Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Sources

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Sveriges största partier

Centerpartiet

Feministiskt initiativ

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Piratpartiet

Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Carl Bildt (m)
Syndicate content Alla Dessa Dagar
Vardag och verklighet i min vÀrld.
Updated: 1 hour 34 min ago

De stora projekten för EU framöver.

19 February, 2020 - 19:17

STOCKHOLM: Ett dygn och lite mer i Bryssel gav en viss möjlighet att kÀnna av stÀmningarna i staden nÄgon mÄnad efter det att de olika EU-institutionerna fÄtt nya personer i sina ledningar.

NĂ€r Ursula von der Leyen tilltrĂ€dde som kommissionspresident gjorde hon det med ett mycket ambitiöst program. Till en betydande del handlade detta om nödvĂ€ndigheten av att dela ut blommor till olika delar av Europaparlamentet för att sĂ€kra de nödvĂ€ndiga rösterna för en majoritet. Och det lyckades ju ocksĂ„ – om Ă€n med knapp marginal.

Sedan dess har hon för nÄgra veckor sedan presenterat fÀrdplanen för det första av de stora projekt som hon vill skall prÀgla de kommande Ären, nÀmligen den stora gröna omstÀllningen av Europa.

Senare under Ă„ret skall hon fĂ„ medlemsstaterna med pĂ„ att tydligt höja ambitionerna vad gĂ€ller utslĂ€ppsbegrĂ€nsningar till 2030 – frĂ„n de 40% som utlovats tidigare till de 50 eller 55% som det borde handla om nu – men huvuddelen av de riktigt skarpa förslagen i klimatpolitiken kommer inte att stĂ„ pĂ„ agendan förrĂ€n 2021.

Även om det knappast kommer att pĂ„verka inriktningen av EU:s politik vet vi ju dĂ„ hur viktiga COP26-mötet i Glashow i november bar utfallit. Liksom sjĂ€lvfallet det ocksĂ„ i detta avseende viktiga amerikanska presidentvalet.

I dag har kommissionen sÄ presenterat inriktningen nÀr det gÀller det andra av de stora projekt som kommer att dominera de kommande Ären, nÀmligen den digitala omstÀllningen.

NĂ€r vi trĂ€ffade Ursula von der Leyen i gĂ„r var hon tydlig med att det var dessa tvĂ„ stora projekt – den gröna omstĂ€llningen och den digitala omstĂ€llningen – som hon sĂ„g som kĂ€rnan i det politiska uppdraget under de kommande Ă„ren.

Åtskilligt skall sjĂ€lvfallet lĂ€ggas till detta.

Det mÄste ske ett försök att fÄ ordning pÄ den gemensamma asyl- och migrationspolitiken. NÄgon typ av förslag pÄ den punkten kommer ocksÄ under de nÀrmaste mÄnaderna.

Och nÀromrÄdespolitiken förblir viktig. Man mÄste göra ett försök till nystart vad gÀller de politiska anstrÀngningarna pÄ Balkan. Jag skulle tro att vi kommer att fÄ se det i samband med stats- och regeringschefernas möte i mars, och dÀrefter kommer sÄ toppmötet med Balkan-lÀnderna i Zagreb i maj.

Runt om i staden var det uppenbart att man funderar pÄ hur man bÀst skall leva upp till ambitionen att bli en geopolitisk spelare under de kommande Ären.

Men en del av detta kommer nog att ge sig sjÀlvt. NÀromrÄdet med dess olika problem tenderar att höra av sig, om man uttrycker sken pÄ det sÀttet.

Och de stora gröna och digitala omstÀllningarna kommer ju i olika avseenden faktiskt att handla ocksÄ om relationerna med dels USA och dels Kina.

I det mer omedelbara perspektivet handlar det dock om nödvÀndigheten av att fÄ en överenskommelse om budgeten för EU för de kommande sju Ären. Det handlar om nÄgot över 1% av den samlade ekonomin i medlemslÀnderna. SmÄ variationer i detta procenttal skulle inte betyda sÄ mycket för de olika lÀnderna, men utfaller som Ätskilliga miljarder i den gemensamma budgetens möjligheter till olika satsningar.

Kring detta sÀtter sig stats- och regeringscheferna ner i Bryssel i morgon eftermiddag, och hur lÀnge den seansen kommer att vara vÄgar ingen spekulera om. Ett dygn eller tvÄ kan det mycket vÀl bli innan man med stor sannolikhet kommer fram till att man mÄste ta en paus och Äterkomma med ett nytt försök om nÄgra veckor.

SÀrskilt förvÄnande Àr detta knappast för var och en som varit med om att fÄ en svensk regering att göra den slutliga överenskommelsen om det budgetförslag som skall lÀmnas till riksdagen. OcksÄ dÀr brukar finnas pÄtagliga inslag av gyttjebrottning eller slagfÀlt.

Och nÀr man sÄ smÄningom kommer överens mellan regeringarna mÄste det ju sÄ till en överenskommelse med Europaparlamentet ocksÄ. Det kommer att ta sin tid.

Och just relationen med parlamentet kommer nog att bli mer besvÀrlig Àn vad som tidigare varit fallet. Den tidigare sjÀlvklara majoriteten mellan EPP-partiet och socialdemokraterna finns inte lÀngre. Det kommer att vara mer besvÀrligt att komma fram till de nödvÀndiga besluten.

Till allt detta skall sÄ lÀggas Brexit.

Ett EU-mandat för förhandlingarna Ă€r förhoppningsvis klart i nĂ€sta vecka, och dĂ„ kan förhandlingar inledas i mars. Men hos dem i Bryssel som fortfarande Ă€gnar dessa frĂ„gor nĂ„gon större uppmĂ€rksamhet – Brexit Ă€r gĂ„rdagens frĂ„ga – finns det en pĂ„taglig pessimism om att kunna föra dessa förhandlingar i hamn utan betydande dramatik.

Sammanfattningsvis Àr det tydligt att EU-samarbetet nu kommit igÄng igen efter skiftes- och BrexitÄret 2019.

Stora projekt ligger pÄ bordet.

FrĂ„n MĂŒnchen till Bryssel.

17 February, 2020 - 09:01

MÜNCHEN: Den 56:e stora sĂ€kerhetskonferensen hĂ€r i MĂŒnchen fick sitt slut i gĂ„r mitt pĂ„ dagen, vissa stannade för en avslutande middag i gĂ„r kvĂ€ll, och nu Ă€r jag pĂ„ vĂ€g till Bryssel för ett antal möten i dag och i morgon.

En gĂ„ng var fokus för denna konferens exklusivt försvar och förbindelserna mellan frĂ€mst dĂ„varande VĂ€sttyskland och USA. Under det kalla krigets decennium var MĂŒnchen centra för olika aktiviteter relaterade till konfrontationen med det nĂ€rbelĂ€gna sovjetiska blocket.

Men under decennierna sedan dess har konferensens fokus vidgats och storleken ocksÄ vÀxt högst vÀsentligt.

PÄ plats i Är fanns bl a USA:s, Kinas, Rysslands, Indiens, Japans, Irans, Saudiarabiens och Sydafrikas utrikesministrar för att bara med dessa som exempel ange bredden pÄ diskussionerna.

Och sjÀlvfallet fanns ocksÄ EU:s Ursula von der Leyen och Joseph Borell pÄ plats. Det var full uppstÀllning.

Men mycket handlade dock trots allt om relationen över Atlanten.

Skall man summera anförandena av USA:s utrikesminister Pompeo och försvarsminister Esper sÄ Àr det att man skall vara för suverÀnitet och mot Kina och fÄ enkannerligen Huawei.

Förutom detta utmÀrktes utrikesminister Pompeos anförande av att han inte med ett ord nÀmnde president Trump. För ett Är sedan framtrÀdde vicepresident Pence, och nÀr han hÀlsade frÄn president Trump bemöttes detta med en öronbedövande tystnad.

Man hade uppenbarligen lÀrt sig av detta. De amerikanska företrÀdarna undvek sÄ lÄngt det var möjligt att nÀmna sin president.

Konfrontationen med Kina var tydlig, och styrkan i den amerikanska retoriken kom nog som en överraskning för Ätskilliga europeiska deltagare. Men den kinesiske utrikesministern höll huvudet högt och föreföll inte nÀmnvÀrt berörd.

SjÀlv hade jag en vad som pÄ diplomatiskt sprÄk skulle kunna betecknas som öppen och rak diskussion med Rysslands utrikesminister Lavrov om Ukraina och den ryska politiken dÀr pÄ en lunch i lite mindre krets. Och deltog dessutom i en mer öppen diskussion med Ukrainas president Zelenskiy.

DÀrtill blev det ett antal möten kring situationen pÄ Balkan.

Ett försök att nystarta en dialog mellan Pristina och Belgrad kom, lindrigt uttryckt, att köra in i en del svÄrigheter. Det blixtrade rejÀlt ett tag i den frÄgan.

FortsÀttning kommer att följa.

Men det fanns tydliga tecken frÄn president Macron, som ju ocksÄ var pÄ plats, om att det franska motstÄndet mot att inleda EU-medlemskapsförhandlingar med Norra Makedonien och Albanien hÄller pÄ att luckras upp.

EU:s Joseph Borell Äterkom i sina inlÀgg till att EU mÄste utveckla vad han kallade en aptit för makt. Jag vet att han inspirerats Ätskilligt av vad vi frÄn ECFR har skrivit i denna frÄga under det gÄnga Äret, och ocksÄ tesen om att kommissionen nu skall vara en geopolitiska kommission reflekterar just detta.

Men att gÄ frÄn ord till handling Àr lÀttare sagt Àn gjort.

NÀr EU:s utrikesminister trÀffas i Bryssel i dag handlar det bl a om att sÀtta upp en marin militÀr operation för att övervaka vapenembargot mot Libyen. Och mer konkret handlar ju detta om att EU mÄste etablera sig fysiskt pÄ ett eller annat sÀtt i denna konflikt för att ha nÄgon möjlighet till pÄverkan.

Att ett land utan vare sig kust eller flotta – Österrike – försöker stoppa detta ses nog som ett exempel pĂ„ att den heliga gamla principen om enhĂ€llighet i alla frĂ„gor mĂ„ste överges. Det finns ingen skyldighet att delta i alla operationer, men det kanske inte heller kommer att finnas en möjlighet för ett enstaka medlemsland att blockera.

Det skall förvisso bli intressant att se hur den frÄgan utvecklas. Det handlar om en första försiktig test pÄ de nya geopolitiska ambitionerna i Bryssel.

Kring dessa ambitioner lade i sedvanlig ordning ocksÄ Emmanuel Macron it texten. Han talade vÀltaligt om att inom ett decennium bygga ett Europa med betydligt mer av strategisk suverÀnitet Àn vad som Àr fallet i dag.

Den ambitionen delas av mÄnga. Hur de konkreta stegen skall se ut Àr en lite mer komplicerad frÄga.

TvÄ av de mer komplicerade frÄgestÀllningar antyddes bara i diskussionerna. Den ena var rollen för frÀmst de franska kÀrnvapnen i detta, och den andra var den nödvÀndiga rollen ocksÄ för Storbritannien.

HÀr kommer det att krÀvas en del tÀnkande under det kommande Äret.

Denna vecka förskjuts sĂ„ fokus frĂ„n MĂŒnchen till Bryssel.

Mot slutet av veckan sker ett försök att fÄ stats- och regeringscheferna att enas om EU:s lÄngtidsbudget för de kommande sju Ären. RÄdspresidenten Michel vill inte ha för mycket lÄngbÀnk i frÄgan.

Allt handlar om ambitioner.

Det Ă€r förvisso sant – som pĂ„pekas frĂ„n de lite snĂ„lare lĂ€nder till vilkas krets Sverige hör – att viktiga omrĂ„den som den inre marknaden och en fungerande rĂ€ttsordning inte kostar pengar.

Men det Àr lika sant att ökade ambitioner om skydd för de yttre grÀnserna, utrikes- och sÀkerhetspolitiken, försvarsindustriellt samarbete, forskning och rymd eller stabilitetsinsatser i omvÀrlden gör det.

Och det Àr med dessa som EU ges en möjlighet att undvika att bara bli en bricka i andra makters spel i denna den nya oredans tid.

I slutÀndan hoppas jag att ocksÄ vÄra svenska beslutsfattare skall inse detta.

Dagar med jÀttens andedrÀkt.

11 February, 2020 - 22:17

SYDNEY: SÄ Àr det dags att lÀmna Sydney, Australien och södra halvklotet och betrÀda den rÀtt lÄnga fÀrden hem.

Men det har varit pÄtagligt intressanta dagar hÀr.

Australien ligger lĂ„ngt bort – mycket lĂ„ngt bort, för att vara alldeles exakt – men de frĂ„gestĂ€llningar som dominerar debatten hĂ€r Ă€r av betydande relevans för oss ocksĂ„.

SÄ det har varit dygn av diskussioner som sÄ gott som alla handlat om antingen Kina eller klimat eller kombinationen av de tvÄ.

Om den kinesiska relationen hÀr har jag skrivit tidigare.

SÄ lÀnge förhÄllandet mellan USA och Kina var relativt harmoniskt, och utvecklingen vad gÀller den kinesiska politiken gick i nÄgon form av rimlig riktning, kunde Australien med en stark sÀkerhetsrelation med USA bekymmersfritt surfa fram pÄ den kinesiska ekonomins starka utveckling.

NĂ€rmare tre decennier av oavbruten ekonomisk tillvĂ€xt – tĂ€mligen unikt bland mer utvecklade lĂ€nder – var det lyckliga resultatet under denna period.

Men sÄ Àr det inte lÀngre.

SpÀnningarna mellan USA och Kina ökar kontinuerligt. Och den kinesiska politiken har fÄtt en inriktning som leder till ökade farhÄgor. Och detta sker samtidigt som det ekonomiska beroendet av Kina blivit allt starkare.

Det ekonomiska beroendet och sÀkerhetsberoendet drar Ät olika hÄll. Och bÀgge drar dessutom allt starkare.

Kring detta har det blivit mĂ„nga diskussioner med gamla och nya vĂ€nner – inte minst f d premiĂ€rministrarna Kevin Rudd och Malcolm Turnbull och f d utrikesministern Julie Bishop med de erfarenheter de har pĂ„ dessa olika omrĂ„den,

Men ocksÄ fristÄende akademiker och journalister med inriktning just pÄ dessa omrÄden.

Det var Krister WahlbĂ€ck som skrev om ”jĂ€ttens andedrĂ€kt” nĂ€r det gĂ€llde Finlands förhĂ„llande till Sovjetunionen en gĂ„ng i tiden, och det uttrycket kĂ€nns passande ocksĂ„ hĂ€r. Den kinesiska jĂ€ttens andedrĂ€kt kĂ€nns allt mer i olika delar av det australiska samhĂ€llet.

Men dÀrtill kommer sjÀlvfallet den andra jÀtten och dess andedrÀkt. Och dessutom det förhÄllandet att drakar som dessa ocksÄ har en förmÄga att spruta eld om de tycker att sÄ krÀvs.

Och hur denna situation skall kunna hanteras framöver diskuteras intensivt. Och den diskussionen följs sjÀlvfallet intensivt frÄn inte minst kinesisk sida.

DÀr ser man nog det som sker i Australien som nÄgonting som kan ske i andra lÀnder ocksÄ.

HÀr vaknade man upp till problemet med Kina, 5G och den digitala infrastrukturen lÄngt innan nÄgot annat land vaknade i dessa frÄgor. Och hÀr har man antagit en lag mot utlÀndskt inflytande som formellt inte riktar sig mot nÄgon men reellt sjÀlvfallet handlar om Kina.

I Peking Àr man inte road.

Och frÄgan Àr hur detta kommer att utvecklas pÄ lÀngre sikt.

Hur klarar man detta i en möjlig framtida situation dÀr den kinesiska ekonomin kanske blir dubbelt sÄ stor som den amerikanska och beroendet av den betydligt mycket starkare? Blott möjligheten att draken kan börja att spruta eld kan dÄ komma att ha en ÄterhÄllande effekt pÄ Ätskilligt.

PÄ sina hÄll sÀger man att det Àr lika bra att anpassa sig till en utveckling som Àr ofrÄnkomlig. PÄ andra hÄll talar man mer om att pÄ olika sÀtt öka motstÄndskraften i samhÀllet. Och pÄ alla hÄll hoppas man att dilemmat inte kommer att uppstÄ eller inte framstÄ som sÄ starkt.

Och till detta skall sÄ lÀggas den andra jÀtten.

Australien har ett starkt sÀkerhetsberoende av USA, och det har man genom decennier stÀrkt genom att vara den lojalaste av vÀnner i krig frÄn Vietnam och Afghanistan till Irak. Men faktiskt Àr ocksÄ USA beroende av strategiska anlÀggningar i Australien.

Kring detta vill alla hÄlla fast. Men frÄgor smyger sig ÀndÄ in dels om vad som hÀnder om det kommer till upptrappad konfrontation mellan USA och Kina och dels ocksÄ om det i det Ànnu lÀngre perspektivet helt enkelt finns en risk för att den kinesiska makten trÀnger ut den amerikanska ur denna region.

Enkla och bekvĂ€ma decennier för det som brukade kallas ”det lyckosamma landet” har eftertrĂ€tts av lite mer besvĂ€rliga sĂ„dana.

Till denna utmaning skall sÄ lÀggas klimatfrÄgan. Landet Àr vÀrldens största kolexportör och ett av de lÀnder dÀr klimatförÀndringen denna sommar fÄtt pÄtagliga konsekvenser.

Under visst tumult hÄller landets politik pÄ att förÀndras.

Men enkelt Àr det inte. Flera premiÀrministrar har fallit pÄ svÀrdet nÀr de försökt att ta sig an denna frÄga. Och kolet har förvisso sina starka intressenter. I medievÀrlden dominerar intressen som gör sitt bÀsta för att ge dem sitt stöd.

Dock kommer förĂ€ndringen att bli ofrĂ„nkomlig. Denna ”svarta sommar” har lĂ€mnat starka avtryck i opinion och dĂ€rmed ocksĂ„ i politik.

Kolkraftens dagar i landets energiförsörjning Àr sÀkert rÀknade. Hur det kommer att gÄ med den stora kolexporten till Kina, Indien och Japan blir ju i hög grad beroende av dessa lÀnders kommande politik i dessa frÄgor.

Men att finansiera nya kolgruvor har redan visat sig vara pÄtagligt besvÀrligt. Finansmarknaderna hÄller pÄ att bli en klimatkraft.

Mer akut handlar beroendet av Kina i dessa dagar sjÀlvfallet ocksÄ om effekterna av coronaviruset.

Och hÀr Àr frÄgetecknen mÄnga.

Anekdotiskt kommer mycket information om olika konsekvenser för företag och andra i och kring Kina, och dessa blir ju allt mer pÄtagliga för varje dygn som gÄr utan nÄgon bestÀmd vÀndning i sikte.

Att den australiska ekonomin kommer att pÄverkas Àr alldeles uppenbart. Turisterna frÄn Kina kommer inte. EfterfrÄgan i den kinesiska ekonomin minskar. MÄnga tusentals kinesiska studenter pÄ universiteten hÀr kan inte komma tillbaka efter ledighet.

Och man kan bara spekulera om de mer politiska effekter detta fĂ„r internt i Kina. Är detta ett Chernobyl för den kinesiska ledningens trovĂ€rdighet?

Kring detta kommer det att finnas anledning att Ă„terkomma.

Men nu styr jag hem mot Stockholm. FrÄn start hÀr till landning hemma i Stockholm kommer det att ta 23 timmar.

Australien ligger lÄngt bort.

Men ÀndÄ vÀldigt nÀra nÀr man ser pÄ de olika utmaningar vi stÄr inför.

”Down under” – Kina och klimat.

6 February, 2020 - 04:59

SYDNEY: Efter lite mer Àn ett dygn med olika diskussioner i Seoul har jag nu dykt ner hÀr i Sydney i New South Wales i Australien.

Det var en tio timmars flygresa genom natten som förde mig frÄn nordöstra Asien hit ner till det södra halvklotet.

OcksÄ hÀr Àr sjÀlvfallet coronavirus en pÄtagligt stor frÄga.

Dels Àr Australiens ekonomi intimt sammanflÀtad med den kinesiska genom att en mycket storverk av landets export gÄr dit men dels dÀrför att kontakterna genom kinesiska studenter hÀr och en betydande kinesisk turism Àr mycket omfattande.

Australiska medborgare har evakuerats frÄn Wuhan och satts i karantÀn pÄ en avlÀgsen ö under de kommande tvÄ veckorna. Regeringen uppmanar dessutom ju alla sina medborgare att lÀmna Kina.

Intill söndag har flygbolaget Qantas ett fÄtal flyg frÄn Peking och Shanghai, men efter det sÀger man sig inte kunna ta nÄgot ansvar för medborgare som dÄ inte lÀmnat landet.

Relationerna till Kina Àr pÄ mÄnga sÀtt en kÀnslig frÄga i detta land, och relationerna Àr inte de bÀsta. Nu har en officiös tidning i Peking ocksÄ levererat skarp kritik mot frÀmst USA och Australien för att de med olika dramatiska ÄtgÀrder sÀgs underblÄsa anti-kinesiska strömningar.

Forfarande Ă€r det i dag uppehĂ„llsvĂ€der hĂ€r i dag, men snart skall det enligt prognoserna börja att regna ordentligt. Och det sĂ€ger sig sjĂ€lvt att det Ă€r vĂ€lkommet efter den ”svarta sommar” med förödande brĂ€nder som landet upplevt under de senaste mĂ„naderna.

Och tveklöst har de förÀndrat stÀmningen i landets politisk liv.

KlimatfrÄgan har stÀllt till tumult i landets politik sedan Ätskilliga Är tillbaka. Konflikten mellan klimatlösning och det ekonomiska beroendet av den omfattande kolexporten till Kina har stÀllt till problem för regeringar av olika politiska kulör under Ären.

Den konservativa regeringen under premiÀrminister Scott Morrisson vann nÄgot överraskande ett nytt mandat i fjolÄrets val ocksÄ dÀrför att man försvarade planerna pÄ att öppna upp stora nya kolgruvor i Queensland i landets nordöstliga del.

Men sedan har det inte gÄtt sÄ bra.

NÀr de stora brÀnderna efter den stora torkan bröt ut fotograferades premiÀrminister glad med en glass pÄ semester i Hawaii, och det mottogs inte alldeles vÀl. Strax innan hade landet tillhört de mer bromsande krafterna pÄ klimatkonferensen i Madrid.

Nu har de vÀrsta brÀnderna lagt sig, men efterchocken i den politiska debatten Àr pÄtaglig. NÀr parlamentet samlades i Canberra i gÄr efter uppehÄllet under julen vÀxlades hÄrda ord. Och premiÀrministern Äterkom förvisso inte till sitt tidigare envetna försvar för kolindustrin.

Sakta försöker man nu manövrera in sig i en ny position. Även Australien mĂ„ste inrikta sin politik pĂ„ att i likhet med EU och Storbritannien Ă„stadkomma klimatneutralitet 2050, men alldeles vill inte premiĂ€rministern Ă€ndĂ„ riktigt lĂ„sa sig till hur det skall kunna gĂ„ till.

Man mÄste vara praktisk, förklarar han

Men dit kommer det att gÄ. StÀmningslÀget har pÄtagligt förbÀttrats. Och den speciella kommission som nu tillsÀtts för att dra erfarenheter av de förödande brÀnderna skall utgÄ frÄn att klimatfrÄgan var viktig för dessa och att det dessutom kommer att bli vÀrre framöver.

Australien ligger förvisso pĂ„tagligt lĂ„ngt bort, men trots sin geografiskt isolerade position Ă€r landet centralt just nu i tvĂ„ av de allra största frĂ„gorna som vi brottas med för de kommande Ă„ren – relationen till Kina och hanteringen av klimatfrĂ„gan.

Paradoxalt nog kÀnns dessa utmaningar nÀrmare och mer akuta hÀr nere. Men att de berör Àven oss behöver knappast pÄpekas.

HÀr komme jag nu att vara till i början av den kommande veckan. En större nordisk affÀrsdelegation Àr pÄ ingÄng, och den vill diskutera ocksÄ olika omvÀrldsutmaningar.

Och faktiskt Àr Sydney en pÄtagligt bra plats att diskutera bÄde Kina och klimat pÄ just nu.

Och till det kan sÄ lÀggas olika effekter av den vÀxande epidemin med coronaviruset. OcksÄ hÀr Àr Australien med sitt Kina-beroende nÄgot av en frontstat.

Och hÀr handlar allt om coronavirus.

4 February, 2020 - 06:15

SEOUL: Det Àr alltid imponerande att efter timmarna över Sibirien landa pÄ den stora Incheon-flygplatsen hÀr.

Det var dÀr i omrÄdet som generalen MacArthur 1953 gjorde sin landstigning i ryggen pÄ de nordkoreanska trupperna och dÀrmed vÀnde den omedelbara utvecklingen i Korea-kriget.

Det var nu nÄgot Är sedan jag senast var hÀr i den pulserande sydkoreanska huvudstaden, och nÄgot lÀngre besök blir det dessvÀrre inte denna gÄng heller.

HÀr handlar allt just nu om virusinfektionen frÄn Kina och dess möjliga konsekvenser. Ett 16-tal fall har hitintills registrerats i landet. Media rapporterar knappast om nÄgonting annat över huvud taget.

Inresande frÄn Hubei-provinsen i Kina har satts i karantÀn, och strax över 700 koreanska medborgare flugits ut frÄn staden, men frÄgan Àr om det kommer att rÀcka. Ett snabbt vÀxande upprop som redan undertecknats av nÀrmare 670.000 personer krÀver att all inresa frÄn Kina skall stoppas.

Jag skulle tro att det bara Àr en tidsfrÄga innan sÄ sker.

Det som nu sker kommer sjÀlvklart att fÄ sÄvÀl politiska som ekonomiska konsekvenser, och det Àr uppenbart inte minst frÄn perspektivet hÀrifrÄn.

FrÄgetecken kommer att resas internt i Kina om partiledningen hanterade detta med den öppenhet och Àrlighet som krÀvs.

Redan publiceras intressanta redogörelser hur man lÀnge försökte att redigera all information i Àrendet pÄ sociala media. Och partisekreteraren i Wuhan har varit tÀmligen tydlig med att man inledningsvis försökte lÀgga locket pÄ.

Om detta innebar att vÀrdefull tid förlorats i det viktiga inledande skedet kommer sÀkert att diskuteras. Att man sedan dess accelererat ordentligt i insatserna förefaller dock uppenbart.

PÄ det bredare politiska planet finns ju anledning att notera att det finns tydliga tendenser till anti-kinesiska stÀmningar inte minst i lÀnder i det omedelbara nÀromrÄdet. De engelsksprÄkiga tidningar jag har tillgÄng till hÀr har Ätskilligt att rapportera i den frÄgan.

Och med all sannolikhet Àr vi bara i början av utvecklingen. Smittspridningen Àr uppenbart inte under kontroll i Kina, och frÄgan om den Àr det i andra lÀnder inte minst i regionen förblir öppen.

HÀr dominerar frÄgan över allt annat. Landet gÄr till viktigt val den 15 april, och det spekuleras redan i om krishanteringen kommer att leda till minskat stöd för president Moons parti DPK.

Relationerna till Kina Àr för Korea alltid en lika viktig som kÀnslig frÄga, och den pÄverkar sÀkert hanteringen av frÄgan. Man vÀntar besök av Xi Jinping under vÄren, och det Àr viktigt mot bakgrund att det var sex Är sedan man hade ett sÄdant besök.

Inte minst ekonomiskt Àr relationen viktig.

Den koreanska börsen har backat kraftigt, och redan rapporteras om att vissa koreanska industrier fÄtt minska pÄ takten eftersom viktiga leveranser av delar frÄn Kina försenats eller uteblivit.

Wuhan Ă€r en viktig ort för den kinesiska fordonsindustrin – Ă„rligen produceras dĂ€r ca 1,6 miljoner fordon – och delar dĂ€rifrĂ„n har betydelse ocksĂ„ för den viktiga motsvarande koreanska fordonsindustrin.

Hyundai Motors drar redan ner produktionstakten. Ett fordon innehÄller 30.000 olika delar, och saknas eller försenas bara nÄgra av dem pÄverkar det sjÀlvfallet hela processen.

Det kommer nog att bli Ätskilliga fler vÀrdekedjor inte minst i denna del av den globala ekonomin som kommer att pÄverkas under de kommande veckorna.

Hur stor effekten blir pĂ„ den kinesiska ekonomin Ă„terstĂ„r att se – men nĂ€r den svarar för nĂ€stan en tredjedel av den totala tillvĂ€xten i den globala ekonomin Ă€r det ingen ovĂ€sentlig frĂ„ga – men bara snabba intryck frĂ„n en resa som denna under det senaste dygnet tyder pĂ„ att effekterna pĂ„ omvĂ€rlden kan bli icke obetydliga.

Resandet minskar. VÀrdekedjor försenas. Turismen bromsas kraftigt. Biografer stÀller in. Skolor stÀnger.

Och Korea kÀnner sin utsatthet. TillvÀxten hÀr ligger kring 2,5%, och man bekymrar sig för negativ demografisk utveckling och dÄlig produktivitet, och det trots att landet ju har imponerande satsningar pÄ forskning och utveckling. Och inte minst pÄ den digitala sidan ligger man lÄngt framme.

Norr om den s k demarkationslinjen inte sÄ lÄngt hÀrifrÄn verkar dock oron för den aktuella utvecklingen vara Ànnu större.

Ledningen i Pyongyang har beslutat att totalt stÀnga grÀnsen till Kina, och de som kommit frÄn landet skall nu isoleras i en hel mÄnad. Det Àr mer drastiskt Àn nÄgot annat land.

Och det har sannolikt sin bakgrund i att landet i mycket hög utstrÀckning saknar de sjuk- och hÀlsovÄrdsresurser som skulle krÀvas för att klara en epidemi.

Regimen fruktar sannolikt – pĂ„ goda grunder – att den helt enkelt inte skulle klara en epidemi.

Annars – nĂ€r man kommer hit – Ă€r det anmĂ€rkningsvĂ€rt hur den koreanska frĂ„gan nĂ€stan försvunnit frĂ„n den globala agendan. Och det redan innan viruset tog över allt annat.

NÀr Obama-administrationen gav plats för Trump- administrationen skrev jag hÀr om hur den skulle bli central, och president Trump började ju ocksÄ i stor stil med sin sedermera kÀnda kombination av extrema hot och plötslig kÀrlek för att försöka att fÄ den nordkoreanska ledningen att avstÄ frÄn sina kÀrnvapen.

Av detta har blivit ingenting alls.

Ett toppmöte med hjÀrtlig omfamning i Singapore följdes av ett kallt möte utan nÄgra resultat i Hanoi.

Nordkorea har förvisso avstÄtt frÄn nya kÀrnvapenprov och nya prov med interkontinentala robotar, Àven om all information tyder pÄ att arbetet fortsÀtter i bÀgge dessa avseenden.

Med all sannolikhet har man svÄrigheter med de omfattande internationella ekonomiska sanktionerna, men nÄgot omedelbart sammanbrott finns det knappast nÄgra tecken pÄ.

Tydligt Àr dock att olika robotskjutningar försiktigt hÄller pÄ att testa grÀnsen för det amerikanska tÄlamodet.

Kring Ärsskiftet hotades med nÄgon typ av demonstration av nÄgonting, och den amerikanska nervositeten var pÄtaglig, men av detta har hitintills inte blivit nÄgonting alls.

Just nu spekuleras det dock om aktiviteter kring av av robotuppskjutningsplatserna i Nordkorea. Möjligen kan man förbereda ett försök att skjuta upp en satellit.

För den sydkoreanska ledningen har utvecklingen blivit en stor besvikelse. President Moon satsat stort pÄ samarbetet med Nordkorea, och gjorde allt vad han kunde för att driva pÄ USA.

Nu har han i stÀllet att brottas med att USA begÀrt dramatiskt mycket mer i ersÀttning för de trupper som man har hÀr i landet, och som Àr av stor betydelse för trovÀrdigheten i landets försvar.

Förra Äret begÀrde USA plötsligt en femdubbling (!) av vad Sydkorea betalar som bidrag till denna nÀrvaro, och det var en kraftig dos. Man fick backa ner lite efter den sydkoreanska reaktionen, slöt ett ettÄrigt avtal i stÀllet för det femÄriga som var avsikten, och samtalen lÀr fortsÀtta. Men frÄgan Àr inte avförd.

Allt detta Àr dock i dessa dagar helt och hÄllit i skuggan av virusrisken.

SjÀlv Àr jag hÀr för en stor konferens med olika mer eller mindre prominenta personligheter som ger sin syn pÄ förutsÀttningarna för den internationella utvecklingen.

Och till nÄgon av dessa kategorier hör tydligen Àven jag.

Alltid lÀr man sig nÄgot. Men redan i morgon kvÀll bÀr det vidare till Sydney.

FrÄn det ena krisomrÄdet till det andra, skulle man kunna sÀga.

Inför den kommande veckan.

2 February, 2020 - 17:32

STOCKHOLM: Det blev i alla fall en helg nÀr vi fick se lite av sol i Stockholm. Det tillhör som bekant inte vanligheterna under denna tid pÄ Äret.

NÀr veckan inleds i morgon kommer, sÄ vitt jag förstÄr, sÄvÀl London som Bryssel att mer offentligt markera sina utgÄngspunkter inför de förhandlingar som skall inledas om relationen mellan EU och Storbritannien efter det att den s k övergÄngsperioden löpt ut.

Att döma av vad som sÀgs i media kommer Boris Johnson att vilja ha ett frihandelsavtal som ger sÄ stora möjligheter att avvika frÄn EU-standards och regler som möjligt.

Det förefaller som om hans ambitioner vad gÀller de ekonomiska förbindelserna med EU ligger pÄ en lÀgre nivÄ Àn vad som i dag gÀller för t ex Ukraina.

Men i rÀttvisans namn finns det kanske anledning att invÀnta det tal han förvÀntas hÄlla i morgon.

Och i morgon kommer ocksÄ Michel Barnier frÄn EU:s sida att ange de utgÄngspunkter som gÀller. Vikten av en balans mellan rÀttigheter och skyldigheter kommer alldeles sÀkert att betonas frÄn hans sida.

De ekonomiska frÄgorna Àr förvisso viktiga, men minst lika viktiga Àr alla de olika frÄgorna som har att göra med samarbetet om utrikes- och sÀkerhetspolitik.

I fokus just nu stÄr inte minst det nukleÀra avtalet med Iran.

EU:s Joseph Borell landar i morgon i Teheran för att dÀr se pÄ förutsÀttningarna för att hÄlla det nukleÀra avtalet vid liv. Han kommer alldeles sÀkert att möta en djup besvikelse över att EU hitintills inte förmÄtt att göra sÀrskilt mycket för att Ästadkomma detta, och ha att hantera en misstro mot EU:s möjligheter i ljuset av detta.

Men utan nĂ„gon typ av vilja och medverkan ocksĂ„ frĂ„n Washington Ă€r det inte lĂ€tt att se att det skall vara möjligt att göra nĂ„gra framsteg. DĂ€r finns alldeles uppenbart en betydande grupp som vill köra allt i botten – men vad de tror att detta kommer att leda till Ă€r högst oklart.

PÄ tisdag kommer blickar att riktas mot Washington dÀr president Trump hÄller sitt Ärliga s k State of the Union-anförande inför kongressen.

Med all sannolikhet blir det ett anförande som kommer att prĂ€glas av presidentvalet senare i Ă„r – och att riksrĂ€ttsprocessen mot honom kommer att avslutas med att han inte kommer att fĂ€llas.

Processen har med all önskvÀrd tydlighet visat hur han missbrukade sitt Àmbete. Och det Àr vÀrt att notera att ocksÄ framtrÀdande republikanska senatorer anser att sÄ var fallet. Men dÀremot anser de inte att detta bör leda till den yttersta ÄtgÀrden att han frÄntas sitt Àmbete.

SjÀlv har jag en viss motvillig sympati för den slutsatsen.

Vad som skulle hÀnda om han dömdes att frÄntrÀda Àmbetet Àr inte alldeles lÀtt att överblicka. Det har aldrig intrÀffat i USA:s historia, och skulle rimligen leda till mycket betydande ytterligare motsÀttningar. Rimligare Àr mÄhÀnda att försöka att utkrÀva ansvar i det demokratiska val som ju i alla hÀndelser ligger bara tio mÄnader bort.

Och den demokratiska valrörelsen drar ju tydligt igÄng.

Redan i morgon har demokratiska partiet sitt s k caucas i Iowa, och pÄ tisdag i nÀsta vecka Àr det dags för det första primÀrvalet i New Hampshire.

PÄ lite nÀrmare hÄll Àr denna vecka upptakten till parlamentsvalet i Irland pÄ lördag.

UtgĂ„ngen Ă€r pĂ„ intet sĂ€tt given. Helgens opinionsmĂ€tningar visar att de tre partier Fianna Fail, Fine Gael och Sinn Fein ligger mycket nĂ€ra varandra – med regerande Fine Gael som det som har det minst starka stödet.

Det förefaller upplagt för viss dramatik – och besvĂ€rlig regeringsbildning pĂ„ det sĂ€tt som blivit standard runt om i Europa dessa dagar.

Efter en vecka hemma i Stockholm blir det för mig nu en vecka mer pÄ resande fot.

I morgon bĂ€r det av till Seoul i Sydkorea – jag skulle ha flugit via Peking, men av lĂ€tt insedda skĂ€l blir det inte sĂ„ – och efter lite mer Ă€n ett dygn dĂ€r och ett nytt flyg landar jag sĂ„ pĂ„ torsdag i Sydney i Australien och kommer sedan att vara dĂ€r under resten av veckan.

SÄ jag Äterkommer med lite perspektiv frÄn Ostasien och frÄn andra Ànden av jordklotet.

En tragedi och ett avgörande historiskt felsteg.

31 January, 2020 - 21:28

STOCKHOLM: I dag Àr sÄ dagen nÀr Storbritannien efter 47 Är tar det formella steget och lÀmnar den Europeiska Unionen.

Konkret innebÀr det nu dock bara att brittiska representanter lÀmnar EU:s alla institutioner och förlorar rÀtten att vara med i dess diskussioner och beslut. Den brittiska flaggan halas utanför EU:s olika institutioner.

Men man fortsÀtter att i alla fall under hela detta Är vara fullt ut medlem i tullunionen och den inre marknaden, och har att följa de beslut som fattas och omfattas ocksÄ av EU-domstolens jurisdiktion. Förhoppningen Àr att man under denna tid skall kunna förhandla fram ett avtal om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien.

Att det skulle gÄ fullt ut Àr det utomordentligt fÄ som tror. Inriktningen nu Àr ett mer begrÀnsat avtal med den fria handeln av varor i centrum, och sedan fortsatta förhandlingar pÄ en rad olika omrÄden. Och sÄdana finns det mÄnga. Fullt ut kommer denna process med all sannolikhet att ta ett antal Är, och hur den slutgiltiga relation kommer att se ut i detalj Àr det fÄ som vÄgar ha en bestÀmd uppfattning om.

Detta innebÀr en osÀkerhet som sjÀlvfallet inte Àr bra för det samarbete vi sÄ vÀl behöver.

Vilken vÀg Storbritannien sedan kommer att vÀlja ÄterstÄr att se. Delvis kommer det att bestÀmmas av den formella relation mellan EU och Storbritannien som man kommer att inleda förhandlingar om sannolikt i mars.

PÄ sina hÄll finns det en vision av ett Storbritannien Àn mer Àn EU inriktat pÄ fri handel över vÀrlden, men hur detta skulle kunna realiseras Àr inte lÀtt att se. Redan att ersÀtta de olika frihandelsavtal som EU slutit med olika delar av vÀrlden och som man nu lÀmnar kommer att ta Ätskilliga Är av förhandlingar.

Och Àven om vi har all anledning att efterstrÀva sett sÄ omfattande frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien som möjligt kommer det aldrig att kunna bli lika förmÄnligt som dagens situation Àr. Med sin sÀrklassigt viktigaste handelspartner kommer landet dÀrmed ofrÄnkomligen att fÄ nÄgot sÀmre villkor.

SÄ det torde vara ofrÄnkomligt att förutsÀttningarna för landets utrikeshandel under de nÀrmaste Ären kommer att försÀmras. Vad som möjligen kan uppnÄs i det lÀngre perspektivet ÄterstÄr att utreda.

DÀrmed försÀmras ocksÄ förutsÀttningarna för den brittiska ekonomin under de nÀrmaste Ären, och det finns olika och med nödvÀndighet osÀkra uppskattningar om vad detta kommer att betyda.

Men en förlust kommer det ofrÄnkomligen att bli.

Och att detta skulle kunna uppvÀgas av ökad handlingsfrihet i nÄgra andra frÄgor har i alla fall jag mycket svÄrt att se.

Inte minst gÀller detta utrikespolitiskt.

Tveklöst har Storbritannien haft ett betydande inflytande runt rÄdsborden i Bryssel i olika frÄgor. Det kan jag intyga efter att sjÀlv ha varit med om en bit fler Àn hundra ministermöten runt dessa genom Ären. Den brittiska rösten har sÄ gott som alltid haft tyngd, och det Àven om det under vissa perioder funnits en tendens till solospel i olika frÄgor.

Nu kommer man att stÄ utanför alla dessa möten dÀr mer eller mindre viktiga beslut stÀndigt fattas.

Jag noterar att landet nu kommer att utöka storleken pÄ sin representation i Bryssel, vilket kan ses som nÄgot ironiskt men Àr fullt logiskt. Om man stÄr utanför alla möten Àr det lite svÄrare att fÄ reda pÄ vad som hÀnder, och eftersom man pÄ ett eller annat sÀtt kommer att pÄverkas i alla fall, Àr det logiskt att man mÄste förstÀrka sin nÀrvaro i Bryssel.

Vad som sedan i det lÀngre perspektivet kommer att hÀnda med Storbritannien sjÀlvt kan man bara spekulera om.

Och till det fÄr jag Äterkomma.

NÀr jag varit pÄ sÄvÀl CNN som Al Jazeera i dag för att kommenterar har jag understrukit just osÀkerheten.

Vi vet inte hur den kommande relationen kommer att se ut, och dÀrmed inte heller hur stor den ekonomiska kostnaden för Storbritannien kan komma att bli. Vi vet inte vilka konsekvenser detta steg kommer att fÄ för sammanhÄllningen av Storbritannien sjÀlvt i ett lite lÀngre perspektiv.

I 47 Är har Storbritannien varit med och format denna avgörande del av det europeiska samarbetet. Det Àr nÀstan dubbelt sÄ lÀnge som Sverige har varit med.

NÀr man gick med sökte man en ny roll efter det att man förlorat sitt imperium och sin forna styrka. Och man fick den ocksÄ. FÄ nationer hade sÄdant inflytande inom EU som Storbritannien hade.

Men till slut besegrades man av sin egen nostalgi. Man vill tillbaka till nÄgonting som hade försvunnit redan för ett halvt sekel sedan och Ànnu mera nu. SmÄaktigt politiskt spel har drivit landet in i en situation som sÄ gott som alla av dess mer framtidsinriktade politiker fruktat.

Nu mÄste vi alla trots allt försöka att begrÀnsa skadeverkningarna, och göra det bÀsta möjliga, av vad som Àr en tragedi ochett avgörande historiskt felsteg.

Vecka med Mellersta Östern och Brexit.

26 January, 2020 - 20:38

STOCKHOLM: Den internationella nyhetsförmedlingen domineras just nu av spridningen av det nya virus som uppenbarligen har sitt ursprung i en livsmedelsmarknad i Wuhan i centrala Kina.

Och rapporterna om hur spridningen av virusen blir allt snabbare oroar, samtidigt som det hitintills förefaller att dödligheten Àr en bra bit lÀgre Àn vad som var fallet med det snarlika Sars-viruset för nÄgra Är sedan.

Men med all sannolikhet fÄr detta virus Àn mer dramatiska effekter pÄ resemönster och annat. De kinesiska myndigheterna begrÀnsar nu med dramatiska ÄtgÀrder mÀnniskors rörelser i landet. SjÀlv bokar jag om en flygning via Peking som jag hade i min plan om nÄgon vecka.

Annars blir detta veckan nÀr riksrÀttsprocessen mot Donald Trump, dÀr den republikanska majoriteten i senaten med automatik kommer att fria honom, fortsÀtter och möjligen t o m avslutas.

För mig Àr det uppenbart att han har betett sig pÄ ett sÀtt som skadat det Àmbete han innehar, USA:s möjligheter att agera internationellt som alldeles sjÀlvklart Ukraina. AvsÀttning Àr dock i en demokrati ett allra yttersta och utomordentligt dramatiskt medel, och det gÄr inte att undvika frÄgetecken kring dess anvÀndning i detta fall.

Men ju mer som kommer fram om vad som intrÀffar desto mer smutsigt framstÄr presidentens agerande.

Möjligen Àr det för att avleda uppmÀrksamhet frÄn denna process som Trump plötsligt beslutat att lÀgga fram den fredsplan för Israel och Palestina som det talats om under Är.

Sittande premiÀrministern Netanyahu och utmanaren Gantz har bÀgge kallats till Vita Huset, och den israeliska armén har förberett ett betydande antal bataljoner för snabb insats pÄ VÀstbanken med anledning av de protester frÄn palestinierna som kan komma.

Med all sannolikhet kommer Trumps fredsplan att innebÀra ett försök att begrava sÄ gott som alla tidigare planer och principer för en fredlig lösning av frÄgan.

Sannolikt kommer existerande israeliska bosÀttningar pÄ VÀstbanken att accepteras, delar av denna med sÀkerheten som argument annekteras av Israel och den palestinska sjÀlvstyrelsen inskrÀnkas till ekonomiska och sociala frÄgor, med möjligen förhoppningen att existerande israeliska restriktioner i det förra avseendet kommer att mildras.

Det innebÀr att USA begraver allt tidigare stöd till den tvÄstatslösning som under decenniers setts som den enda möjliga vÀgen till en stabil fredlig lösning.

NÄgon entusiasm i arabvÀrlden Àr knappast att rÀkna med, men allvarligast Àr sannolikt situationen för Jordanien. Landet har ju satsat pÄ en försiktig fredlig samlevnad med Israel, men den politiken riskerar nu att komma under betydande press.

Hur EU kommer att reagera pÄ detta skall bli intressant att se. BekvÀmast Àr sannolikt att inte sÀga nÄgonting alls och hÀnvisa till den egna uppfattningen, men alldeles sÀkert kommer olika lÀnder att komma under betydande tryck att röra sig i den amerikanska riktningen.

Kanske blir Londons reaktion alldeles sÀrskilt intressant. Landet lÀmnar ju formellt EU pÄ fredag, och en av de stora frÄgor som finns Àr i vilken utstrÀckning man dÄ ocksÄ kommer att börja att glida ivÀg frÄn sina forna EU-kollegor i utrikespolitiken.

PÄ fredag Àr det sÄ slutet pÄ början pÄ Brexit-processen i och med att man formellt lÀmnar. Brittiska företrÀdare fÄr lÀmna alla möten och institutioner i Bryssel, och i fortsÀttningen bara finnas utanför dörrarna till de rum dÀr diskussionerna sker och besluten fattas.

Efter 47 Är tas den brittiska flaggan bort frÄn flaggstÀngerna i Bryssel.

I hur hög grad det Àr början pÄ slutet ÄterstÄr att se.

Storbritannien fortsÀtter att vara en del av den inre marknaden och tullunion, och omfattas fullt ut av alla EU:s regler och beslut, under i alla fall hela detta Är, och tanken Àr att en ny relation under den tiden skall hinna att förhandlas fram.

Fullt ut kommer det nĂ€ppeligen att hinnas med, men ett mer begrĂ€nsat avtal kring frĂ€mst handeln med varor borde vara möjligt att hinnas med. Skulle det inte lyckas, Ă€r hela frĂ„gestĂ€llningen om att ”krascha ut” ur EU vid nĂ€sta Ă„rsskifte tillbaka pĂ„ bordet.

Men det blir sÀkert en mycket mÀrklig förhandling.

Handelsförhandlingar handlar i allmÀnhet om att ta bort hinder för handeln, men i detta fall handlar det ju om att införa hinder för denna.

Nya kontroller, regler, byrĂ„kratier och i vĂ€rsta fall ocksĂ„ tullar mĂ„ste ju komma till. Och alldeles sjĂ€lvklart har detta negativa ekonomiska effekter – sedan kommer de lĂ€rde sĂ€kert att fortsĂ€tta att strida om den nĂ€rmare storleken pĂ„ dessa.

Och sedan kommer förhandlingarna att handla om kÀnsliga saker som tilltrÀda till fiskevatten.

Den ekonomiska betydelsen av detta Àr tÀmligen marginell, men lÄng historisk erfarenhet visar att det finns fÄ internationella förhandlingar som inte kan förstöras av lite fisk.

FÄ frÄgor kan röra upp sÄ mycket kÀnslor.

SÄ den kommande fredagen Àr slutet pÄ början pÄ Brexit. Illa nog. Men mer bekymmer kommer.

En mindre öppen vÀrld? Efter Davos 2020.

24 January, 2020 - 11:52

ZÜRICH: Nu bĂ€r ett sĂ„ hem igen efter nĂ„gra dygn i det sedvanliga globala myllret i Alperna i Davos. Större Ă€n nĂ„gonsin, skulle jag tro, inte minst dĂ€rför att antalet olika arrangemang vid sidan av sjĂ€lva WEF- mötet har blivit fler och fler.

Om det fanns ett tema pÄ detta möte var det klimatfrÄgan. Den Àr i och för sig lÄngt ifrÄn ny i dessa diskussioner, men har nu blivit dominerande huvudfÄra pÄ ett sÀtt som tidigare inte var fallet.

Undantag fanns. President Trump Ă„terkom till Davos – det var tvĂ„ Ă„r sedan senast – och levererade ett valtal om den amerikanska ekonomins styrka dĂ€r globala frĂ„gestĂ€llningar och klimatfrĂ„gan var sĂ„ gott som helt frĂ„nvarande.

Det var i stÀllet Europa som hade ledningen i dessa frÄgor med viktiga anföranden av Ursula von der Leyen och Angela Merkel.

Om det tidigare fanns farhÄgor för en nedgÄng i den globala ekonomin var dessa detta Är betydligt mer begrÀnsade.

Den prognos som IMF levererade vid mötets inledning visade pÄ hygglig global tillvÀxt, men sjÀlvfallet fanns det sedvanliga varningar för att bÄde börsvÀrden och skuldsÀttningar börjar att bli lite vÀl höga.

SÄ hÀr kan det inte fortsÀtta hur lÀnge som helst, hette det, men ingen borgade sÀga att det inte kan fortsÀtta ett tag till.

Detta Är firade Davos-mötet 50 Är.

Ofta har dessa möten stÄtt som symbolen för öppna ekonomier, en öppen vÀrld och en strövandes efter allt friare handel med alla de positiva effekterna som följer av detta.

Men i dag Àr bilden i dessa avseenden dessvÀrre mer blandad.

Delvis handlar detta sjÀlvfallet om Trump. Han talar om sina handelsavtal, men dÀr handlar det aldrig om fri handel, utan snarare om nÄgon typ av bilateralt reglerad handel av Àldre snitt. Och globala utmaningar som krÀver gemensamma globala insatser finns inte riktigt i hans vÀrld.

Men problemet Àr vidare Àn sÄ.

Indien har fortfarande svÄrt att bryta sig ur gamla protektionistiska böjelser av olika slag, för att nu bara nÀmna ett aktuellt exempel.

Bekymmersamt frĂ„n mötet i Davos var inte bara denna smygande utveckling mot en mer reglerad och mindre öppen vĂ€rld – Ă€nnu inte dramatisk, men Ă€ndĂ„ tydlig – utan ocksĂ„ stormvarningar nĂ€r det gĂ€ller de transatlantiska handelsförbindelserna.

Trump var tydligt arg pÄ EU som för honom tydligen var ett mer besvÀrligt och allvarligare hot Àn t o m Kina.

Hans tanke om tullar pĂ„ bilimporten frĂ„n Europa – ocksĂ„ Storbritannien – har i alla fall för tillfĂ€llet skjutits upp, och samma sak gĂ€llde med konflikten om digitala skatter mellan frĂ€mst USA och Frankrike.

Frankrike sade att man inte kommer att ta upp denna skatt under detta Är, och Trump sade att dÄ gör han heller inga motÄtgÀrder detta Är.

Ännu ett av dessa uppskov och Ă€nnu en av dessa vapenvilor. Men inte mer Ă€n sĂ„.

Och andra frÄgor hotar. Den eviga dispyten om pÄstÄdda subventioner till Airbus respektive Boeing. SÄ smÄningom ocksÄ olika former av klimattullar.

Trump förklarade att han avser att sortera ut alla dessa frÄgor med ett handelsavtal med EU före november, och hotade sjÀlvklart med tullar för att gÄ igenom sin vilja. Realismen i den tidtabellen hade fÄ anhÀngare.

Och nÀr Ursula von der Leyen sade att ett avtal nog kunde klaras av pÄ nÄgra veckor framstod det som Àn mindre verklighetsförankrat.

Möjligen kommer Trumps iver nÀr det gÀller en handelskonflikt med EU att nÄgot dÀmpad av omsorg om de börskurser som han ser som sÄ betydelsefulla inför presidentvalet november.

Men skulle han bli Ätervald finns det all anledning att frukta för det som dÄ kommer att intrÀffa nÀr det gÀller strÀvan mot en öppnare vÀrld och en friare handel.

DÄ blir det nog i dessa frÄgor en betydligt dystrare stÀmning i Davos om ett Är.

 
Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 13:34.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2020, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson