Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Diktator


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Om omikron, brittiska lÀget, överenskommelse i Berlin och viktiga möten i Riga och Stockholm.

Carl Bildt (m) - 28 November, 2021 - 21:39

STOCKHOLM: Det var nÀr jag för första gÄngen pÄ ett par Är landade i London som jag fick ett SMS med information om en mer oroande ny variant av coronaviruset.

Och nÀr vi senare pÄ kvÀllen i det digitala veckomöte med det som kallas ACT-A som jag leder lyssnade pÄ den preliminÀra vÀrdering som WHO:s experter gjorde var det tydligt att detta riskerade att bli riktigt allvarligt.

Redan dagen efter, nÀr berörda organ inom WHO samlat expertisen, upphöjdes den nya varianten till den högsta graden av oro i WHO:s system.

Det vore fel att vi pÄ vÄrt digitala kvÀllsmöte var förvÄnade. Vi hade konsekvent varnat för att pandemin inte var över, och för att risken för nya och Àn allvarliga varianter var överhÀngande,

Och nu fanns det en pÄtaglig risk för att vi var dÀr.

Skulle vÀrlden stÀngas ner igen?

Nej, situationen Àr betydligt bÀttre Àn i pandemins början, men beroende pÄ det vi kommer att lÀra oss om den nya variationen under de kommande veckorna kommer det alldeles sÀkert att bli viktigt med nya försiktighetsÄtgÀrder av olika slag.

NÄgot dygn pÄ en konferensanlÀggning pÄ den engelska landsbygden var denna gÄng det nÀrmstes jag kom atmosfÀren i öriket och dess Brexit.

Journalisten Fraser Nelson, som tillhört Brexit-politikens anhÀngare, mötte mig med en artikel i konservativa Daily Telegraph dÀr han frÄgade om inte allt hade varit fel i alla fall.

Inte sÄ att han egentligen Àndrat mening, men det öppna, mer globala Storbritannien han hade hoppats pÄ hade det inte blivit, utan ett mer inÄtvÀnt, protektionistiskt land med ökande skatter och en vÀxande stat.

Detta Àr förvisso inte Margaret Thatchers Storbritannien eller hennes konservativa parti.

Till denna inriktning av politiken skall sÄ lÀggas det stÀndiga brottandet med Brexit och dess konsekvenser.

Att ”ta tillbaka kontrollen” inte minst över grunderna var en avgörande del av den politik som utlovades, men nu kommer allt fler flyktingar i smĂ„ bĂ„tar över Engelska Kanalen och försöken att Ă„terupprĂ€tta det samarbete med Frankrike i frĂ„gan som var naturligt nĂ€r man var en del av EU misslyckas gĂ„ng efter annan.

Just dessa dagar nÄddes nya lÄgvattenmÀrken. Boris Johnson skickade per tweet ett brev till president Macron, denna förklarade att sÄ gör man inte och stÀngde ut den brittiske inrikesministern frÄn en överlÀggning i Àrendet.

Och flyger inte orden över Engelska Kanalen i denna frÄga finns ju stÀndigt dispyten över fiskerÀttigheterna som kan sÀtta sinnena i brand pÄ vattnets bÀgge sidor.

SÀrskilt konstruktivt Àr det knappast, men möjligen fyller det hela ett inrikespolitiskt syfte sÄvÀl i ett Storbritannien dÀr förtroendet för premiÀrministern vacklar och i ett Frankrike dÀr ju vÄrens presidentval sÀtter sin prÀgel pÄ praktiskt taget allt.

Jag tillhörde dem som trodde att dispyterna kring Brexit gradvis skulle lÀgga sig, och det skulle bli möjligt att börja att forma ett nytt konstruktivt samarbete mellan EU och Storbritannien.

Men sÄ har det knappast blivit. Efter ett antal mÄnader har t ex den nya brittiske utrikesministern Liz Truss veterligen inte satt sin fot pÄ den europeiska kontinenten.

PÄ denna har de tre partierna i Berlin nu kommit överens om 177 sidor med politik som skall genomföras av den regering som kommer att bildas efter det att dokumentet och fördelningen av portföljer fÄtt sitt godkÀnnande av partierna i deras olika processer.

Ökade klimatambitioner Ă€r en hörnpelare, med viktiga ministerposter för De Gröna men pĂ„ mĂ„nga andra omrĂ„den Ă€r det mer kontinuitet Ă€n förĂ€ndring.

Det talas om steg mot ett Europas Förenta Stater och fördragsförÀndringar efter det att den pÄgÄende s k konferensen om EU:s framtid avslutats, men allt detta krÀver som bekant enighet bland de 27.

Tysklands roll som kĂ€rnvapenbĂ€rare – flygplan utrustade för att bĂ€ra taktiska kĂ€rnvapen – inom Nato bevaras, och man talar om att satsa tre procent av BNP pĂ„ försvaret, bistĂ„nd och diplomati vilket ju ger ett utrymme för att pĂ„ sikt uppfylla Nato-Ă„tagandet om tvĂ„ procent till försvaret.

Men mot Kina och Ryssland skĂ€rps sprĂ„ket nĂ€r det gĂ€ller frĂ€mst mĂ€nskliga fri- och rĂ€ttigheter. Stödet till EU:s Östliga Partnerskap och Ukraina framhĂ„lls som en viktig del av den samlade politiken.

Liberala FDP:s partiledare fick den post som finansminister han strÀvade efter, och Àven om kanslern Scholtz kommer att hÄlla i den yttersta taktpinnen begrÀnsas dÀrmed utrymmet för de finanspolitiska utflykter som man nog i Paris och Rom gÀrna hade sett.

Veckan som kommer blir dagar av viktiga möten – Ă€ven om vĂ€rldshandelsorganisationen WTO plötsligt fick instĂ€lla sitt ministermöte med anledning av de nya reserestriktionerna.

Först möts Nato:s utrikesministrar i Riga och dÀrefter möts OSCE:s alla utrikesministrar i Stockholm. Och fokus kommer alldeles sÀkert att ligga pÄ frÄgan om Rysslands intentioner gentemot Ukraina.

Till de olika tecknen som tyder pÄ kommande storm skall nu lÀggas att OSCE:s observatörer nu nekas tilltrÀda till de av Ryssland ytterst kontrollerade delarna av Donbas i Ukraina.

Putin förklarar att Ryssland, Belarus och Ukraina hör ihop, ryska militĂ€ra styrkor koncentreras mot vĂ€ster och Ukraina, ryska utrikesministeriet avbryter de facto den diplomatiska kontakten med Tyskland och Frankrike i frĂ„gan, mĂ€rkliga rykten cirkulerar om kuppförsök i Kiev – det ena tecknet lĂ€ggs till det andra.

SÄ det Àr inte svÄrt att se vad som kommer att stÄ i fokus för diplomatins anstrÀngningar i Europa under de kommande dagarna.

I min mÄnadskrönika för Project Syndicate handlade det naturligt nog om detta, men med ett lite bredare perspektiv.

Peking har tydliga intentioner vad gÀller Kinas Äterförening och Taiwan, och i Moskva uttalar Putin tydliga ambitioner om att Äterskapa ett storryskt rike med ocksÄ Ukraina och Belarus.

Försök frÄn nÄgon av dem att militÀrt förverkliga sina intentioner skulle ha ytterligt genomgripande geopolitiska konsekvenser.

I morgon – denna betydelsefulla vecka Ă„terupptas ocksĂ„ samtalen mellan USA och Iran och övriga om möjligheten av att Ă„tergĂ„ till det nukleĂ€ra avtalet JCPOA. Det har varit ett lĂ„ngt uppehĂ„ll efter det iranska valet, och osĂ€kerheterna har successivt tilltagit.

Vi fÄr se om de europeiska diplomatiska anstrÀngningarna bÀr frukt.

SjÀlv ÄtervÀnder jag under dagarna som kommer till andra sidan Atlanten för tredje gÄngen pÄ rÀtt kort tid.

Det blir nÄgra möten i New York i morgon eftermiddag och kvÀll, dÀrefter ytterligare nÄgra i Washington under de nÀrmaste dagarna och dÀrefter Äter till Stockholm för att hinna med nÄgra möten i anslutning till det stora OSCE-mötet.

Lite bÀttre mellan USA och Kina, men nu Àr den stora frÄgan om Putin vill ha ett nytt krig.

Carl Bildt (m) - 21 November, 2021 - 14:35

STOCKHOLM: Efter tvĂ„ veckors resor till och möten i Los Angeles, Dubai och Washington – om Ă€n med ett kort stopp i Stockholm – Ă€r det nu skönt med nĂ„gra dagar hemma.

Ett arrangemang i Berlin i början av veckan blev omvandlat till digitalt sÄdant med anledning av att Covid-spridningen ju just nu ökar pÄtagligt i Tyskland.

Washington domineras, som jag skrivit vÀl innan mitt besök, till mycket stor del av frÄgan om relationerna med Kina pÄ kort lika vÀl som pÄ lÄng sikt.

Dock innebar det tre och en halv timma lÄnga videotoppmötet mellan presidenterna Biden och Xi Jinping i början pÄ den gÄnga veckan en viss förÀndring.

PĂ„ amerikansk sida ansĂ„g man att man nu satt ”ledstĂ€nger” pĂ„ den relation som man vill beskriva som en ”ansvarsfull” konkurrens, och pĂ„ kinesisk sida gavs mötet snĂ€ppet mer positiv tolkning, allt detta dock utan att nĂ„gra avgörande steg framĂ„t togs.

Det Àr dock gott nog i en situation som denna.

En relation som hamnar i en okontrollerbart nedÄtgÄende spiral kan lÀtt leda till en direkt och farlig konfrontation, och det var till stor del för att undvika att hamna i en sÄdan situation som man i Washington var angelÀgen om att fÄ detta virtuella toppmöte till stÄnd.

Med denna begrÀnsade men viktiga mÄlsÀttning mÄste det beskrivas som ett lyckat möte.

I övrigt befinner sig den amerikanska politiken vad gÀller Kina fortfarande i ett stapplande skede. NÀr man frÄgar efter politikens mer strategiska syfte blir svaren snarare lÄngdragna Àn klargörande, och i detta ligger att man fortfarande försöker att foga samman dess olika element till en fungerande helhet.

Arbetet pĂ„gĂ„r med en mer fullödig nationell sĂ€kerhetsstrategi – det som publicerades i början av Ă„ret var ju bara vissa s k riktlinjer – och nĂ€r denna ser dagens ljus inom nĂ„gon mĂ„nad kommer det förhoppningsvis att finnas formuleringar som ger viss klarhet.

Vissa söker en mer övergripande formulering för den samlade politiken gentemot Kina, men om det lyckas att finna en sÄdan ÄterstÄr att se.

PÄ den mer inrikespolitiska scenen Àr det inte mycket att tillÀgga utöver vad jag tidigare skrivit.

Det stora reformpaketet – viktigare Ă€n infrastrukturpaketet – har fortfarande inte tagit sig igenom kongressen. Inflationen framstĂ„r nu som ett större och mĂ„hĂ€nda mer utdraget bekymmer.

Och de protektionistiska tendenserna var tydliga nĂ€r man vill rikta stöd till elbilar bara till sĂ„dana dels producerade i USA och dels i företag med stora fackföreningar. Det var inte bara Mexico och Canada som var upprörda – ocksĂ„ Tesla och utlĂ€ndska producenter i USA sjĂ€lvt.

Annars var det pÄtagligt hur i alla fall tillfÀlligt Ryssland har Äterkommit pÄ den amerikanska agenda.

Förvisso har det varit tydligt att man med bl a toppmötet mellan Biden och Putin i GenÚve söker en stabilare relation mellan de bÀgge lÀnderna, och tyckt att man haft i alla fall viss framgÄng med detta, men sÄ kommer samtidigt situationen med tecken pÄ en ny fas av rysk militÀr styrkeuppbyggnad riktad mot Ukraina.

Kring detta Àr nu aktiviteten betydande.

CIA:s chef Bill Burns sÀndes till Moskva för att direkt tala med Putin pÄ ett sÀtt som var minst sagt ovanligt, chefen för den övergripande underrÀttelsetjÀnsten sÀndes till Nato i Bryssel, den ukrainske försvarsministern togs emot i Washington och nÀr utrikesminister Blinken Äker till Nato-rÄdet i Riga om lite mer Àn en vecka kommer detta att bli den dominerande frÄgan.

Men vad vill Kreml?

NÀr jag för nÄgon tid sedan försökte göra mig en bild av förÀndringar i den ryska försvarsmakten sedan 2014 var den bild jag fick mycket tydlig: det som framför allt skett under dessa Är Àr förstÀrkningar och omdisponeringar för att möjliggöra större operationer riktade mot Ukraina.

Till detta skall sÄ lÀggas den minst sagt anmÀrkningsvÀrda essÀ som Putin publicerades i somras, och vars storryska grundtes ju var att Ryssland, Ukraina och Belarus utgör en odelbar helhet med Kreml som maktens naturliga centrum.

I kombinationen av dessa förÀndrade militÀra dispositioner och dessa tydligt uttalade strategiska intentioner ligger sjÀlvfallet risken för en pÄtagligt farofylld utveckling.

Den ytterligare militÀra uppbyggnad som man nu dessutom kan konstatera skulle kunna möjliggöra nÄgon typ av ocksÄ större militÀr operation mot Ukraina under den kommande vintern. Och det Àr det som nu leder till att alarmklockorna ringer.

Men Ätskilligt ÄterstÄr.

Det ryska tonlÀget mot Ukraina har förvisso höjts, men det ÄterstÄr fortfarande en hel del innan vi ser de nivÄer som brukar föregÄ militÀra operationer. Och det som torde krÀvas Àr nÄgon typ av hÀndelse eller utveckling som kan anvÀndas som motiv för en plötslig militÀr operation.

Att locka Ukraina till nÄgonting som kan utnyttjas som förevÀndning, eller att pÄ olika sÀtt orsaka söndring och split i landet, ingÄr med all sÀkerhet i en tilltÀnkt arsenal, men allt detta Àt lÀttare sagt Àn gjort, och Kreml har tidigare visat sig anmÀrkningsvÀrt usel pÄ att bedöma utvecklingen i sitt grannland.

Omedelbart efter Nato-rÄdets möte i Riga samlas i Stockholm i veckan efter den kommande ministermötet som OSCE, och det torde bli den största internationella samlingen i Stockholm efter det att vi i december 1992 pÄ motsvarande sÀtt avslutade det ordförandeskap vi dÄ hade.

Lite kommer man möjligen att kunna avlĂ€sa stĂ€mningarna dĂ€r – Ă€ven om det skall sĂ€gas att det motsvarande möte jag var en del av i Kiev i december 2013 knappast fullt ut gav förebud om stormen som bara lĂ„g mĂ„nader framöver.

Viktigt Ă€r att det nu sĂ€nds mycket klara signaler till Moskva. Och jag tror att det Ă€r viktigt att de inte Ă€r alltför specifika – det skadar inte om man ser en möjlighet för att de kommer att bli Ă€n mer kraftfulla Ă€n vad konsultationer som kan genomföras nu skulle kunna leda till.

I USA diskuteras flitigt huruvida man militÀrt Àr berett att hjÀlpa till att försvara Taiwan mot ett angrepp. FrÄn folkrÀttslig utgÄngspunkt Àr direkt hjÀlp att försvara Ukraina mot ett angrepp betydligt sjÀlvklarare. Och de geopolitiska implikationerna av ett ryskt angrepp minst lika omvÀlvande som i det kinesiska fallet.

Dit har diskussionen i Washington kanske Ànnu inte gÄtt, men att den skulle kunna göra det skall alls inte uteslutas. Och den möjligheten ger ju diplomatin i frÄgan betydligt bÀttre möjligheter till framgÄng.

För mig var det intressanta dagar i Washington. Det var cirka tvÄ Är sedan jag var dÀr senast, och det har hunnit att rinna mycket vatten under broarna.

Pandemin mÀrks fortfarande.

Det brukar ta tid att komma igenom kontrollerna in till Vita Hus-omrÄdet, men nu fanns inte ens antydan till kö. Och pÄ State Departement var det fortfarande pÄtagligt tomt i korridorerna. Bara sjunde vÄningen var fullt besatt, och dÀr var det spÀnnande att sitta ner med gamla vÀnner under ett par timmar.

Nu blir det Stockholm nĂ„gra dagar – om Ă€n med virtuell nĂ€rvaro i diskussioner i Berlin – innan det mot slutet av veckan bĂ€r av till Storbritannien och Aurora Forum och dess informella dialog mellan det landet och vĂ„ra nordiska och baltiska lĂ€nder.

Tack och lov verkar premiĂ€rminister Johnson i alla fall tillfĂ€lligt ha backat frĂ„n sina hot att helt sĂ€ga upp samarbetet med EU – anledningen Ă€r ju att EU tycker att han borde respektera det avtal om Nordirland som ha ju faktiskt skrivit pĂ„ – men vad som ligger i förlĂ€ngningen av denna lika viktiga som komplicerade relation Ă€r dessvĂ€rre en tĂ€mligen öppen frĂ„ga.

Om kommande COP28, konfliktdialoger i Dubai och ett USA i strategisk begrÀnsning.

Carl Bildt (m) - 14 November, 2021 - 20:36

DUBAI: Efter sedvanlig förlÀngning av förhandlingarna lyckades det i alla fall att föra COP26 i Glasgow i hamn. Resultatet lÄg pÄtagligt under de förhoppningar som fanns, men var trots allt mer Àn de farhÄgor som ju ocksÄ cirkulerade.

Viktigt var att man lade fast den fortsatta processen med större tydlighet, med bl a skyldigheten för stater att intill utgÄngen av nÀsta Är presentera nya Ätaganden om insatser.

Och av speciell betydelse i det sammanhanget blir med all sannolikhet den diskreta axel som förefaller att ha etablerats mellan USA och Kina med en plan för nya kontakter under det kommande Äret.

Just nu sitter jag i Dubai, och det blir nu COP28 hÀr 2023 som kommer att bli nÀsta viktiga anhalt pÄ denna vÀg.

DÄ kan de nya Ätagandena lÀggas samman, och förhoppningsvis har viljan till omstÀllning i nyckellÀnder som Kina och Indien dÄ tagit viktiga steg framÄt.

HÀr Àr jag pÄ ett Ärligt informellt möte som utrikesministern hÀr sedan ett antal Är inbjudit till, med en blandning av huvuddelen av regionens utrikesminister med en rad andra viktiga inte minst internationella aktörer och bedömare.

Åtskilligt hĂ€r har naturligt nog handlat om regionens olika konflikter.

VÀlmÄende Dubai ligger mitt emellan och inte lÄngt frÄn vad som nu Àr de allvarligaste humanitÀra situationerna i vÀrlden, Ä den ena sidan det fortfarande pÄgÄende kriget i Jemen och Ä den andra den ekonomiska och humanitÀra kollapsen i Afghanistan efter talibanernas maktövertagande.

Och den omedelbara prognosen i bÀgge dessa situationer Àr knappast sÀrskilt uppmuntrande.

Det var stundtals starka kÀnslor i inlÀggen frÄn de som kommit ut frÄn Kabul för att ge vittnesbörd om en allt vÀrre situation för landet. De framtrÀdande analytiker som gav sin bild fördjupade dÀrtill oron för de löngtsikyuga konsekvenserna

Men i vÄra diskussioner har ocksÄ funnits de internationella representanter som brottas med utmaningarna i Irak, Libanon och inte minst mellan Israel och Palestina. Utmaningar saknas inte.

Den avgörande förÀndringen i förhÄllande till motsvarande diskussioner för tvÄ Är sedan Àr dock den gradvisa strategiska begrÀnsning frÄn USA:s sida som sÄ gott som alla i diskussionen mer eller mindre tydligt talade om.

Och denna medför att regionala och andra aktörer vidgar sina optioner i olika avseenden. Ett beroende av den amerikanska makten finns förvisso fortfarande i regimen, men det Àr mindre absolut, och dÀrmed mÄste ocksÄ relationer av olika slag breddas.

I slutet av mÄnaden Äterupptas samtalen mellan USA om möjlighet att ÄterupprÀtta det nukleÀra avtalet i alla dess delar, men det sker i en situation dÀr det nu förekommer öppna och regelrÀtta överlÀggningar mellan Iran och sÄvÀl Saudiarabien som Förenade Arabemiraten hÀr.

Det hade varit nÀrmast otÀnkbart under Trump-erans mycket annorlunda situation. Nu finns en medvetenhet om att regionen sjÀlv mÄste vara redo att ta itu med sina olika motsÀttningar. Och Àven om det Àr betydligt lÀttare sagt Àn gjort Àr det en lÄngsiktigt nödvÀndig utveckling.

Trots problemen finns det positiva utvecklingar i regionen. PÄ Ärets möte finns företrÀdare för Israel med fullt ut. Under tidigare Är fanns de förvisso med, men antingen bara pÄ video eller i nÄgot fall utan att deras namn kunde uppges.

Men positivt som detta Àr utvecklas situationen i den palestinska frÄgan negativt. SÀllan har diskussionen kring den varit sÄ pessimistisk som denna gÄng. Desperat försökte de med förankring i de tidigare decenniernas olika förhandlingar sÀga att vi mÄste hÄlla dörren till en tvÄstatslösning öppen, men om de verkligen trodde pÄ detta förblev en öppen frÄga.

NÄgra timmar hÀr har jag hunnit med att tillbringa ocksÄ pÄ den pÄgÄende vÀrldsutstÀllningen Expo2022 dÀr snarast sagt alla vÀrldens lÀnder försöker att visa upp sig.

Andra lyckas pĂ„tagligt bra – andra kanske lite mindre sĂ„. Det var Ă„tskilliga som Ă€gnade sig Ă„t att sĂ€tta betyg pĂ„ de olika paviljongerna. Finlands talades det vĂ€l om, men till ett besök i den rĂ€ckte tiden dessvĂ€rre inte till.

Annat pockade pÄ.

Efter ytterligare en dag hĂ€r – i annat sammanhang – Ă„tervĂ€nder jag hem, Ă€ven om det dessvĂ€rre blir en alltför kort mellan landning pĂ„ ett dygn innan jag mĂ„ste stĂ€lla fĂ€rden till Washington för olika möten dĂ€r.

DÀr blir det inte minst intressant att fÄnga upp trÄdar frÄn det videosamtal som president Biden skall ha med president Xi Jinping i morgon kvÀll.

OcksÄ under mina dagar hÀr har spÀnningen mellan konfrontation och samarbete i relationen mellan Kina och framför allt USA varit en viktig frÄga.

Om den vÀxande polariseringen och en vacklande Biden-administration i USA.

Carl Bildt (m) - 12 November, 2021 - 02:20

LOSANGELES: Att komma till USA efter under tvÄ Är bara följt utvecklingen hÀr pÄ avstÄnd och via media Àr en lÀtt kulturchock.

Ett redan förut polariserat samhÀlle framstÄr i dag som om möjligt Àn mer polariserat

Att under nÄgra timmar, som jag gjorde efter att ha landat i tisdags, vÀxla mellan CNN och Fox News och se dem skildra samma sak med diametralt och i bÀgge fallen starkt polariserade utgÄngspunkter Àr lÀtt skrÀmmande.

PÄ Fox News framstÀlldes de som kÀmpar mot vaccinering som kÀmpande för individens frihet mot en framvÀllande socialism. Och utredningen om vad som hÀnde nÀr Capitolium stormades den 6 januari omtalas som en förföljelse av s k patrioter.

Och dessa förvridna berÀttelser sÀtter sig i delar av befolkningen. Nere i Florida sitter Donald Trump, managerar en kampanjapparat som samlar in vÀldiga belopp och basunerar ut den uppenbara lögnen om att han blev bestulen pÄ sin valseger.

NÀr president Biden tog över den 20 januari var förhoppningen att USA successivt skulle lÀgga allt detta bakom sig, och att saker och ting sakta men sÀkert skulle ÄtergÄ till nÄgonting som framstod som lite mer normalt.

Och med sitt lugnare tonlÀge började president Biden förvisso bra.

Han visste att han hade brÄttom, och det var för att kunna uppvisa tydliga resultat med stora reformer, en förbÀttrad ekonomi och en bekÀmpad pandemi som han lade fram de tvÄ stora jÀttepaketen till kongressen.

Att fÄ igenom dem snabbt var viktigt för att kunna pÄvisa resultat inför mellanÄrsvalet i november nÀsta Är. Annars var ju risken överhÀngande att han skulle förlora sin redan nu ytterligt sköra kontroll över kongressen och inte Ästadkomma sÄ mycket mer före presidentvalet 2024.

Men sÄ blev det inte riktigt.

Under trycket av svavelÄngorna frÄn Mar el Lago var republikanerna emot sÄ gott som allt. Men Àn vÀrre var att det snabbt utbröt strider i det mÄngfasetterade demokratiska lÀgret mellan de som ville betydligt mycket mera och de som satte sig pÄ bakhasorna eftersom detta var alldeles för mycket.

Till slut – men först efter debaclet i Virginia, jag Ă„terkommer till det – lyckades presidenten med stöd av ett antal republikaner dock fĂ„ igenom sitt infrastrukturpaket. Alltid nĂ„got. Behovet Ă€r tĂ€mligen uppenbart.

Men det stora reformprogrammet har han trots att det i de olika manglingarna fram och tillbaka bland de splittrade demokraterna i stort sett halverats Ă€nnu inte fĂ„tt igenom. Förr eller senare lyckas det nog – men processen som sĂ„dan har onekligen skadat.

Guvernörsvalet i Virginia sÄgs allmÀnt som en mÀtare pÄ de politiska stÀmningarna.

Det borde ha vunnits av demokraterna, men i stÀllet kapade en ny republikansk kandidat hem segern. Och det noterades att det finns 50 mandat i kongressens representanthus vars valkretsar vanns av Biden förra Äret med mindre marginal Àn vad han dÄ vann Virginia med.

Även om en pĂ„taglig inflation – i oktober uppmĂ€ttes den högsta siffran pĂ„ 30 Ă„r – börjar trĂ€nga sig pĂ„ Ă€r dock den amerikanska ekonomin pĂ„ tydlig uppgĂ„ng, vilket borde gynna presidenten.

Men i dagens USA Àr det andra frÄgestÀllningar som dominerar. Det pÄgÄr nÄgot av ett kulturkrig om sociala och andra vÀrderingar dÀr demokraterna ibland drivs pÄtagligt lÄngt vÀnsterut av sin flank, och dÀr samma sak tydligt sker med republikanerna.

I Virginia handlade det inte om ekonomin, utan om huruvida förÀldrar skulle ha inflytande över vad deras barn lÀrde sig i skolan.

Stödet i opinionsmÀtningarna för president Biden har dalat pÄtagligt under de senaste mÄnaderna. Ett schabbligt uttÄg ur Afghanistan, sedvanliga problem vid den sydliga grÀnsen och oförmÄgan av demokraterna att hÄlla sams har allt bidragit.

Det blev ingen rivstart. Och det Àr inte bilden av ett kraftfullt ledarskap i Vita Huset som tornar fram.

Att sÀga att det dÀrmed Àr sÀkert att Biden-administrationen och demokraterna kommer att förlora valet om ett Är Àr dock att gÄ för lÄngt. Men för att vÀnda utvecklingen krÀvs en kraftfull inrikespolitisk offensiv med presidenten sjÀlv tydligt i tÀten.

NÄgon sÄdan syns dock Ànnu inte.

DĂ€rmed Ă€r frĂ„gan om huruvida Donald Trump har möjlighet att Ă„terkomma 2024 plötsligt blivit aktuell. Med nuvarande trender kan man nog sĂ€kert sĂ€ga att det blir Donald Trump som avgör vem som blir republikanerna kandidat 2024 – antingen han sjĂ€lv eller nĂ„gon mer eller mindre stöpt i samma form.

Kring vad detta skulle kunna innebÀra kommer det att finnas anledning att Äterkomma. Det gÄr att konstruera scenarier som för in landet i en djupgÄende konstitutionell kris nÀr Trump antingen Ànnu en gÄng sÀger att han bestulits pÄ valresultatet eller faktiskt vinner och sÀtter hÀmnden i centrum för sin maktutövning.

Och det Àr mot denna bakgrund som den nÀrmast accelererande polariseringen i landet Àr sÄ oroande.

OcksÄ frÄn strikt utrikespolitisk utgÄngspunkt.

NÀr man Àr i Los Angeles med sina nÀrmare 15 miljoner invÄnare i den vidare regionen kÀnns Washington förvisso lÄngt borta och Europa om möjligt Ànnu lÀngre bort.

Utanför den stora hamnen i Long Beach lÄg hÀrom dagen 78 stora containerfartyg lastade med varor inte minst frÄn Kina och vÀntade pÄ att fÄ komma in. I snitt fÄr de nu vÀnta tio dygn.

Den amerikanska ekonomin suger in konsumtionsvaror frÄn Asien i sÄdan takt att infrastruktur och transportsystem inte klarar av det. Plötsligt uppstÄr det brist av Àn det ena och Àn det andra. Priserna gÄr upp.

PĂ„ mĂ„ndag skall president Biden ha ett videomöte med president Xi Jinping. Även om motsĂ€ttningarna Ă€r betydande, och frĂ„gan om Kina i stort sett den enda som det rĂ„der inrikespolitiskt samsyn kring, förefaller det som om Vita Huset vill gĂ„ in i en mer konstruktiv fas vad gĂ€ller relationen.

Att man i förgÄr gjorde ett viktigt gemensamt uttalande i klimatfrÄgan var notabelt. Det lÄg sÀkert mycket diplomatiskt arbete inte minst av John Kerry bakom detta, och det blir nog i hög grad axeln mellan Peking och Washington som avgör vad som nu kan komma ut ur COP26 i Glasgow.

SjĂ€lv lĂ€mnar jag nu soliga Kalifornien och för bege mig till minst lika soliga Dubai. FrĂ„n styrelsesammantrĂ€de med RAND Corporation – vĂ€rldens kanske bĂ„de första och viktigaste tankesmedja – bĂ€r det nu av till en sedvanlig samling pĂ„ inbjudan av utrikesministeriet i Abu Dhabi.

Det stora Airbus380-flygplanet flyger nu norrut norr om Grönland, kommer in över den euroasiatiska landmassan nÄgonstans över Kola-halvön och flyger dÀrefter rakt söderut över Ryssland, Kaspiska Havet och Iran innan det efter femton timmar eller sÄ blir dags för landning i Dubai.

DÀr möter mig en annan verklighet.

Lundin Oil igen


Carl Bildt (m) - 11 November, 2021 - 16:02

SANTA MONICA: Enligt mediauppgifter har Äklagare nu efter en elva Är lÄng utredning vÀxt Ätal mot tvÄ företrÀdare för dÄvarande Lundin Oil med anledning av företagets verksamhet i Sudan för tvÄ decennier sedan.

Av det jag tagit del av via media innehÄller Ätalet ingenting som jag inte kommenterar vid Ätskilliga tillfÀllen tidigare.

Nytt i förhÄllande till tidigare spekulationer Àr att det i Ätalet inte förefaller att finnas nÄgonting som konkret knyter nÄgon företrÀdare för Lundin Oil till nÄgonting som skulle kunna vara brottsligt.

Inte heller förefaller Äklagarna, i motsats till Ätskilliga i den allmÀnna debatten, pÄstÄ att det generellt skulle ha varit felaktigt att vara verksam i omrÄdet.

Jag har svÄrt att tro att Äklagarna kan tro pÄ Ätalet sjÀlva.

För de som Àr intresserade av frÄgan mer i detalj rekommenderar jag att begÀra ut det vittnesförhör med mig som Äklagarna höll för sex Är sedan.

De Ă„terkom aldrig.

OsÀkert med resultat i Glasgow, s k historisk resolution frÄn Peking, Kremls press pÄ Ukraina och alarmerande i Etiopien.

Carl Bildt (m) - 7 November, 2021 - 18:54

STOCKHOLM: Jag njuter av en lugn helg hemma inför en mÄnad som kommer att innebÀra Ätskilligt med resor i olika Àrenden för min del.

Viktigt Àr att försöka att följa med vad som hÀnder pÄ COP26 i Glasgow.

De stora ledarnas stora anföranden har passerats, de har nu alla Äkt hem, och nu Àr det de kvarvarande förhandlarna som inte minst under den kommande veckan skall försöka nÄ fram till konkreta resultat.

Det brittiska ordförandeskapet har uppenbarligen satsat mycket pÄ ett antal mindre allomfattande med viktiga delöverenskommelser i akt och mening att visa att resultat Ästadkommits.

Det handlar om att avskogning skall upphöra, om att kraftfullt minska utslÀppet av metangas och inte minst handlade det om försöket att fÄ en uppgörelse om att fasa ut kol i kraftproduktion till 2040.

En överenskommelse blev det, men sjÀlvfallet reducerades dess vÀrde rÀtt kraftfullt nÀr de tre ledande kolanvÀndarna Kina, USA och Indien liksom för övrigt ocksÄ kolexportlandet Australien stÀllde sig utanför.

Än Ă€r det sjĂ€lvfallet för tidigt att slutsummera klimattoppmötet, men som det nu ser ut verkar de stora genombrotten svĂ„ra att uppnĂ„. Den axel av samarbete mellan USA och Kina som beredde vĂ€gen för Paris-avtalet finns inte, och dĂ€rtill kommer att stora utslĂ€ppslĂ€nder nu riktigt konkret börjar att se de betydande svĂ„righeter man stor inför.

Kinas Xi Jinping hörde till dem som inte kom till Glasgow, och det hade sÀkert ocksÄ att göra med förberedelserna för det viktiga möte med kommunistpartiets centralkommitté som sÀgs komma att Àga rum under den kommande veckan.

Inte bara Àr detta ett viktigt möte pÄ vÀgen mot nÀsta Ärs partikongress, utan det sÀgs nu att det komma att anta en historisk resolution av samma dignitet som de som antogs 1945 under Mao Tsetung och 1981 under Deng Xiaoping.

Och nu Ă€r det uppenbarligen Xi Jinping och hans politiska kurs som skall kodifieras samtidigt som partiets 100-Ă„rsjubileum firas. Tydligen har en ny kort version av partiets historia förhandlats fram – sĂ„dant brukar vara komplicerade saker i kommunistiska partiet mĂ„na om att ha en rensad och redigerad historia att falla tillbaka pĂ„.

SÀkert har resolutionens olika formuleringar arbetats fram noggrant, och det kommer dÀrför ocksÄ att Àgnas mycket tid Ät att senare analysera vad den har att sÀga om Kinas utveckling under de kommande Ären.

Kring den frÄgan Àr osÀkerheten i alla fall pÄ lite lÀngre sikt högst betydande.

Jag tillbringade ett dygn i Berlin i veckan som gick i en sammandragning av Ätskillig kompetens i det Àmnet. Det gÄr att göra scenarier dÀr Kinas ekonomiska utveckling stannar upp och leder till politiska problem, men det gÄr ocksÄ att göra scenarier dÀr den kinesiska ekonomin om nÄgra decenniet Àr tre-fyra gÄnger större Àn den amerikanska.

Och alldeles sjÀlvfallet kommer det att ha betydande globala konsekvenser hur Kinas utveckling kommer att bli.

I Berlin fortsÀtter regeringsförhandlingarna med tysk grundlighet. Ca 300 personer lÀr vara engagerade i de 22 olika arbetsgrupper som skall mala fram det slutliga dokumentet om den kommande regeringens politiska inriktning.

Och att detta arbete sker utan direkt iblandning av sakkunniga tjÀnstemÀn leder till viss nervositet runt om pÄ de olika ministerierna.

PÄ det utrikespolitiska omrÄdet Àr det tydligt att de tvÄ partier som tillsammans blir större Àn socialdemokraterna i den kommande regeringen kommer att vilja ha ett skarpare tonlÀge mot sÄvÀl Ryssland som Kina.

I framför allt Washington förefaller man nu tydligt oroad för vad som kan vara pÄ gÄng vad gÀller ryskt agerande gentemot Ukraina. Jag tillhör förvisso dem som under de senaste mÄnaderna varnar för den tydliga skÀrpning av den ryska politiken som olika uttalanden tyder pÄ.

Nu talas det om ryska trupprörelser, men Àn sÄ lÀnge förefaller dessa inte beröra de tvÄ arméer som framför allt Àr inriktade för operationer mot Ukraina.

Tveklöst Àr dock att Moskva medvetet försöker att strypa viss energitillförsel till Ukraina, och det kan komma att leda till en besvÀrlig situation nÀr de kallare mÄnaderna nu nÀrmar sig.

UppmÀrksamhet Àr pÄkallad.

Lite lÀngre bort finns det all anledning att vara oroad för utvecklingen i Etiopien. Jag noterade att UD nu avrÄder frÄn alla icke nödvÀndiga resor till landet, och jag befarar att detta Àr högst motiverat.

Etiopien Àr med sina ca 120 miljoner invÄnare kontinentens nÀst största land efter Nigeria, har lÀnge setts som relativt framgÄngsrikt och Àr ju dessutom sÀtet för den Afrikanska Unionen med dess viktiga roll. Ett sammanbrott för Etiopien skulle fÄ utomordentligt allvarliga konsekvenser.

Med ett hundratal olika sprÄk och ett tiotal olika regioner med varierande krav pÄ autonomi Àr riskerna pÄtagliga. Nu har de grupperingar med förankring i den nordliga provinsen Tigray som centralregeringen fört krig mot lyckats med en motoffensiv som lett till farhÄgor för att de skulle kunna hota huvudstaden sjÀlvt.

Det har hÀnt förr. Det var frÄn Tigray som man 1991 gick till offensiv och till slut störtade den marxistiska regimen i Addis, och sedan kom att styra landet i nÀstan tvÄ decennier.

PremiÀrminister Abiy Ahmed fick makten 2018 och hyllades tidigt för sin demokratiska öppning liksom att det blev möjligt att sluta fred med Eritrea. Nobels fredspris kunde han ta emot Äret dÀrpÄ.

Men nu ser det pÄtagligt illa ut.

Afrikanska och amerikanska fredsanstrÀngningar kÀmpar Àn sÄ lÀnge i pÄtaglig motvind. Just nu handlar det om att förhindra en offensiv mot huvudstaden och fÄ nÄgon typ av samtal till stÄnd.

Det mesta tyder dock pÄ att det kommer att bli vÀrre innan det möjligen finns en förutsÀttning för att politiskt undvika en Àn större katastrof för detta viktiga land.

Den amerikanska inrikespolitiken under den senaste veckan har haft sitt intresse med bl a guvernörsval i Virginia och beslut till slut i kongressen om satsningar pÄ infrastruktur.

Men jag avstÄr frÄn kommentarer om USA denna gÄng, och det Àr pÄ grund av att jag har inte mindre Àn tre resor dit under den kommande mÄnaden, och det ger lite bÀttre utrymme för kommentarer.

Denna vecka bĂ€r för min del först av till Santa Monica i Kalifornien för styrelsesammantrĂ€de med RAND Corporation – det första i fysisk form pĂ„ ett bra tag – och dĂ€refter till Dubai för en sedvanlig sammandragning om den regionens varierande utmaningar.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

Jonas Sjöstedt sommartalar

VĂ€nsterpartiet - 16 August, 2012 - 11:41

Snart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning.

 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 12:54.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2021, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson