Folkets Parlament  

Gå tillbaka   Folkets Parlament > Folkets Parlament > News aggregator > Sources

Information

FÖRSTA BESÖKET?
LÄS DETTA!


OpinionsmÀtning

Löpsedel

BetygsÀtt arbetsgivare

Demo musik

Barn och familj

Köp och sÀlj barnsaker, fordon

Sveriges internetindex

Lekar och tidsfördriv

Roliga lÀnkar

Ohyra

Framkalla fotografier

BestÀll kontantkort online


Diktator


Riksdagspartier

Centerpartiet


Kristdemokraterna


Liberalerna


Miljöpartiet

Moderaterna


Socialdemokraterna

Sverigedemokraterna

VĂ€nsterpartiet


 
Carl Bildt (m)
Syndicate content Alla Dessa Dagar
Vardag och verklighet i min vÀrld.
Updated: 11 min 29 sec ago

Om EU snubblande kring Gaza, Putins kriminella blindhet och ett allt mer intensifierat krig.

24 March, 2024 - 22:02

WASHINGTON: SÄ har jag dÄ landat i den amerikanska huvudstaden för ett par dygn av diskussioner hÀr. Vi har styrelsemöte med ECFR och vill i det sammanhanget sjÀlvfallet ocksÄ ta lite temperaturen pÄ den utrikes- och sÀkerhetspolitiska diskussionen inför det viktiga valet i november.

Och sÀrskilt uppmuntrande ser det ju knappast ut, och det i all synnerhet frÄn europeisk horisont.

Stödet till Ukraina Àr fortfarande blockerat av den mer fundamentalistiska delen av det republikanska partiet i representanthuset.

Men till detta finns det förvisso anledning att Äterkomma. Det blir ett antal besök frÄn min sida hÀr under vÄren.

Om EU-toppmötet i förra veckan finns inte sÄ mycket att sÀga mer Àn att man gav grönt ljus till Bosnien för att starta förhandlingar om medlemskap.

Det Àr ett beslut som enligt min mening borde ha fattats för minst ett decennium sedan, men som bromsats av sÄvÀl bristande entusiasm inom EU som sedvanliga politisk tröghet i landet sjÀlvt. Nu ÄterstÄr om man lyckas att rulla undan de sista stenarna för att faktiskt ocksÄ öppna förhandlingar.

För Ukraina och Moldavien blev det Ànnu ingen konkret beslut om förhandlingsmandat. Det krÀvs ju att EU enar sig om ett sÄdant innan faktiska förhandlingar kan inledas, och tydligen har kommissionen funnit det bekvÀmt att skjuta pÄ den frÄgan till efter Europaparlamentsvalet.

Men jag tror att det Ă€r ett rĂ€tt sĂ€kert antagande att de mer informella diskussionerna mellan EU- ledarna handlade om de tvĂ„ krigen – det ena i Europa sjĂ€lvt och det andra i vĂ„rt omedelbara nĂ€romrĂ„de.

SĂ€rskilt upplyftande har EU- agerandet kring Gaza-konflikten knappast varit. Uppenbart Ă€r att starkt delade meningar har gjort ett mer konkret och tydligt agerande nĂ€rmast omöjligt. I Ă„tskilliga lĂ€nder har konflikten blivit inrikespolitik – och dĂ„ gĂ„r det mer sĂ€llan att göra effektiv utrikespolitik.

Det var lite besvĂ€rande att medan EU harvade pĂ„ med sin mantra om en ”humanitĂ€r paus” – det var sĂ„ lĂ„ngt man lyckats komma – tog den amerikanska politiken ny sats och började att tala om en ”omedelbar vapenvila”, vilket ju i varje avseende Ă€r en starkare stĂ„ndpunkt.

Nu blev det ryskt och kinesiskt veto pÄ den resolution med denna innebörd man lade fram i FN:s sÀkerhetsrÄd i fredags, men i morgon görs ett nytt försök i New York att se om de spridda globala skarorna kan samlas till ett tydligt stÀllningstagande.

Risken Àr vÀl att texten förskjuts dÄ sÄ att det nu blir USA som lÀgger in veto.

Kriget i öster har i alla fall delvis gÄtt in i en ny fas med mer av fjÀrrangrepp och det nu frÄn bÀgge sidor.

Ukraina har visat pĂ„taglig förmĂ„ga att bygga drönare som kan anfalla mĂ„l pĂ„ stora distanser och med stor precision. Åtskilliga av dessa skjuts förvisso ner av det ryska luftförsvaret, men de ukrainska anfallen under de senaste tvĂ„ veckorna mot ryska oljeraffinaderier anses nu ha reducerat kapaciteten hos dessa med kring 10%.

SÄdant mÀrks. Det sÀgs i media att USA har anmÀlt viss avvikande mening i Kiev eftersom det hela skulle kunna pÄverka bensinpriserna och dÀrmed det amerikanska valet.

Det förefaller som om man i Kiev – och det med all rĂ€tt – lagt den synpunkten Ă„t sidan och fortsatt attackerna.

PÄ rysk sida har man nu under tre dygn riktat mycket omfattande attacker mot Ukrainas möjligheter till elproduktion. Den andra största staden Kharkov slogs ut helt, och speciellt allvarligt var att man i alla fall till del slog ut produktionen vid det mycket stora vattenkraftverket i Dnjepr.

HÀr utnyttjade man ballistiska robotar som det i just det omrÄdet inte finns nÄgot försvar mot.

Och föregÄende natt riktade sÄ Ukraina ett större anfall mot militÀra mÄl i den ryska flottbasen Sevastopol. Det var brittiska eller franska lÄngdistansrobotar som anvÀndes, flottans ledningscentral slogs möjligen ut och dÀrtill skadades i alla fall de ÄterstÄende tvÄ stora landstigningsfartygen i Svarta Havet.

Det var med all sannolikhet en mycket svart dag för den flottchefen.

Men en Àn svartare dag var det sjÀlvfallet för Ryssland med terrorattacken mot konserthallen i utkanten av Moskva som hitintills kostat 133 mÀnniskor livet.

Det var i början av mÄnaden som den amerikanska ambassaden i Moskva gick it med en varning till amerikanska medborgare att undvika större arrangemang i regionen eftersom man ansÄg att det fanns en risk för en terrorattack. OcksÄ den svenska ambassaden instÀmde i den varningen.

Bakgrunden var med all sÀkerhet att en amerikansk underrÀttelsetjÀnst som fortfarande har sina stora antenner riktade mot olika terrororganisationer snappat upp indikationer som tydde i denna riktning.

DÄ varnade man offentligt, men varnade ocksÄ i direkt kontakt med de ryska myndigheterna.

SĂ€rskilt uppskattat var detta dock inte.

NÀr president Putin bara fyra dagar före det stora attentatet framtrÀdde inför ett större möte med sÀkerhetstjÀnsten FSB avfÀrdade han de amerikanska varningarna som provokationer avsedda att destabilisera Ryssland. Det var alldeles tydligt att Putin inte ville lyssna pÄ det örat.

Och ty följande var av allt att döma sÀkerheten kring den stora konserten svag grÀnsande till obefintlig. Putin hade ju nÀrmast sagt Ät FSB att detta var varningar som skulle ignoreras.

I varje annat land hade detta lett till ett offentligt raseri mot en ledning som alldeles uppenbart försummat en av sina mest grundlÀggande skyldigheter, men Àven om mÄnga sÀkert knyter nÀvarna i fickorna finns det knappast utrymme för den saken i dagens Ryssland.

Terroristerna kom frÄn IS, och dÄ sannolikt den gren av rörelsen som kallas IS-Khorasan och opererar med frÀmsta bas i Afghanistan och Centralasien, och som f ö ser talibanerna i Kabul och regimen i Teheran som sina kanske viktigaste mÄl. De aktuella individernas ursprung var sannolikt Tadzjikistan.

Om detta sade president Putin dock ingenting alls nÀr han sent omsider framtrÀdde i ett TV-tal, utan i stÀllet handlade det om ett lÀtt desperat försök att misstÀnkliggöra Ukraina, och instruktioner om att sprida det budskapet hade tydligen ocksÄ getts till ryska media.

Och det kommer man med all sannolikhet att försöka att spinna vidare pĂ„. Putin och hans omgivning Ă€r besatta av sitt krig mot Ukraina – och öppnade ju med detta faktiskt ocksĂ„ för det fruktansvĂ€rda terrordĂ„det.

Efter de varningar som kom borde det ha varit pĂ„tagligt förstĂ€rkt sĂ€kerhet vid en mycket stor konset som denna – men varningen avfĂ€rdades, och oskyldiga unga mĂ€nniskor förlorade livet.

Det Ă€r dessvĂ€rre pĂ„tagligt att kriget nu hĂ„ller pĂ„ att trappas upp, och ett tecken pĂ„ detta Ă€r att man nu ocksĂ„ i Moskva inte bara hĂ„ller sig till att sĂ€ga ”speciella militĂ€ra operationen” utan nu ocksĂ„ sĂ€ger att detta Ă€r ett krig.

SÄ har det förvisso varit sedan 24 februari 2022, men tidigare har man riskerar att hamna i fÀngelse om man talat i dessa termer. Att man nu officiellt justerar sprÄkbruket kan nog ses som en föraning om en ytterligare militarisering av den ryska ekonomin och sannolikt ocksÄ som en förberedelse för större mobilisering lÀngre fram.

Och sÀkert kommer ocksÄ allt detta att diskuteras under mina dygn hÀr i Washington.

NÀr pÄsken nÀrmar sig kommer jag dock att vara hemma igen. Sedan Àr jag dock tillbaka hÀr redan om nÄgon vecka.

Om det s k valet i Ryssland, EU:s stöd till Ukraina, fortsatta elÀndet kring Gaza och en del annat.

17 March, 2024 - 20:29

STOCKHOLM: Det Àr ingen alltför djÀrv gissning att vi kommer att fÄ höra att Vladimir Putin vunnit en övervÀldigande seger i det ryska presidentvalet.

Ingenting annat vore möjligt. Alla kandidater med antydan till opposition har blockerats, och varje aktivitet som uppfattas som att störa valet genom olika typer av opposition kan bestraffas med upp till fem Är i fÀngelse.

ÄndĂ„ ser vi hur oppositionen hittar sĂ€tt att markera att den finns.

Det var Alexej Navalny och hans organisation som tog initiativet till Noon Against Putin med uppmaningen att man skulle komma till vallokalen mitt pÄ dagen denna söndag.

Och bilder visar nu massiva köer framför vallokalerna sÄvÀl i Ryssland som vid olika ryska ambassader just vid denna tidpunkt. I den repressiva diktaturens Ryssland Àr det vad som Àr möjligt att göra.

Inne i vallokalen skulle jag sedan tro att mÄnga röstar blankt eller pÄ nÄgon obetydlig kandidat. Det cirkulerar mycket bilder pÄ nÀtet av valsedlar dÀr man skrivit in Navalny, men det torde sannolikt krÀva en del djÀrvhet.

Men oavsett allt detta kommer det att basuneras ut ett resultat med rekordhögt valdeltagande och rekordhögt stöd för Putin. Allting annat vore otÀnkbart.

Den reella situationen i Ryssland Àr dock annorlunda. I en ny podcast frÄn ECFR försökte olika personer med insikt i de olika opinionsundersökningar som görs att reda ut situationen, och sammanfattade den som att det handlar om ett samhÀlle som frusit fast.

Åtskilliga stöder Putin, Ă„tskilliga Ă€r tydligt mot, och Ă„tskilliga Ă€r bara resignerade. Kanske 20 – 20 – 60. Men nĂ„got massivt stöd menar dessa att det knappast gĂ„r att tala om. Resignerad acceptans. Ett samhĂ€lle som frusit fast.

Men Putin kommer sÀkert att göra allt för att fÄ det att se ut som en seger.

Möjligen kommer vi att fÄ se förÀndringar i regimens personbesÀttning nu efter valet. Det har spekulerats Ätskilligt om det. Men nÄgon förÀndring av politisk inriktning blir det nÀppeligen. Snarare en konsolidering.

Och dÀrmed Àr kursen fortsatt krig, ett allt mer militariserat samhÀlle, en ytterligare stÀrkt repression och en ekonomi i sakta men sÀker nedgÄng. Att ekonomin just nu till dels hÄlls upp av den stegrade krigsproduktionen förÀndrar ingenting i detta.

SjÀlva kriget har nu allt mer blivit ett drönarnas krig i och med att Ukraina nu pÄtagligt intensifierat sina attacker med drönare. MÄlet under de senaste dagarna har alldeles tydligt varit raffinaderier runt om i Ryssland, och tydligt Àr att det ryska luftförsvaret inte förmÄtt att förhindra alla attacker.

En tidig uppskattning var att attackerna Ă„tminstone tillfĂ€lligt slagit ut ca 7% av den ryska raffinaderikapaciteten, och det som skett sedan dess har kanske gjort att den siffran krupit upp en bit. Det ryktas om att ett förbud för export av bensin kommer att införas – i sĂ„ fall ett tydligt tecken pĂ„ att attackerna haft effekt.

Samtidigt fortsatta sjÀlvfallet de ryska attackerna mot Ukraina om Àn ocksÄ mot civila mÄl. Ett 20-tal personer dog vid ett robotanfall mot centrala Odessa för nÄgra dygn sedan.

Inom EU fortsÀtter diskussionerna om hur stödet till Ukraina skall kunna förstÀrkas.

Viktigt Àr att det nu blivit enighet om att EU kan anvÀnda pengar för att köpa upp ammunition var som helst i vÀrlden, och det borde underlÀtta situationen. Det var tidigare Paris som hade invÀndningar pÄ den punkten. . Sverige tillhör dem som nu stÀllt upp med ytterligare finansiering för detta.

PÄ torsdag och fredag Àr det dags för EU-toppmöte och sjÀlvfallet stÄr frÄgan högt upp pÄ dagordningen dÀr. Ett möte mellan Tyskland, Frankrike och Polen i fredags kvÀll var ocksÄ viktigt för att ge inriktning och för slÀta över en del konstigheter i diskussionen under de senaste veckorna.

Men sedan har vi Orbån, som nu varit och hÀlsat pÄ Trump i Florida och basunerat ut att det ekonomiska stödet till Ukraina mÄste strypas. Jag har sÀllan eller aldrig sett en regeringschef i EU sÄ öppet direkt sabotera en gemensam politik i en sÄ viktig frÄga.

Det kan nog bli rÀtt spÀnt pÄ mötet pÄ torsdag. Det borde bli det.

Och fortfarande Ă€r det skrivet i stjĂ€rnorna hur det kommer att gĂ„ med amerikanskt stöd. Det finns ett tydligt stöd i den allmĂ€nna opinionen, en tydlig majoritet i kongressen – men en mycket tydlig strĂ€van frĂ„n Trump att sabotera.

Hitintills har det dessvÀrre varit Trump som hÄllit i taktpinnen i frÄgan.

FortsĂ€tter detta kommer Europa förvisso att stĂ€llas inför svĂ„ra avgöranden redan detta Ă„t. Lika bra Ă€r kanske det – orovĂ€ckande mycket talar för att de kommer nĂ€sta Ă„r i alla fall.

I den muslimska vÀrlden har Ramadan inletts, antalet döda i Gaza uppskattas till över 31.000 personer, olika nödlösningar prövas för att kringgÄ de israeliska begrÀnsningarna av humanitÀr hjÀlp och hitintills har samtalen om vapenvila/gisslan inte gett nÄgot resultat.

Att de i dag Äterupptagits i Qatar Àr möjligen en indikation pÄ att situationen inte Àr alldeles hopplös.

Mellan Washington och Tel Aviv blir stÀmningen allt mer spÀnd. Senatens demokratiska majoritetsledare Chuck Schumer sade i föga inlindande ordalag att Israel borde göra sig av med premiÀrminister Netanyahu, och president Biden tyckte att Schumer hade uttryckt sig vÀl.

Det Àr nog ett historiskt lÄgvattenmÀrke i den relationen.

Och inleder Israel nu en stor militĂ€r offensiv mot Rafah i södra delen av Gaza kommer den situationen knappast att förĂ€ndras. Dilemmat för den amerikanska politiken blir allt mer besvĂ€rligt – stöd till Israel ingĂ„r i USA:s utrikespolitiska DNA, men Netanyahus krig blir samtidigt en allt tydligare inrikespolitisk belastning för Joe Biden inför presidentvalet i november.

Detta dÄ sjÀlvfallet utöver den blockering av möjligheten att kanske fÄ en ny möjlighet till en tvÄstatslösning och framtida fred som hans politik nu tydligt innebÀr.

I dag Àr ett antal EU-ledare i Kairo med ocksÄ ett betydande ekonomiskt stödpaket. Min egen entusiasm för regimen Sisi dÀr Àr ytterst begrÀnsad, och jag hoppas att man Àr tydlig i samtalen om vad som behöver göras för arr möjligen fÄ Egypten pÄ fötter.

Betydligt mer entusiastisk var jag nÀr Ursula von det Leyen i veckan besökte Nuuk pÄ Grönland tillsammans med Danmarks statsminister Mette Fredriksen och öppnade ett nytt EU-kontor och lanserade en del nya samarbeten.

USA öppnade ett konsulat för nĂ„gra Ă„r sedan – bortsett frĂ„n att Trump ju ville köpa hela Grönland – och det Ă€r viktigt att ocksĂ„ EU finns pĂ„ plats. Grönland Ă€r viktigt.

VÀrlden i övrigt ser ut som den gör.

Den elÀndiga situationen i Haiti hÄller pÄ att bli allt vÀrre. USA kastas ut frÄn sin bas i Niger. De s k tvÄ sessionerna i Peking skapade ingen klarhet om den ekonomiska politiken. Och Gert Wilders blir i alla fall inte premiÀrminister i NederlÀnderna.

Om asiatiskt perspektiv frĂ„n Hanoi, Nato pĂ„ plats och val i Portugal och – nĂ„ja – Ryssland.

11 March, 2024 - 08:28

HANOI: Mina asiatiska veckor fortsÀtter dessa dagar hÀr i Vietnam i samband med den största nordiska affÀrsdelegation som nÄgonsin besökt detta land i snabb och imponerande utveckling.

För alltför mÄnga Àr nog Vietnam fortfarande ett krig snarare Àn ett land, och förvisso Àr de tre s k indokinesiska krigen under andra hÀlften av förra Ärhundradet viktiga för att kunna förstÄ detta lands utveckling.

Det första indokinesiska kriget var mot Frankrike och slutade 1954, det andra var mot USA och slutade med avtalet 1973 och det tredje mot Kina och pÄgick framför allt i Kambodja intill 1991.

Det andra indokinesiska kriget var sjÀlvfallet ocksÄ ett vietnamesiskt inbördeskrig. Den strikta kommunistiska regim som hade tagit över i norr efter segern över Frankrike hade en fast ambition att ta över landet i sin helhet, och det var ocksÄ detta som ledde till det tÀmligen hÄrdhÀnta övertagandet tvÄ Är efter avtalet som avslutade det amerikanska militÀra engagemanget i landet.

Det var ett brutalt krig. Upp mot fyra miljoner vietnameser berÀknas ha förlorat livet, och dessutom 60.000 amerikanska soldater.

Decenniet efter övertagandet var mycket dystert. Den sydliga delen av landet skulle tvingas in i den sovjetiska ekonomiska modell som Nord hade, och resultaten i form av ekonomisk misÀr och massflykt med bÄtflyktingar blev de man kunde förvÀnta sig.

Samtidigt var landet totalt internationellt isolerat.

USA hade en total handelsbojkott och frÄn 1979 hamnade man dessutom i direkt krig med Kina med anledning framför allt av att de olika intressena kolliderade i Kambodja. Till detta kom att frÄn 1985 stödet frÄn Sovjet, som hade betytt mycket under de föregÄende decennierna, gradvis försvann.

Situationen var desperat, och detta vad som ledde till den betydande politiska omlÀggning som inleddes 1986.

PÄ det ekonomiska omrÄdet övergavs den sovjetiska modellen till förmÄn för en radikal öppning av ekonomin för internationell handel och internationella investeringar, och diplomatiskt började det arbete som 1991 ledde till att relationerna med Kina kunde ÄterupprÀttas och 1995 till att sÄdana kunde etableras ocksÄ med USA.

Det var rejĂ€la politiska omlĂ€ggningar – framdrivna av desperat nödvĂ€ndighet.

Sedan dess har den ekonomiska utvecklingen varit imponerande, och landet i dessa hÀnseenden i grunden förÀndrats. Man har inte mindre Àn 17 olika frihandelsavtal, fler Àn nÄgot annat land i vÀrlden, och en andel av utrikeshandel i ekonomin som ocksÄ Àr unikt hög.

Jag hör dem sÀga att upp mot 90% av ekonomin i landet i dag Àr beroende av utrikeshandel.

Med marxism har situationen hÀr inte mycket med att göra, men politisk förblir landet en leninistisk enpartistat med ett kommunistiskt parti för vilket bibehÄllande av den egna makten har prioritet före allt annat. Medborgerliga fri- och rÀttigheter har ty följande mycket betydande begrÀnsningar.

Men landet balanserar skickligt mellan USA och Kina. Förra Ă„ret hade man besök av sĂ„vĂ€l Joe Biden som Xi Jinping, och bĂ€gge lĂ€nderna uppgraderade sina förbindelser med landet. Att vĂ€lja mellan Kina och USA Ă€r inte aktuellt – landet behöver dem bĂ€gge.

Nu har Vietnam kommit i ökad fokus i och med att det finns tilltagande frÄgetecken dels om den kinesiska ekonomin och dels om effekterna av spÀnningen mellan USA och Kina.

Förtag ser pÄ Vietnam som ett intressant komplement till Kina, och paradoxalt nog gÀller detta i betydande utstrÀckning ocksÄ företag frÄn Kina sjÀlvt. Koreanska och taiwanesiska företag har sedan Ätskilliga Är investerat stort i landet med Samsung som det största utlÀndska företaget i landet med mer Àn 60.000 anstÀllda.

Och bland nordiska företag Àr Lego störst med en ny mÄngmiljardinvestering. För Ätskilliga Är sedan besökte jag en Lego-fabrik i Guangdong i södra Kina, men nu Àr det Vietnam som gÀller.

SÄ det Àr spÀnnande diskussioner hÀr om sÄvÀl de ekonomiska som politiska utsikterna i denna viktiga del av Asien.

I Bryssel hissas i dag den svenska flaggan utanför Nato-högkvarteret i Bryssel, och dÀrmed inleds en ny fas i vÄr integration i det vÀstliga sÀkerhetspolitiska samarbetet. Och det sker samtidigt som ocksÄ svenska förband ingÄr i den stora Nato-övningen i norra Skandinavien.

Den integrationen kommer att ta sin tid. Att komma in i alla olika staber, anpassa alla operativa planer och tÀnka om frÄn ett nationellt till ett nordeuropeiskt försvar gÄr inte i en handvÀndning.

Men med flaggan pĂ„ plats i Bryssel Ă€r allt detta riktigt pĂ„ riktigt – och ett viktigt steg för oss och hela Nordeuropas sĂ€kerhet.

I gÄr var det val i Portugal med ett regeringsskifte riktning höger som resultat, Àven om det kompliceras av ett överraskande starkt resultat av ett mer högernationalistiskt parti.

Och pĂ„ söndag Ă€r det sĂ„ presidentval i Ryssland – om nu denna beteckning Ă€r passande pĂ„ den starkt regisserade tillstĂ€llning som skall ge ett nytt mandat till regimen Putin.

SÄ blir det sÀkert ocksÄ. NÄgon opposition vÀrd namnet tillÄts ju inte.

Det skall dock bli intressant att se om det Àr mÄnga som kommer att följa Navalny-organisationens uppmaning att dyka upp kl 12 mitt pÄ dagen för att pÄ det sÀttet tyst markera vad man tycker.

Under tiden blir situationen kring Gaza och konflikten i Mellersta Östern allt mer bekymmersam.

Ett USA som Àr tilltagande frustrerat över regeringen Netanyahu tar nu till flygfÀllningar och andra tillfÀlliga ÄtgÀrder för att fÄ in i alla fall viss humanitÀr hjÀlp till de desperata miljonerna i Gaza.

Det förblir mÀrkligt att den amerikanska makten inte förmÄr att fÄ Tel Aviv att öppna upp mer för de kolonner av lastbilar som vÀntar pÄ att fÄ komma in i Gaza.

Och det Àr bara pÄ det sÀttet som tillrÀckligt med hjÀlp kan komma in.

Nu inleds Ramadan, och vi kommer sÀkert att se betydande spÀnningar kring Jerusalem och al-Aqsa. Förra Ärets Ramadan besöktes moskén av 1,4 musliner, men nu talas om betydande begrÀnsningar för inte minst palestinier frÄn VÀstbanken med de spÀnningar som detta med all sÀkerhet kommer att leda till.

SjÀlv styr jag under de nÀrmaste dagarna tillbaka till Stockholm och kommer sedan efter mina asiatiska veckor att vara hemma under i alla fall denna och kommande vecka. Det kan behövas.

Om asiatiska perspektiv frÄn Tokyo och annorstÀdes.

4 March, 2024 - 07:44

MUMBAI: Ytterligare en intressant vecka i Asien gÄr nu till Ànda för min del.

De utrikespolitiska samtalen i Japan var pÄtagligt spÀnnande. Som stats- och utrikesminister var jag i Tokyo vid Ätskilliga tillfÀllen, men jag har faktiskt inte varit dÀr pÄ mer Àn ett decennium.

Imponerande Ă€r hur tydliga man i Tokyo Ă€r vad gĂ€ller betydelsen av att stĂ„ upp mot det ryska anfallskriget. ”Ukraina i dag och Östasien i morgon” var tesen som premiĂ€rminister Kishida upprepade nĂ€r han inledde dagarna med Tokyo Global Dialogue.

Och i mina inlÀgg pÄ konferensen Äterkom sjÀlvfallet ocksÄ jag till just detta.

Det har talats mycket under de senaste Ă„ren om det som kommit att kallas ”Indo-Pacific” och dĂ€r man ser det vĂ€ldiga omrĂ„det av Stilla Havet och Indiska Oceanen som ett mer eller mindre sammanhĂ€ngande territorium.

Begreppet föddes ursprungligen i Australien, dÀr man naturligt nog blickar pÄ bÀgge de stora haven, men anammades sedan av först USA och sedan EU och Europa. Land efter land publiceras strategipapper för regionen.

Men begreppet har sitt ursprung i en maritimt dominerad bild av vÀrlden som Àr tÀmligen naturlig i den mer anglosaxiskt orienterade delen av vÀrlden. Makten över haven var grundlÀggande för sÄvÀl brittisk som amerikansk maktutveckling under de senaste decennierna.

Det gÄr dock att ocksÄ tala om ett eurasiatiskt sammanhÀngande strategiskt omrÄde, och jag skulle tro att det Àr ett perspektiv som faller sig mer naturligt frÄn Moskvas eller Pekings utgÄngspunkt. I det mongoliska vÀldets efterföljd Àr de makter mer orienterade pÄ den vÀldiga euroasiatiska landmassan.

Med det perspektivet Ă€r det alldeles uppenbart att Ukraina och Ostasien hĂ€nger samman – tydligare Ă€n det Ă€r i det hos oss dominerande indopacifikiska perspektivet. De centrala makterna i omrĂ„det trĂ€nger utĂ„t – i Rysslands fall mot vĂ€ster och i Kinas fall i alla fall potentiellt Ă„t öster.

Sedan Korea-kriget i början av 1950-talet har USA varit den oundgÀngliga balanserande makten i Ostasien. Det skall inte glömmas att det var Stalin i Moskva som gav klartecknet till det nordkoreanska angreppet, och att det var nödvÀndigheten av att slÄ tillbaka detta som förde den amerikanska makten pÄ allvar tillbaks till den koreanska halvön och som ocksÄ kom den att ta ett intresse för Taiwans framtid.

Och i allt detta Ă€r Japans roll sjĂ€lvfallet central. Det Ă€r de amerikanska baserna i Japan och dess öar som gör det möjligt för USA att balansera den kinesiska makten och göra ett försvar av Sydkorea – och potentiellt Taiwan – möjligt.

De senaste Ären har amerikansk diplomati varit instrumentellt med att överbrygga den historiska motsÀttningen mellan Sydkorea och Japan, och det nÀrmare trilaterala samarbete som dÀrmed etablerats har blivit pÄtagligt betydelsefullt för stabiliteten i omrÄdet.

Det innebÀr inte att utmaningar saknas.

Den mÀrkliga regimen i Pyongyang har fÄtt luft under vingarna av att plötsligt ha blivit betrodd partner till Moskva nÀr den ryska armén desperat söker efter ammunition. Leveranserna har varit stora, och sÀkert har Pyongyang fÄtt mer Àn bara prestige i utbyte.

Och nya tongÄngar frÄn Pyongyang om att man inte lÀngre söker Äterförening bÄdar möjligen för kommande överraskningar.

Jag tillhör inte dem som varnar för mer omedelbart förestÄende militÀra ambitioner frÄn Pekings sida mot Taiwan. Jag tror att regimen i Peking har helt andra bekymmer som dominerar. Det hindrar inte att vÄrt stöd till Taiwan Àr viktigt i det lÀngre perspektiv som per definition alltid Àr mer osÀkert.

Sedan toppmötet i San Francisco nyligen har tonlÀget mellan Peking och Washington förÀndrats. Man söker en fungerande balans mellan samarbete och konkurrens, men med en begynnande valrörelse i USA och osÀkerhet om dess utgÄng Àr utvecklingen lÄngt ifrÄn stabil.

Och skulle jag hissa orosflagga för nÄgonting i regionen Àr det vÀl konflikten kring Sydkinesiska Sjön. Kring det sönderrostade filippinska fartyget Sierra Madre pÄ ett rev som Kina allt mer aggressivt ocksÄ gör ansprÄk pÄ Àr det lÀtt att se att det kan uppstÄ problem som krÀver balanserad hantering för att inte eskalera.

PÄtagligt i Tokyo var att perspektiven pÄ en möjlig kommande Trump-administration i Washington var betydligt mer avspÀnda Àn vad som pÄ goda grunder Àr fallet i Europa. Samarbetet mellan Japan och USA uppfattas som fast förankrat i det amerikanska politiska landskapet, och Kina-politiken Àr ju ett av de fÄ omrÄden i amerikansk politik dÀr det rÄder lite av samstÀmmighet.

Oron finns förvisso vad gÀller handelspolitiken, för vad en Trump igen kan fÄ för sig vad gÀller Nordkorea och dessutom för hur lÀget i Europa med dess betydelse ocksÄ för stabiliteten i Ostasien kan komma att pÄverkas.

FrÄn Tokyo ÄtervÀnde jag till Indien om Àn för mer blandade politiska och sociala engagemang.

Mellan Tokyo och Delhi spinns de strategiska trĂ„darna successivt allt starkare. Delstaten Gujarat med sina 60 miljoner invĂ„nare och starka industriella bas – dĂ€r jag tillbringat ett par dygn – har just haft sin premiĂ€rminister pĂ„ besök i sĂ„vĂ€l Tokyo som Singapore.

HĂ€r har jag ocksĂ„ haft möjlighet till samtal med personer verksamma i landets framgĂ„ngsrika företagsamhet. De har en snabbt vĂ€xande egen ekonomi – men tydligt med globala perspektiv med Dubai och Silicon Valley flitigt förekommande i de olika samtalen.

Nu stundar nÄgot dygn i Stockholm innan jag Äter styr kosan mot Asien men nu med Hanoi i Vietnam som destination. HÀr handlar det om Vietnams nya roll med sina ca 100 miljoner invÄnare och med en starkt vÀxande ekonomi i en situation dÀr frÄgetecknen kring Kina gradvis hÄller pÄ att bli allt fler.

Förra veckan skrev jag att jag utgick frĂ„n att vĂ„r Nato-frĂ„ga skulle vara utlöst innan jag hade anledning att skriva igen, men det visade sig dessvĂ€rre felaktigt. Inrikespolitiskt tumult kring presidentposten i Ungern har försenat ytterligare – men i allt vĂ€sentligt Ă€r ju utvecklingen nu pĂ„ rĂ€ls.

Vad gÀller Ungern finns det vÀl i övrigt anledning att notera att den ambitiösa Victor Orban i dagarna Äkt pÄ besök till Donald Trump i hans fÀste i Florida. DÀr smids en allians som kan komma att bli pÄtagligt besvÀrande.

I diskussioner borta i Tokyo var det inte alldeles enkelt att hantera frĂ„gor om den europeiska politiken vad gĂ€ller stödet till Ukraina. En middag president Macron kallat till i Paris för att visa sammanhĂ„llning kom ju i stĂ€llet – och han fĂ„r nog ta pĂ„ sig ansvaret för det – att visa splittring och förvirring.

Det var inte den franska utrikespolitikens mest gloriösa stund.

Men trots detta tror jag det sker en samling kring en starkare politik. Och jag trÀffar nu ocksÄ insatta bedömare som trots allt ser en försiktig ljusning vad gÀller det amerikanska tumultet i frÄgan. Vi fÄr se hur det blir med den saken.

Nu lÀmnar jag för denna gÄng ett Indien dÀr den vÀxande tillförsikten över det egna landets framtid Àr allt mer pÄtaglig. Jag ser reklamen som stolt förkunnar att man nu bygger ut 5G-nÀt snabbare Àn pÄ nÄgot annat hÄll i vÀrlden.

Och det Ă€r sant – i detta viktiga avseende gĂ„r det i dag snabbare i Indien Ă€n i Europa. Vi har anledning att se upp.

 
Nytt i forumet

Nytt i massmedia

Nytt frÄn partier och politiker

Nytt frÄn debattörer


Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 09:11.


Powered by vBulletin® Version 3.8.1
Copyright ©2000 - 2024, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson