Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Categories

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Diktator


Riksdagspartier

Centerpartiet


Kristdemokraterna


Liberalerna


Miljöpartiet

Moderaterna


Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Partier & Politiker

Om ett vÀxande Indien, en kommande Trump, en osÀker votering i EU, brittiska ambitioner, kinesisk osÀkerhet och lite annat.

Carl Bildt (m) - 15 July, 2024 - 09:34

MUMBAI: Mycket tidigt denna morgon bÀr det nu tillbaka till Europa efter tre dagar i ett Indien i mycket snabb och imponerande utveckling.

Ambitionen Àr det inget fel pÄ. Man talar stÀndigt om att gÄ frÄn vÀrldens femte största ekonomi i dag till dess tredje största om ett par decenniet, och lyckas man hÄlla nuvarande tillvÀxt Àr det en fullt realistisk ambition.

I Mumbai – som Ă€r landets finansiella centra – mĂ€rks detta kanske Ă€n tydligare Ă€n pĂ„ mĂ„nga andra hĂ„ll. Skyskraporna skjuter i höjden, och jag lĂ€ser att staden i dag har fler dollarmiljardĂ€rer Ă€n vad Los Angeles kan skryta med. Att det samtidigt fortfarande finns stora slumomrĂ„den tillhör den indiska verkligheten.

I dagarna kom FN med sin uppdatering av prognoserna för den globala befolkningen. Indien Àr redan vÀrldens mest folkrika land, och medan Kina nu gÄr in i en allt snabbare nedgÄng befolkningsmÀssigt kommer Indien att fortsÀtta att vÀxa i ett halvt sekel till enligt denna prognos.

Och dÄ kommer Indien att ha en dubbelt sÄ stor befolkning som Kina, vars befolkning i sin tur kommer att halveras. Det blir ett annat Asien i en annan vÀrld.

Utrikespolitiskt Àr det för Indien hÄrdhÀnt nationella intressen som ofta stÄr i fokus. Relationen med Ryssland förblir viktig först och frÀmst för att försöka att balansera det Kina som stÀndigt finns med i alla kalkyler. Modis kramfest i Kreml i förra veckan var dock ingen uppbygglig syn.

Nato-toppmötet i Washington avlöpte utan nÀmnvÀrda överraskningar.Men tvÄ formuleringar i den avslutande kommunikén avvek lite frÄn det normala.

En var att man sade att Kina var en ”decisive enabler” av den ryska aggressionen mot Ukraina.

Det kan sÀgas, men det skall dÄ samtidigt noteras att medan det förvisso Àr den ryska exporten av olja som hÄller upp den ryska ekonomin och dÀrmed finansierar kriget gÄr kring 80% av denna till Kina och Indien med liten skillnad mellan de tvÄ.

Den indiska importen av olja frÄn Ryssland har mer Àn tiodubblats sedan kriget inleddes.

Och ser man pÄ de nytillverkade kryssningsrobotar som anfaller Ukraina visar det sig att nyckelkomponemterna fortfarande till större delen kommer frÄn USA. Dessas vÀgar in i Ryssland har dock sannolikt varit komplicerade.

Den andra formuleringen handlade om Ukrainas ambition om medlemskap i Nato, och sade att den processen var ”irreversible”.

MÄhÀnda. Men mycket Àr ju beroende av den amerikanska inrikespolitiska utvecklingen, och med mordförsöket mot Donald Trump i gÄr förÀndrades Äter den amerikanska inrikespolitiska scenen.

Efter debattdebaclet var det tilltagande sannolikt att president Biden skulle förlora om han stannade kvar som kandidat – han ligger nu tydligt efter i mĂ€tningarna i sex av de sju avgörande delstaterna – och Ă€ven om politik Ă€r en snabbt förĂ€nderlig konstart Ă€r det efter attentatet övervĂ€gande sannolikt att USA:s nĂ€ste president kommer att heta Donald Trump.

Till konsekvenserna av detta – för Europa i största allmĂ€nhet och för Ukraina i synnerhet – kommer det att finnas Ă„tskilliga anledning att Ă„terkomma.

De kommer att vara betydande. De olika scenarier som ECFR tagit fram för vad som kan hÀnda under en president Trump har nu blivit Àn mer efterfrÄgad lÀsning i regeringskanslier runt om i Europa.

Till dem hör att frÄgan om ett Nato-medlemskap för Ukraina med all sannolikhet kommer att avföras frÄn dagordningen under de kommande fem Ären.

Trumps officiella kröning som republikansk presidentkandidat – under starkt förĂ€ndrade omstĂ€ndigheter – kommer vi att se under konventet som ju inleds i Milwaukee senare i dag.

Hur han dĂ€r vĂ€ljer att framtona skall bli intressant att se. Är det bitter hĂ€mnd eller nationell försoning som kommer att vara hans dominerande budskap efter mordförsöket?

Demokraternas drama med den falnande Biden har tills vidare helt sjunkit undan.

Men veckan som inletts blir ocksÄ dramatisk i Europa.

PÄ torsdag skall Europaparlamentet i Strasbourg rösta om förslaget om Ursula von der Leyen som ordförande för Europakommissionen för ytterligare en mandatperiod.

Det borde finnas en majoritet för henne, men omröstningen Àr hemlig, och erfarenheterna frÄn tidigare omröstningar visar att en summering av de tre partigrupper som nu officiellt stöder henne, och som tillsammans har en tydlig majoritet, alls inte Àr nÄgon garanti.

Det finns ledamöter som Àr frÄnvarande och det finns de som i tysthet kanske vill revoltera, men det finns kanske ocksÄ sÄdana i andra partigrupper som faktiskt vill ge ett Äterval sitt stöd.

SĂ„ omröstningen kommer att följas med största intresse. Hon behöver minst 361 röster av de 720 ledamöterna av parlamentet. Skulle hon inte fĂ„ det finns ingen Ă„tervĂ€ndo – dĂ„ mĂ„ste stats- och regeringscheferna snabbt ta fram en ny kandidat.

Men förhoppningsvis – och sannolikt – kommer det inte att behövas.

Och dĂ€refter kommer processen med att sĂ€tta samman den nya kommissionen att kunna ta sin början. Nu gĂ€ller kampen fördelningen av olika Ă€mnesomrĂ„den – mer eller mindre viktiga – mellan de olika kommissionĂ€rer som medlemslĂ€nderna nominerat.

Samma dag möts pĂ„ Blenheim Palace I Storbritannien – dĂ€r Winston Churchill en gĂ„ng föddes – den bredare grupp av europeiska stater som kallas European Political Community för diskussioner om bl a migration, energi och demokrati.

Men först och frÀmst Àr det sjÀlvfallet en möjlighet för den nya brittiska regeringen under premiÀrminister Starmer att visa fÀrgerna.

Separat kommer han dessutom att ge en middag för president Macron som ju annars har att avvakta vilka förutsÀttningar som olika kontakter i den nya nationalförsamlingen kan ge för att bilda en ny fransk regering.

FrĂ„n Mellersta Östern kan bara kort noterats att den senaste israeliska flygattacken i Khan Younis i Gaza i avsikt att döda en Hamas-ledare, men osĂ€ker utgĂ„ng vad gĂ€ller det syftet men med ett stort antal döda i övrigt, förefaller att Ă€n mer ha minskat sannolikheten för den vapenvila som Ă€r en nödvĂ€ndighet.

Och den Àr det ju ocksÄ för att förhindra att sannolikheten för ett krigsutbrott kring södra Libanon med alla dess konsekvenser inte skall fortsÀtta att öka.

I veckan som kommer riktas ocksÄ Ätskilliga blickar mot Peking, för kommunistpartiets s k tredje plenum efter Ätskillig försening nu kommer att samlas.

I den kinesiska politiska kalendern Àr det varje femÄrsperiod det s k tredje plenum som lÀgger fast linjerna för frÀmst den ekonomiska politiken. Och nu stÀlls frÄgan om insaktningen i och problemen i den kinesiska ekonomin kommer att leda till att man ÄtergÄr till en mer reforminriktad politik eller inte.

De flesta bedömare Àr skeptiska, men det ÄterstÄr att se vad som kommer att komma ut ur det sannolikt mycket noga förberedda mötet.

Nu bÀr det Äter mot till Europa. Det blir nÄgot dygn i Sarajevo ocksÄ för lite samtal dÀr innan det Äter Àr Adriatiska Havet som gÀller.

Om ny utmaning i Paris, nytt politiskt landskap i Storbritannien, Nato-möte i Washington, Orbån försök till fred i Moskva och en del annat.

Carl Bildt (m) - 8 July, 2024 - 10:51

VID ADRIATISKA HAVET: Sommaren har tagit sin början, men den internationella politiken har förvisso inte tagit paus.

GÄrdagens avgörande andra omgÄng i det franska valet levererade en första klassens överraskning som alla opinionsinstitutet hade missat i sina prognoser.

Högernationella RN misslyckades inte bara med sitt mÄl om en majoritet utan blev inte ens, vilket de flesta trott, största parti. I stÀllet togs den ledande platsen av den för ÀndamÄlet hopsnickrade vÀnsteralliansen, och dÀrtill lyckades president Macrons allians komma in som den andra starkaste kraften i nationalförsamlingen.

Mycket handlade sÀkert om taktikröstning för att stoppa RN, men det var ingalunda sÀkert pÄ förhand att det skulle lyckas.

SÄ vad hÀnder nu? Sittande regeringen avgÄr i dag, och president Macron har lÄtit meddela att han skall fundera ett tag innan han tar nÀsta steg.

Det vi kommer att se Àr att dynamiken i nationalförsamlingen kommer att spela en större roll. Dess första uppgift kommer att bli att vÀlja en ny talman, och spelet om det kommer att visa vilka koalitioner som kan vÀxa fram nÀr det gÀller en ny regering.

Strategiskt förskjuts nu uppmÀrksamheten i regeringsfrÄgan frÄn att tidigare ha handlat om att isolera den yttersta högern till att nu handla om att isolera den yttersta vÀnstern.

Att göra det krÀver dock att man lyckas att splittra upp vÀnsteralliansen. DÄ skulle det möjligen finnas förutsÀttningar för en bredare regering som omfattar ocksÄ Macrons koalition och möjligen ocksÄ andra, men om det kommer att vara möjligt Àr skrivet i stjÀrnorna.

Det enda som Àr riktigt sÀkert Àr att vi stÄr inför en period av politisk osÀkerhet i Frankrike. Landets styre Àr ju i viss mÄn presidentiellt, men kommer nu att bli tilltagande parlamentariskt. Och nyval Àr inte möjligt förrÀn om ett Är.

Om regeringsfrÄgan i Paris sÄledes Àr högst oklar och den dÀremot alldeles klar i London. Den nya regeringen under premiÀrminister Starmer Àr ju redan pÄ plats.

Torsdagens val i Stor Britannien fick ju ett resultat som i huvuddrag inte innebar nÄgon överraskning, men resultatet var inte desto mindre intressant i olika avseenden.

För de konservativa var nederlaget mycket stort. FrÄn ca 40% av rösterna i det senaste valet gick man ner till 23%, vilket med alla rimliga mött mÀtt var katastrofalt.

Att det nu blir ett internt blodbad i partiet Àr ofrÄnkomligt, och frÄgan för framtiden Àr vad som kommer att komma ut ur detta.

Det partiet som högerpopulisten Nigel Farage plötsligt satte upp lyckades att fÄ ihop 14% av rösterna, men det allvarligaste Àr att ca en fjÀrdedel av de som i förra valet röstade pÄ de konservativa nu föll för hans locktoner.

Farage sjÀlv gör nu entré i underhuset, och han kommer att lÄta höra av sig. Hans mÄl mÄ vara att mer eller mindre förgöra det konservativa partiet, men medlet att göra det blir att framstÄ som den skarpaste kritikern av den nya Labour-regeringen.

Jag tror att vi har att rÀkna med Ätskillig dramatik kring detta under de kommande Ären.

För Labour och nye premiÀrministern Keith Starmer var detta en mycket stor seger rÀknat i mandat i underhuset, men mindre imponerande om man ser till det faktiska vÀljarstödet. De ca 33% av rösterna man fick, procentuellt en liten framgÄng, dolde att man faktiskt fick fÀrre röster Àn i förra valet.

Vad som i mandat var en stark seger framstÄr nÀr man tittar pÄ vÀljarsiffrorna som en betydligt svagare sÄdan. Men med en mycket komfortabel majoritet i underhuset betyder detta i det korta perspektivet sjÀlvfallet föga.

Politiken framöver kommer att avgöra, och om den vet vi relativt lite. NÀr Tony Blair kom in som premiÀrminister efter sin seger 1997 fanns det en tydlig agenda, men i denna valrörelse var huvudbudskapet att besegra de konservativa, och för en valseger rÀckte det.

Men frÄn och med nu kommer det att krÀvas mera.

Utrikespolitiskt blir förÀndringens knappast dramatiska. Starmer har tidigt och tydligt bekrÀftar kursen i Ukraina-politiken. OcksÄ vad gÀller att ta upp försvarsanslagen till 2,5% av BNP vill han fullfölja politiken.

Det Àr nÀr det gÀller relationen till EU vi nu kommer att se ett mer avspÀnt förhÄllande. Viktiga steg togs förvisso redan av premiÀrminister Sunak, men mer kommer sÀkert att komma. Att man har denna ambition har ledande personligheter i den nya regeringen gjort klart.

Sannolikt Ă€r det pĂ„ utrikes- och sĂ€kerhetspolitikens omrĂ„de som förutsĂ€ttningarna för ett gradvis nĂ€rmande Ă€r störst. PĂ„ vĂ„rt ECFR-möte i Madrid i slutet av veckan vĂ€drades informellt olika möjligheter som kan öppnas upp, och det talas om en möjlig ”sĂ€kerhetspakt” mellan London och Bryssel.

PÄ andra omrÄden kan utmaningarna vara större, men en ny diskussion har i alla fall inletts. Mycket fÄr dock avvakta intill en ny EU-kommission Àr pÄ plats i Bryssel.

Den avgörande begivenheten under veckan som kommer Àr sjÀlvfallet Nato-toppmötet i Washington, vilket ju för Sveriges och Finlands del Àr det första dÀr vi deltar som medlemmar fullt ut.

Tre frÄgor kommer att dominera.

Den först Àr alldeles sjÀlvklart Ukraina och dess möjligheter till medlemskap lÀngre fram. NÄgot sÄdant Àr knappast möjligt sÄ lÀnge kriget pÄgÄr, men man kommer pÄ olika sÀtt att försöka att bygga broar till ett framtida medlemskap.

Hur situationen sedan kommer att se ut frÀmst i USA, nÀr vi kommer dit Àr en annan och mer osÀker frÄga.

Men viktigt i Washington – kanske det allra viktigaste – blir konkreta Ă„taganden om konkret hjĂ€lp till Ukraina i dess kamp. Speciellt nĂ€r det gĂ€ller luftförsvar Ă€r det viktigt att vi alla rensar förrĂ„den och ger all den hjĂ€lp vi har möjlighet att ge.

Ett nytt Nato-kommando kommer att sÀttas upp i Wiesbaden för att koordinera stödet till Ukraina.

Den andra stora frÄgan Àr sjÀlvfallet vilka steg som mÄste tas för att Nato-lÀnderna tillsammans kan leva upp till sina försvarsÄtaganden.

Konkreta operativa planer för försvaret av olika delar av Nato-territoriet har nu tagits fram, men det Äterstod Ätskilligt nÀr det gÀller att fylla dem med konkret innehÄll i form av faktiska militÀra förband. Speciellt tydliga Àr bristerna nÀr det gÀller större arméförband.

Och för att klara detta kommer det att krÀvas satsningar som gör lÀngre Àn de 2% av BNP som lÀnderna hitintills Àr förpliktade till. Hur den saken kommer att formuleras i Washington ÄterstÄr att se.

Den tredje stora frĂ„gan – icke uttalad, men stĂ€ndigt nĂ€rvarande – blir alldeles sjĂ€lvklart hur det gĂ„r för president Biden.

Jag tillhör dem som har svÄrt att tro att han kommer att vara kvar som kandidat i november, men just nu Àr det uppenbart att han bitit sig fast i bordskanten och sÀger att bara Den AllsmÀktige kan rubbar honom frÄn den positionen. Men nÀr opinionslÀget tydligt försÀmras, och han inte blir yngre, tror jag att det kommer att bli allt fler som kommer att försöka att iklÀda sig Den AllsmÀktiges roll i detta avseende.

Men klart Àr att hans varje ord och varje steg under de olika mötena i Washington kommer att observeras noga. Situationen Àr i grunden tragisk, men den Àr icke desto mindre en realitet.

Ungern har övertagit ordförandeskapet i EU, och trogen sin form gjorde Victor Orbån vad han beskrevs som en fredsresa till Moskva för att trÀffa sin vÀn Putin.

Med sig hade han ett förslag om en omedelbar vapenvila mellan Ryssland och Ukraina följt av förhandlingar för att nÄ en politisk uppgörelse. Det var ett förslag som han f ö inte Àr alldeles ensam om i den internationella diplomatin.

Men pÄ detta blev det ett tydligt nej frÄn Putin.

Denne förklarade att en vapenvila bara skulle utnyttjas av Ukraina för att stÀrka sitt försvar. För att han skulle gÄ med pÄ en vapenvila mÄste Ukraina först pÄ ett tydligt och oÄterkalleligt sÀtt acceptera de avgörande krav om territorier och avvÀpning som han hade lagt fram.

Och Orban tvingades konstatera att partnerna stod lÄngt ifrÄn varandra. NÄgon vallfart till Kreml borde inte ha behövts för att konstatera detta.

Nu Àr det Indiens premiÀrminister Modi som Àr nÀste person att ta del av detta budskap nÀr han besöker Moskva under de nÀrmaste dagarna.

Indien har sin egen agenda, och till denna hör att försöka att förhindra att Kina och Ryssland kommer alltför nÀra varandra. I New Delhi Àr det Kina som ses som den lÄngsiktiga utmaningen framför andra.

I Iran blev det en övertygande seger i presidentvalet för den med regimens mÄtt mÀtt moderate Masud Pezeshkian över hans mer konservativa konkurrent.

Vad detta kommer att innebÀra ÄterstÄr att se. Knappast nÄgonting revolutionerande, men med all sannolikhet i nyanser som inte kommer att sakna betydelse.

En frÄga av pÄfallande betydelse Àr om Iran kommer att leverera ballistiska robotar till Ryssland eller inte. Det har man hitintills av allt att döma inte gjort, men vi har skÀl att utgÄ frÄn att den ryska pressen i frÄgan Àr betydande. Vad Iran har att erbjuda Ryssland Àr i detta avseende med all sannolikhet betydligt bÀttre Àn det som Nordkorea redan levererat.

Om katastrofen i Atlanta och kollapser i Paris och London. Och lite annat.

Carl Bildt (m) - 30 June, 2024 - 19:56

STOCKHOLM: Stilla har regnet fallit denna dag efter en period av varmt och soligt vÀder.

Men i den politiska vÀrlden Àr det sannerligen inte stilla. Detta Àr i stÀllet de politiska genomklappningarnas dagar.

Och i dag var det första ronden i valet till den franska nationalförsamlingen.

Resultatet var tÀmligen katastrofalt för president Macron. Högerextrema RN fick ca 34% av rösterna, den extrema vÀnsteralliansen FP 28% och Macrons lilla allians lite mer Àn 20%.

Hur detta sedan kommer att Äterspeglas i mandat i nationalförsamlingen avgörs i den andra omgÄngen nÀsta söndag. En egen majoritet för RN Àr inte omöjligt, Àven om dessa siffror visar att en vÀg ÄterstÄr till mÄlet.

Man kommer nu att försöka att mÄla upp det i och för sig reella hotet frÄn den vÀnsterextrema alliansen FP för att pÄ det sÀttet försÀkra sig om en majoritet.

Men utan att överdrivna alltför mycket mÄste man konstatera att Macron nu förlorar makten över Frankrike. Hans mycket hedervÀrda och i mÄnga avseende imponerande försök att skapa en ny politisk kraft för att modernisera Frankrike har kommit till vÀgs Ànda. Han Àr nu en av landets minst populÀra politiker.

Men med all respekt för betydelsen av det franska valet Àr det dock vad som hÀnde i torsdagskvÀllens lÀnge emotsedda TV-duell i Atlanta mellan presidenterna Biden och Trump som dominerar Ätskilliga samtal vÀrlden runt.

Det var Biden-kampanjen som hade insisterat pÄ denna, och det tydligen i avsikten att ge deras anstrÀngningar ny styrka. Om man uttrycker sig mycket försiktigt kan man sÀga att det inte lyckades. Det blev katastrof.

I denna amerikanska valrörelse Àr det enligt min mening tvÄ frÄgestÀllningar som Àr viktiga. Den ena Àr förestÀllningen om hur det gÄr med den amerikanska ekonomin och kandidaternas trovÀrdighet dÀr, och den andra Àr helt enkelt frÄgan om Bidens Älder.

Det finns sjĂ€lvfallet ocksĂ„ andra frĂ„gor som spelar in – invandring och abort kanske frĂ€mst – men enligt min mening Ă€r det dessa som avgör.

Och resultatet av TV-duellen blev att Bidens Älder Äter blev den dominerande frÄga, och att frÄgetecknen kring hans möjlighet att dels klara en valrörelse och dÀrefter fyra Är till i Vita Huset blev majestÀtiskt större.

Det var plÄgsamt att se hur han förlorade greppet om hela debatten, och stundtals verkade direkt förvirrad. Biden hade en del sakliga poÀnger, och Trump ljög i sedvanlig ordning ohÀmmat, men det saknar betydelse nÀr intrycket var att den senare var levande och medveten medan den förre knappt var det alls.

Det var en genomklappning som redan gÄtt till den politiska historien.

Jag satt i Helsingfors och sÄg det tragiska dramat tillsammans med nÄgra ledande politiska kommentatorer frÄn andra sidan Atlanten. Vi var alldeles eniga: detta kommer inte att gÄ.

Vi gjorde bedömningen att det var 90% sannolikt att det skulle göras ett seriöst försök av demokraterna att nu byta kandidat och 40% sannolikhet att detta skulle lyckas.

Än vet vi inte utgĂ„ngen av detta, det pĂ„gĂ„r med all sannolikhet mycket bakom scenen, men tydligt Ă€r att man hitintills ”circled the wagons” som det heter i USA – nĂ€r ett indiananfall nĂ€rmade sig formerade man sina vagnar till ett försvarsring.

Man lyckades fÄ presidenten att inom ett dygn med viss styrka lÀsa en text frÄn en teleprompter pÄ ett valmöte. Och Barack Obama ryckte ut och sade att ocksÄ han hade gjort dÄliga debatter under sin karriÀr. Presidenten meddelade dessutom att han hade varit förkyld.

Jojo, och mycket glöms ofta snabbt bort i en valrörelse som hastar frĂ„n frĂ„ga till frĂ„ga. Men knappast detta. Och vill han fortsĂ€tta kommer kameror att dokumentera varje antydan till fortsatt stapplande och mumlande under de kommande mĂ„naderna – och allt tyder pĂ„ att det kommer att bli mer av den varan.

Och dÀrtill kommer ocksÄ oundvikliga utrikespolitiska effekter. Av lÀtt insedda skÀl har debatten fÄtt svallvÄgor över hela vÀrlden. Kan detta vara den fria vÀrldens ledare under de kommande fyra Ären?

SÄ vi fÄr se vad som hÀnder. Men sker inget skifte inom de nÀrmaste tvÄ veckorna förefaller det nu mycket sannolikt att Donald Trump kommer att komma tillbaka i Vita Huset den 20 januari nÀsta Är.

Och ur det kommer det att komma Ätskilliga problem och utmaningar. Inte minst för Europa.

Till veckans positiva nyheter hörde dock att EU-ledarna enade sig om att nominera Ursula von det Leyen som kommissionspresident för ytterligare fem Är och Estlands premiÀrminister Kaja Kallas som ny Hög Representant för utrikes- och sÀkerhetspolitik, och samtidigt beslutade man om Portugals f d premiÀrminister Antonio Costa som ny ordförande i Europeiska RÄdet.

Processen fram till beslut var kanske inte alldeles vacker i alla delar, och för frÀmst Ursula von der Leyen ÄterstÄr utmaningen i att klara omröstningen i Europaparlamentet som nu sannolikt blir den 18 juli.

Men intill dess kommer mycket att hÀnda.

PÄ torsdag Àr det sÄ dags för de brittiska vÀljarna att gÄ till valurnorna, och dÀr vankas ytterligare ett politiskt blodbad med vad som ser ut att bli ett historiskt nederlag för de konservativa och en mycket stor seger för Labour.

PÄ fredag nÀsta vecka Àr Keith Starmer Storbritanniens nye premiÀrminister.

HÀr sÀger mÀtningarna nu att stödet för Labour ligger kring 40%, för de konservativa kring 20% och för högerpopulisten Farage kring 17%.

NĂ€r jag var i landet i veckan handlade allt dels om huruvida Labour skulle klara av de utmaningar landet stĂ„r inför – deras valrörelse har varit ytterligt tom pĂ„ politik – och dels vad som skulle komma att hĂ€nda i de rykande ruinerna av det konservativa partiet.

Och hÀr finns ju ett bekymmersamt fenomen som vi ser i flera lÀnder, nÀmligen hur moderata liberalkonservativa partiet utmanas och delvis Àts upp av en rabiat populism till höger.

I Frankrike har den klassiska anstÀndiga borgerligheten sÄ gott som försvunnit, i Tyskland brottas ocksÄ CDU med utmaningen frÄn AfD framförallt i landets östligaste delar, i Italien finns bara rester av en moderat borgerlighet kvar och i Storbritannien berÀknas de konservativa nu förlora en tredjedel av sina vÀljare till Farage.

Hur skall detta hanteras pÄ sikt?

De europeiska socialdemokratiska partierna har under de senaste tvÄ decennierna reducerats avsevÀrt i styrka av de nya politiska vindarna. Nu Àr det den moderata borgerligheten som utmanas. Diskussionen kring detta blir viktig under kommande Är.

Och lĂ€get i Mellersta Östern förblir fortsatt bekymmersamt.

SÄvÀl amerikanska som franska intensiva diplomatiska anstrÀngningar sker nu för att förhindra ett krigsutbrott ocksÄ kring Libanon, men sÄ lÀnge det inte Àr möjligt att fÄ till stÄnd ett eld upphör i Gaza tror jag dessvÀrre att utvecklingen sakta men sÀkert glider mot en ny konflikt.

PÄ torsdagen inleder vi vÄr Ärskonferens med European Council on Foreign Relations i Madrid, med bred uppstÀllning, och dÀr kommer det inte att saknas frÄgor att diskutera. Ett EU klÀmt mellan en Trump och en Putin, och med betydande politisk osÀkerhet i sÄvÀl Paris som Berlin, kommer att bli en rÀtt besvÀrlig historia.

Och den intresserade hÀr hemma kan dessutom samma dag lyssna pÄ mig i klassiska Sommar i P1. Det Àr fjÀrde gÄngen för mig, och det blir en del historia, bÄde Ryssland och Ukraina och dessutom lite annat.

Men efter dagarna i Madrid blir det sedan lite mer av avkoppling för ocksÄ min del.

Om osĂ€kerhet i Bryssel, Ă€nnu större osĂ€kerhet i Paris, duell i Atlanta och ökade risker i Mellersta Östern.

Carl Bildt (m) - 23 June, 2024 - 18:04

BRYSSEL: Strax bÀr det hem efter nÄgra dagar och nÄgra olika möten hÀr i den belgiska och europeiska huvudstaden.

I mÄndags kvÀll i förra veckan misslyckades EU:s stats- och regeringschefer pÄ sin informella middag hÀr med att uppnÄ den enighet om de olika personfrÄgorna efter EU-valet som ju lÄg i luften och som jag ju ocksÄ skrev om.

En alltför liten krets trodde att det rÀckte med att göra upp dÀr, och att andra bara passivt skulle notera vad som malts fram i den, men det var inte bara den italienska premiÀrministern som reagerade mot detta och ville se en lite öppnare process.

Och dÀrmed föll det hela samman.

Sedan dsss har vÀl bilden komplicerats i och med att det nu ser ut som om den liberala gruppen i Europaparlamentet kommer att bli den fjÀrde i stÀllet för den tredje största efter att frÀmst dess tjeckiska medlemsparti ANO gÄtt över till den mer konservativa grupperingen ECR.

Och det Àr nog faktiskt dÀr som det partiet hör hemma bÀst.

Men dÀrmed ökar ju rimligen tyngden i kraven frÄn de mest högerinriktade krafterna pÄ att fÄ i alla fall nÄgon utdelning nÀr de olika posterna fördelas ut mellan de olika politiska familjerna.

Hur det kommer att lösas ut ÄterstÄr att se.

NÀr detta skrives tror jag knappast det finns nÄgon lösning klar, utan det blir direkta diskussioner mellan stats- och regeringscheferna nÀr de möts till sitt formella toppmöte mot slutet av veckan som leder antingen till en överenskommelse dÄ eller till uppskov till ett senare möte.

Det blir nog för en del att bita pÄ naglarna tills dess.

Om detta spekuleras det förvisso Ätskilligt, men ett Àn större samtalsÀmne Àr nog trots allt vad som kommer att hÀnda i Frankrike. Den första omgÄngen i valet till nationalförsamlingen Àr ju kommande söndag, och opionsmÀtningarna visar bara högst marginella förÀndringar i förhÄllande till det för president Macron förödande resultatet i EU-valet.

Den extrema högern ligger strax över 30%, och vÀnsterkoalitionen med pÄtagligt extrema inslag dÀr ocksÄ strax under. SÄ ser den bistra franska verkligheten ut.

I diskussionerna finns det lika mÄnga Äsikter om hur det kunde komma hit som det finns bedömningar av vad som kommer att hÀnda efter det att den andra omgÄngen i valet den 7 juli sannolikt kommer att ge ett resultat med högerradikala RN som sÀrklassigt största parti.

Av betydelse Àr sjÀlvfallet om de fÄr en egen majoritet eller inte, och det mesta verkar Àn sÄ lÀnge tyda pÄ att de inte fÄr det.

President Macron kan dÄ vÀlja att nominera en mer teknokratisk premiÀrminister för att se hur lÀnge denne sedan kan överleva i nationalförsamlingen, men mer sannolikt Àr kanske trots allt att han fÄr bita i det synnerligen sura Àpplet och utse RN-kandidaten, den 29-Ärige Jordan Bardella, till premiÀrminister.

Och vad hÀnder sedan?

I likhet med vÀnsterblocket lovar RN en rad ÄtgÀrder som tillsammans kommer att driva upp det redan stora underskottet i den franska statsbudgeten till 6-7% av BNP. VÀnster- och högerpopulism brukar ju i denna typ av frÄgor ofta gÄ armkrok.

Att den franska börsen gÄtt ner kraftigt efter beskedet om nyvalet Àr föga förvÄnande.

Sannolikt dyker dÄ bÄde Macron och Bardella upp pÄ nÀsta EU-toppmöte, och huruvida de dÄ företrÀder en enad fransk politik eller inte Àr en i hög grad öppen frÄga, liksom hur RN vÀljer att spela sina kort nÀr man vÀl sitter i regeringsstÀllning.

Allt tyder dock pÄ att vi kommer att fÄ leva med en betydande osÀkerhet i fransk politik allra minst fram till presidentvalet 2027.

Det kommer att pÄverka viktiga delar av EU-politiken.

Förhandlingarna med Ukraina och Moldavien om EU-medlemskap kommer att inledas i Luxembourg pÄ tisdag, vilket Àr ett mycket stort steg, men hur fortsÀttningen kommer att bli blir nu mer osÀkert. Och nÀr vi nÀsta Är börjar att nÀrma oss alla frÄgor kring EU:s kommande lÄngtidsbudget kan det bli riktigt besvÀrligt.

I kategorin valrörelser finns det ju ocksÄ anledning att följa med vad som hÀnder i Storbritannien, dÀr det milt sagt inte gÄr sÄ bra för de konservativa inför valet dÀr 4 juli.

Men eftersom jag kommer att vara dÀr under den kommande veckan och kÀnna av atmosfÀren lite mer direkt kan det nog vara bÀst att avvakta med mer kommentar tills efter dess.

I den begynnande amerikanska valrörelser kommer dock den kommande veckan att bjuda pÄ stor dramatik nÀr Joe Biden och Donald Trump pÄ torsdag möts i en TV-sÀnd duell hos CNN i Atlanta.

Det Àr första gÄngen nÄgonsin som tvÄ personer som bÀgge tituleras president möts i en duell som denna. Och i mer formell mening Àr ju Ànnu ingen av dem Ànnu utsedda av sina respektive partier

Om detta kommer det alldeles sÀkert att skrivas spaltmil vÀrlden över under dagarna efter. En andra motsvarande duell Àr planerad till i september.

I veckan som gick kom beskedet frÄn kommissionen i Bryssel att man nu lÀgger ökade tullar pÄ importen av elbilar frÄn Kina. I USA hade man ju redan tidigare drÀmt till med betydande sÄdana.

Det formella skÀlet till detta Àr att det finns subsidier för produktionen av EV-bilar i Kina, och utan att kunna detaljerna tror jag sÀkert att detta Àr sant. Problemet Àr bara att subventioner till den gröna omstÀllningen alls inte förekommer bara i Kina, och dÀrtill att det ju inte nödvÀndigtvis Àr fel mot bakgrund av hur viktig den gröna omstÀllningen Àr.

Den faktiska situationen Àr ju att Kina ocksÄ med subventioner pÄtagligt har accelererat sin gröna omstÀllning.

Förra Äret installerades lika mycket solkraft i Kina som i resten av vÀrlden sammantaget, och vad gÀller omstÀllningen av bilar frÄn förbrÀnningsmotorer till EV ligger man ocksÄ pÄtagligt före bÄde Europa och USA. Vad gÀller de viktiga batterierna har man ocksÄ skaffat sig en tydligt ledande internationell position.

I grunden Àr detta sjÀlvfallet mycket bra.

Utan en tydlig grön omstÀllning i Kina blir det ingen global grön omstÀllning, och om delar av deras anstrÀngning leder till att billigare EV-bilar kommer ocksÄ till Europa och underlÀttar vÄr omstÀllning skulle jag tycka att detta snarast skall vÀlkomnas.

Nu vill Tyskland, som inte heller Àr entusiastisk över dessa tullar, att man i stÀllet skall förhandla med Kina. Vi fÄr se vad som kommer ut ur detta under de nÀrmsta mÄnaderna.

Vad gĂ€ller kriget i Mellersta Östern efter Gaza Ă€r vi vĂ€l nu i situationen att de stora israeliska militĂ€ra operationerna i Gaza börjar att ebba ut, och det nu etableras en situation med ett pĂ„gĂ„ende lĂ„gintensivt krig av den art vi ju faktiskt ocksĂ„ ser frĂ€mst i de nordliga delarna av VĂ€stbanken.

Och detta utan att man kommit ett enda steg nÀrmare svaret pÄ frÄgan hur Gaza skall styras, hjÀlpas eller Äteruppbyggas.

President Bidens stora initiativ frÄn 31 maj med tre steg mot nÄgot av en lösning, som sedan dess stötts ocksÄ av FN:s sÀkerhetsrÄd, har hitintills inte lett till nÄgonting alls.

Samtidigt ser situationen kring södra Libanon allt allvarligare ut. Duellerna mellan Israel och Hezbollah pÄgÄr mer eller mindre stÀndigt, och tecken pÄ att Israel förbereder en större militÀr offensiv blir allt fler.

Och en sÄdan skulle fÄ omfattande ocksÄ humanitÀra konsekvenser, och det alldeles bortsett frÄn dess effekter pÄ den sköra libanesiska statsbildningen.

För min del blir det en vecka med lite fortsatta resor. Ett möte med amerikanska RAND i Cambridge i början av veckan och en konferens i Helsingfors mot dess slut stÄr pÄ programmet.

Om EU:s personbeslut, den gröna omstĂ€llningen, fredsdialoger om Ukraina, Mellersta Östern och fĂ„ngutvĂ€xling.

Carl Bildt (m) - 17 June, 2024 - 13:40

TABIANO CASTELLO: NÄgra dagar i Italiens sol skadar sannerligen inte, och för min del har den ju ocksÄ inkluderat ett par dygn i Bologna med diskussioner med ett urval av tÀnkare och tyckare frÄn nÄgra av vÀstvÀrldens ledande akademiska institutioner.

Ämnen att diskutera saknas som bekant knappast.

I kvÀll samlas EU-ledarna till informell middag i Bryssel för att diskutera stegen vidare efter EU-valet. Formella beslut fattas vid det formella toppmötet nÀsta vecka, men det förefaller som om Ätskilligt kommer att falla pÄ plats redan i kvÀll.

Men det innebÀr inte att Ursula von der Leyens vÀg till ytterliggare fem Är kommer att bli alldeles enkelt.

Jag noterade redan förr veckan att hon för fem Är sedan klarade omröstningen i Europaparlamentet med bara nio rösters marginal, och inför den omröstning som nu kommer att komma Àr situationen nog mer komplicerad.

Dels dÀrför att den informella koalitionen mellan EPP, socialdemokraterna och liberalerna i dag har en nÄgot svagare stÀllning Àn dÄ, och dels dÀrför att det finns politiska frÄgor som kan spöka till ekvationen.

Skulle hon vilja bredda sin koalition för att fĂ„ en sĂ€krare marginal kan det ske genom att nĂ€rma sig de gröna, men det riskerar att haverera pĂ„ att det Finn’s i alla fall delar av EPP som snarare vill ta ett steg tillbaka nĂ€r det gĂ€ller delar av besluten om den s k gröna omstĂ€llningen.

En sĂ„dan frĂ„ga Ă€r att fasa ut förbrĂ€nningsmotorn i bilar senast 2035 – dĂ„ senast skall allt vara elektriskt.

Jag tillhör dem som tycker detta Àr högst rimligt, men i delar av inte minst den tyska debatten lÄter det annorlunda. Nu har ju dessutom kommissionen tagit det enligt min mening högst tveksamma beslutet att lÀgga nya höga tullar pÄ import av elbilar frÄn Kina, och skulle man dessutom modifiera 2035 Àr det ofrÄnkomligt att den gröna omstÀllningen i detta viktiga avseende skulle bromsas pÄtagligt.

Vi kommer med all sÀkerhet att fÄ höra mer om den diskussionen nÀr Europaparlamentet nÀrmar sig den viktiga omröstningen. Om den sedan blir i juli eller september rÄder det Àn sÄ lÀnge olika bud om.

Vad gÀller ordförande i Europeiska RÄder pekar det mesta nu för att det blir den f d portugisiske premiÀrministern Antonio Costa som kommer att beslutas, och i detta fall Àr det ju ett beslut som stats- och regeringscheferna Àger helt sjÀlva. Han kommer dÄ att ta över den första november.

Som ny s k hög representant för utrikesfrÄgor pekar det mesta nu pÄ Estlands premiÀrminister Kaja Kalkas, och det vore sjÀlvfallet ett alldeles utmÀrkt val. Förutom sin bakgrund i Estlands politik har hon ju dessutom varit ledamot av Europaparlamentet och har dÀrmed en förtrogenhet med ocksÄ den delen av unionen.

Hennes tydlighet nÀr det gÀller den ryska aggressionen mot Ukraina lÀmnar ingenting övrigt att önska, men hon kommer att ha en uppförsbacke nÀr det gÀller att redovisa en lite större bredd i engagemanget för de olika problem som stÄr pÄ den europeiska utrikespolitikens dagordning.

De senaste dygnen har ju sett frÄgan om ett möjligt slut pÄ Rysslands krig tillbaka i debatten.

Inför det fredstoppmöte som hölls i Schweiz under helgen sÄg sig president Putin föranlÄten att uttala sig i Àrendet. Han förklarade att han var villig till att börja tala om fred om Ukraina dessförinnan accepterade att avstÄ frÄn inte bara allt som Ryssland redan ockuperat utan dessutom ytterligare territorier samt sjÀlvfallet ocksÄ varje ambition vad gÀllde Nato.

Det var sjĂ€lvfallet att medvetet missförstĂ„ vad det hela handlar om – det Ă€r ju Ryssland, inte Ukraina, som skall dra sig tillbaka för att fred skall bli möjligt.

Det schweiziska mötet blev ju en viktig manifestation, men visade ju samtidigt att det finns betydande krafter globalt som utan att helt ut stödja Ryssland förefaller att luta mot en uppgörelse som skulle krÀva betydande territoriella eftergifter av Ukraina.

I bakgrunden svÀvar pÄ ett eller annat sÀtt Kina och dess ambitioner. Jag skulle tro att man i Peking med sedvanlig försiktighet sonderar terrÀngen för att i ett eller annat skede göra entré pÄ scenen i dessa frÄgor pÄ ett tydligare sÀtt. Brasilien, Saudiarabien och Indien tillhörde dem som i anslutning till konferensen i Schweiz signalerade att ocksÄ de lutar nÄgonstans Ät det hÄllet.

Till dess Àr det dock lÄngt. Jag tror inte vi kommer att se nÄgon rörelse av betydelse kring dessa frÄgor innan vi vet utgÄngen av det amerikanska presidentvalet i november.

Och under tiden fortsÀtter kriget.

Vid G7-toppmötet i södra Italien blev det en viktig överenskommelse om att utnyttja avkastningen pÄ de ryska statliga tillgÄngar som frusits i vÀstliga banker för att ta upp ett lÄn till Ukraina pÄ 50 miljarder dollar.

Det var ett viktigt och bra steg, Àven om detaljerna om hur detta skall gÄ till ÄterstÄr att sortera ut, och Àven om det inte löser frÄgan om vad som kan ske med dessa tillgÄngar i dess helhet.

Den ryska reaktionen var föga överraskande tĂ€mligen ursinnig, och sĂ€kert kommer de nu att försöka att beslagta olika former av vĂ€stliga tillgĂ„ngar. I betydande utstrĂ€ckning har man dock redan gjort det – det ryska inrikesflyget opererar till stor del med flygplan som de facto stulits frĂ„n sina vĂ€stliga Ă€gare.

Om lĂ€get i Mellersta Östern finns ingenting hoppingivande att sĂ€ga.

Vad diskussionerna i Bologna pÄpekade en av expertens dÀr att för huvuddelen av lÀnderna i regionen Àr situationen i dag sÀmre Àn vad den var före utbrottet av den s k arabiska vÄren 2011.

Och nu pratas det knappt lÀngre om vapenvila och utvÀxlingar om Gaza.

Jag fÄr ett intryck av att den israeliska armén nu gÄr över till ett uthÄlligt men lÄgintensivt krig i Gaza och samtidigt förflyttar resurser till norr och en förvÀntad konfrontation med Hezbollah i södra Libanon. Och den amerikanska diplomatin förefaller ocksÄ att ha förflyttat sin tyngdpunkt till att försöka att förhindra det utbrottet.

PÄ hemmaplan Àr det sjÀlvklart den fÄngutvÀxling som skett mellan Sverige och Iran som tilldrar sig uppmÀrksamhet. Jag tror att de flesta inser att den förr eller senare var oundviklig.

Jag Àr övertygad om att regeringen dessförinnan intensivt prövat alla kanaler och möjligheter att befria Johan Floderus och Saeed Azizi utan en utvÀxling mot den dömde Hamid Noury, men i slutÀndan var det bara att inse att det inte skull vara möjligt.

InnebÀr detta ett bekymmer för framtiden? Ja, men det grundlÀggande problemet ligger i att vi för ett antal Är sedan införde s k universell jurisdiktion i Sverige, vilket innebÀr att man i Sverige kan Ätala för brott var som helst i vÀrlden.

Det Àr förvisso moraliskt högtstÄende och principiellt riktigt, men jag skall avslöja att jag i den dÄvarande regeringen anförde stark tveksamhet i det lÀngsta mot bakgrund av att jag fruktade situationer som just den vi nu fÄtt se, men ocksÄ andra.

Det finns ingen bra lösning pÄ dilemmat mellan vad som Àr principiellt riktigt och vad som i den reella vÀrlden ibland kan vara nödvÀndigt. Men det Àr dessvÀrre lÀtt att se risker för att denna universella jurisdiktion i framtiden kommer att utsÀtta svenska medborgare för risker och svensk utrikespolitik för betydande utmaningar.

Men i det lĂ€ge som var gjorde regeringen det enda som var möjligt. Unikt var det inte – ocksĂ„ en stark stat som USA tvingas stundtals att ta steg som detta. Det gĂ„r att önska att vĂ€rlden sĂ„g annorlunda ut, men det gör den dessvĂ€rre inte.

Till det politiska tumultet i Frankrike, och den fortsatta valrörelsen i Storbritannien, kommer det att finnas anledning att Äterkomma.

För min del blir det nu efter nÄgra sköna dagar hÀr att Äka till Bryssel för dels traditionell informell trans-atlantisk utrikespolitisk dialog och dels möte med den s k Trilateral Commission för vÄra europeiska del jag Àr vice ordförande.

Sakta nÀrmar sig dock sommaren.

Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt

Moderaterna - 14 August, 2018 - 11:23
Alliansen: Klimat- och miljöpolitik – som gör skillnad pĂ„ riktigt erik.blom 14 aug 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare, Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett paket med samlade reformer för att minska utslĂ€ppen och förbĂ€ttra miljön. För att Sverige ska vara ett grönt föregĂ„ngsland krĂ€vs en svensk klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pĂ„ riktigt. Men under bĂ„de 2016 och 2017 har utslĂ€ppen i stĂ€llet ökat. Klimatet behöver en ny regering.

KlimatförÀndringarna Àr en av vÄr tids största utmaningar. Vi ser effekterna i form av exempelvis fler extrema vÀderhÀndelser, som torka och översvÀmningar, runt om i vÀrlden. UtslÀpp till vatten och hav sprider sig mellan lÀnder och kontinenter. Under sommaren 2018 har Sverige drabbats av svÄr torka över i stort sett hela landet och flera omfattande skogsbrÀnder har hÀrjat.

Sverige har lÀnge varit ett föregÄngsland i det globala miljö- och klimatarbetet. Men det Àr inget vi kan ta för givet.

Under Alliansens Ätta Är i regeringsstÀllning minskade Sveriges utslÀpp med 19 procent, samtidigt som ekonomin vÀxte med nÀstan 10 procent. Ett resultat som den rödgröna regeringen inte har förmÄtt upprepa. Efter att de svenska utslÀppen minskat under en lÄng period sÄ har de nu i stÀllet ökat tvÄ Är i rad, enligt Statistiska CentralbyrÄn.

De klimatmÄl riksdagen beslutat om, bland annat att Sverige inte ska ha nÄgra nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045, krÀver en effektiv klimatpolitik. För att minska de svenska utslÀppen behövs en genomgripande teknisk utveckling och omstÀllning av samhÀllet. Men att sÀnka de svenska utslÀppen genom att flytta företag, jobb och utslÀpp frÄn Sverige Àr inte att ta globalt ansvar. TvÀrt om. Nyckeln till verkligt klimatarbete Àr att visa att det gÄr att kombinera sÀnkta utslÀpp med tillvÀxt.

Alliansens förslag för en klimat- och miljöpolitik som gör skillnad pÄ riktigt:

Minskade utslÀpp frÄn sjöfarten och vÀgtrafiken

  • Möjliggör fossilfri laddning och tankning i hela landet genom att bygga ut infrastrukturen med exempelvis laddstationer för elbilar samt tankstationer för vĂ€tgas till brĂ€nsleceller.
  • Utveckla och förbĂ€ttra det nuvarande bonus-malussystemet till en kraftfull grön bilbonus, för att ge ökad klimat- och miljöstyrning och större drivkrafter att stĂ€lla om. Systemet ska vara teknikneutralt, sjĂ€lvfinansierat och intĂ€kts-neutralt över tid.
  • Gör en översyn av hur och om skatten pĂ„ all elektrifierad kollektivtrafik, tunga fordon samt miljölastbilar skulle kunna sĂ€nkas samt om de Ă€r de mest verkningsfulla Ă„tgĂ€rderna för att minska utslĂ€ppen. 
  • Inför en nedsĂ€ttning av elskatten för alla fartyg. 

Fler gröna företag

  • Snabba pĂ„ omstĂ€llningen av den svenska industrin genom att investeringar i klimatsmart teknik stimuleras. Inledningsvis ska detta ske genom ett investeringsstöd som pĂ„ sikt ska omvandlas till ett skatteavdrag.
  • Effektivisera miljöprövningar och korta handlĂ€ggningstider. 
  • Inför ett grönt spĂ„r för tillstĂ„ndsprövningar – företag som vill göra miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rder bör ges en mer skyndsam handlĂ€ggning. 

Ett grönare flyg

  • Inför krav pĂ„ obligatorisk inblandning av förnybart brĂ€nsle, för att sĂ€kerstĂ€lla att utslĂ€ppen frĂ„n flygandet minskar pĂ„ riktigt. 
  • Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som anvĂ€nder effektiva motorer eller mer förnybart brĂ€nsle. 
  • Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sĂ€tter stopp för beskattning av flygbrĂ€nsle. 
  • Gör en riktad satsning pĂ„ forskning och utveckling av biobrĂ€nslen för flyget. 

VÀrna vÀxande skogar

  • StĂ€rk Ă€ganderĂ€tten. Vi vill tillsĂ€tta en bred utredning i syfte att stĂ€rka den grundlagsskyddade Ă€ganderĂ€tten och egendomsskyddet.
  • InrĂ€tta ett nytt Sveaskogsprogram i syfte att möjliggöra skydd av vĂ€rdefull natur samtidigt som det sĂ€kerstĂ€lls att skogsĂ€gare fĂ„r rimlig ersĂ€ttning. 

Rena hav, sjöar och vattendrag

  • Satsa pĂ„ investeringsstöd för avancerad vattenreningsteknik, för att minska utslĂ€ppen av bland annat lĂ€kemedelsrester och mikroplaster i hav, sjöar och vattendrag. 
  • Öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utslĂ€pp och nedskrĂ€pning. 


Se presstrÀffen hÀr.
Presentation frÄn presstrÀffen bifogas.
LÀs mer hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild Alliansen miljöpolitik Dölj delningsalternativ Av

M: SĂ„ vill vi styra polisen efter valet

Moderaterna - 13 August, 2018 - 10:52
M: SÄ vill vi styra polisen efter valet erik.blom 13 aug 2018 Polisen behöver mer pengar för att komma till rÀtta med sina problem. Men mer resurser löser inte allt. En M-ledd regering kommer att se till att polisens verksamhet renodlas, att poliser i yttre tjÀnst blir fler och att ansvarsutkrÀvandet blir tydligare. Det skriver Ulf Kristersson och Tomas Tobé, rÀttspolitisk talesperson, i dag pÄ SvD Debatt.

Den grova vÄldsbrottsligheten har blivit rÄare i takt med att de kriminella gÀngens vÄldskapital har ökat. GÀngvÄldet drabbar inte bara andra kriminella eller de som bor i samma omrÄden som gÀngen verkar i. Det fÄr ocksÄ effekter i hela rÀttssystemet. Under förra Äret kom exempelvis rapporter om att polisen inte hann utreda grova sexualbrott tillrÀckligt snabbt pÄ grund av att gÀngvÄldet slukade stora resurser. 

Svensk polis Àr inte dimensionerad för att hantera ett 40-tal gÀngmord och över 300 skjutningar per Är och samtidigt klara av alla sina andra uppgifter. Just nu Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är och i bottenskiktet av EU-snittet. Samtidigt sticker Sverige ut sett till dödsskjutningar bland unga mÀn eller anvÀndandet av handgranater bland kriminella. Givet hur lÀget ser ut kommer inte polisen att klara av att hantera den grova brottsvÄgen utan att göra tuffa prioriteringar. DÄ finns risken att mindre grova brott konsekvent prioriteras ned.

Men det Àr inte polisen som ska lastas för den uppkomna situationen. Ytterst vilar ansvaret pÄ regering och riksdag att ge polisen, och hela rÀttssystemet, de resurser och direktiv som krÀvs för att hantera brottslighetens effekter. Moderaterna menar att Sverige mÄste slÄ in pÄ en ny kriminalpolitisk inriktning dÀr lag och ordning i hela landet pÄ allvar prioriteras.

Vi vill att antalet polisanstÀllda ökar med minst 10 000 till Är 2024 och pÄ sikt vill vi att Sverige nÀrmar sig EU-snittet vad gÀller polistÀthet. För att nÄ vÄra högt uppsatta mÄl har vi avsatt över fem miljarder extra till polisen under nÀsta mandatperiod. Resurserna ska gÄ till att anstÀlla fler, höja lönerna med i genomsnitt 3 000 kronor i mÄnaden och göra polisutbildningen betald för den som stannar i yrket i fem Är.

Men en ansvarsfull politik kan inte bara bygga pÄ mer resurser. Politiken mÄste ocksÄ ta ett ansvar för att polisen ska kunna fokusera pÄ kÀrnuppdraget. Under nÀsta mandatperiod kommer dÀrför Moderaterna att vidta ÄtgÀrder i följande fyra avseenden.

  • För det första ska polisens arbetsuppgifter renodlas. Förra Ă„ret beslutades det att KriminalvĂ„rden ska ta över ansvaret för en stor del av transporterna av frihetsberövande. Det Ă€r rĂ€tt inriktning, men trots att över ett Ă„r har gĂ„tt sedan lagen trĂ€dde i kraft fĂ„r polisen fortfarande - pĂ„ grund av en ovanligt passiv myndighetsstyrning frĂ„n regeringens sida - hantera alldeles för mĂ„nga transportĂ€renden. Men renodlingen av polisens verksamhet kan inte stanna hĂ€r. Det bör Ă€ven ses över om inte hanteringen av pass, hittegods och omhĂ€ndertagande av berusade personer ocksĂ„ kan flyttas till andra myndigheter. Polisens mĂ„ngfacetterade uppdrag hĂ€mmar ett nödvĂ€ndigt fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. 
  • För det andra mĂ„ste fler poliser ut i yttre tjĂ€nst. Omorganisationen av polisen var nödvĂ€ndig, men nĂ€r det kommer till att fĂ„ ut fler synliga poliser pĂ„ gator och torg har omorganisationen varit ett misslyckande. Syftet var att skapa en effektiv polisorganisation som ocksĂ„ kom nĂ€rmare medborgarna. SĂ„ Ă€r inte fallet i dag. Vi moderater vill dĂ€rför ge polisen i uppdrag att sĂ€kerstĂ€lla att fler poliser kommer ut i yttre tjĂ€nst. Det Ă€r helt avgörande för att vĂ€nda den trygghetskris som Sverige just nu befinner sig i.
  • För det tredje behöver uppföljningen och ansvarsutkrĂ€vandet inom polisen förbĂ€ttras och förtydligas. MĂ„nga Ă€r de politiker och debattörer som sĂ€ger sig vilja kopiera polisens arbetsmetoder pĂ„ vissa hĂ„ll i USA: med ett tydligt ansvarsutkrĂ€vande av lokala polischefer baserat pĂ„ fĂ€rsk brottsstatistik. SjĂ€lvklart gĂ„r det inte att kopiera den hĂ€r modellen rakt av, men lokal brottsstatistik bör kunna göras offentlig för allmĂ€nheten och polischefer ska kunna avkrĂ€vas ansvar för situationen i sin region eller sitt omrĂ„de. En sĂ„dan modell mĂ„ste dock kombineras med betydande resurstillskott och tydligare mandat för polischefer att kunna fatta beslut. 
  • För det fjĂ€rde vill vi tillsĂ€tta en bred parlamentarisk utredning efter valet i syfte att nĂ„ en lĂ„ngsiktig överenskommelse om polisutbildningen. Polismyndigheten Ă€r en grundlĂ€ggande samhĂ€llsfunktion som mĂ„ste fungera lĂ„ngsiktigt. DĂ€rför behöver politiken komma överens brett i den hĂ€r frĂ„gan. Dessutom finns det skĂ€l att tro att inget parti har alla svar pĂ„ hur myndighetens rekryteringsbehovs ska fungera i framtiden, men i en bred parlamentarisk utredning kan förhoppningsvis bra förslag vinna gehör oavsett avsĂ€ndare. 

Moderaterna inser att situationen Àr allvarlig. Skjutningarna och gÀngmorden talar för sig sjÀlva. Den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott likasÄ. Detta gÄr dock att förÀndra genom att konsekvent arbeta för att ÄterupprÀtta lag och ordning. Sverige behöver fler poliser med bÀttre lönevillkor som gör rÀtt saker. Kombineras detta med trÀffsÀkra straffskÀrpningar och satsningar pÄ hela rÀttssystemet kommer mÀnniskors trygghet att öka. Det Àr sÄ en moderatledd regering kommer att styra svensk polis och kriminalpolitik efter valet i höst.

Ulf Kristersson (M), partiledare 
Tomas Tobé (M), rÀttspolitisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet

Moderaterna - 9 August, 2018 - 08:13
Nu tar vi tag i Sverige: 50 miljarder kronor för att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet erik.blom 9 aug 2018 Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, presenterade i dag inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik de kommande fyra Ären. Att ta tag i Sverige och stÀrka grundlÀggande samhÀlls- och vÀlfÀrdsfunktioner kommer krÀva tydliga prioriteringar. DÀrför lovar Moderaterna att skjuta till 50 miljarder kronor till vÄrd, skola, polis och försvar. I satsningen ingÄr 10 nya miljarder som kommer att tillföras kommunerna om de prioriterar att ÄtgÀrda problem sÄsom bidragsberoende och bristande kunskaper i svenska sprÄket.

Under mandatperioden har Stefan Löfvens regering höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat utgifterna med 100 miljarder kronor. Trots det Àr polistÀtheten den lÀgsta pÄ tio Är, vÄrdköerna har fördubblats, var sjÀtte elev lÀmnar nian utan betyg för gymnasiet och försvaret Àr underfinansierat. Skatterna för vanligt folk har höjts trots löften om motsatsen och Sverige har fÄtt vÀrldens högsta marginalskatter.

– NĂ€r staten inte klarar av sina mest grundlĂ€ggande uppgifter upplever medborgarna att de inte fĂ„r valuta för sina skattepengar och dĂ„ sĂ€tts samhĂ€llskontraktet under press, sĂ€ger Ulf Kristersson.

– De kommande Ă„ren riskerar konjunkturen att vĂ€nda nerĂ„t. Sannolikt innebĂ€r det högre arbetslöshet, större utanförskap och sĂ€mre offentliga finanser. Hur djup nedgĂ„ngen blir Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga i förvĂ€g, men konjunkturnedgĂ„ngar i Sverige brukar bli kraftiga. Detta mĂ„ste nĂ€sta regering ta hĂ€nsyn till nĂ€r inriktningen för nĂ€sta mandatperiod lĂ€ggs fast, sĂ€ger Elisabeth Svantesson.

För att ÄterupprÀtta samhÀllskontraktet, fÄ fler i jobb och vÀrna starka offentliga finanser behövs en annan inriktning pÄ den ekonomiska politiken. SamhÀllets resurser mÄste prioriteras till grundlÀggande samhÀllsfunktioner sÄ att det offentliga kan uppfylla sin del av samhÀllskontraktet. VÀlfÀrden mÄste gÄ före bidrag och subventioner. Samtidigt ska det bli mer lönsamt att arbeta, det Àr bÄde rÀtt och rÀttvist och en förutsÀttning för att Sverige ska klara integrationen. Endast genom tuffa prioriteringar och strukturreformer kan vi Ästadkomma ett samhÀlle med lika möjligheter för alla.

Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik den kommande mandatperioden

1. Starka offentliga finanser 
En ansvarsfull ekonomisk politik Ă€r en förutsĂ€ttning för ett sammanhĂ„llet Sverige. Det budgetpolitiska ramverket ska följas och överenskommelsen om ett reformerat överskottsmĂ„l ligger fast. Stabila offentliga finanser möjliggör hög sysselsĂ€ttning och god tillvĂ€xt – som ska komma alla till del.

2. ÅterupprĂ€tta samhĂ€llskontraktet genom ökad kvalitet i vĂ„rden och skolan samt en stark polis och ett starkt försvar
Moderaterna satsar pÄ 10 000 fler polisanstÀllda och ökade försvarsutgifterna för att inom tio Är gÄ mot tvÄ procent av BNP. Totalt lovar Moderaterna 17 miljarder kronor ytterligare till polis, övriga rÀttsvÀsendet och försvar under nÀsta mandatperiod. För att upprÀtthÄlla kvaliteten i vÄrd, skola och omsorg och undvika skattehöjningar kommer Moderaterna att tillföra minst 20 miljarder kronor i statsbidrag nÀsta mandatperiod. Kommunerna styr sjÀlva över hur dessa anvÀnds, men 10 miljarder kronor villkoras mot att respektive kommun genomför ÄtgÀrder för att Àven kommunernas utgifter ska prioriteras till kÀrnuppgifterna. Till detta ska lÀggas ytterligare cirka 14 miljarder kronor i riktade vÀlfÀrdsreformer.

3.Fullt finansierade strukturreformer för fler i jobb
För att ge alla mĂ€nniskor en chans att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och kunna försörja sig sjĂ€lva och sina familjer krĂ€vs en kombination av lĂ€gre skatt pĂ„ arbete och bidragsreformer. Moderaternas löfte Ă€r att det alltid ska löna sig att gĂ„ frĂ„n bidrag till arbete. Det uppnĂ„s delvis genom ett jobbskatteavdrag pĂ„ 22 miljarder kronor, frĂ€mst riktat mot lĂ„ga inkomster. Detta kombineras med reformering av a-kassan, aktivitetsstödet, sjukpenningen och försörjningsstödet – tillsammans med ett bidragstak som stoppar möjligheten att stapla bidrag pĂ„ varandra. Sammantaget gör kombinationen av sĂ€nkta skatter, lĂ€gre bidrag och lĂ€gre anstĂ€llningskostnader att 70 000 nya jobb tillkommer.

4.StÀrk den lÄngsiktiga tillvÀxten
Sedan 2014 har vÀlstÄndet, BNP per capita, utvecklats svagare Àn i andra liknande lÀnder. Ska vi lÄngsiktigt klara vÀlfÀrdsutmaningar och förbÀttra livsvillkoren för alla behöver denna utveckling brytas. Resurserna till infrastruktur och forskning kommer att behöva stÀrkas. En skattereform bör genomföras för att fÄ ett skattesystem som i högre utstrÀckning belönar anstrÀngning, minimerar sÀrbehandling och kryphÄl och gör att fler investeringar hamnar i Sverige. Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Det behövs en blocköverskridande bostadsreform och en produktivitetskommission. 

Se presstrÀffen hÀr.
LÀs mer om förslagen hÀr.
Presentationen bifogas.

Filer OH Ekonomisk politik nästa mandatopeiod torsdag morgon_sltg.pdf(pdf661.22 KB) Ulf Kristersson Partiledare Jag Ă€r övertygad om att det finns rimliga och rationella politiska lösningar ocksĂ„ pĂ„ det som Ă€r riktigt svĂ„rt. Tillsammans kan vi se till att Sverige fĂ„r en hoppfull framtid.  Mer om Ulf Elisabeth Svantesson Ekonomisk-politisk talesperson, 2:a vice partiordförande Integration en frĂ„ga som ligger mig varmt om hjĂ€rtat och som löpt som en röd trĂ„d, bĂ„de genom mitt yrkesmĂ€ssiga och politiska engagemang. Mer om Elisabeth Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

Nu tar vi tag i Sverige!

Moderaterna - 8 August, 2018 - 10:35
Nu tar vi tag i Sverige! erik.blom 8 aug 2018 Partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade idag Moderaternas kampanj för veckorna fram till valdagen den 9 september. Moderaterna kommer inte att lova allt till alla, men har ett huvudbudskap: Nu tar vi tag i Sverige. VĂ„rt land har flera viktiga samhĂ€llsproblem som mĂ„ste lösas. Det krĂ€ver tydliga vĂ€rderingar, genomarbetad politik och handlingskraftigt ledarskap – en röst pĂ„ Moderaterna och Ulf Kristersson Ă€r en röst pĂ„ en ny regering.

Sverige stĂ„r inför ett av de viktigaste valen pĂ„ lĂ€nge. Moderaternas huvudmotstĂ„ndare Ă€r samhĂ€llsproblemen – inte andra partier. Vi vill bekĂ€mpa bristande lag och ordning samt otrygghet, korta vĂ„rdköerna, minska bidragsberoendet och förbĂ€ttra skolresultaten. Vi mĂ„ste hĂ„lla i en stram och hĂ„llbar migrationspolitik. Invandrare och unga mĂ„ste fĂ„ möjlighet till arbete och egen försörjning. Det ska löna sig bĂ€ttre att jobba och Sveriges pensionĂ€rer, som byggt upp landet, ska fĂ„ sĂ€nkt skatt. I Sverige ska rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter gĂ€lla lika för alla. Det handlar om att Ă„terupprĂ€tta viktiga delar av samhĂ€llskontraktet.

Med bara nÄgra veckor kvar till valdagen Àr det dags för kampanjspurt. Vi tar nÀsta steg i vÄr valrörelse genom att nu möta vÀljarnas efterfrÄgan pÄ att nÄgon pÄ allvar tar tag i Sveriges problem.

– Moderaterna ser verkligheten som den Ă€r. Det innebĂ€r bland annat att vi har omprövat och utvecklat vĂ„r politik. Vi har en genomtĂ€nkt idĂ© om hur vi ska lösa Sveriges problem och Ă„terupprĂ€tta förtroendet för politiken, sĂ€ger Gunnar Strömmer.

– Ulf Kristersson har pĂ„ kort tid etablerat sig som den partiledare och statsministerkandidat som har högst förtroende bland vĂ€ljarna. Och vi delar en bred gemensam vĂ€rdegrund med de andra partierna i Alliansen.

– Vi vill inte ha en mandatperiod till som denna. Med tydliga vĂ€rderingar, genomarbetade politiska förslag och ledarskap ska vi tag i Sverige. Och vi ska göra det med hoppfullhet, framĂ„tanda och vuxna samtal.

– Vi kommer att fortsĂ€tta att ta debatten med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – varje dag. Vi respekterar alla vĂ€ljare. Den vĂ€ljare som övervĂ€ger S eller SD vill vi ge goda argument att istĂ€llet rösta pĂ„ Moderaterna, avslutar Gunnar Strömmer.


Tillsammans kan vi ÄterupprÀtta förtroendet för att staten och politiken verkligen gör det medborgarna har rÀtt att förvÀnta sig. Detta krÀver att Sverige fÄr en ny regering och tas i en ny riktning efter den 9 september. 

 

Se presstrÀffen hÀr.
Presentationen bifogas.

Exempel pÄ valaffischer Àr bifogade nedan:

Filer Exempelbild 1(jpg13.99 MB) Exempelbild 2(jpg10.9 MB) Exempelbild 3(jpg12.98 MB) Exempelbild 4(jpg10.9 MB) Exempelbild 5(jpg2.41 MB) Exempelbild 6(jpg2.74 MB) Förbund Riksorganisationen Bild Nu tar vi tag i Sverige Dölj delningsalternativ Av

SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras

Moderaterna - 4 August, 2018 - 10:32
SÄ mÄste villkoren för hbtq-personer förbÀttras erik.blom 4 aug 2018 Att sÄ mÄnga hbtq-personer lider av psykisk ohÀlsa och utsÀtts för hedersförtryck Àr oacceptabelt. Vi vill ocksÄ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap tillÄts i Sverige, skriver Ulf Kristersson och Olof Lavesson, hbtq-politisk talesperson, i Expressen.

Moderaternas vision Àr att Sverige ska vara ett land dÀr rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter gÀller lika för alla. För att vÄr vision ska bli verklighet mÄste situationen för hbtq-personer i Sverige förbÀttras. 

Under den tidigare moderatledda regeringen kom flera avgörande reformer pÄ plats sÄsom en könsneutral Àktenskapslagstiftning, en ny diskrimineringslag och en samlad strategi för att frÀmja hbtq-personers rÀttigheter. Den hÀr mandatperioden har vi drivit pÄ genom att lÀgga fram en omfattande hbtq-politik i riksdagen.

Vi lovar att fortsÀtta detta arbete. Det handlar om att vÀrna de landvinningar som skett och att genomföra nya. 

Alla – oavsett sexuell lĂ€ggning, könsidentitet eller könsuttryck – ska kĂ€nna bĂ„de frihet och trygghet. DĂ„ krĂ€vs förĂ€ndring. PĂ„ tre grundlĂ€ggande omrĂ„den mĂ„ste villkoren förbĂ€ttras för hbtq-personer: 

Psykisk hĂ€lsa. Alltför mĂ„nga hbtq-personer drabbas av psykisk ohĂ€lsa och sĂ€rskilt mĂ„nga unga mĂ„r dĂ„ligt. Förekomsten av sjĂ€lvmordstankar och fullbordade sjĂ€lvmordsförsök Ă€r utbredd. Ingen ska behöva uppleva att livet kĂ€nns sĂ„ svĂ„rt att det inte gĂ„r att se nĂ„gon annan utvĂ€g – hjĂ€lp och stöd mĂ„ste finnas. Vi vill se en bred samling i Sverige i arbetet mot sjĂ€lvmord bland unga. För varje krona som privatpersoner och företag skĂ€nker för suicidprevention ska staten bidra med tre kronor. Moderaterna vill ocksĂ„ fördubbla anslaget till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r Ă€ven avgörande att förkorta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin; köerna har tredubblats under mandatperioden. För att kapa köerna avsĂ€tter Moderaterna 500 miljoner kronor per Ă„r, inom ramen för vĂ„ra tre kömiljarder.

Risken att utsÀttas för brott. Moderaterna kommer att rivstarta arbetet för att stÀrka polisen och öka tryggheten för alla. För att nÄ mÄlet om 10 000 fler poliser vill vi höja polislönerna och att studieskulder frÄn polisutbildningen ska skrivas av. Beslutet att könsuttryck och könsidentitet tydligt bör omfattas av hatbrottslagstiftningen var viktigt. Nu bör arbetet fortsÀtta för att öka kunskaperna om hatbrott inom hela rÀttsvÀsendet för att den nya lagstiftningen ocksÄ ska anvÀndas.

Allt för mĂ„nga unga hbtq-personer i Sverige utsĂ€tts i dag för vĂ„ld och förtryck för att upprĂ€tthĂ„lla vad deras familj och slĂ€kt ser som sin ”heder”. Det kan vi aldrig acceptera. Moderaterna har dĂ€rför föreslagit ett kraftfullt reformpaket för att förebygga, förhindra och straffa hedersrelaterad brottslighet och förtryck. En sĂ€rskild brottsrubricering för hedersbrott bör införas. Hedersmotiv bör ocksĂ„ vara en egen försvĂ„rande omstĂ€ndighet vid bedömningen av straffvĂ€rdet.

Barns rĂ€ttigheter – och familjers. Barnen ska alltid vara i centrum för familjepolitiken. I dag lever ett stort antal barn i Sverige som blivit till genom surrogatmoderskap utomlands, men som pĂ„ grund av detta inte har samma trygghet som andra barn. HĂ€r vill vi att lagstiftningen ska förtydligas sĂ„ att samma rĂ€ttssĂ€kerhet och trygghet gĂ€ller som för andra barn och deras familjer. Vi Ă€r ocksĂ„ öppna för att ett reglerat surrogatmoderskap bör tillĂ„tas i Sverige. Detta skulle förbĂ€ttra möjligheterna för bland annat hbtq-personer att bilda familj. 

Att öka tryggheten lĂ€gger grunden för mer frihet, mer öppenhet och mer sammanhĂ„llning. Det lĂ€gger grunden för ett samhĂ€lle dĂ€r ingen behöver vara lika eller enbart bli sedd som en del av en enhetlig grupp – men dĂ€r rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter verkligen Ă€r lika för alla. 

Det budskapet tar vi ocksÄ med oss i dag nÀr vi gÄr i EuroPride Parade Stockholm.  

Ulf Kristersson (M) Partiledare 

Olof Lavesson (M) Hbtq-politisk talesperson

LÀs artikeln hÀr.

Förbund Riksorganisationen Bild rÀttighrter Dölj delningsalternativ Av

SkÀrp kraven för anhöriginvandring

Moderaterna - 1 August, 2018 - 07:59
SkÀrp kraven för anhöriginvandring erik.blom 1 aug 2018 Lagen stÀller inte tillrÀckliga krav pÄ egen försörjning för dem som vill fÄ hit anhöriga. Det krÀvs en lagÀndring dÀr den som ska stÄ för försörjningen ska ha haft en inkomst minst ett Är innan ansökan om familjeÄterförening kan göras. Bidrag ska inte fÄ rÀknas in i denna inkomst, skriver Tobias Billström, gruppledare i riksdagen och Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson, i Svenska Dagbladet.

Under de senaste fem Ären har Sverige beviljat upp emot 300 000 uppehÄllstillstÄnd till asylsökande och anhöriga. Enligt Migrationsverkets senaste prognos, som publicerades i slutet av förra veckan, kommer dessutom ett stort antal mÀnniskor ansöka om asyl och uppehÄllstillstÄnd för anknytning Àven under kommande Är.

Det Àr personer som ska komma i arbete, lÀra sig sprÄket och bli en del av det svenska samhÀllet. Samtidigt Àr det uppenbart att integrationen inte fungerar tillrÀckligt bra. Trots en stark högkonjunktur Àr arbetslösheten nÀstan fem gÄnger sÄ hög för en person född utanför Europa som en person född i Sverige.

En förutsÀttning för att Sverige ska kunna lösa integrationsproblemen Àr att antalet asylsökande kommande Är hÄlls pÄ en lÀgre nivÄ Àn idag. Trots de skÀrpningar som har skett sökte 25 000 personer asyl ifjol. Ur ett historiskt perspektiv Àr det inte alls en sÀrskilt lÄg siffra. Minst lika betydelsefullt, men betydligt mindre diskuterat, Àr behovet av att reformera reglerna för anhöriginvandring och familjeÄterförening.

Önskan att kunna Ă„terförenas med sina anhöriga Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt stark hos mĂ„nga mĂ€nniskor som flytt till ett nytt land. Den viljan ska man ha respekt för. Samtidigt mĂ„ste en ansvarsfull migrationspolitik hantera det faktum att Sverige under kommande Ă„r stĂ„r inför en situation dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor vĂ€ntas ansöka om uppehĂ„llstillstĂ„nd genom anhöriginvandring. Följderna skulle bli problematiska för landets kommuner som redan idag upplever bostadsbrist och svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla sina vĂ€lfĂ€rdsĂ„taganden. Kostnaderna för migrations- och integrationspolitiken skulle öka i ett lĂ€ge dĂ€r de snarare behöver minska frĂ„n redan höga nivĂ„er.

Ibland hÀvdas att den tillfÀlliga asyllagen, som löper ut nÀsta sommar, inte lÀngre tillÄter familjeÄterförening. Det Àr inte korrekt. Dels pÄverkas den som beviljas flyktingstatus inte av de skÀrpningar som skett. Dels finns fortfarande möjlighet till familjeförening för den som fÄr sitt tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd omvandlat till ett permanent. Grunden för det Àr att personen har ett kvarstÄende skyddsbehov eller kvalificerar sig genom eget arbete.

Samtidigt stÀller nuvarande lagstiftning inte alls tillrÀckliga krav pÄ anstrÀngningar och egen försörjning. Det yttrar sig till exempel i det försörjningskrav som infördes av den dÄvarande Alliansregeringen. En god idé, men som i praktiken omfattande vÀldigt fÄ pÄ grund av mÄnga undantag. Kravet skÀrptes i samband med flyktingkrisen, men Àr fortfarande inte tillrÀckligt för att sÀkerstÀlla att det finns en tillrÀcklig försörjningsförmÄga. Inte heller bidrar det till att skapa tillfredsstÀllande incitament för den nyanlÀnde att lÀra sig svenska, göra sig anstÀllningsbar och söka sig ut pÄ arbetsmarknaden.

För att möjliggöra familjeÄterförening bör det krÀvas permanent uppehÄllstillstÄnd, en förmÄga att försörja sig sjÀlv samt en möjlighet att stÄ för sina familjemedlemmars försörjning. Följande skÀrpningar av lagstiftningen skulle sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet:

1. Nuvarande begrÀnsningar ska förlÀngas. Sverige behöver en migrationspolitik som Àr lÄngsiktig och utan de tvÀra kast som till exempel Socialdemokraternas och Miljöpartiets gymnasielag för ensamkommande har medfört. En permanent asyllagstiftning bör arbetas fram under nÀsta mandatperiod genom en parlamentarisk utredning med samtliga riksdagspartier. Hela den tillfÀlliga lagen som löper ut sommaren 2019, inklusive de begrÀnsningar för anhöriginvandring som gÀller idag för nyanlÀnda med tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd, bör dÀrför förlÀngas till dess att en lÄngsiktig migrationspolitik kommer pÄ plats.

2. Arbete och egen försörjning mÄste vara den huvudsakliga drivkraften för att kunna erhÄlla ett permanent uppehÄllstillstÄnd. Dagens prövning sker vid ett specifikt tillfÀlle utan att göra en tillrÀcklig bedömning av varaktigheten i inkomsten. DÄ ökar risken för att den försörjningsförmÄga som kan framstÄ som tillrÀcklig, i sjÀlva verket Àr undermÄlig. För att sÀkerstÀlla att inkomsten Àr stabil över tid ska ett nytt krav införas pÄ arbete och egen försörjning under minst ett Är innan permanent uppehÄllstillstÄnd kan beviljas. Det ska inte vara möjligt att nÄ upp till kravet genom inkomst frÄn en subventionerad anstÀllning. En sÄdan regel förhindrar dessutom förekomsten av missbruk genom exempelvis falska anstÀllningar. Liknande regler finns redan i Norge och Danmark.

3. Markera betydelsen av kunskaper i svenska sprĂ„ket. Att kunna behĂ€rska svenska sprĂ„ket Ă€r en nyckel till samhĂ€llet – till arbete, social rörlighet och förstĂ„else för vĂ„ra institutioner. Krav ska dĂ€rför införas pĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper i svenska för att möjliggöra permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd och svenskt medborgarskap. DĂ€rigenom blir det Ă€ven en förutsĂ€ttning för anhöriginvandring.

4. SkĂ€rpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Grundregeln för anhöriginvandring ska vara att anknytningspersonen i Sverige har bĂ„de en tillrĂ€cklig bostad och inkomst för att kunna stĂ„ för sina familjemedlemmars försörjning. I dag Ă€r det möjligt att uppnĂ„ försörjningskravet med olika former av bidrag. Det Ă€r orimligt. För att garantera en lĂ„ngvarighet i försörjningen mĂ„ste det Ă€ven krĂ€vas att den som ska stĂ„ för försörjningen, har haft en inkomst minst ett Ă„r innan ansökan om familjeĂ„terförening kan göras. Även hĂ€r ska det inte vara möjligt att möta kravet pĂ„ försörjning genom inkomst frĂ„n en subventionerad anstĂ€llning. Personen ska heller inte ha varit beroende av bidrag för sin försörjning. Den exakta nivĂ„n pĂ„ vilken inkomst som ska krĂ€vas mĂ„ste utredas för att sĂ€kerstĂ€lla försörjningsförmĂ„gan.

Sverige behöver en samlad migrations- och integrationspolitik, frÄn asylsökande till nyanlÀnd och nyanstÀlld. För oss moderater Àr det sjÀlvklart att egna anstrÀngningar, flit och arbete alltid ska löna sig. NÀsta regering har ett ansvar att reglerna för anhöriginvandring reformeras. 

Tobias Billström (M) gruppledare

Johan Forssell (M) migrationspolitisk talesperson

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 09:58
Alliansen: StÀrk Sveriges civila beredskap erik.blom 31 jul 2018 I dag presenterade Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, ett samlat paket med tio reformer att öka Sveriges civila beredskap och krishanteringsförmÄga. Det handlar om mer resurser, tydligare mandat och ansvar - bÄde för att förebygga kriser, men Àven för att snabbt kunna hantera dem. Det mÄste mÀnniskor i hela Sverige kunna lita pÄ.

Det Àr fortfarande för tidigt att dra skarpa slutsatser om hanteringen av sommarens omfattande brÀnder. Men det stÄr klart att bÄde rÀddningstjÀnsten och ett stort antal frivilliga har gjort, och fortsÀtter göra, enorma insatser. Den hÀr kraften behöver tas tillvara och förvaltas. 

Oavsett vilka slutsatser som kommer att dras om brÀnderna, mÄste vi redan nu se till att vÄrt samhÀlle Àr bÀttre rustat inför framtiden. Vi har sett hur till exempel Tsunamikatastrofen, skogsbranden i VÀstmanland 2014 och IT-skandalen vid Transportstyrelsen visat pÄ brister i statens, kommunernas och myndigheternas förmÄga att förebygga och hantera kriser. 

VĂ€gen framĂ„t handlar bĂ„de om att förebygga kriser och att vara förberedd nĂ€r krisen vĂ€l kommer. Det krĂ€ver bland annat en modern lagstiftning som möjliggör att krissituationer kan hanteras utan dröjsmĂ„l. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi mĂ„ste ha rĂ€tt resurser pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen – och en organisation för krishantering som Ă€r erfaren och kompetent.

Alliansen föreslÄr tio reformer för att stÀrka Sveriges civila beredskap och öka krishanteringsförmÄgan:

1. InrÀtta ett nationellt sÀkerhetsrÄd under statsministern. 

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning. 

3. Etablera en nationell krisfond. 

4. FörstÀrk hemvÀrnet. 

5. Bygg ut utbildning av rÀddningstjÀnstpersonal. 

6. FörbÀttra villkoren för deltidsbrandmÀn. 

7. Satsning pÄ nationell brandbekÀmpningsförmÄga frÄn luften. 

8. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser. 

9. Inför sÀrskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras. 

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning.

Utdelnings-PM finns hÀr. 

Presentation finns hÀr. 

Se presskonferensen hÀr.

 

Förbund Riksorganisationen Bild Civilberedskap Dölj delningsalternativ Av

PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap

Moderaterna - 31 July, 2018 - 08:09
PresstrÀff: Alliansen presenterar förslag för att stÀrka Sveriges krisberedskap erik.blom 31 jul 2018 I dag tisdag den 31 juli hÄller Alliansens partiledare Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor presstrÀff om nya förslag för en stÀrkt krisberedskap och krisledningsförmÄga.

PresstrÀffen börjar 10.30. Se den ovan.

Förbund Riksorganisationen Dölj delningsalternativ Av

Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan

Moderaterna - 26 July, 2018 - 11:37
Samlat krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan erik.blom 26 jul 2018 Den allvarliga torkan har drabbat Sveriges lantbrukare sĂ€rskilt hĂ„rt. Krisen krĂ€ver Ă„tgĂ€rder hĂ€r och nu. DĂ€rför presenterar Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, miljö- och jordbrukspolitisk talesperson, ett samlat stödpaket för att hantera den akuta situationen. ÅtgĂ€rderna, som presenterades pĂ„ Kromsta lantbruk i Uppland, syftar bland annat till att ge de lantbrukare som i Ă„r kommer att göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gĂ„rdar och kunna undvika nödslakt av djuren.

- Vi kan fortfarande inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan hĂ€r och nu har Sveriges lantbrukare likviditets- och logistikproblem. Kostnader och regelkrĂ„ngel uppkommer för att hantera krisen, men intĂ€kterna uteblir pĂ„ grund av förlorade skördar. Det stödpaket vi idag föreslĂ„r innebĂ€r bland annat snabbare utbetalningar av EU-stöd, minskat regelkrĂ„ngel för att kunna hantera torkans konsekvenser samt en sĂ€nkning av skatten pĂ„ jordbruksdiesel– istĂ€llet för den skadliga höjning som regeringen planerar, sĂ€ger Ulf Kristersson. 

- Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete med bland annat en hÄllbar livsmedelsproduktion. LÀget nu Àr allvarligt och visar Àven det som Moderaterna lÀnge har pÄpekat - jordbrukssektorn i Sverige har mycket lÄga marginaler till följd av höga skatter och kostnadstung byrÄkrati. De har dÀrmed svÄrt att bygga upp tillrÀckliga skyddsvallar och Àr extra utsatta vid missvÀxt. Stefan Löfvens regering behöver dÀrför agera omgÄende för att utforma ett krisstödspaket som syftar till att avhjÀlpa den akuta situationen och ge de lantbrukare som i Är kommer göra stora förluster en möjlighet att driva vidare sina gÄrdar och slippa utslaktning av sina djur, sÀger Maria Malmer Stenergard. 

- Moderaterna kommer att ta initiativ till att kalla landsbygdsminister Sven Erik Bucht till riksdagens miljö- och jordbruksutskott dÀr vi kommer att stÀlla krav pÄ att de ÄtgÀrder vi föreslÄr snabbt kan komma pÄ plats för att hantera de mest akuta problemen, avslutar Malmer Stenergard. 

Sammanfattning av Moderaternas krisstödspaket till Sveriges lantbrukare med anledning av torkan: 

  • ÅtgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla lantbrukarnas likviditet 
  • TillfĂ€lliga regellĂ€ttnader för att hantera torkan 
  • Krisstöd till drabbade lantbrukare 
  • Insatser med varaktig effekt för att stĂ€rka jordbrukets konkurrenskraft 

Se presstrÀffen hÀr. 

PM med de samlade förslagen. 

Förbund Riksorganisationen Bild ulfMms Dölj delningsalternativ Av

Jonas Sjöstedt sommartalade i UmeÄ

VĂ€nsterpartiet - 19 August, 2012 - 15:15

Jonas Sjöstedt höll idag sitt första sommartal som VÀnsterpartiets partiledare i hemorten UmeÄ. Han utmanade regeringen i jobbfrÄgorna och pekade pÄ den höga arbetslöshetenoch det ökande utnyttjandet av tillfÀlliga anstÀllningar pÄ arbetsmarknaden. Otryggheten ger inte fler jobb, den ger bara ökad otrygghet, menade han.

Jonas Sjöstedt sommartalar

VĂ€nsterpartiet - 16 August, 2012 - 11:41

Snart Àr det dags för Jonas Sjöstedts förstasommartal som VÀnsterpartiets partiledare. Platsen Àr Gammlia i UmeÄ. Det blir Àven tal av vice ordförande Josefin Brink, Ung VÀnsters ArijanKan och musikunderhÄllning.

 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 16:18.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2024, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson