infrastruktur fram? Var finns kommande decenniets bil- eller flygindustri med deras i den gröna omstĂ€llningen helt förĂ€ndrade förutsĂ€ttningar? Vilka lĂ€nder, regioner och företag har kraften och viljan att klara omstĂ€llningen? En sak Ă€r sĂ€kert – att stĂ„ still Ă€r att tappa mark. Vi stĂ„r inför en spĂ€nnande vecka. Categories: Partier & Politiker
Om viktiga val i mĂ€ngder â Japan, Moldavien, Georgien â men sjĂ€lvfallet ocksĂ„ Mellersra Ăstern och en del annat.STOCKHOLM: Det har ju talats om detta Ă„r som supervalĂ„ret, och det gĂ€ller inte minst i dessa dagar. Om vi hĂ„ller oss till Europa sĂ„ hade vi förra helgen viktigt val och folkomröstning i Moldavien, i gĂ„r var det omstritt val i Georgien och i dag har det varit val i sĂ„vĂ€l Bulgarien som Litauen. Till detta skall ju lĂ€ggas dagens viktiga val i Japan, och det faktum att vi med stormsteg nĂ€rmar oss avgörandet i USA nĂ€sta tisdag. Jag tillbringade delar av veckan som gick i Tokyo i lite olika Ă€renden och hade dĂ„ möjlighet att lyssna pĂ„ lite röster om landets utveckling. Japan glöms lĂ€tt bort, och uppmĂ€rksammas sĂ€llan i vĂ„ra media, men det Ă€r ett av vĂ€rldens ledande industrilĂ€nder och dĂ€rtill en allt viktigare sĂ€kerhetspolitisk aktör i Ostasien. Just sĂ€kerhetspolitiken har ocksĂ„ blivit allt viktigare. Förre premiĂ€rministern Kishida brukade sĂ€ga att âUkraina i gĂ„r kan bli Ostasien i morgonâ, och under hans regering fattades ocksĂ„ beslutet att till 2027 öka försvarsutgifterna till 2% av BNP vilket dĂ„ kommer att innebĂ€ra att landet fĂ„r vĂ€rldens tredje högsta försvarsbudget. Att sĂ€kerhetssituationen hĂ€r och dĂ€r hĂ€nger ihop har ju illustrerats i dessa dagar av att Nordkorea ju sĂ€nder ocksĂ„ soldater i icke obetydligt antal till den ryska fronten i Ukraina. Detta skall lĂ€ggas till mycket betydande leveranser av ammunition som enligt vad som sĂ€gs i Seoul har uppgĂ„tt till nĂ€rmare nio miljoner projektiler – att jĂ€mföras med EU:s ambition att leverera en miljon. Bakom detta ligger alldeles uppenbart ryska brister. Varför skulle den stolta ryska makten annars sĂ€tta sig i knĂ€et pĂ„ en löjlig diktatur i Pyongyang? Och en faktor Ă€r sĂ€kert att Putin drar sig för en regelrĂ€tt mobilisering i ett Ryssland dĂ€r opinionen allt tydligare vill att detta krig skall ta slut. Hur det kommer att pĂ„verka lĂ€get vid fronterna Ă„terstĂ„r att se. Jag Ă€r inte övertygade om att de ryska soldaterna och förbanden kommer att uppskatta att plötsligt fĂ„ dessa koreaner till sina kollegor. I Japan resulterade dagens val i ett nĂ€rmast historiskt nederlag för dominerande LDP-partiet och för dess nytilltrĂ€dde premiĂ€rminister Ishiba. Han tilltrĂ€dde efter en skandal inom partiet med hanteringen av pengar, beslutet att utlysa nyval var hans, men resultatet Ă€r nog till betydande del en reaktion pĂ„ just den skandalen. Nu har hans regering förlorat sin majoritet i den avgörande nedre kammaren i parlamentet, och det Ă€r inte alldeles lĂ€tt att se hur situationen kommer att kunna hanteras. Jag tror att vi har att se fram mot en period av politiskt manövrerande innan en me stabil regering Ă„ter kan bildas. Inget av de alternativ som kan finnas Ă€r enkla, och dĂ€rtill kommer att det vĂ€l inte Ă€r alldeles sĂ€kert att premiĂ€rminister Ishiba sitter sĂ€ker i sadeln efter detta. I Moldavien blev det knappast möjliga seger för ja-sidan i folkomröstningen om att skriva in landets EU-ambition i författningen, och presidentvalet kommer att gĂ„ till en avgörandet andra omgĂ„ng kommande helg. Ryska och andra krafter mobiliserade hĂ„rt inte minst i folkomröstningen. Det handlade om farhĂ„gor för att EU kommer att göra allt dyrare, att man kommer att dras in i konflikter och att mer radikala EU-ambitioner om familjepolitik och LGBT-rĂ€ttigheter skulle tvingas pĂ„ landet. Bortsett frĂ„n att det alldeles uppenbart ocksĂ„ satsades pengar pĂ„ att köpa röster var detta argument som inte saknade resonansbotten. I Georgien var politiken betydligt brutalare. Jag mĂ„ste medge att jag hade mycket lĂ„gt stĂ€llda förvĂ€ntningar pĂ„ att regimen Ivanishvili skulle tolerera ett fritt och rĂ€ttvist val, och sĂ„ blev det inte heller. De olika internationella valobservatörerna har alla kommit med mycket kritiska rapporter om valet. Tunga parlamentariker frĂ„n EU var tydliga med att valet inte var fritt och rĂ€ttvist, och sĂ€ger nu att EU inte skall erkĂ€nna valet, Ă€ven om det inte Ă€r alldeles klart vad det faktiskt innebĂ€r. Maktpartiet Georgia Dream fick enligt mer oberoende vallokalsundersökningar ca 40% av rösterna men enligt den egna officiella valkommissionen ca 52%. Medan oppositionen under kampanjen sade att valet stod mellan Europa och Ryssland var maktpartiets paroll att det i stĂ€llet stod mellan krig och fred. Och de olika parollerna appellerade tydligt till lite olika delar av det georgiska samhĂ€llet. Men sedan kom till detta faktorer som hĂ„rda pĂ„tryckningar pĂ„ individer och direkt manipulation av valresultatet. Vad som hĂ€nder nu Ă„terstĂ„r att se. Det Ă€r svĂ„rt att se nĂ„gra goda scenarier. Landets president Salome Zourabichvili har nu pĂ„ ett tĂ€mligen unikt sĂ€tt gĂ„tt ut och i mycket tydliga ordalag sagt att valet var förfuskat och förvanskat. Och oppositionen sĂ€ger att de kanske inte kommer att ta upp sina platser i parlamentet. Det uppmanas nu till stora demonstrationer i Tbilisi i morgon kvĂ€ll. Situationen kan snabbt bli dramatisk. Att Ungerns premiĂ€rminister Orban annonserar sin ankomst i morgon för att ge regimen sitt stöd ger hela situationen en ytterligare dimension. Han spelar ett allt djĂ€rvare spel – alldeles tydligt i förvĂ€ntan pĂ„ ryggstöd frĂ„n USA efter dess val. Ser man dessa bĂ€gge val i det vidare geopolitiska perspektivet sĂ„ kommer den moldaviska EU-vĂ€gen med största sannolikhet att fortsĂ€tta, Ă€ven om en viss försiktighet kan vara pĂ„kallad. Presidentval nĂ€sta helg och viktigt parlamentsval nĂ€sta Ă„r. I Georgien blir det nu sannolikt ett mer permanent stopp i den processen. Sannolikheten för att EU i detta lĂ€ge skulle öppna anslutningsförhandlingar Ă€r nĂ€rmast noll. Sedan Ă„terstĂ„r det dock att se i vilken utstrĂ€ckning som Ryssland förmĂ„r att flytta fram sina positioner. Jag skulle dock tro att Moskvas ambitioner först och frĂ€mst Ă€r att förhindra att EU gör det, och med denna regim klamrande sig fast vid makten i Tbilisi Ă€r det mĂ„let lĂ€tt att uppnĂ„. Vad gĂ€ller helgens andra tvĂ„ val av mer omedelbart intresse – Ă€nnu ett parlamentsval i instabila Bulgarien och andra omgĂ„ngen av parlamentsvalet i Litauen – finns det i skrivande stund inga resultat att förmedla. Sannolikt gĂ„r det mot regeringsskifte i Vilnius, men alldeles sĂ€kert Ă€r det Ă€nnu inte. Det tog lĂ„ng tid innan Israel riktade sitt slag mot Iran, och nĂ€r det kom natten till lördag var det tydligt att Washington haft viss framgĂ„ng med att dĂ€mpa de mer vittgĂ„ende israeliska ambitionerna. Det iranska robotanfallet mot Israel 1 oktober riktade sig ju mot tvĂ„ flygbaser och underrĂ€ttelsetjĂ€nsten Mossads högkvarter i Tel Aviv, och USA hade nu lyckats fĂ„ Israel att göra ett motsvarande mer militĂ€rt val av mĂ„l. Att premiĂ€rminister Netanyahu hade önskat sig en bredare attack Ă€r högeligen sannolikt. Det ser ut som om den omfattande attacken nu riktades dels mot Irans infrastruktur för tillverkning av ballistiska robotar och dels mot viktiga delar av dess luftförsvar. Uppgifter talar om att alla dess mest avancerade system slogs ut, vilket ger Israel möjligheter för framtiden. Och frĂ„gan Ă€r vad som hĂ€nder nu. Det diplomatiska trycket pĂ„ Teheran att nu avstĂ„ frĂ„n att slĂ„ tillbaka Ă€r stort, och ett positivt tecken Ă€r vĂ€l att man i iranska media snarast spelar ned betydelsen av den israeliska attacken. Vi fĂ„r se. Samtidigt har USA efter att ett tag ha slickat sĂ„ren efter diplomatiska misslyckanden engagerat sig i ett nytt försök att efter Hamas-ledaren Sinwar död och nu detta verkligen fĂ„ till stĂ„nd en vapenvila i Gaza och dĂ€rmed möjligen ocksĂ„ ett lĂ€ttare tryck i Libanon. Utrikesminister Blinken har varit pĂ„ sin elfte rundresa i omrĂ„det i detta syfte, men vad som uppnĂ„tts Ă€r oklart. Man kan kanske utgĂ„ frĂ„n att situationen i Hamas Ă€r mer komplicerad, och dessvĂ€rre har vĂ€l premiĂ€rminister Netanyahu nu alla skĂ€l att bara sitta och vĂ€nta pĂ„ vad som kommer att intrĂ€ffa i det amerikanska valet. Det delar han nu med större delen av vĂ€rlden i övrigt. Allt Ă€r oklart, som det ofta Ă€r i slutskedet av en valrörelse, men det jag skrev för en vecka sedan om att Trump fĂ„tt mer fast mark under fötterna förefaller vĂ€l ha bekrĂ€ftats under veckan som gick. De frĂ„n USA inresta bedömare jag trĂ€ffade i Tokyo hade bestĂ€mt den uppfattningen, och hade dĂ€rtill pĂ„tagligt bekymmersamma scenarier för vad en seger för Trump kan komma att innebĂ€ra. Men med tanke pĂ„ att alla vĂ„ra media Ă€r alldeles upptagna av den amerikanska valrörelsen – jag har ingenting emot den rapporteringen, men Ă€r bekymrad över att man verkar glömma resten av vĂ€rlden – lĂ€mnar jag den Ă„t saken i övrigt. Det kommer att finnas anledning att Ă„terkomma. Efter en vecka pĂ„ resande fot – det blev faktiskt jorden runt eftersom flygningen hem frĂ„n Tokyo valde vĂ€gen norr om Alaska och Grönland i stĂ€llet för den vanligare södra rutten genom Asien – blir det nu för min del nĂ„gra dagar hemma. Men nĂ€sta helg tĂ€nkte jag njuta Italiens behagligare vindar. Categories: Partier & Politiker
Om ICG, det allt allvarligare dramat i Mellersta Ăstern, Rysslands nya stöd, avgörande i Moldavien, val i Japan och en hel del annat.MADRID: Efter tvĂ„ dagar styrelsemöte med International Crisis Group i London blir det nu ett snabbt stopp hĂ€r i Madrid innan jag drar vidare i morgon, ICG sattes upp för snart 30 Ă„r sedan och hade fokus pĂ„ att mobilisera opinion och idĂ©er för att fĂ„ ett slut pĂ„ kriget i Bosnien. Sedan dess har man utvecklats till att bli ledande nĂ€r det gĂ€ller att analysera konflikter och ibland föreslĂ„ vĂ€gar att ocksĂ„ manövrera dem mot en lösning. ICG:s rapporter lĂ€ses med stor uppmĂ€rksamhet i ministerier runt om i vĂ€rlden. TyvĂ€rr har dock inte konflikterna blivit fĂ€rre, och nu Ă€r vi dessutom i en situation dĂ€r ocksĂ„ handlar om stora konflikter som drar in stora makter. Hur ICG skall manövrera i denna situation var sjĂ€lvklart i fokus för Ă„tskilliga av vĂ„ra diskussioner i London. Tror vi att vi kan bidra i relationen mellan USA och Kina eller nĂ€r det gĂ€ller den ryska aggressionen? Eller skall vi fokusera vĂ„ra resurser pĂ„ de konflikter som inte stĂ„r allra högst pĂ„ stormakternas agenda? SĂ„dana saknas inte. Vi Ă€gnade mycket tid Ă„t den katastrofala situationen i Sudan, men ocksĂ„ utmaningarna i Haiti, den allt mer besvĂ€rliga situationen i Myanmar och alldeles sjĂ€lvklart olika delar av det akuta lĂ€get i Mellersta Ăstern. En lĂ€cka frĂ„n de amerikanska underrĂ€ttelsetjĂ€nsterna har lĂ€mnat detaljer om hur Israel nu förbereder ett anfall med ett stort antal flygburna ballistiks robotar mot olika mĂ„l i Iran. Mot sĂ„dana Ă€r Iran i stort sett försvarslös. Och sedan? Hur kommer Iran att svara? Har man resurser till ytterligare en omgĂ„ng ballistiska robotar mot Israel? Israel Ă€r nervöst. Den senaste omgĂ„ngen lyckades man ju inte helt avvĂ€rja. Nu har man begĂ€rt och fĂ„tt stöd med ett avancerat amerikanskt batteri, men har begĂ€rt ett till. FrĂ„n amerikansk och europeisk sida sĂ€ger man nu att efter det att Hamas-ledaren Sinwar dödats under en raid i Gaza borde det vara tid för en vapenvila och en politisk process, men det finns inga tecken pĂ„ att premiĂ€rminister Netanyahu lyssnar pĂ„ det örat. Hans fokus ligger nu pĂ„ konflikten med Iran, och de senaste mĂ„naderna har dessvĂ€rre visat att det Ă€r han som sitter i förarsĂ€tet i regionen. Den f d supermakten USA försöker pĂ„verka, men dessvĂ€rre blir det inte sĂ„ mycket av det. Och under tiden fortsĂ€tter pulveriserandet av Gaza och bombningarna av Libanon. Det handlar om att bekĂ€mpa Hamas och Hezbollah, men bokstavligen miljoner mĂ€nniskor hamnar pĂ„ ett eller annat sĂ€tt i skottlinjen. NĂ„got slut Ă€r Ă€nnu svĂ„rt att se. Israel talar om en skyddszon i södra Libanon, men hur skall den etableras? Fortsatta bombningar? Israelisk militĂ€r ockupation? FörstĂ€rkt FN-nĂ€rvaro? Men allvarligast just nu Ă€r trots allt situationen mellan Israel och Iran. Vi diskuterade olika scenariot pĂ„ ICG-mötet. Vi har goda kontakter i sĂ„vĂ€l Washington som Teheran. Det var svĂ„rt att gĂ„ frĂ„n scenarier som inte var oroande. En smal öppning kan finnas – men mycket smal. PĂ„ planet till Madrid trĂ€ffade jag sedan av en tillfĂ€llighet en person med mycket goda insikter som jag litat mycket pĂ„ ocksĂ„ förr. Vederbörande sade att opinionen i Teheran nu tydligt höll pĂ„ att svĂ€nga över till att skaffa sig kĂ€rnvapen. NĂ„got annat sĂ€tt att avskrĂ€cka Israel fanns inte – tidigare hade ju Hezbollah frĂ„n deras utgĂ„ngspunkt fyllt ocksĂ„ den funktionen. Jag hoppas den bedömningen Ă€r fel. Men vederbörande har dessvĂ€rre ofta haft rĂ€tt förr. Nu Ă€r det bara lite mer Ă€n tvĂ„ veckor kvar till det amerikanska valet, och det pĂ„verkar ocksĂ„ kraften i den amerikanska utrikespolitiken. Vad som kommer dĂ€refter Ă„terstĂ„r att se. Trump har fortfarande högst trovĂ€rdighet i de tvĂ„ frĂ„gor som vĂ€ljarna Ă€r mest bekymrade för – migrationen och ekonomin. Joe Biden Ă€r hur som helst president frĂ„n till 20 januari nĂ€sta Ă„r – det Ă€r dĂ„ den nye presidenten tar över – men med vilken kraft kommer USA att kunna agera under dessa sĂ„ viktiga mĂ„nader? HĂ€rom dagen kom han trots allt till Berlin pĂ„ vad som vĂ€l var hans sista besök som amerikansk president i Europa. Han Ă€r falnande, men förmodligen den sista genuint europeiskt orienterade amerikanske presidenten i vĂ„r tid. Stödet till Ukraina stod i fokus för hans samtal. Det verkar nu klart med de olika delarna av det stora stödpaketet pĂ„ 50 miljarder dollar frĂ„n G7-lĂ€nderna. Det kommer att rĂ€cka ett tag. Samtidigt har president Zelenskyj sina önskemĂ„l i sin s k segerplan. Men nĂ„got snabbspĂ„r in i Nato kommer det inte att bli – dĂ€r har USA satt ner foten – och att han viftar med möjligheten av egna kĂ€rnvapen som ett alternativ Ă€r knappast sĂ€rskilt klokt. Att Ryssland har sina svĂ„righeter demonstreras vĂ€l pĂ„ nytt av uppgifterna om att man nu bett om stöd med nordkoreanska trupper. Olika uppgifter cirkulerar, men det förefaller att vara en icke obetydlig numerĂ€r som nu skall förstĂ€rka de ryska linjerna. Tidigare har Nordkorea levererat bĂ„de ballistiska robotar och stora mĂ€ngder ammunition, De ryska styrkorna gör vissa framsteg med att reducera den ukrainska fickan vid Kursk, men lĂ„ngsamt gĂ„r det, och de ryska förlusterna förefaller generellt att ha kommit upp pĂ„ en högre nivĂ„. Och president Putin gör vad han kan för att skapa intrycket av att han har situationen under kontroll. Just nu gör han av lĂ€tt insedda skĂ€l det mesta av sitt vĂ€rdskap för de s k BRIC-lĂ€ndernas toppmöte i Kazan. Ledarna för Kina, Indien, Brasilien och en rad andra stater finns pĂ„ plats. Det verkligt viktiga internationella mötet under den kommande veckan Ă€r dock det traditionella vĂ„rmötet med internationella valutafonden IMF och VĂ€rldsbanken i Washington. Den amerikanska ekonomin gĂ„r som tĂ„get, EU-lĂ€nderna med Tyskland i spetsen hackar, den kinesiska ekonomin har fĂ„tt ny stimulans men kan behöva mera och Indien visar imponerande siffror. Men farorna finns. Ett Ă€n vĂ€rre krig kan fĂ„ oljepriserna att stiga. Och vad som verkligen hĂ€nder i Kina blir mycket viktigt. PĂ„ betydligt nĂ€rmare hĂ„ll har det i dag varit presidentval och folkomröstning om EU i Moldavien. Med sina ca 2,5 miljoner invĂ„nare Ă€r landet ingen jĂ€tte, men ligger i en viktig geopolitisk skĂ€rningszon. SĂ„ har det ofta varit. Under tidigare sekler var det ofta de ryska och osmanska imperierna vars armĂ©er och grĂ€nser som rörde sig fram och tillbaka över dessa omrĂ„den. Sedan föll bĂ€gge samman innan Stalin och Hitler började att rita om grĂ€nserna Ă€ven hĂ€r. Och sedan blev Moldavien en sovjetrepublik – som kunde frigöra sig nĂ€r det vĂ€ldet föll samman. Moldavien var viktigt nĂ€r vi för mer Ă€n ett decennium sedan satte upp EU:s Ăstliga Partnerskap. Sedan dess har man tagit stora steg mot EU, och har nu tillsammans med Ukraina kunnat inleda formella förhandlingar om medlemskap. Och det Ă€r denna strĂ€van man nu med en folkomröstning vill förankra i landets konstitution. Mot detta har Ryssland och dess olika hantlangare kastat in betydande resurser. Pengar och propaganda har mobiliserats för att stoppa EU-frĂ„gan. Resultatet vet jag inte nĂ€r detta skrivs – men det blir viktigt. Och viktigt blir det ocksĂ„ nĂ€sta helg nĂ€r Georgien gĂ„r till val. OcksĂ„ hĂ€r var ju det Ăstliga Partnerskapet viktigt för att stödja dess utveckling – det var Ă„tskilliga resor dit för min del – men sedan dess har ju styret dĂ€r tagit allt mer tveksamma och auktoritĂ€ra drag och vill vrida utvecklingen i annan riktning. Dess verklige ledare Ivanishvili har kommit med allt mer oroande uttalande. Och dess föga imponerande premiĂ€rminister har sagt att han efter valet vill förbjuda oppositionen. Det blir ett mycket viktigt val – med dystra frĂ„getecken om huruvida dess resultat kommer att respekteras. För min del bĂ€r det i morgon frĂ„n Madrid vidare till Tokyo med mellanlandning i Peking. OcksĂ„ dĂ€r Ă€r det val nĂ€sta söndag. Nye premiĂ€rministern Shigeru Ishiba har upplöst parlamentet, och det Ă„terstĂ„r att se om regerande LDP-partiet kommer att kunna bibehĂ„lla sin majoritet. Opinionsundersökningarna hitintills ger lite olika besked pĂ„ den punkten. Japans politiska vikt hĂ„ller pĂ„ att öka nĂ€r ocksĂ„ sĂ€kerhetspolitiken i Ostasien kommer i nytt fokus. Dubblade försvarsutgifter stĂ„r pĂ„ det japanska regeringsprogrammet. Det kommer att bli mer Asien för mig under denna höst, men nu blir det viktigt att se utvecklingen frĂ„n Tokyos horisont. OcksĂ„ viktiga amerikanska bedömare av den globala utvecklingen kommer att finnas pĂ„ plats för diskussioner. SĂ„ det Ă€r först nĂ€sta helg som jag Ă„ter kan trampa fĂ€derneslandets mark. Det kommer att ha hĂ€nt mycket innan dess. Categories: Partier & Politiker
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik â som gör skillnad pĂ„ riktigtAlliansen: Klimat- och miljöpolitik â som gör skillnad pĂ„ riktigt
erik.blom
14 aug 2018
I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslÀppen och förbÀttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregÄngsland krÀvs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt. Men under bÄde 2016 och 2017 har utslÀppen i stÀllet ökat. Klimatet behöver en ny regering.
KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat. Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet. Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn. De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt. Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt: Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken
Fler gröna företag
Ett grönare flyg
VÀrna vÀxande skogar
Rena hav, sjöar och vattendrag
Categories: Partier & Politiker
M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valetM: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet
erik.blom
13 aug 2018
Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.
Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned. Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras. Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är. Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.
Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst. Ulf Kristersson (M), partiledare LÀs artikeln hÀr. Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktetNu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet
erik.blom
9 aug 2018
Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.
Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Ă€r polistĂ€theten den lĂ€gsta pĂ„ tio Ă„r, vĂ„rdköerna har fördubblats, var sjĂ€tte elev lĂ€mnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Ă€r underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fĂ„tt vĂ€rldens högsta marginalskatter. â NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson. â De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson. För att Ă„terupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet, fĂ„ fler i jobb och vĂ€rna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pĂ„ den ekonomiska politiken. SamhĂ€llets resurser mĂ„ste prioriteras till grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktioner sĂ„ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhĂ€llskontraktet. VĂ€lfĂ€rden mĂ„ste gĂ„ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Ă€r bĂ„de rĂ€tt och rĂ€ttvist och en förutsĂ€ttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ă„stadkomma ett samhĂ€lle med lika möjligheter för alla. Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden 1. Starka offentliga finanser 2. Ă
terupprÀtta samhÀllskontraktet genom ökad kvalitet i vÄrden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar 3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb 4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten Se presstrÀffen hÀr. Categories: Partier & Politiker
Nu tar vi tag i Sverige!Nu tar vi tag i Sverige!
erik.blom
8 aug 2018
Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap â en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.
Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen â inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet. Med bara nĂ„gra veckor kvar till valdagen Ă€r det dags för kampanjspurt. Vi tar nĂ€sta steg i vĂ„r valrörelse genom att nu möta vĂ€ljarnas efterfrĂ„gan pĂ„ att nĂ„gon pĂ„ allvar tar tag i Sveriges problem. â Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer. â Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen. â Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal. â Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna â varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.
 Se presstrÀffen hÀr. Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan: Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttrasSÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras
erik.blom
4 aug 2018
Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.
Moderaternas vision Ă€r att Sverige ska vara ett land dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€ller lika för alla. För att vĂ„r vision ska bli verklighet mĂ„ste situationen för hbtq-personer i Sverige förbĂ€ttras. Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pĂ„ plats sĂ„som en könsneutral Ă€ktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frĂ€mja hbtq-personers rĂ€ttigheter. Den hĂ€r mandatperioden har vi drivit pĂ„ genom att lĂ€gga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen. Vi lovar att fortsĂ€tta detta arbete. Det handlar om att vĂ€rna de landvinningar som skett och att genomföra nya. Alla â oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck â ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g â hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder. Risken att utsĂ€ttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stĂ€rka polisen och öka tryggheten för alla. För att nĂ„ mĂ„let om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frĂ„n polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsĂ€tta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rĂ€ttsvĂ€sendet för att den nya lagstiftningen ocksĂ„ ska anvĂ€ndas. Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin âhederâ. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet. Barns rĂ€ttigheter â och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp â men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. Det budskapet tar vi ocksĂ„ med oss i dag nĂ€r vi gĂ„r i EuroPride Parade Stockholm.  Ulf Kristersson (M) Partiledare Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson LĂ€s artikeln hĂ€r. Förbund Riksorganisationen Bild rĂ€ttighrter Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
SkÀrp kraven för anhöriginvandringSkÀrp kraven för anhöriginvandring
erik.blom
1 aug 2018
Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.
Under de senaste fem Ă„ren har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehĂ„llstillstĂ„nd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mĂ€nniskor ansöka om asyl och uppehĂ„llstillstĂ„nd för anknytning Ă€ven under kommande Ă„r. Det Ă€r personer som ska komma i arbete, lĂ€ra sig sprĂ„ket och bli en del av det svenska samhĂ€llet. Samtidigt Ă€r det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrĂ€ckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Ă€r arbetslösheten nĂ€stan fem gĂ„nger sĂ„ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige. En förutsĂ€ttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Ă€r att antalet asylsökande kommande Ă„r hĂ„lls pĂ„ en lĂ€gre nivĂ„ Ă€n idag. Trots de skĂ€rpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Ă€r det inte alls en sĂ€rskilt lĂ„g siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Ă€r behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeĂ„terförening. Ănskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er. Ibland hĂ€vdas att den tillfĂ€lliga asyllagen, som löper ut nĂ€sta sommar, inte lĂ€ngre tillĂ„ter familjeĂ„terförening. Det Ă€r inte korrekt. Dels pĂ„verkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skĂ€rpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fĂ„r sitt tillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Ă€r att personen har ett kvarstĂ„ende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete. Samtidigt stĂ€ller nuvarande lagstiftning inte alls tillrĂ€ckliga krav pĂ„ anstrĂ€ngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dĂ„varande Alliansregeringen. En god idĂ©, men som i praktiken omfattande vĂ€ldigt fĂ„ pĂ„ grund av mĂ„nga undantag. Kravet skĂ€rptes i samband med flyktingkrisen, men Ă€r fortfarande inte tillrĂ€ckligt för att sĂ€kerstĂ€lla att det finns en tillrĂ€cklig försörjningsförmĂ„ga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstĂ€llande incitament för den nyanlĂ€nde att lĂ€ra sig svenska, göra sig anstĂ€llningsbar och söka sig ut pĂ„ arbetsmarknaden. För att möjliggöra familjeĂ„terförening bör det krĂ€vas permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd, en förmĂ„ga att försörja sig sjĂ€lv samt en möjlighet att stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skĂ€rpningar av lagstiftningen skulle sĂ€kerstĂ€lla att sĂ„ blir fallet: 1. Nuvarande begrĂ€nsningar ska förlĂ€ngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Ă€r lĂ„ngsiktig och utan de tvĂ€ra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nĂ€sta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfĂ€lliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrĂ€nsningar för anhöriginvandring som gĂ€ller idag för nyanlĂ€nda med tillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd, bör dĂ€rför förlĂ€ngas till dess att en lĂ„ngsiktig migrationspolitik kommer pĂ„ plats. 2. Arbete och egen försörjning mĂ„ste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhĂ„lla ett permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfĂ€lle utan att göra en tillrĂ€cklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DĂ„ ökar risken för att den försörjningsförmĂ„ga som kan framstĂ„ som tillrĂ€cklig, i sjĂ€lva verket Ă€r undermĂ„lig. För att sĂ€kerstĂ€lla att inkomsten Ă€r stabil över tid ska ett nytt krav införas pĂ„ arbete och egen försörjning under minst ett Ă„r innan permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nĂ„ upp till kravet genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. En sĂ„dan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstĂ€llningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark. 3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet â till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring. 4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Ăven hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan. Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frĂ„n asylsökande till nyanlĂ€nd och nyanstĂ€lld. För oss moderater Ă€r det sjĂ€lvklart att egna anstrĂ€ngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NĂ€sta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. Tobias Billström (M) gruppledare Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskapAlliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap
erik.blom
31 jul 2018
I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.
Det Ă€r fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brĂ€nder. Men det stĂ„r klart att bĂ„de rĂ€ddningstjĂ€nsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsĂ€tter göra, enorma insatser. Den hĂ€r kraften behöver tas tillvara och förvaltas. Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brĂ€nderna, mĂ„ste vi redan nu se till att vĂ„rt samhĂ€lle Ă€r bĂ€ttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VĂ€stmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pĂ„ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmĂ„ga att förebygga och hantera kriser. VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen â och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent. Alliansen föreslĂ„r tio reformer för att stĂ€rka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmĂ„gan: 1. InrĂ€tta ett nationellt sĂ€kerhetsrĂ„d under statsministern. 2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 3. Etablera en nationell krisfond. 4. FörstĂ€rk hemvĂ€rnet. 5. Bygg ut utbildning av rĂ€ddningstjĂ€nstpersonal. 6. FörbĂ€ttra villkoren för deltidsbrandmĂ€n. 7. Satsning pĂ„ nationell brandbekĂ€mpningsförmĂ„ga frĂ„n luften. 8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 9. Inför sĂ€rskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 10. Ăkat statligt stöd för skogsbrandsbevakning. Utdelnings-PM finns hĂ€r. Presentation finns hĂ€r. Se presskonferensen hĂ€r.  Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskapPresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap
erik.blom
31 jul 2018
I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.
PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan. Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkanSamlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan
erik.blom
26 jul 2018
Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. Ă
tgÀrderna, som presenterades pÄ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Är kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och kunna undvika nödslakt av djuren.
- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdieselâ istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. - Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hĂ„llbar livsmedelsproduktion. LĂ€get nu Ă€r allvarligt och visar Ă€ven det som Moderaterna lĂ€nge har pĂ„pekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lĂ„ga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrĂ„krati. De har dĂ€rmed svĂ„rt att bygga upp tillrĂ€ckliga skyddsvallar och Ă€r extra utsatta vid missvĂ€xt. Stefan Löfvens regering behöver dĂ€rför agera omgĂ„ende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjĂ€lpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Ă„r kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och slippa utslaktning av sina djur, sĂ€ger Maria Malmer Stenergard. - Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dĂ€r vi kommer att stĂ€lla krav pĂ„ att de Ă„tgĂ€rder vi föreslĂ„r snabbt kan komma pĂ„ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan:Â
Se presstrÀffen hÀr. PM med de samlade förslagen. Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ AvCategories: Partier & Politiker
Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄJonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han. Categories: Partier & Politiker
Jonas Sjöstedt sommartalarSnart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning. Categories: Partier & Politiker
|