|
|
Om att upptrappning i Mellersta Ăstern kunde avvĂ€rjas, om viktiga beslut om stödet till Ukraina och en del annat.STOCKHOLM: Det Ă€r en dramatisk vecka som ligger bakom oss. Men med -med dagens mĂ„tt mĂ€tt – goda signaler. Vad skulle hĂ€nda efter den iranska vedergĂ€llningsattacken mot Israel eller dess attack mot den iranska beskickningen i Damaskus? Regionen stod pĂ„ randen till en större konflikt. Frenetiskt accelererade diplomatin för att förhindra att allt exploderade i en större konflikt mellan Iran och Israel som förr eller senare hade dragit in ocksĂ„ USA. NĂ€r det israeliska svaret kom mot slutet av veckan var det osedvanligt skickligt kalibrerat. Man valde att med en ballistisk robot som sköts frĂ„n ett stridsflygplan slĂ„ ut den avgörande radarstationen för luftvĂ€rnsrobotsystemet vid de iranska nukleĂ€ra anlĂ€ggningarna vid Isfahan. Det var ingen massiv attack, och det gjorde det möjligt för regimen i Teheran att sĂ€ga att egentligen ingenting alls hade skett och att det inte fanns nĂ„gon anledning att nu gĂ„ till ett nytt angrepp mot Israel. Upptrappningens farliga cykel kunde dĂ€rmed brytas. Men budskapet var samtidigt mycket tydligt: Israel demonstrerade att de med stor precision och utan att Iran ens mĂ€rkte att anfallet var pĂ„ gĂ„ng slĂ„ ut försvaret av anlĂ€ggningar alldeles centrala för Iran. I detta lĂ„g sjĂ€lvfallet budskapet att de nĂ€sta gĂ„ng kan slĂ„ till obehindrat ocksĂ„ mot dessa – eller andra centrala mĂ„l i landet. Det kommer nog att skrivas Ă„tskilligt om detta som exempel pĂ„ strategisk signalering i en utomordentligt kĂ€nslig situation. Budskap frĂ„n Washington var sĂ€kert viktiga nĂ€r det gĂ€llde att begrĂ€nsa och kalibrera det israeliska svaret. SĂ„vĂ€l Washington som Teheran vill ju sĂ„ lĂ„ngt det Ă€r möjligt just nu begrĂ€nsa konflikten. Och för stunden förefaller det som om detta lyckas. Den riskfyllda fas som inleddes med det israeliska anfallet i Damaskus 1 april kan med detta mĂ„hĂ€nda antas vara avklarad. Men alla de grundlĂ€ggande frĂ„gorna finns sjĂ€lvfallet kvar. Köpte Washington israelisk Ă„terhĂ„llsamhet i utbyte mot att tolerera den attack mot Rafah i södra delen av Gaza-remsan som man ju ditintills försökt att stoppa? Och de fortsatta tydliga begrĂ€nsningarna av det humanitĂ€ra stödet till Gaza har försvann plötsligt ur internationellt fokus. I veckan som kommer skulle jag tro att dessa frĂ„gor Ă„ter kommer att vara i fokus. I gĂ„r röstade sĂ„ det amerikanska representanthuset om stödpaket till bl a Ukraina, och med en betydande majoritet godkĂ€ndes detta Ă€ven om en knapp majoritet av de republikanska ledamöterna röstade mot. Nu gĂ„r paketet för godkĂ€nnande till senaten och efter att det undertecknats av presidenten – sannolikt mot slutet av veckan – trĂ€der det i kraft. Det Ă€r mĂ„nader av politiskt tumult och spektakel, med högst osĂ€ker utgĂ„ng, som nu till slut gav detta resultat. Talmannen Johnson tog sig samman, mannen i Florida höll tyst och demokraterna samarbetade ocksĂ„. Den strategiska signalen var utomordentligt viktig, och uppfattades sĂ€kert med full styrka om Ă€n pĂ„ olika sĂ€tt i Kiev och Moskva. Men faktiskt och taktiskt kommer det att dröja innan detta nya stödpaket gör skillnad ute vid de olika fronterna. Kanske kan nya levereranser av t ex ammunition börja att mĂ€rkas om ett par veckor. Och vad som hĂ€nder under mellantiden Ă„terstĂ„r att se. Kanske kommer Ryssland att försöka med nya offensiver nu omedelbart. Men sĂ„dana lĂ„ter sig knappast organiseras i en handvĂ€ndning. Och de ukrainska försvararna kan mĂ„hĂ€nda anvĂ€nda den ammunition de har mer frikostigt i förvissningen om att pĂ„fyllning kommer. Hur som helst var det en viktig strategisk brytpunkt i konflikten. Den kunde ha gĂ„tt Ă„t andra hĂ„llet. Men övertolkas skall den inte. Detta var mĂ„hĂ€nda den sista amerikanska stödpaketet till Ukraina. Det rĂ€cker uppenbarligen detta Ă„r, med vad som hĂ€nder nĂ€sta Ă„r Ă€r i hög grad skrivet i stjĂ€rnorna. HĂ€lften av republikanerna röstade som jag noterade mot. Och stödet rĂ€cker heller inte. Det Ă€r nödvĂ€ndigt för Europa att göra mera, vilket ocksĂ„ var en tydlig slutsats vid EU- ledarnas möte i Bryssel mot slutet av den gĂ„ngna veckan. Inte minst gĂ€ller detta luftförsvar och dĂ„ inte minst Patriot-systemet. Tyskland levererar ytterligare ett batteri, och det talas nu om behovet av ytterligare sex sĂ„dana för att möta de ryska anstrĂ€ngningarna att pulverisera Kharkov – landets nĂ€st största stad – och helt slĂ„ sönder landets industri och kraftförsörjning. Det finns ett stort antal system runt om i vĂ€rlden, men spĂ€nningar i Ostasien och Mellersta Ăstern gör att man dĂ€r nog Ă€r mindre benĂ€gna att avstĂ„. Det Ă€r allra frĂ€mst Europa som mĂ„ste agera. I morgon trĂ€ffas EU:s utrikes- och försvarsministrar i gemensamt möte i Bryssel för att följa upp EU-toppmötets slutsatser och förhoppningsvis dĂ„ börja att sĂ€tta lite kött pĂ„ benen. PĂ„ ett eller annat sĂ€tt – det har sagts – kommer ocksĂ„ Sverige att medverka i denna nya anstrĂ€ngning. Det kan sĂ€gas att dessa olika stödprogram Ă€ter in i den egna försvarsförmĂ„gan i de olika lĂ€nderna, och sĂ„ Ă€r det förvisso. Men faktum Ă€r att dessa vapen och system i dag behövs lĂ„ngt bĂ€ttre i Ukraina Ă€n i förrĂ„d runt om i Europa. Att de sedan mĂ„ste fyllas pĂ„ igen nĂ€r detta Ă€r möjligt Ă€r en sjĂ€lvklarhet. Och i dagslĂ€get torde Rysslands förmĂ„ga att inleda ytterligare konflikter i Europa vara mycket begrĂ€nsad. Under tiden fortsĂ€tter stridshandlingarna. Det talas om 115 stridshandlimgar lĂ€ngs den lĂ„nga fronten under de senaste 24 timmarna. Och ryssarna har ju om Ă€n mest i smĂ„tt fortsatt att flytta fram sina positioner. Men Ukraina lyckas med en del attacker av strategisk betydelse. I dagarna sköt man pĂ„ lĂ„ngt avstĂ„nd ner ett ryskt strategiskt bombflygplan Tu22M pĂ„ ett sĂ€tt som nog kommer att begrĂ€nsa vissa ryska operationer framöver. Innan dess slog man ut en unik rysk anlĂ€ggning med extremt lĂ„ngrĂ€ckviddig radar lĂ„ngt inne i landet. I förening med att man tidigare skjutit mer tvĂ„ A50 radar- och stridsledningsflygplan stĂ€ller det nog till betydande problem för ryssarna. I vĂ€rlden i övrigt skall vĂ€l noteras att valet inleddes i Indien. Att ordna val i vĂ€rldens största land och vĂ€rldens största demokrati Ă€r ingen alldeles enkel affĂ€r, och ty följande strĂ€cker sig valet över de kommande sex veckorna. Att premiĂ€rminister Modi pĂ„ ett eller annat sĂ€tt kommer att gĂ„ segrande ur det finns det fĂ„ som tvivlar pĂ„, men detaljerna saknar trots det inte betydelse. Han Ă€r populĂ€rare Ă€n sitt BJP- parti Ă€ven om detta i dag nog Ă€r vĂ€rldens mest vĂ€loljade och effektiva politiska maskineri. Tysklands förbundskansler Scholtz har just kommit hem frĂ„n tre dagar i Kina med intensiva diskussioner inte minst om den ekonomiska relationen mellan EU och Kina, och USA:s utrikesminister Ă€r pĂ„ vĂ€g till Peking och Shanghai i mitten av veckan. Och i Washington har det varit sedvanliga Ă„rsmöten med IMF och VĂ€rldsbanken. Den globala ekonomin gĂ„r framĂ„t, men inte med den styrka vi vande oss vid under decennierna före den globala finansiella krisen, och en global ekonomi som splittras allt mer blir en global ekonomi som vĂ€xer mindre. Men nu inleder vi en ny vecka. Det sker inte minst med symboliskt och sakligt viktigt statsbesök av Finlands nye president Alexander Stubb i Stockholm och Göteborg. Förbindelserna mellan vĂ„ra bĂ€gge lĂ€nder har ju en unik bĂ„de bredd och betydelse. Categories: Partier & Politiker
Om explosiva lĂ€get i Mellersta Ăstern, den mer kritiska situationen i Ukraina, EU diskuterande framtiden och allmĂ€n osĂ€kerhet i USA.STOCKHOLM: SĂ„ Ă€r jag dĂ„ tillbaka efter huvuddelen av veckan i den amerikanska huvudstaden. Det var Ă„tskilligt som stod pĂ„ min agenda dĂ€r. Som vanligt mycket Kina men ofrĂ„nkomligen Ukraina och Ryssland. Och till de mĂ„nga frĂ„gorna hörde sjĂ€lvfallet hur Iran skulle svara pĂ„ den israeliska attacken mot deras ambassad i Damaskus. Att nĂ„gon form av svar skulle komma var nog oundvikligt. Det blev en rĂ€tt omfattande attack med missiler, kryssningsrobotar och drönare riktad direkt mot Israel. Ăven om 99% av dessa sköts ner – ocksĂ„ genom imponerande samverkan med Jordanien – Ă€r nog den psykologiska effekten pĂ„ Israel betydande. Och nu Ă€r frĂ„gan vad som blir nĂ€sta steg. HĂ„ller krigets logik nu pĂ„ att ta över regionen helt? Ett israeliskt svar kommer. Med betydande sannolikhet kommer vi att fĂ„ se omfattande israeliska attacker mot mĂ„l i Iran. För premiĂ€rminister Netanyahu, som ju initierade denna nya fas i regionens konflikter med attacken i Damaskus, Ă€r detta nog ett efterlĂ€ngtat tillfĂ€lle att göra det han lĂ€nge velat göra. Och sedan kommer frĂ„gan tillbaka: vad blir nĂ€sta steg? Kommer Iran dĂ„ att kunna sitta still? Man har sagt att man i en sĂ„dan situation kommer att attackera ocksĂ„ amerikanska baser i regionen. Och vad hĂ€nder dĂ„? Hur ser steget dĂ€refter ut? Detta Ă€r den upptrappning av konflikten som inleddes med Hamas attack ut frĂ„n Gaza och som inte minst den amerikanska diplomatin frenetiskt har försökt att förhindra. Den diskreta dialogen mellan Washington och Teheran har hitintills ocksĂ„ lyckats med det. Men nu Ă€r det ett nytt lĂ€ge. Jag tror att Teheran gjorde ett stort strategiskt misstag med denna attack. Man gick i fĂ€llan som hade gillrats. Nu fick Netanyahu – allt mer trĂ€ngd inte minst internationellt om Gaza – den större konflikt som passar honom mycket bĂ€ttre. Att svĂ€lten hĂ„ller pĂ„ att sĂ€tta in i Gaza pĂ„ grund av de fortfarande strypta hjĂ€lpleveranserna försvinner frĂ„n dagordningen. Och samtalen om vapenvila och utvĂ€xlingar av gisslarna kommer vi nog inte att fĂ„ höra sĂ„ mycket om under de nĂ€rmaste dagarna. Men i sak Ă€r det nu dags för kraftfull diplomati för att förhindra att detta inte helt spinner ur kontroll. BĂ€st vore om Israels svar kunde modifieras till mer symbolisk nivĂ„ och eventuella svar pĂ„ svaret till Ă€n mer symbolisk sĂ„dan. Det har vi sett förr – men nu Ă€r situationen lĂ„ngt mer explosiv. Men dialog pĂ„gĂ„r. USA och Iran kommunicerar via Schweiz och Oman. SĂ€kert Ă€r Gulf-staterna aktiva ocksĂ„ gentemot Teheran. Kina vill sĂ€kert dĂ€mpa – vad Ryssland vill kan man bara spekulera kring. NĂ€r EU- ledarna samlas till toppmöte i slutet av veckan var det redan ett möte med en tĂ€mligen sĂ„ tung agenda. Nu lĂ€ggs ytterligare en frĂ„ga till den. EU:s strategiska agenda för de kommande fem Ă„ren Ă€r ingen liten frĂ„ga, med den ryska aggressionen och allt vad denna mĂ„ste leda till, liksom EU-ekonomiernas konkurrenskraft i en tid av accelererande teknologisk omvandling, Ă€r Ă€mnen som milt sagt krĂ€ver uppmĂ€rksamhet. Och den f d italienska premiĂ€rministern Letta skall ju presentera sin rapport om hur EU:s viktiga inre marknad kan förbĂ€ttras. Men ofrĂ„nkomligen kommer den bekymmersamma situationen i den ryska aggressionen och den nya explosionen i Mellersta Ăstern att bli viktiga frĂ„gor. De ryska angreppen mot Ukraina har trappats upp de senaste veckorna, och detta samtidigt som brister i det vĂ€stliga stödet börjar att pĂ„verka situationen lĂ€ngs fronten. Allvarligast Ă€r det vad gĂ€ller luftförsvar. Attacker av den sammansĂ€ttning och storlek som Iran riktade mot Israel har kommit gĂ„ng efter gĂ„ng mot Ukraina under den senaste mĂ„naden, och effekterna inte minst pĂ„ kraftförsörjningen har varit betydande. Samtidigt som mycket skrivs om den överlĂ€gsenhet i artilleriammunition som Ryssland nu har Ă€r det tydligt att dess luftförsvar börjar att fĂ„ problem vad gĂ€ller uthĂ„llighet. President Zelensky vĂ€djar om sju nya batterier av Patriot, i Washington trodde man att tvĂ„ skulle kunna vara möjligt, och Berlin skall ha heder för beskedet att man kommer att leverera ett utöver de tvĂ„ man redan gjort. Men Europa borde göra mera. Hur det gĂ„r med det amerikanska stödet fĂ„r vi möjligen klarhet i under den kommande veckan. Striden inom den republikanska gruppen i representanthuset Ă€r uppenbarligen hĂ„rd, men i veckan borde talmannen Johnson visa sina kort – i fredags var han i Florida och trĂ€ffade Trump och diskuterade Ă€ven detta. Kanske har den iranska attacken hjĂ€lpt i och med att stöd till Ukraina och Israel ju sannolikt ligger i samma paket. Men upplyftande Ă€r det amerikanska spektaklet sannerligen inte. Och över allt hĂ€nger valet i november. För ett halvĂ„r sedan var jag övertygad om att hade det varit val dĂ„ hade Trump vunnit. Nu Ă€r bilden lite mer osĂ€ker, Ă€ven om de stĂ€ndiga mĂ€tningarna fortfarande visar ett tydligt övertag för Trump i de sex delstater som kommer att avgöra valet. Trump har trasslat in sig i försök att ha en politik i den laddade frĂ„gan om abort, men Biden har samtidigt fĂ„tt problem genom att inflationen inte fortsĂ€tter att gĂ„ ned, utan i stĂ€llet i senaste mĂ€tningen visade en liten ökning. Men det Ă€r lĂ„ngt kvar till november. Positivt Ă€r att Biden nu verkar samla in ungefĂ€r dubbelt sĂ„ mycket pengar till sin kampanj som vad Trump hitintills klarat. Det Ă€r mycket som hĂ€nder ocksĂ„ i övrigt. Portugal har fĂ„tt en ny regering, och pĂ„ onsdag Ă€r det val i Kroatien, men som det nu ser ut blir det sannolikt ingen avgörande förĂ€ndring, För mig blir det nu en vecka helt och hĂ„llet i Stockholm. Jag börjar mĂ„ndagen med morgon-TV om Mellersta Ăstern, fortsĂ€tter med den nya kommittĂ©n om Sveriges politik och Afghanistan, hastar sedan vidare till Google för ett samtal om AI och vĂ„r konkurrenskraft, har sedan ett regelbundet videomöte med olika internationella bedömare om Rysslands krig och till slut blir det middag med besök frĂ„n Australien. Och sĂ„ fortsĂ€tter min vecka. Categories: Partier & Politiker
Om det hemska i Rwanda, Gaza och nya faror i regionen, Rysslands beroende av Kina och ny sĂ€kerhet i Ostasien.STOCKHOLM: Lite splittrat denna helg mellan firandet av 50 Ă„r sedan ABBA gjorde succĂ© med sin Waterloo pĂ„ Eurovision in Brighton och hĂ„gkomsten av att det Ă€r 30 Ă„r sedan det fruktansvĂ€rda folkmordet i Rwanda. Siffrorna Ă€r inte precisa, men allmĂ€nt Ă€r det accepterar att mellan en halv miljon och 800.000 dödades under nĂ„gra veckor av rent folkmord och dĂ€r nĂ„got effektivt internationellt ingripande inte skedde. Historien om bakgrund och förlopp Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n okomplicerad, och rapporterna och utvĂ€rderingarna har varit mĂ„nga. En slutsats i FN-systemet blev övertygelsen att folkmord mĂ„ste stoppas i sin linda, och att det fanns en internationell skyldighet att göra detta. Men av detta har inte blivit mycket. Det som utannonserades som âskyldigheten att skyddaâ av vissa uppfattades av andra som ett grönt ljus för att intervenera i andra staters angelĂ€genheter. Rwanda var ett klart fall, men i mĂ„nga andra fall Ă€r det inte alls klart vad som kan beskrivas som ett folkmord och dĂ€rmed, i princip, utlösa denna skyldighet. Dock sattes efter Rwanda pĂ„ samma sĂ€tt som efter krigen i f d Jugoslavien upp en internationell domstol, och i fallet Rwanda har nĂ€rmare hundra personer Ă„talats och dömts för ansvar för och medverkan i folkmordet. Men i övrigt har utvecklingen mot mer av en internationell rĂ€ttsordning av denna typ varit stapplande. Till de största motstĂ„ndarna hör USA, Ryssland och Kina, men ensamma Ă€r de inte. Sedan dess har Rwanda under sin mĂ„hĂ€nda överstarke ledare Kagame, som var den som besegrade folkmordsregimen, gjort betydande framsteg i de flesta hĂ€nseenden. Men kvarlevornas av folkmordstidens miliser och armĂ©er spelar fortfarande roll i destabiliseringen och de kontinuerliga kriserna i nordöstra Kongo. I dag finns problem i östra Kongo knappast i media – i dag ligger uppmĂ€rksamheten pĂ„ pĂ„gĂ„ende krig. Det Ă€r ett halvt Ă„r sedan Hamas terroranfall pĂ„ Israel. Men det israeliska motanfallet för att fĂ„ kontrollen över Gaza och besegra Hamas har fĂ„tt allt mer oacceptabla former. Drönarattacken mot hjĂ€lpfordon i mĂ„ndags ledde till mycket skarpa reaktioner frĂ„n inte minst men inte enbart USA med mycket tydliga krav pĂ„ Israel att Ă€ndra sin krigföring och att slĂ€ppa in humanitĂ€r hjĂ€lp. Om detta leder till konkreta resultat Ă„terstĂ„r att se. Israel har sagt att man nu Ă€r berett att öppna Erez-infarten till norra Gaza, men om detta leder till ökade hjĂ€lpsĂ€ndningar Ă€r oklart. Man har ju hitintills velat förhindra palestinier att Ă„tervĂ€nda till förödelsen i norra Gaza. Den omtalade israeliska offensiven mot Rafah har hitintills uteblivit. Dilemmat Ă€r betydande. En sĂ„dan offensiv kan syfta till att besegra Hamas eller till att befria resterande gisslan, men jag skulle tro att de tvĂ„ mĂ„len i praktiken utesluter varandra. Och hur de miljoner uthungrade som trĂ€ngts ihop i detta omrĂ„de skall skyddas förfaller i alla fall Washington Ă€nnu inte övertygad om. Till den bekymmersamma bilden hör ju ocksĂ„ att förhandlingarna om en vapenvila och utvĂ€xlingar Ă€nnu inte gett resultat. CIA-chefen Burns befinner sig dock i dag i Kairo för att se om det gĂ„r att lirka upp motsĂ€ttningarna och fĂ„ till stĂ„nd en vapenvila, Genom den israeliska flygattacker mot iranska ambassadbyggnader i Damaskus för att döda ett antal viktiga iranska generaler har konflikten i regionen fĂ„tt ytterligare en farlig dimension. Iran har hitintills spelat en Ă„terhĂ„llande roll i detta skede av det regionala dramat, men att det nu kommer att komma ett motdrag Ă€r nog ofrĂ„nkomligt. Jag ser att Israel stĂ€ngt sin ambassad i bl a Stockholm, och det Ă€r sjĂ€lvfallet mot bakgrund av möjliga iranska vedergĂ€llningsoperationer. Man kan se att Bibbi Netanyahu kan ha ett intresse av att nu eskalera en konflikt med Iran. Det var attackens syfte. USA har det definitivt inte. Iran har varit relativt Ă„terhĂ„llsamma . Men kan Iran sitta still efter den israeliska attacken? Sannolikt inte. Konflikterna riskerar att gĂ„ in i ett nytt skede. I morgon ser jag att Rysslands utrikesminister Lavrov Ă€r pĂ„ vĂ€g till Peking för viktiga samtal. Alldeles sĂ€kert handlar de inte minst om det ryska behovet av hjĂ€lp i kriget mot Ukraina. Kina har nogsamt undvikit att leverera nĂ„gonting som kan ses som krigsmateriel, men man köper rysk olja i stora mĂ€ngder och levererar dessutom inte minst maskinutrustning som Ă€r av betydelse för att den ryska rustningsindustrin skall kunna fortsĂ€tta att producera. Och med all sannolikhet vill Moskva ha betydligt mer av allt de kan fĂ„ frĂ„n Kina. Lavrov har förmodligen med sig en önskelista. Samtidigt befinner sig dock USA:s finansminister Yellen i Peking, och hon kommer att vara mycket tydlig med den amerikanska instĂ€llningen. TonlĂ€get frĂ„n Washington om olika kinesiska leveranser till Moskva hĂ„ller tydligt pĂ„ att skĂ€rpas. I Peking vet man dessutom att deras anstrĂ€ngningar att förbĂ€ttra relationerna till EU pĂ„verkas negativt av stödet till Moskva. SĂ„ det blir sĂ€kert en besvĂ€rlig balansgĂ„ng för den kinesiska ledningen i de olika samtalen i Peking under dessa dagar. Samtidigt med detta intensifieras de ryska attackerna mot Ukrainas nĂ€st största stad Kharkiv. HĂ€r Ă€r luftförsvaret tunnare Ă€n runt Kiev, och nĂ€rheten till den ryska grĂ€nsen gör ocksĂ„ uppgiften svĂ„rare. De ryska attackerna riktas tydligt och klart mot olika civila mĂ„l i syfte att terrorisera stadens invĂ„nare. SjĂ€lv sĂ€tter jag i morgon igen pĂ„ planet till Washington för att tillbringa huvuddelen av veckan dĂ€r. Det Ă€r styrelsesammantrĂ€de i RAND men ocksĂ„ en del annat som krĂ€ver min uppmĂ€rksamhet. DĂ€r kommer Asien att stĂ„ i centrum. Japans premiĂ€rminister Kishida kommer pĂ„ statsbesök – stor sak – och det handlar inte minst om strĂ€van efter en aktivare roll för Japan i den samlade vĂ€stliga sĂ€kerhetspolitiken i Asien. Till Washington kommer ocksĂ„ Filippinernas president Duarte, och ett möte mellan de tre blir av betydelse för att bygga ut sĂ€kerhetsnĂ€tverken i regionen. Ăven steg för att ansluta Japan till samarbetet mellan USA, Storbritannien och Australien lĂ€r vĂ€ntas. Och detta byggande av nya nĂ€tverk för sĂ€kerhet i Ostasien mĂ„ste onekligen ses som en betydande framgĂ„ng för Biden-administrationen. Signalen till Peking har varit tydlig. Men i morgon bĂ€r det för min del av till USA igen. Ser jag de olika kartorna rĂ€tt kan jag nog fĂ„ möjligheten att se en nĂ€stan total solförmörkelse frĂ„n flygplanet pĂ„ vĂ€g dit. Categories: Partier & Politiker
Om intryck frĂ„n USA, det fortsatta kriget, lĂ„st kring Gaza och det viktiga valet i Turkiet.STOCKHOLM: SĂ„ har vi lagt pĂ„skhelgen bakom oss, och ett tag flimrade det faktiskt förbi lite föraning om annalkande vĂ„r ocksĂ„. Delar av föregĂ„ende vecka spenderade jag i Washington för diverse olika samtal dĂ€r. Det var styrelsen i ECFR och vi hann med bĂ„de lunch med bitrĂ€dande utrikesministern för Europa Jim OâBrien och middag med nationella sĂ€kerhetsrĂ„dgivaren Jake Sullivan. Det sĂ€ger sig sjĂ€lvt att bĂ€gge dessa Ă€r personer som Ă„tskilliga av oss haft nĂ€ra kontakt med Ă„tskilliga Ă„r innan de hamnade i sina nuvarande positioner. SĂ„ det blev öppna och intressanta samtal om gemensamma trans-atlantiska utmaningar framöver. Naturligt nog kom dĂ„ mycket att handla om Ukraina. Jag tillhör ju dem som varit tĂ€mligen pessimistiska om utsikterna för att det skall gĂ„ att fĂ„ igenom ett nytt stort stödpaket genom den amerikanska kongressen, och hitintills har jag ju dessvĂ€rre fĂ„tt rĂ€tt pĂ„ den punkten. Men möjligen fanns det lite mer av tillförsikt om möjligheterna för att detta trots allt skulle gĂ„ i de diskussioner vi hade. Ukrainas situation Ă€r nu pĂ„tagligt svĂ„r. Det Ă€r en funktion sĂ„vĂ€l av att de uppskruvade förvĂ€ntningarna pĂ„ förra Ă„ret med dess motoffensiv grusades som av att frĂ€mst det amerikanska finansiella och militĂ€ra stödet nu verkar att svikta. Uppgiften under de kommande mĂ„naderna blir nog allra frĂ€mst att hĂ„lla stĂ€llningarna. Amerikanska besökare i Kiev har understrukit vikten av att snabbare och djupare bygga ut olika försvarsstĂ€llningar. Under tiden sker olika insatser för att sĂ„ snabbt som möjligt öka produktionen av ammunition för att i detta viktiga avseende fĂ„ en bĂ€ttre situation. I början av hösten finns det förhoppningar om att den situationen skall förbĂ€ttras, men intill dess Ă€r det Ă„tskilliga mĂ„nader. Ryssland försöker att gĂ„ till offensiv, men fortfarande Ă€r vad de presterar i det avseenden inte imponerande. De som kan detta bĂ€ttre Ă€n vad jag gör sĂ€ger att de förvisso har kvantitet, men knappast kvalitet i det som de hitintills har presterat. Och om detta fortsĂ€tter att vara fallet, och Ukraina fortsĂ€tter att bygga ut sina försvarsstĂ€llningar, borde det vara möjligt att hĂ„lla situationen under detta Ă„r. Dock torde det ocksĂ„ krĂ€va att man i Ukraina Ă€r beredda att mobilisera bredare Ă€n hitintills. I dag Ă€r det bara personer 27 Ă„r eller Ă€ldre som mobiliseras. De omfattande ryska robotanfallen under de senaste tvĂ„ veckorna har tydligt riktats mot kraftproduktionen i landet, inklusive de stora vattenkraftverken, och det förefaller som om 10-12% av landets produktionskapacitet slagits ut. Och det lĂ„ter sig dessvĂ€rre inte reparera i en handvĂ€ndning, Hur konflikten kommer att utvecklas i det lite lĂ€ngre perspektivet Ă€r svĂ„rt att bedöma, och dĂ€r kommer sjĂ€lvfallet det amerikanska valet i november mycket pĂ„tagligt in i bilden. Donald Trump har ju lĂ„tit meddela att han kommer att stoppa allt stod över huvud taget till Ukraina, men sĂ„ mycket mer om den politik han kan tĂ€nkas komma att föra gĂ„r det knappast att göra nĂ„gon prognos pĂ„. OcksĂ„ en ny Biden-administration kan möjligen komma att tĂ€nka i lite annorlunda banor i det lite lĂ€ngre perspektivet. Det sĂ€ger sig sjĂ€lvt att det i arbetet i ECFR Ă€gnas betydande energi Ă„t frĂ„gan vad en Trump-seger skulle innebĂ€ra för Europa, och dĂ„ handlar det inte bara om Ukraina och Ryssland. Minst lika oroande Ă€r signalerna nĂ€r det gĂ€ller handel och ekonomiskt samarbete, Ă€ven om det mediemĂ€ssigt Ă€r mindre intresse för detta. I veckan som kommer trĂ€ffas s k Trade and Technology Council mellan USA och EU för sjĂ€tte gĂ„ngen för överlĂ€ggningar. TTC har kanske inte levt upp till alla förhoppningar – de handelstvister som Trump-administrationen stĂ€llde till har man t ex inte kunnat lösa upp – men förblir mycket viktigt inte minst i ett skede nĂ€r nya teknologier blir allt mer revolutionerande. Det gĂ„r hisnande snabbt framĂ„t med AI-utvecklingen, och bortom detta ligger kvantteknologins alla möjligheter. FN:s generalförsamling antog i veckan som gick och pĂ„ USA:s initiativ en resolution om principer för AI-utvecklingen, och ett djupare samarbete kring detta stĂ„r ju pĂ„ dagordningen för veckans TTC. Men hur allt detta skulle utvecklas med en administration Trump Ă€r ocksĂ„ synnerligen osĂ€kert. SjĂ€lvfallet Ă€gnade vi ocksĂ„ en hel del tid Ă„t diskussioner om utsikter inför valet, men jag avstĂ„r frĂ„n att skriva om detta, inte minst för att jag i veckan efter den som nu inletts Ă„ter kommer att spendera ett antal dagar i diskussioner i Washington och kanske dĂ€refter kan sĂ€gas nĂ„gonting lite mer samlat. NĂ€sta nationella val Ă€r inte förrĂ€n 2028, men det mesta talar nu för att Istanbuls omvalde borgmĂ€stare Ekrem Imamoglu dĂ„ kommer att trĂ€da fram som kandidat för att eftertrĂ€da Erdogan. Till det som diskuteras pĂ„ bĂ€gge sidor om Atlanten i dessa dagar hör sjĂ€lvfallet den allt mer bekymrade situationen kring Israel och Palestina. I mĂ„ndags förra veckan kunde dock FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d fatta beslut om en resolution som krĂ€vde ett âomedelbart eldupphörâ i Gaza efter det att USA beslutat att lĂ€gga ner sin röst. Det var ett viktigt steg, och ledde omedelbart till att Israels premiĂ€rminister Netanyahu stĂ€llde in ett planerat besök i USA. Om det sedan leder till nĂ„gonting i sak Ă„terstĂ„r att se. Nya samtal om vapenvila och utvĂ€xlingar lĂ€r pĂ„gĂ„ i Kairo i dessa dagar, men det Ă€r uppenbart att motsĂ€ttningarna Ă€r djupa. Och det förblir upprörande att det fortfarande Ă€r sĂ„ svĂ„rt att fĂ„ in hjĂ€lp till alla de som lider i Gaza. Att USA fĂ€ller mat med fallskĂ€rm och bygger nĂ„gon slags ponton vid stranden visar egentligen bara hur maktlös Ă€ven USA nu förefaller att vara. Fanns kraften skulle man vĂ€l kunna fĂ„ Israel att öppna upp för att ta in hjĂ€lp via sina hamnar och sina grĂ€nsövergĂ„ngar till Gaza. Den stora hamnen i Ashkelon ligger bara ett stenkast frĂ„n övergĂ„ngen till Gaza. DĂ„ skulle ju Israel ocksĂ„ ha kontroll över flödet. Men i stĂ€llet blir det fallskĂ€rmar och pontoner. Ett misslyckande. Antalet döda nĂ€rmar sig nu 37.000. Och WHO vĂ€djar om hjĂ€lp mot bakgrund ocksĂ„ av att det i Gaza finns ca 50.000 gravida kvinnor varav kring 90% inte har tillrĂ€cklig tillgĂ„ng till mat. GĂ„rdagens lokalval i Turkiet blev ett betydande bakslag för AKP-partiet, och Erdogan förnekade inte heller detta nĂ€r han sent pĂ„ natten kommenterade resultatet. Oppositionen behöll eller tog över makten i landets fem största stĂ€der, och gjorde dessutom framgĂ„ngar i AKP:s anatolisks kĂ€rnomrĂ„den. Intill dess Ă€r det nog sannolikt att ErdoÄan kommer att fortsĂ€tta den ekonomiska politik som vi sett efter presidentvalet förra Ă„ret, vilket i sĂ„ fall vore bra. Om vi fĂ„r se en öppning i den kurdiska frĂ„gan, eller en Ă€n mer repressiv attityd, Ă„terstĂ„r att se, men kampen mot PKK var naturligt nog en del av Erdogans kommentar pĂ„ valnatten. Gaza-kriget Ă€r naturligt nog en stor frĂ„ga i Turkiet, och det kan noteras att ett mindre islamistiskt parti gjorde betydande framgĂ„ngar med hĂ„rd kritik av Erdogan för att inte bryta varje kontakt med Israel. Landet Ă€r nĂ€st största humanitĂ€ra givare till Gaza efter UAE. Men nu inleds en ny vecka hemma i Stockholm. Categories: Partier & Politiker
Om EU snubblande kring Gaza, Putins kriminella blindhet och ett allt mer intensifierat krig.WASHINGTON: SĂ„ har jag dĂ„ landat i den amerikanska huvudstaden för ett par dygn av diskussioner hĂ€r. Vi har styrelsemöte med ECFR och vill i det sammanhanget sjĂ€lvfallet ocksĂ„ ta lite temperaturen pĂ„ den utrikes- och sĂ€kerhetspolitiska diskussionen inför det viktiga valet i november. Och sĂ€rskilt uppmuntrande ser det ju knappast ut, och det i all synnerhet frĂ„n europeisk horisont. Stödet till Ukraina Ă€r fortfarande blockerat av den mer fundamentalistiska delen av det republikanska partiet i representanthuset. Men till detta finns det förvisso anledning att Ă„terkomma. Det blir ett antal besök frĂ„n min sida hĂ€r under vĂ„ren. Om EU-toppmötet i förra veckan finns inte sĂ„ mycket att sĂ€ga mer Ă€n att man gav grönt ljus till Bosnien för att starta förhandlingar om medlemskap. Det Ă€r ett beslut som enligt min mening borde ha fattats för minst ett decennium sedan, men som bromsats av sĂ„vĂ€l bristande entusiasm inom EU som sedvanliga politisk tröghet i landet sjĂ€lvt. Nu Ă„terstĂ„r om man lyckas att rulla undan de sista stenarna för att faktiskt ocksĂ„ öppna förhandlingar. För Ukraina och Moldavien blev det Ă€nnu ingen konkret beslut om förhandlingsmandat. Det krĂ€vs ju att EU enar sig om ett sĂ„dant innan faktiska förhandlingar kan inledas, och tydligen har kommissionen funnit det bekvĂ€mt att skjuta pĂ„ den frĂ„gan till efter Europaparlamentsvalet. Men jag tror att det Ă€r ett rĂ€tt sĂ€kert antagande att de mer informella diskussionerna mellan EU- ledarna handlade om de tvĂ„ krigen – det ena i Europa sjĂ€lvt och det andra i vĂ„rt omedelbara nĂ€romrĂ„de. SĂ€rskilt upplyftande har EU- agerandet kring Gaza-konflikten knappast varit. Uppenbart Ă€r att starkt delade meningar har gjort ett mer konkret och tydligt agerande nĂ€rmast omöjligt. I Ă„tskilliga lĂ€nder har konflikten blivit inrikespolitik – och dĂ„ gĂ„r det mer sĂ€llan att göra effektiv utrikespolitik. Det var lite besvĂ€rande att medan EU harvade pĂ„ med sin mantra om en âhumanitĂ€r pausâ – det var sĂ„ lĂ„ngt man lyckats komma – tog den amerikanska politiken ny sats och började att tala om en âomedelbar vapenvilaâ, vilket ju i varje avseende Ă€r en starkare stĂ„ndpunkt. Nu blev det ryskt och kinesiskt veto pĂ„ den resolution med denna innebörd man lade fram i FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d i fredags, men i morgon görs ett nytt försök i New York att se om de spridda globala skarorna kan samlas till ett tydligt stĂ€llningstagande. Risken Ă€r vĂ€l att texten förskjuts dĂ„ sĂ„ att det nu blir USA som lĂ€gger in veto. Kriget i öster har i alla fall delvis gĂ„tt in i en ny fas med mer av fjĂ€rrangrepp och det nu frĂ„n bĂ€gge sidor. Ukraina har visat pĂ„taglig förmĂ„ga att bygga drönare som kan anfalla mĂ„l pĂ„ stora distanser och med stor precision. Ă tskilliga av dessa skjuts förvisso ner av det ryska luftförsvaret, men de ukrainska anfallen under de senaste tvĂ„ veckorna mot ryska oljeraffinaderier anses nu ha reducerat kapaciteten hos dessa med kring 10%. SĂ„dant mĂ€rks. Det sĂ€gs i media att USA har anmĂ€lt viss avvikande mening i Kiev eftersom det hela skulle kunna pĂ„verka bensinpriserna och dĂ€rmed det amerikanska valet. Det förefaller som om man i Kiev – och det med all rĂ€tt – lagt den synpunkten Ă„t sidan och fortsatt attackerna. PĂ„ rysk sida har man nu under tre dygn riktat mycket omfattande attacker mot Ukrainas möjligheter till elproduktion. Den andra största staden Kharkov slogs ut helt, och speciellt allvarligt var att man i alla fall till del slog ut produktionen vid det mycket stora vattenkraftverket i Dnjepr. HĂ€r utnyttjade man ballistiska robotar som det i just det omrĂ„det inte finns nĂ„got försvar mot. Och föregĂ„ende natt riktade sĂ„ Ukraina ett större anfall mot militĂ€ra mĂ„l i den ryska flottbasen Sevastopol. Det var brittiska eller franska lĂ„ngdistansrobotar som anvĂ€ndes, flottans ledningscentral slogs möjligen ut och dĂ€rtill skadades i alla fall de Ă„terstĂ„ende tvĂ„ stora landstigningsfartygen i Svarta Havet. Det var med all sannolikhet en mycket svart dag för den flottchefen. Men en Ă€n svartare dag var det sjĂ€lvfallet för Ryssland med terrorattacken mot konserthallen i utkanten av Moskva som hitintills kostat 133 mĂ€nniskor livet. Det var i början av mĂ„naden som den amerikanska ambassaden i Moskva gick it med en varning till amerikanska medborgare att undvika större arrangemang i regionen eftersom man ansĂ„g att det fanns en risk för en terrorattack. OcksĂ„ den svenska ambassaden instĂ€mde i den varningen. Bakgrunden var med all sĂ€kerhet att en amerikansk underrĂ€ttelsetjĂ€nst som fortfarande har sina stora antenner riktade mot olika terrororganisationer snappat upp indikationer som tydde i denna riktning. DĂ„ varnade man offentligt, men varnade ocksĂ„ i direkt kontakt med de ryska myndigheterna. SĂ€rskilt uppskattat var detta dock inte. NĂ€r president Putin bara fyra dagar före det stora attentatet framtrĂ€dde inför ett större möte med sĂ€kerhetstjĂ€nsten FSB avfĂ€rdade han de amerikanska varningarna som provokationer avsedda att destabilisera Ryssland. Det var alldeles tydligt att Putin inte ville lyssna pĂ„ det örat. Och ty följande var av allt att döma sĂ€kerheten kring den stora konserten svag grĂ€nsande till obefintlig. Putin hade ju nĂ€rmast sagt Ă„t FSB att detta var varningar som skulle ignoreras. I varje annat land hade detta lett till ett offentligt raseri mot en ledning som alldeles uppenbart försummat en av sina mest grundlĂ€ggande skyldigheter, men Ă€ven om mĂ„nga sĂ€kert knyter nĂ€varna i fickorna finns det knappast utrymme för den saken i dagens Ryssland. Terroristerna kom frĂ„n IS, och dĂ„ sannolikt den gren av rörelsen som kallas IS-Khorasan och opererar med frĂ€msta bas i Afghanistan och Centralasien, och som f ö ser talibanerna i Kabul och regimen i Teheran som sina kanske viktigaste mĂ„l. De aktuella individernas ursprung var sannolikt Tadzjikistan. Om detta sade president Putin dock ingenting alls nĂ€r han sent omsider framtrĂ€dde i ett TV-tal, utan i stĂ€llet handlade det om ett lĂ€tt desperat försök att misstĂ€nkliggöra Ukraina, och instruktioner om att sprida det budskapet hade tydligen ocksĂ„ getts till ryska media. Och det kommer man med all sannolikhet att försöka att spinna vidare pĂ„. Putin och hans omgivning Ă€r besatta av sitt krig mot Ukraina – och öppnade ju med detta faktiskt ocksĂ„ för det fruktansvĂ€rda terrordĂ„det. Efter de varningar som kom borde det ha varit pĂ„tagligt förstĂ€rkt sĂ€kerhet vid en mycket stor konset som denna – men varningen avfĂ€rdades, och oskyldiga unga mĂ€nniskor förlorade livet. Det Ă€r dessvĂ€rre pĂ„tagligt att kriget nu hĂ„ller pĂ„ att trappas upp, och ett tecken pĂ„ detta Ă€r att man nu ocksĂ„ i Moskva inte bara hĂ„ller sig till att sĂ€ga âspeciella militĂ€ra operationenâ utan nu ocksĂ„ sĂ€ger att detta Ă€r ett krig. SĂ„ har det förvisso varit sedan 24 februari 2022, men tidigare har man riskerar att hamna i fĂ€ngelse om man talat i dessa termer. Att man nu officiellt justerar sprĂ„kbruket kan nog ses som en föraning om en ytterligare militarisering av den ryska ekonomin och sannolikt ocksĂ„ som en förberedelse för större mobilisering lĂ€ngre fram. Och sĂ€kert kommer ocksĂ„ allt detta att diskuteras under mina dygn hĂ€r i Washington. NĂ€r pĂ„sken nĂ€rmar sig kommer jag dock att vara hemma igen. Sedan Ă€r jag dock tillbaka hĂ€r redan om nĂ„gon vecka. Categories: Partier & Politiker
|